Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Relevanta dokument
Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Årsrapport 2015 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Årsrapport 2016 HVC 3. Tornby LINKÖPING

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 30 TANNEFORS

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 60 LAMBOHOV

Miljörapport HVC 30 Tannerfors LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 70 ULLSTÄMMA

Miljörapport 2017 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport 2015 HVC 90 US LINKÖPING

Miljörapport HVC 30 Tannefors LINKÖPING

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Miljörapport HVC 60 Lambohov LINKÖPING

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk

Panncentralen Facetten

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Årsrapport Tekniska verken. Hetvattencentralen BORENSBERG

Panncentralen Facetten

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Panncentralen Facetten

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Miljörapport - Textdel

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Panncentralen Facetten

Miljörapport Hetvattencentralen H V C 9 0 U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T

Panncentralen Facetten

Mackmyra biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Älvkarleby biobränslepanna

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Bergby biobränslepanna

Norrsundet biobränslepanna

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Vänge biobränslepanna

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Årsrapport-Miljö för Mackmyra biobränslepanna år 2015

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Älvkarleby biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Söderfors biobränslepanna

Bälinge biobränslepanna

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Hedesunda biobränslepanna

Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk

Miljörapport - Textdel

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Miljörapport Hetvattencentralen i Hallstahammar (HVC)

Forsbacka biobränslepanna

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport

Transkript:

Miljörapport 2015 Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Innehåll 1 Grunddel 1 1.1 Allmänna uppgifter 1 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 3 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska verken 3 2.3.2 HVC 40 4 2.3.3 HVC 45 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.5.1 HVC 40 4 2.5.2 HVC 45 4 2.6 Gällande beslut 5 2.6.1 Tillstånd 5 2.6.2 Villkor 5 3 Miljöberättelse 7 3.1 Miljöpåverkan 7 3.2 Verksamhetssystem 7 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 7 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 7 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter 8 3.3.4 Förändringar och störningar i driften 9 3.4 Kontrollresultat 10 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 10 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 10 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 10 3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 11 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 11 4 Villkor och kommentarer 13

Bilagor Bilaga 1. Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnummer 0580-1021-01, 0580-1021-02 Anläggningsnamn HVC 40, HVC 45 Ort Besöksadress Ljungsbro Myragatan 3, Hjalmar Svenfelts väg Fastighetsbeteckningar Heda 1:133, Malfors 6:1 Kommun Huvudbransch Koder enligt EG-förord. 166/2006 Tillstånd enligt Tillsynsmyndighet Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Linköping kommun 40.60 C Saknas Länsstyrelsen i Östergötlands Län Länsstyrelsen i Östergötlands Län Karin Larsson Telefonnummer 013-20 92 72 E-postadress Godkännare av miljörapport Förnamn Efternamn Karin.larsson@tekniskaverken.se Tomas Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Linköping 1

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Ljungsbros hetvattencentraler ligger organisatoriskt under affärsområdet Bränslebaserad Energi (Figur 1). Figur 1 Organisationsschema för affärsområden inom Energi, tekniska verken i Linköping AB 2.2 Lokalisering och bakgrund I Ljungsbro finns två hetvattencentraler, HVC 40 och HVC 45. Sedan år 2000 är fjärrvärmenätet i Ljungsbro sammankopplat med Linköpings fjärrvärmenät varpå värmebehovet, under merparten av året, täcks genom fjärrvärmeproduktion i Linköping. Under vintermånaderna försörjer HVC 40 Ljungsbro med fjärrvärme. HVC 45 är belägen på Cloetta industriområde och producerar ånga till Cloettas verksamhet, men fungerar även som reserv för Ljungsbro fjärrvärmenät. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska verken Tekniska verken är ett regionalt företag med Linköping som bas och med energi och miljö som hörnpelare. Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. Elproduktionen sker i de stora anläggningarna, men också av våra vattenkraftstationer. 3

