Årsredovisning Tjörns kommun 2011 1
Tryckeri: It-grafiska, Göteborg. Papper: Munken Polar. Upplaga: 350 ex. Redaktion: Katarina Hillberg, Mats Berntsson, Anna Elfman, Eva-Karin Ohlsson och Anna Carlsson-Käck. Formgivning: Maria Johannessen. Foto: Omslagsbild: Klippor Tjörnekalv. Maria Johannessen. Sidan 7, stor bild: Försvarsmakten. Sidan 7 9, övriga bilder: Eva-Karin Ohlsson. Sida 8, längst ned till höger: Försvarsmakten. Sidan 10, 13, 15 och 67: Lisa Nestorson. Övriga foton, Maria Johannessen. 2
Innehåll Inledning Tjörn i omvärlden, viktiga händelser under året samt kommunens politiska styrning. Årets verksamhet i korthet... 4 Viktiga händelser 2011.... 6 Största oljeutsläppet någonsin på västkusten.... 7 Kommunstyrelsens ordförande....10 Så styrs Tjörns kommun...12 Tjörn och omvärlden......................... 16 Näringsliv och arbetsmarknad.... 17 Så här bra är vi jämfört med andra...20 Finansiell analys av kommunen Kommunens ekonomiska ställning för bokslutsåret 2011. Finansiell analys av kommunen....24 Analys av resultaträkningen....24 Driftsredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhet...26 Analys av balansräkningen....29 Kommunens resultaträkning och finansieringsanalys... 34 Kommunens balansräkning...35 Sammanställd redovisning Kommunens och bolagskoncernens ekonomiska ställning läggs samman till sammanställd redovisning för bokslutsåret 2011. Sammanställd redovisning... 44 Finansiell analys, sammanställd redovisning...44 Sammanställd redovisning, resultaträkning och finansieringsanalys...46 Sammanställd redovisning, balansräkning.... 47 Resultat- och balansräkning per bolag...49 Kommunfullmäktiges uppdrag Varje år ger kommunfullmäktige speciella uppdrag till nämnder och bolag förutom den ordinarie verksamheten. Kommunstyrelsens uppdrag... 50 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag....52 Barn- och utbildningsnämndens uppdrag....54 Socialnämndens uppdrag....55 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag....57 Tjörns Kommunala Förvaltnings AB....59 Tjörns Bostads AB....59 Tjörns Miljö AB....59 Tjörns Måltids AB....59 Wallhamnbolagen AB....59 Gemensamma uppdrag Reportage om kommunfullmäktiges uppdrag som är gemensamma för flera nämnder. Certifiering Säker och trygg kommun Tjörn är en säker och trygg kommun....60 Handlingsplan barn- och ungdomskultur Med pizza som förstärkare....61 Arbete kring utsatta barn och ungdomar Inga barn ska falla mellan stolarna...62 Kollektivtrafiken Ett rundare Tjörn för alla....63 Årets verksamhet i nämnder och styrelser I reportageform presenteras nämndernas och styrelsernas arbete. Kommunstyrelsen Ny översiktsplan och utökade öppettider....65 Samhällsbyggnadsnämnden Ny lag, rent badvatten, glass och fler cykelvägar....66 Kultur- och fritidsnämnden Med besökaren i fokus...68 Barn- och utbildningsnämnden Det räcker att uppfinna hjulet en gång....70 Socialnämnden Trygghet och omsorg med människan i centrum... 72 Tjörns Bostads AB Spara energi spara pengar... 74 Wallhamnbolagen AB 50 000 nätter i gästhamnar.... 74 Tjörns Måltids AB Mat med kvalitet...75 Tjörns Miljö AB Vattnet på Klädesholmen....75 Medarbetare.... 76 Revisionsberättelse 2011.... 78 3
Årets verksamhet i korthet Resultat 2011 års resultat är ett överskott på 26,5 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var 5,3 miljoner kronor. Skatteintäkterna samt avgiften till Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utjämningssystem har sammantaget blivit 22 miljoner kronor bättre än beräknat. Även finansiella kostnader, det vill säga, räntekostnader på kommunens lån blev lägre än budgeterat. Den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen) har ett positivt resultat på 31,2 miljoner kronor. Nämndernas resultat har vissa avvikelser gentemot budget. Höstens problem med vattenkvaliteten på Klädesholmen samt åtgärder på avloppsreningsverken har