UV ÖST RAPPORT 2004:46 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG. Liss Lindö

Relevanta dokument
Multisportarena vid Himmelstalund

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Törnevalla-Överby. Invid RAÄ 139 Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Clas Ternström UV ÖST RAPPORT 2007:14

Planerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station

Tägneby i Rystads socken

Herstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län

Lekplats vid Slestadskolan

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Sökschakt vid Malmens flygplats

Kabelskåp i Linköpings innerstad

Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4

arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

UV RAPPORT 2011:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL. Södra Freberga 6:1

Hällristningsinventering vid Fiskeby

Boplats och åker intill Toketorp

Skarphagen. Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland.

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Sökschakt i Lilla Sidus

Godsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby

Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Nyby 1:15 Husbyggnation vid stenåldersboplats

Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme

Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21

Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Lilla Råby 18:38 m. fl.

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Planprogramområde Herstadberg

Ombyggnad av befintlig passbana inom Himmelstalund

Mellan Gistad och Vistlöt kvarn

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2007:72 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Väg 893. Grindtorp Mauritzberg

Stora Sjögestad 20:1

Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström

Sökschakt i Tväggestad och Husby-Broby

En härd intill ett gravfält vid Tallebo

Vattenhål i Sockenmarken

Härdar och kulturlager på Snipvägen

Optokabel vid Majstorp

Brokind 1:44. Vårdnäs socken, Linköpings kommun Östergötlands län RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Dnr

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Kvarteret Episteln

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Planläggning vid Tallbacken i Ledberg

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Gullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet

Bankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1

Torp, backstugor och stenbrott i Vrinnevi

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

UTREDNING INOM TUNA 3:1

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Kvarns övningsområde

Sökschakt mellan Strandvägen och Dynudden

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Höör väster, Område A och del av B

Ny kvartersbebyggelse i Valla

Gång- och cykelväg i Simris

Spår av Berga by. Berga skola, kv Lavinen RAÄ 191, UV 25 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Kolumntitel 1

Utkanten av en mesolitisk boplats

Bergtäkt i Kurum A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2008:88. Arkeologisk utredning etapp 1

Elkabel vid Rogslösa bytomt

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

VID ETT GAMMALT FISKE- LÄGE PÅ HÄRADSSKÄR

Arkeologisk utredning etapp 1. Marmorbrottet 1:21. Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

Lundby Backgård. Mjölby stad och kommun Östergötland. Dnr Johan Westerlund UV ÖST RAPPORT 2003:41 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2

Planerad bergtäkt i Stojby

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Fossil åkermark i Rydsnäs

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Transkript:

UV ÖST RAPPORT 2004:46 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Liss Lindö Planeringsunderlag inför nya tomter samt utbyggnad av VA-nät inom detaljplaneområdet Liss Lindö Jonsbergs socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3357-2004 Pia Nilsson Inledning

UV ÖST RAPPORT 2004:46 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Liss Lindö Planeringsunderlag inför nya tomter samt utbyggnad av VA-nät inom detaljplaneområdet Liss Lindö Jonsbergs socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3357-2004 Pia Nilsson Inledning 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Omslagsbild Karaktäristisk natur på Liss Lindö. Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Pia Nilsson Utskrift UV Öst, Linköping 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2004 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2004:46 ISSN 1404-0875 2 Inledning

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Arkeologisk och kulturhistorisk utredning syfte och metod 5 Liss Lindös kulturvärden 7 Beskrivning och karaktär 7 Påverkan och konsekvens för bebyggelsen 7 Resultat och åtgärdsförslag 7 Konsekvens för skanslämningarna 8 Referenser 8 Litteratur 8 Kartor 8 Arkiv 8 Administrativa uppgifter 8 Bilaga 1. Nyantecknat UV-nummer 10 Inledning 3

Fig 1. Utdrag ur Topografiska kartans blad 8H SV Arkösund, med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 Inledning