2.3.2 HVC 40 HVC 40 togs i drift år 1981 och består av två hetvattenpannor varav en fastbränslepanna och en oljepanna. Fastbränslepannan är av typen fast roster som eldas med biobränsle. Oljepannan används vid reserv- och spetslastproduktion. Rökgaserna avleds genom en gemensam 50 m hög skorsten. Tabell 1. Produktionskapacitet vid HVC 40 Panna Nyttig effekt [MW] Bränsle Fastbränslepanna 4,5 Biobränsle Oljepanna 7 Eldningsolja 1 2.3.3 HVC 45 HVC 45 består av två ångpannor, två elpannor och en kondensor. Panna 1 har en kombinerad oljeoch pulverbrännare vilket gör det möjligt att elda enbart olja, träpulver eller en mix av olja och träpulver. Vid oljedrift är maximalt effekt 4,5 MW och vid träpulverdrift 2,2 MW. Panna 2 är en vanlig oljepanna. Kondensorn används för produktion av fjärrvärme. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i Tabell 2. Tabell 2. Produktionskapacitet HVC 45. Benämning Nyttig effekt [MW] Bränsle Panna 1 4,5 2,2 Eldningsolja 5 Träpulver Panna 2 10 Eldningsolja 5 Elpannor 2 x 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Vid den dagliga ronderingen inspekteras respektive anläggning och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningarna kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. 2.5 Reningsutrustning 2.5.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. Oljepannan saknar reningsutrustning. 2.5.2 HVC 45 Panna 1 är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. På panna 2 finns det en vattenemulsionsanläggning vilket innebär att vatten blandas med eldningsolja i bränsleregleringsventi- 4

len. Det leder till en lägre förbränningstemperatur och en bättre fördelning av bränsle vilket därför ger en lägre bildning av kväveoxider. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen 1990-12-20 (0580-124) Länsstyrelsen lämnar, i ett delbeslut, Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till samkörning av produktionsenheterna i Ljungsbro (panncentralerna vid Cloetta och hetvattencentral vid Brunnby) nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Länsstyrelsen 1991-11-27 (0580-1021) Koncessionsnämnden miljöskydd för 1992-04-09(B 60/92) (Överklagat beslut). Länsstyrelsen lämnar Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Villkor 2 i Länsstyrelsens beslut (1991-11-27) ändras efter överklagande. I sammanställningen av villkor nedan anges villkoret efter ändringen. Miljökontoret i Linköpings kommun 2001-08-06 (2001-1539) Beslut efter rapportering av proveldning av köttmjöl i Ljungsbros träbränslepanna. Tekniska verkens egen bedömning var att ingen fortsatt proveldning av köttmjöl är aktuell i nuläget i Ljungsbro. Miljökontoret råder Tekniska verken att inrikta framtida förbränning av denna typ av material till annan anläggning än Ljungsbro och att Tvs anläggningar för avfallsförbränning kan vara bättre alternativ för lokalisering. Länsstyrelsen i Östergötlands län 2007-06-12 (2007-1243) TvABs anmälan om att ersätta brännaren i en av de två befintliga oljeeldade pannorna med en kombinerad olje- och träpulverbrännare föranleder inte någon åtgärd från LSTs sida. Länsstyrelsen 2012-02-27 Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 27 i förordningen (SFS 1998:899)att installationen av träpulverbrännare kan permanentas och att träpulver kan ersätta olja för ångproduktion i enlighet med anmälan. Länstyrelsen förelägger Tekniska verken följande skyddsåtgärd Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får inte överstiga500 mg/m³ ntg (6% O₂). 2.6.2 Villkor Villkor för HVC 40 och HVC 45 kan ses i kap 4 tillsammans med kommentarer. 5

3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från hetvattencentralerna i Ljungsbro är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver den externa revisionen genomförs en intern revisioner av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Under 2015 har inga förändringar skett i produktion och processer. 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 3.3.1.1 HVC 40 Den totala energiproduktionen uppgick till 8 477 MWh. Egenförbrukningen av el uppgick till 290 MWh. I Tabell 3 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och eldningsolja 1. 7