inneburit en belastning på samhällsbyggnadsnämndens resultat. Trenden bland våra ungdomar som läser på gymnasiet är att det blir vanligare att byta linje och därför gå ett fjärde år. Det innebär kostnader för barn- och utbildningsnämnden som inte har varit beräknade fullt ut. Inom socialnämndens område finns personer med funktionsnedsättning där Försäkringskassan ger ersättning för stöd och service. Försäkringskassan har gjort omprövningar av flera ärenden vilket har lett till att kommunen får betala stödinsatser. Investeringar Kommunen har utfört investeringar för 117,7 miljoner kronor. Ombyggnaden av Valåsens äldreboende är till stora delar klar. Till- och ombyggnaden ger 12 nya platser till Valåsen som får 56 platser totalt. Kommunhusets entré och bibliotek har blivit morderniserat. Samtidigt gjordes energieffektiviseringar i form av bergvärme och förbättrad ventilation i delar av huset.vatten- och avloppssaneringar pågår i området Höviksnäs/Hakenäset och beräknas vara klart i början av 2013. Arbetet med överföringsledningen från Skärhamn till Stockevik har pågått under 2011 och är planerad att vara klar 2012. Tjörns Bostads AB har under året byggt 16 bostadslägenheter i Höviksnäs. 14 av lägenheterna hyrs av personer med funktionsnedsättning. Så här fördelas pengarna Grundskola Äldreomsorg Förskola Gymnasie- och vuxenutbildning Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Kultur- och fritidsverksamhet 26 kr 19 kr 11 kr 10 kr 8 kr 6 kr 6 kr Trafik, utveckling, gång- och cykelvägar 4 kr Hälso- och sjukvård Räddning och säkerhet Kommunövergripande verksamhet Politisk verksamhet Bygg- och planverksamhet Affärsverksamhet 3 kr 2 kr 2 kr 1 kr 1 kr 1 kr Resultat - kommunen Mkr 2011 Budget 2010 2009 2008 Verksamhetens intäkter 195,7 190,8 183,3 227,8 Verksamhetens kostnader -822,7-795,2-797,7-825,0 Nettokostnad innan avskrivning -627,0-616,4-604,4-614,4-597,2 Avskrivningar -19,7-20,0-17,7-16,8-17,2 Verksamhetens nettokostnader -646,7-636,4-622,1-631,2-614,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag, utjämning 669,4 646,7 646,1 621,3 609,9 Finansiella intäkter 11,6 10,0 1,9 19,1 13,4 Finansiella kostnader -7,8-15,0-1,9-2,9-6,7 Årets resultat 26,5 5,3 24,0 6,3 2,2 4
Sju år i sammandrag för Tjörns kommun 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Allmänt Antal invånare 31 december 14 959 14 955 14 961 14 963 14 944 14 954 15 022 Andel arbetslösa och personer i program med aktivtetsstöd av befolkning: Samtliga 16-64 år, Tjörn 3,7% * 3,7% 3,3% 1,9% 2,3% 3,6% 3,6% Samtliga 16-64 år, riket 8,6% * 6,9% 6,0% 3,7% 3,9% 6,0% 6,3% Ungdomar 18-24 år, Tjörn 9,5% * 7,1% 6,2% Ungdomar 18-24 år, riket 19,1% * 11,0% 10,0% Skatt Kommunalskatt, kr 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 Total skatt inkl kyrkoavgiften i genomsnitt, kr 33,54 33,54 33,56 33,56 33,56 33,55 33,46 Resultat, mkr Verksamhetens nettokostnad, kommun -646,7-622,1-631,2-614,4-577,7-544,9-531,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag 669,4 646,1 621,3 609,9 586,7 555,6 533,6 Finansnetto, kommun 3,8 0,0 16,2 6,7-5,4 3,1-2,9 Resultat kommun 26,5 24,0 6,3 2,2 3,6 13,8-0,3 Resultat sammanställd redovisning 31,2 25,0 0,4 1,6 5,1 8,0 65,6 Balans, mkr Balansomslutning kommun 733,6 532,9 499,3 485,1 676,7 672,8 610,6 Investeringar kommun 117,7 87,6 80,8 46,7 32,8 69,7 32,4 Låneskuld för kommun 210,0 70,0 30,0 76,0 280,0 300,0 260,0 Låneskuld sammanställd redovisning 755,0 595,0 535,0 519,0 479,0 504,2 469,7 Borgensåtagande 610,6 590,9 554,1 513,5 269,6 272,8 278,3 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 334,4 302,7 314,4 304,2 303,2 251,4 234,2 Soliditet kommun 35% 43% 42% 41% 29% 35% 36% Soliditet inkl hela pensionsskulden -10% -13% -21% -21% -15% -3% -3% Soliditet sammanställd redovisning 23% 25% 24% 26% 28% 27% 27% Medarbetare Årsarbetare kommunen, antal 980 951 934 1 080 1 114 1 103 1 087 