Kulturhistoriskt planeringsunderlag Liss Lindö Sammanfattning Efter genomförd arkeologisk och kulturhistorisk analys bedömer Riksantikvarieämbetet UV Öst, att genomförandet av den föreslagna detaljplanen, vilket innebär utbyggt VA-nät, vissa nya vägar och ny enbostadsbebyggelse inte på ett avgörande sätt förändrar Liss Lindös nuvarande karaktär och kulturmiljö. På udden längs öns nordöstra kant, tidigare benämnd Skansudden, iakttogs vid fältbesiktning den 28 oktober år 2004 ett par jordvallar, sannolikt rester efter den skans som byggdes halvfärdig här år 1644. Området skyddas av Kulturminneslagen (KML), och platsen utgör en levande bild av områdets militärhistoria, och både namnet Skansudden och skansens historia förtjänar att lyftas fram. Förutom skansen iakttogs inga lämningar som bedöms riskera konflikt med KML vid en fortsatt exploatering. Ansökan om tillstånd till exploatering sker till Länsstyrelsen, Kulturmiljöenheten, som fattar beslut i ärendet och avgör om eventuella fortsatta arkeologiska insatser krävs. Bakgrund Planenheten vid Norrköpings kommun utreder förutsättningarna för att kunna bygga flera bostäder och vägar på Liss Lindö, samt att bygga ut VA-nätet. På öns nordöstra kant finns ett hus benämnt Skansborg, vilket möjligen kan indikera att en skans legat i närheten. För att klargöra detta, och samtidigt få en bild av eventuella övriga forn- och kulturlämningar på Liss Lindö, har Norrköpings kommun beställt en arkeologisk och kulturhistorisk utredning av Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Ansvarig för utredningen är arkeolog Pia Nilsson, UV Öst, som även författat rapporten. Arkeologisk och kulturhistorisk utredning syfte och metod Inledningsvis gjordes kartstudier (Generalstabskarta, Häradskarta och övriga äldre lantmäterikartor) och sökningar i arkiv (Fornminnesregistret, Antikvarisk-Topografiska arkivet, Ortnamnsarkivet) och litteratur. Syftet med dessa förberedande studier var dels att söka klarhet i om en skans med säkerhet kan sägas ha legat på platsen, dels att se om fler indikationer på forn- eller kulturlämningar fanns på Liss Lindö. När information samlats skedde fältbesiktning under en dag (28 oktober år 2004). Då besiktigades hela ön i syfte att beskriva öns kulturvärden idag, och därmed kunna värdera detaljplanens inverkan på detta, samt att se om det finns synliga lämningar efter en skans eller andra lämningar som skyddas av Kulturminneslagen. Inledning 5

Fig 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 8H 7d Arkösund, med området för de iakttagna skanslämningarna (UV 1) markerat. Skala 1:10 000. Fig 3. En av de iakttagna vallarna inom UV 1. Foto Pia Nilsson. 6 Inledning

Liss Lindös kulturvärden Beskrivning och karaktär Längst ut på Vikbolandet, i Arkösunds skärgård, ligger Liss Lindö, nu sammanbunden med fastlandet via en väg. Ön höjer sig som mest cirka 15 meter över havet, och är inte så stor, ungefär 500x500 meter. Karaktären i dag domineras av barrskog, berg i dagen, blockig, sprickrik terräng, ett båtvarv, blandad bebyggelse och längs långa sträckor en hänförande utsikt över Horsholmen och Hästö. Topografin och växtligheten gör att man huvudsakligen inte upplever ön som tätbebyggd, trots att här finns ganska många hus, allt från enkla fritidshus till tämligen exklusiva villor. Jämför bildsviten på sid 9. All bebyggelse är förhållandevis ny, på Häradskartan från år 1870 finns ingen byggnad alls markerad, bara skogsmark under Gåsåkers by. Just blandningen av hustyperna gör det svårt att karaktärisera Liss Lindö på ett enhetligt sätt. Ön har snarast två skilda karaktärer en sydlig, där husen ligger tämligen öppet, tätt och synligt, och en nordlig, där de små fritidshusen ligger nästan gömda i skogen, och också de större husen ger intryck av att ligga i skogen, därför att terräng och växtlighet hindrar blicken att se mer än få hus i taget. Påverkan och konsekvens för bebyggelsen Vid en full utbyggnad enligt detaljplanen övergår öns karaktär till den som nu karaktäriserar dess södra del, alltså en mer öppen och tät bebyggelsemiljö. Naturområden kommer att finnas kvar, men minskas, och vägar och nya hus kommer att medföra att intrycket av området ändras. Resultat och åtgärdsförslag Utredningen syftade i första hand till att se vilken substans misstanken om en skans på Liss Lindö har. Namnet skrivs förresten på olika sätt i källorna, både Lissel Lindö och Lits Lindö förekommer. Alla former av liss är använda i betydelsen liten, dvs Lilla Lindö (Franzén 1982). Lindö ligger ju strax nordväst härom. De äldre kartorna visade inga tecken på någon skans eller byggnad. Ortnamnsarkivet har belägg för namnet Skansborg först under 1900-talet, i samband härmed nämns även att hela udden kallas Skansudden, och man skriver att Man tror det har legat en skans här för mycket länge sedan... I boken Historiska nyheter från Vikbolandet 1646 1653 (Helmfrid 1985:74f) beskrivs däremot hur en skans började anläggas på Lissel Lindö år 1644 under överstelöjtnant Mauritz Holst, i syfte att skydda Bråviken. En större skans, dimensionerad för 100 man, byggdes samtidigt på Lönö. Lönöskansen hann fullbordas, medan Lissel Lindös blockhus bara blev halvfärdigt innan freden kom och arbetet avbröts. Vid fältbesiktningen iakttogs minst tre låga jord/stenvallar i och utanför trädgården till huset Skansborg, Liss Lindö 1:27. Vallarna är 4 6 meter långa, ett par meter breda och cirka 0,2 meter höga. Antydan till flera vallar finns i området mellan staketet till tomten och det branta stupet ned mot havet. Nu är det ju inte möjligt att vid en besiktning utan markingrepp kunna säga att dessa vallar är rester efter 1600-talsskansen. Det har skett omfattande ändringar av marken inne i trädgårdarna, utplaningar och terrasser, jordvallar kan ha uppkommit av flera anledningar. De iakttagna vallarna bedöms dock med stor sannolikhet vara rester efter skansen, därför att de iakttagna lämningarna ligger just på den plats där de skriftliga uppgifterna berättar om en skans, på Skansudden, där passagen är som smalast mellan Hästö och Liss Lindö. Skansresterna utgör en fast fornlämning som skyddas av Kulturminneslagen. På bifogad karta, fig 2, är ett område inlagt, inom vilket såväl de iakttagna vallarna som den sannolika utbredningen av lämningar under mark finns. Se även foto, fig 3. Områdets har tilldelats nummer UV 1 i Jonsbergs socken, i avvaktan på ett permanent nummer i Fornminnesregistret, jämför bilaga 1. Inledning 7