Tabell 3. Produktion och bränsleförbrukning 2015 vid HVC 40. Benämning Produktion MWh Bränsleförbrukning ton Biobränsle 8 259 3 491 Eldningsolja 1 218 44 3.3.1.2 HVC 45 Den totala energiproduktionen uppgick till 9 692 MWh varav 200 MWh är fjärrvärme. Egenförbrukningen av el uppgick till 412MWh. I Tabell 4 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och olja. Tabell 4. Produktion och bränsleförbrukning 2015, HVC 45. Benämning Produktion Bränsleförbrukning Biobränsle 8 487 MWh 1 378 ton Eldningsolja 5 4 205 MWh 598 m 3 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se var kemikalierna används. Alla kemikalier som används ska finnas med i EcoOnline. I bilaga 1 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I Tabell 5visas förbrukningen av de största processkemikalierna HVC 40 och HVC 45 under 2015. Tabell 5. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet HVC 40 HVC45 Salttabletter Avhärdningsfilter 50 3 500 kg NexGuard pannvattenbehandling 140 liter Trinatriumfosfat pannvattenbehandling 5 kg Ikasorb 1030 oljeabsorbtion 25 kg 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid HVC 40 och HVC 45 är askor. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall, skrot, brännbart avfall och liknande. Flyg- och bottenaska matas ut i slutna containers och körs till en godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningarna förvaras i märkta kärl på respektive anläggning och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Mängd uppkommen aska, brännbart avfall och farligt avfall från HVC 40 visas i Tabell 6. Motsvarande siffra för HVC 45 återfinns i Tabell 7. 8

Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. Tabell 6. Uppkommen mängd avfall från HVC 40. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten- och flygaska 19 720 kg Tekniska verken Askslam 31 400 kg Tekniska verken Oljeavskiljareavfall 13:05:02 9 860 kg Tekniska verken Tabell 7. Uppkommen mängd avfall från HVC 45. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska 2 720 kg Tekniska verken 3.3.4 Förändringar och störningar i driften HVC 40 Vid emissionsmätning 2014-12-02 uppmättes förhöjd halt stoft vid fastbränslepannnan. En översyn av multicyklon och lufttillförsel genomfördes. Bland annat hittades ett luftspjäll med felfunktion, vilket omgående åtgärdades. Under 2015 påbörjades byggnation av en pumpstation, placerad vid infarten till Berg. Pumpstationen beräknas höja effekten på fjärrvärmeledningen till ca 18 MW. Ljungsbros fjärrvärmenät kommer därmed försörjas från produktionsanläggningarna i Linköping. När pumpstationen är tagen i drift kommer inte fastbränslepannan att behövas mer, utan kommer att konserveras. Oljepannor kommer stå beredda som reserv- och topplastanläggningar. Enligt plan skulle pumpstationen varit klar och tagits i drift innan vintern 2015/2016 och därför har inga speciella åtgärder eller förändringar utförts under året. På grund av förseningar i projektet så startades fastbränslepannan i mitten av december 2015. Emissionsmätning i januari 2016 visade på fortsatt förhöjda stofthalter. Trimning av pannna, multicyklon och lufttillförsel har utfördes och ytterligare en emissionsmätning utfördes i februari 2016. Förhöjda stoftvärden. Även denna mätning visade på förhöjda stoftvärden. Pannan stoppades den 14 mars 2016. HVC 45 2008 konverterades panna 1:s oljebrännare till en kombinerad olje- och pulverbrännare och Tekniska verken har sedan dess jobbat aktivt med tillgängligheten och sänka stofthalten vid pannan. Då man inte nått önska resultat anser inte Tekniska verken att detta är rätt lösning för ångcentralen på Cloetta. I samarbete med Cloetta har Tekniska verken arbetat med att undersöka olika alternativ avseende ångproduktionen. Vid miljökontorets tillsynsbesök vid anläggningen i april 2015 kom Miljökontoret och Tekniska verken överens om att eldning med träpulver kunde fortgå fram till 30 juni och därefter gå över på enbart olja till dess att ny lösning för ångproduktion till Cloetta finns på plats. Tekniska verkens förslag är att ångproduktion sker med en elpanna. Då Cloetta har ett viktigt nyckeltal i att hålla nere koldioxidutsläpp önskade de att träpulvereldning skulle fortgå till dess att den nya elpannan var på plats. 6 månaders pulvereldning beräknas minska oljeförbrukningen med ca 450 mᶾ och utsläppen av koldioxid minska med ca 1 350 ton CO₂. Tek- 9