Årsarbetare inkl bolag, antal 1 111 1 076 1 065 Sjuktal 4,7% 4,4% 4,9% 5,7% 6,3% 7,6% 7,7% Medarbetarnas medelålder 47,7 47,3 47,5 48,1 47,8 47,4 45,9 Maria: * Andelen arbetslösa redovisas på nytt sätt. Asterix ska vara på 2011 års arbetslöshetssiffror. Från och med den 30 september 2011 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna * Andelen arbetslösa redovisas på nytt sätt andelen inskrivna arbetssökande. Istället för att som hittills relatera till befolkningen 16 64 år Från och med den 30 september 2011 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen inskrivna arbetssöka kommer procenttalen att baseras på en registerbaserad arbetskraft. 5
Viktiga händelser 2011 750 ton olja strandade på Tjörns västsida. Klädesholmen drabbades av otjänligt vatten årets två sista månader. Skola ordnades på Tjörnbro Park för asylsökande barn. Tjörn certifierades till en Säker och trygg kommun. Företagsförlagda gymnasiet (FFG) korades till regionens bästa gymnasium när det gäller uppföljning och kontakter med näringslivet. En näringslivsgala hölls för första gången i samarbete med Stenungsund och Orust samt Företagarna. Många Tjörnbor tyckte till om den nya Översiktsplanen. Nya Plan- och bygglagen kom i maj månad. Ny förskola i Rönnäng invigdes. Tjörn erbjöds att överföra avloppsvatten från västra Tjörn till reningsverket i Göteborg via Kungälvs kommun. Äldreboendet Tubberödshus invigdes i april. Boendet med devisen Man ska leva tills man dör har fått stor uppmärksamhet nationellt. Lilldalshemmets äldreboende byggdes om och fick enbart enkelrum. Det resulterade i minskat antal platser. Samtidigt innebar till- och ombyggnaden av Valåsen en ökning med 12 demensplatser. Tjörns kundcenter i kommunhuset i Skärhamn öppnade den 1 oktober med öppet sju dagar i veckan. Där finns numera Turistbyrån och bibliotekets in- och utlåning. Kommunen beslutade att bidra med fyra miljoner kronor till två konstgräsplaner. Det har i samtliga verksamheter arbetats med att säkra kvaliteten och utveckla tjänster och uppdrag. Kommunstyrelsen En näringslivsstrateg rekryterades. En upphandlingschef och upphandlare för entreprenader rekryterades. En ny personalchef rekryterades. Massiva kommunikationsinsatser gjordes i oljans och vattnets spår. Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektet att göra Stigfjorden renare utökades med fartyget M/S Latrina som visat båtägare hur man ska tömma latrin i hamn istället för i havet. Nya plan- och bygglagen innebar nya arbetssätt. Alla tjänster på tekniska avdelningen tillsattes. Följande detaljplaner vann laga kraft: Kårevik 1:167, Myggenäs 1:114, Mossholmens Marina samt Valåsen. Det kommer att innebära 200 nya bostäder. En utredning om regional vatten- och avloppsförsörjning påbörjades. Kultur- och fritidsförvaltningen Ny bibliotekschef rekryterades. En handlingsplan för biblioteken togs fram. Kultur- och fritidscentra invigdes i ny lokal i Skärhamn. Sundsby säteri renoverades. Barn- och utbildningsförvaltningen Ett utvecklingsprojekt i matematik inleddes. Arbetet med Skapande skola fortsatte en satsning från Kulturrådet i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen. Skolwebben öppnades fullt ut som e-tjänst. Socialförvaltningen Ny socialchef rekryterades. Hemtjänsten på norra Tjörn utfördes återigen i kommunens regi efter att avtalet med Carema upphörde. Bemanningen utökades nattetid på äldreboendena Kvarnbacken och Rönnäng. Ett så kallat Trapphusboende (för personer med funktionshinder som bor i egen lägenhet och assistans i huset) öppnades i Höviksnäs. Det rymmer 14 lägenheter. Västerängs boende för ensamkommande barn och ungdomar invigdes. Barnen och ungdomarna är de som söker asyl och de som har fått uppehållstillstånd. 6