Konsekvens för skanslämningarna Om inga markingrepp sker i den nuvarande trädgården till Liss Lindö 1:27, eller i markremsan mellan trädgården och branten mot havet, medför en fortsatt utbyggnad på Lisslindö enligt planförslaget ingen påtaglig konsekvens för skansen. Lämningarna ligger så till i terrängen att de idag upplevs endast av de närboende. De utgör däremot en levande bild av områdets militärhistoria, och både namnet Skansudden och skansens historia förtjänar att lyftas fram. Tillstånd till ingrepp i, eller i närheten av, lagskyddad fornlämning söks hos Länsstyrelsen, Kulturmiljöenheten. Linköping i november år 2004 Pia Nilsson Referenser Litteratur Franzén, G. Ortnamnen i Östergötland. Stockholm 1982. Helmfrid, B. Historiska Nyheter från Vikbolandet 1646 1653. 1985. Kartor Häradskartan Östkinds härad, konceptkarta år 1870. Lantmäterikarta över Linköpings Biskops Stift, år 1779 (www.lantmateriet.se Historiska kartor). Generalstabskartan, Norrköping. År 1872 73 (www.lantmateriet.se Historiska kartor). Arkiv Fornminnesregistret. Antikvarisk-topografiska Arkivet. Ortnamnsregistret (www.sofi.se/sofiu/topo1951/cdweb/index.htm). Länsstyrelsen Östergötlands hemsida, för information om särskilt skyddsvärda natur- och kulturvärden. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3357-2004. Projektnummer: 1520614. Undersökningstid: 28 oktober år 2004. Undersökt yta: Cirka 0,3 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8H 7d Arkösund, x6486300 y1565800. Koordinatsystem: Rikets. Fig 4. Bildcollaget på motstående sida vill skildra den varierande bebyggelse och de vyer som karaktäriserar Liss Lindö. Foto Pia Nilsson. 8 Inledning

Inledning 9

Bilaga 1. Nyantecknat UV-nummer Jonsbergs socken, Norrköpings kommun UV 1 Ek kartans blad: 8H 7d Arkösund SV. Höjd över havet: 10 m. Terräng: Avsats ovanför brant stup ned mot havet vid den trånga passagen mellan Liss Lindö och Hästö. Tomtmark/skogsmark. Orientering: Ömse sidor om NO tomtgräns för Lisslindö 1:27. Beskrivning: Fästning/skans. Skans. Inom ett cirka 60x35 m (NV SO) stort område iakttogs: 1) Sten/jordvall, cirka 4 m l (NV SO), 3 m br och intill 0,2 m h. 10 m SO om nr 1 är: 2) Sten/jordvall, cirka 6 m l (NNÖ SSV), 2 3 m br och intill 0,25 m h. Anslutande till och vinkelrätt mot nr 2 är: 3) Sten/jordvall, vag, cirka 3 l (NV SÖ). Enligt Björn Helmfrid 1985 skall en skans ha påbörjats här år 1644. Den fullbordades aldrig, då det blev fred i landet. Sannolikt är de iakttagna lämningarna rester efter denna skans. Inom markerat område finns antydan till fler lämningar. Inne på tomten till fastigheten Liss Lindö 1:27, Skansborg, har utplaning och terrassering av marken skett. I samband med detta kan förvisso jordvallar ha uppkommit. Jag bedömer ändå att de iakttagna vallarna har samband med den nämnda skansen, eftersom läget i terrängen överensstämmer med uppgifterna i Helmfrid 1865. Tidigare anteckningar: Helmfrid, Björn. Historiska nyheter från Vikbolandet 1646 1653. 1985. 10 Inledning