niska verken bedömde att det är miljömässigt möjligt att tillmötesgå Cloettas önskemål om att använda träpulver vid ångproduktion under tiden fram tills ny lösning är på plats. Dock inte längre än till 30 april, 2016, enligt överenskommelse med miljökontoret. Under perioden juli till oktober användes enbart olja vid ångproduktion. I övrigt har inga förändringar skett i driften vid anläggningen. Hög Ljudnivå i samband med leverans av träpulver Vid leverans av träpulver uppstår högre ljudnivåer då träpulvret blåses in i en silo på anläggningen. För att kringboende inte ska bli störda av detta har Tekniska verken gjort en överenskommelse med leverantören angående leveranstider. Leverans av träpulver ska, i största möjligaste mån, ske under dagtid på vardagar mellan 08-18. Natten till den 1 juni skedde leverans av träpulver, av logistiska skäl, 1 juni inkom klagomål om störande buller från leverans av träpulver under kväll-/nattetid. Detta berodde på att leverantören, av logistiska skäl, var tvungen till detta. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid hetvattencentralerna i Ljungsbro övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. 3.4.1.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet och syre. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. 3.4.1.2 HVC 45 Den kombinerade olje- och träpulvereldade pannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. Röktäthetsmätare vid oljepannan (panna 2) har bytts ut. 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 3.4.2.1 Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och emissionsmätningar. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Roxen. 10

3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 Emissionsmätning ska utföras vartannat år. Senaste mätning utfördes 2014 samt 2016. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 Emissionsmätning ska utföras vartannat år. Senaste mätning vid pulverpannan utfördes 2014. Vid oljepanna (panna 2) utförs mätning vart annat år, dock endast om den vid mättillfället är i drift. Senaste mätning utfördes 2012. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. 11

4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt Villkor 2 Stoft från fliseldning (KN 92-04-09) Villkor Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna Stoftutsläppet från fliseldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 150 mg/m 3 Vid emissionsmätningar 2014-12-02 uppgick ntg vid 13 % CO2. stofthalterna på panna 2 på HVC 40 till 215 mg/m 3 ntg vid 13 % CO2. Åtgärder och ommätning utfördes januari och februari 2016. Stofthalten var även vid dessa tillfällen förhöjda. Se avsnitt 3.3.4 HVC 45 Vid emissionsmätningar utförda under 2014 uppgick stofthalterna vid träpulvereldning till 178, 264 respektive 235 mg/nm 3 vid 13 vol-% CO 2. Tekniska verken och Cloetta har beslutat att övergå till ångproduktion med elpanna. Elpannan beräknas vara på plats under 2016. Se avsnitt 3.3.4 3 Stoft från oljeeldning Stoftutsläppet från oljeeldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 25 Vid emissionsmätningarna 2012-02-14 uppgick stofthalterna vid P1 till 0,5 mg/mj. mg/mj. HVC 45 Vid emissionsmätningarna på panna 1 2014-12-03 uppgick stofthalterna vid oljeeldning till 32,3 mg/mj. Se avsnitt 3.4.5 4 Svavel Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde inte överstiga 100 för 2015 har beräknats till 17 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av svavel mg/mj bränsle sammantaget från HVC 40 och HVC 45. gemensamt 5 Kväveoxider Utsläppet av kväveoxider får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj sammantaget från anläggningarna. 6-7 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. Ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 55/- kvällstid (18-22): 50/- Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2015 har beräknats till 123 mg/mj. 1 juni inkom klagomål om störande buller, vid HVC45, från leverans av träpulver under nattetid. Se avsnitt 3.3.4 13