Största oljeutsläppet någonsin på västkusten År 2011 går till historien som det år då Tjörn drabbades av västkustens största oljeutsläpp någonsin. Hela hösten och vintern ägnades åt att i olika steg få bort oljan från Tjörns alla vikar och klippor; ett arbete som fortfarande pågår. Så här i efterhand kan vi trots allt konstatera att Tjörns kommuns krisberedskap är mycket god. Tjörns klippor och stränder rena till sommarsäsongen 2012 500 ton ren olja i vikar, på klippor och skär går det över huvudtaget att få bort? Ja, faktiskt. Tack vare enorma insatser från alla inblandade är det fullt möjligt. Arbetet med att få bort oljan har skett i två steg. Inledningsvis använde man sig av handverktyg i form av murslevar och spadar för att helt enkelt ösa upp oljan. När det gäller finsaneringen provade Tjörns kommun olika metoder med innehåll som citron, kokos och diskmedel samt kallavfettning med torvgranulat. Det sistnämnda visade sig fungera bäst och gav ett snabbt och kostnadseffektivt resultat. En utredning ska göras för att undanröja eventuella miljökonsekvenser eftersom kallavfettningsmedlet innehåller diesel. Provtagning har dock visat att ingen diesel kommit utanför länsorna. Ett trettiotal personer arbetar med saneringen ute på klipporna. Kommunens miljöavdelning har prioriterat arbetet efter hur känsliga de olika områdena är, i första hand ur natursynpunkt och i andra hand efter människans behov. Högprioriterade områden är Kaurö, Grönskären, Skaboholmen, Härön och Björholmen. Målet är att få så mycket som möjligt klart till turistsäsongen. Troligen kommer arbetet att pågå till augusti/september 2012 innan hela området är färdigsanerat. Samtidigt försöker Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten att ta reda på hur växt- och djurlivet påverkats av oljan. Dykningar i den så kallade Ursprungsviken, som ligger väster om Änga på Härön, den vik som haft mest olja av alla, har gett goda resultat: det finns ingen olja på havsbotten. Man har samtidigt tagit upp ett åttiotal musslor utanför Härön som har skickats på analys och svar beräknas komma i mars 2012. Den nya saneringsmetoden prövas under överinseende av Länsstyrelsen. Oljesanering på Kaurö så här går det till Ute på öarna pågår arbetet för fullt med finsaneringen efter oljeutsläppet. Så här går det till när klippor och stenar ute på Kaurö blir rena: 1. Först tar man upp så mycket olja som möjligt med handverktyg. 2. Därefter sprutas ytan med avfettningsmedel ca 0,1 liter per 1 m2 som får ligga kvar en stund och lösa upp oljan. Sedan strös torvgranulat ut som suger upp olja och avfettningsmedel men inte vatten. 3. Nu flodas ytorna, det vill säga de gås över med en stor mängd vatten som flödar med ett mycket lågt tryck. 4. Allt absorberingsmedel med olja och avfettning spolas ner i havet (eller i en sänka på land). I havet har man lagt ut länsar som håller blandningen på plats. Nu samlar man upp det hela från vattnet ingenting lämnas kvar och lägger det i säckar som skeppas iväg. Fram till vecka 46 hade 500 sådana säckar om 25 kg vardera tagits upp. 7
Olja som högvattnet fört med sig. Samma plats efter finsaneringen. Det var värst de första dagarna Vid lunchtid torsdagen den 15 september ringde telefonen hos Räddningstjänsten på Tjörn. Någon hade sett oljefläckar ute vid Klädesholmen. Räddningstjänsten och representanter från kommunens miljöavdelning och Tjörns Miljö AB åkte genast ut och inspekterade läget. När olja från havet satt sig på land kallas det för påslag och påslaget ute vid Klädesholmen visade sig bara bestå av några fläckar. Inte så farligt alltså. Men när detta just konstaterats kom besked att man upptäckt olja även utanför Kyrkesund. När Kustbevakningen senare flög över området syntes ett skimrande oljebälte från Skaboholmen ända in till Sunna marina, ungefär 60 meter brett och 2,5 kilometer långt. Hur många liter eller kubikmeter det kunde vara fråga om gick inte ens att gissa men det verkade inte röra sig om någon allvarligare historia. Räddningschef Carl-Ian