sön- och helgd. (7-18):50/- nattetid (22-07): 45/55 Om riktvärdena överskrids ska bolaget utreda och vidta de åtgärder som erfordras för att överskridandet inte ska upprepas. Åtgärder ska redovisas till tillsynsmyndigheten. 8 Damning Hantering, lagring och transporter av fastbränsle och aska skall ske på sådant sätt att besvärande damning inte uppstår. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Möjlighet till vattenbegjutning finns om damningsproblem uppstår. 9 Oljeaska Omhändertagande av oljeaska Oljeaska omhändertas vid Gärstaddeponin. skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten skall ske. 11 Haveri/driftstörning 12 Installation av pulverbrännare ut- Skyddsåtgärd släpp av CO Kontrollprogram har uppdaterats under 2013 och kommunicerats till miljökontoret. Kontrollprogrammet bedömdes vara lämpligt. Om haveri eller omfattande driftstörning i process- eller reningsut- inträffade under 2015. Inget haveri eller omfattande driftstörning rustning inträffar, skall detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Om TVAB beslutar om att, efter december 2008, permanent gå över till träpulver krävs en förnyad anmälan som omfattar redovisning av - utvärdering av provdriften - ytterligare åtgärder som är möjliga för den här typen av anläggning för att minska utsläppen och vilka halter som skulle uppnås - kostnader för inköp och underhåll, räntor och avskrivningstider som underlag för skälighetsbedömning av olika åtgärder. Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får som timmedelvärde inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6 % O₂). Om utsläppen överstiger detta värde skall bolaget inom en månad efter Beslut från länsstyrelsen inkom 2012-02-27 att träpulverbrännare kan permanentas. upp- Vid emissionsmätningen 2014-12-03 gick CO till 296 mg/m³ ntg (6 % O₂). 14

detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. 15

Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna år 2015 Ljungsbros hetvattencentraler I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16-22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Vid HVC45 tillverkas ånga som i sin tur används vid Cloettas tillverkning. Vid HVC40 produceras värme till Ljungsbros fjärrvärmenät. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året har inga särskilda åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid anläggningen:

Bilaga 1, sid 2(3) Vid HVC 45 har kärl för pannkemikalier ställts på ett uppsamlingskärl för att förhindra spridning vid ett eventuellt läckage. Vid HVC 40 uppstod den 8 januari ett arbetsmiljötillbud under ett arbete med att rensa ett stopp i askstupet vid fastbränslepannan. Det uppstod övertryck i eldstaden under några minuter och det orsakade en CO-explosion i pannan. Pannhallen blev rökfylld och personal fick utrymma lokalen. Inga personer kom till skada vid händelsen. Inga speciella åtgärder har genomförts vid pannan då ingen mer drift efter säsongen är aktuell. Inga olyckor eller liknande har inträffat vid HVC 40 och HVC45, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Under året har det förekommit förhöjda halter av stoft vid biobränsledrift på både HVC 45 och HVC 40 (se avsnitt 3.3.4). Nya lösningar för produktion kommer vara på plats under 2016 vilket kommer minska stoftbelastning kraftigt från anläggningarna. I juni inkom klagomål om buller vid lossning av träpulver under nattetid. Se avsnitt 3.3.4. Tekniska verken har kommit överens med leverantör att leverans ska ske under dagtid, vardagar. Detta var man tvungen att frångå natten till 1 juni på grund av logistiska skäl. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalieinventering görs en gång per år. Under 2015 har inga kemiska produkter vid anläggningen bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Vid anläggningarna har produktionen huvudsakligen skett med biobränsle, olja används som spetslast eller i blandning med träpulver (HVC45). Under året har man påbörjat byggnationen av en pumpstation för fjärrvärme som ska ombesörja Ljungsbros fjärrvärmebehov året om (se avsnitt 3.3.4). Anläggningen omfattas av den lag som trädde i kraft den 1 juni 2014, lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL). Lagen syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn av lagen. Rapporteringen av energikartläggningen ska göras under första kvartalet 2017. Efter en första rapportering ska företaget därefter rapportera in uppgifter från en ny energikartläggning vart fjärde år. Det avfall som uppkommer vid HVC40 är huvudsakligen aska från biobränslepannan och vid HVC45 huvudsakligen från pulverpannan. Askan omhändertas vid Gärstad avfallsanläggning.

Bilaga 1, sid 3(3)

Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se