Bissmark tog ändå det säkra före det osäkra, informerade kommunchefen om läget och redan på morgonen den 16 september aktiverades kommunens krisledningsorganisation och Grön stab inrättades. Med facit i hand vet vi att detta tidiga beslut om beordrad räddningsinsats tillsammans med det goda samarbetet med alla externa samverkanspersoner, organisationer och verksamheter blev avgörande för räddningsarbetets goda resultat. Kustbevakningen åkte direkt ut med fartyg och flygplan och körde även ut länsor och strandbekämpare, det vill säga båtar som är specialkonstruerade för att ta upp olja från vattnet. Vad vi inte visste var att detta oljeutsläpp under de kommande dagarna och veckorna skulle växa till att bli det största på västkusten någonsin, berättar Carl-Ian. I mängder av vikar och sund vid Härön, Koön, Skaboholmen, Grönskären och Kaurö låg decimetertjocka lager av olja och varje högvatten lämnade efter sig fläckar, pölar och hela oljesjöar uppe på klipporna. De första dagarna var värst. Ju mer olja som togs upp, desto mer upptäcktes och det planerade slutdatumet för den akuta saneringen fick vi skjuta upp flera gånger. Länge jämförde man med oljeutsläppet 1987, då en grekisk tanker släppte ut cirka 100 kubikmeter olja. Då drabbades området från Kyrkesund till Pater Noster hårdast. Den här gången var oljan mer samlad och fanns på ett fåtal avgränsade platser. En vik kunde vara full med olja samtidigt som intilliggande stränder var helt rena. Men nu fanns oljan i en betydligt större mängd. Hur gick det för fåglarna? I det drabbade området finns tidvis mycket fågel och Kaurö är dessutom fågelskyddsområde. Enligt Fågelcentralen fick man dock endast in ett tjugotal oljeskadade fåglar sammanlagt och den stora befarade katastrofen uteblev. I efterhand visade det sig att de flesta fåglarna var inne på land på grund av de hårda vindbyarna. Många hade också redan flugit söder ut. En månad efter den första upptäckten hade omkring 750 kubikmeter tagits upp, motsvarande ungefär 500 ton ren olja. Oljekatastrofen påverkade hela kommunen på flera vis. Under räddningsinsatsen samverkade förvaltningar och bolag på ett utmärkt sätt inom sina respektive områden, tvärs över alla förvaltnings- och bolagsgränser. Det är en starkt bidragande orsak till insatsens positiva resultat, menar Carl-Ian. Nationell angelägenhet När räddningstjänsten på Tjörn den 16 september tog beslut om att inleda räddningsinsats blev oljan på Tjörn också en nationell angelägenhet, påkallad av räddningschefen. Resurser från hela Sverige kallades in i arbetet med att försöka begränsa oljans framfart och förhindra ytterligare spridning. Bland de många myndigheter och organisationer som tillkallades av räddningschefen och som sedan var inblandade i högre eller lägre grad, fanns Kustbevakningen, Försvarsmakten, Hemvärnet med den nationella 8
skyddsstyrkan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Havs- och vattenmyndigheten HaV, Sjöräddningssällskapet, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Polisen, frivilligorganisationen Fågelcentralen i Rödbo, saneringsföretaget Entropi SAB, elever från Räddningsskolan Revinge samt räddningstjänsterna från en rad kommuner som Göteborg, Vänersborg, Karlskrona, Botkyrka, Umeå, Visby och Stenungsund. Trots att aktörerna var många och olika gick samarbetet påfallande friktionsfritt. Som mest var långt över hundra personer engagerade på land, till havs och i luften varje dag. I Sunna byggdes ett litet samhälle upp med staber, servering och förråd inklusive containrar med saneringsutrustning som MSB har i beredskap för just sådana här händelser, berättar Carl-Ian. Upptagningen av oljan gjordes på flera sätt. Spridningen hindrades exempelvis med utlagda länsor som stängde in oljan i vikarna där mycket kunde skopas upp med grävskopa, pumpas eller sugas upp. Oljan på land och uppe på klipporna togs om hand med hjälp av spade och murslev och östes ner i säckar. Väderförhållandena vid Kaurö med mycket blåst och grov sjö gjorde att det blev både besvärligt och stundtals farligt att köra säckarna med upptagen olja och vrakgods med båt. Istället rekvirerades bland annat en helikopter från försvarsmakten och en helikopterbas upprättades vid Linneviken. Insamlingen av säckarna gick därmed betydligt fortare och blev dessutom mycket säkrare för personalen. Stort intresse i media Räddningschefen fanns tillgänglig i princip dygnet runt i alla sammanhang under oljekatastrofens första veckor. Bland många andra uppgifter fanns även att lotsa media och svara på frågor. Vid flera tillfällen skeppades exempelvis journalister ut till Kaurös klippor för att kunna se saneringsarbetet på nära håll. Oljan på Tjörn fick stor uppmärksamhet i både nationell och internationell press, tv och radio och kommunens informationsavdelning kunde vid årsskiftet räkna till långt mer än 900 inslag i media med anledning av oljan. Rent inför turismsäsongen Ett tag befarade man att oljan skulle sprida sig in i Stigfjordens naturvårdsområde och inloppen sattes under hårdbevakning. Ett av dem spärrades till och med av med stora skyddslänsor. Efter några dagar kunde man konstatera att faran var över. Även Breviks kile, som är både naturreservat och ett så kallat Natura 2000-område, där man hittade små spår av olja, klarade sig. När räddningsinsatsen stod på sin topp var det dags för hummerpremiär vilket bekymrade många. Hur skulle det gå och kunde man verkligen fiska överallt? Oron visade sig dock vara tämligen obefogad med den enda konsekvensen att ytterligare några små påslag upptäcktes. Den nationella räddningstjänsten övergick i mitten av oktober till att bli kommunal räddningsinsats. I praktiken innebär det att man bedömer den akuta faran vara över och att man lyckats begränsa både skadeområde och skadeverkan. De nationella resurserna dras tillbaka och att kommunen själva tar hand om finsaneringen, en sanering som fortfarande pågår. Ett 30-tal personer arbetar med att göra rent bland klippor och stenar och i alla myriader av skrymslen. Hur länge detta mödosamma arbete kommer att pågå är svårt att säga. Vår absoluta ambition är ha det mesta klart till turistsäsongen 2012, berättar Tor Haugen, VD på Tjörns Miljö AB. Ansvar och konsekvenser Varifrån kom oljan? Misstankarna riktades tidigt mot ett fartyg som blivit påseglat utanför Danmark några dagar tidigare. Så småningom bekräftades att oljan verkligen kom därifrån. Det formella ansvaret för att ta upp oljan är Kustbevakningens, så länge oljan befinner sig i havet. Så fort den hamnar på land blir den kommunens problem men i praktiken håller man inte så benhårt på ansvarsområdena och samarbetar i saneringsarbetet. Vem ska betala? Den statliga räddningsinsatsen har kostat 21,6 miljoner och betalas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Därför har alla som arbetat med utsläppet redovisat sina timmar. Redan från början lades stor vikt vid bokföring och dokumentation av alla utgifter. Därefter driver MSB processen mot rederiets försäkringsbolag. Vad kostnaderna för den efterföljande saneringen slutar på är inte klart ännu eftersom saneringsarbetet fortfarande pågår. Även denna kostnad ska betalas av MSB. Ursprungsviken sparas och fridlyses Vad händer med växt- och djurliv, vatten och havsbotten i ett oljedrabbat område över tid? För att få svar på den frågan har Ursprungsviken, det vill säga den vik där oljan först upptäcktes och som drabbades värst, i rent studiesyfte endast grovsanerats. Området kommer att skyltas upp innan turistsäsongen kommer igång. Hur stort området blir bestäms av kommunen, Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt. 9
Kommunstyrelsens ordförande Uppföljning av de fokusområden som fanns i budgetdokumentet. Fokusområden 2011 Nu kan vi lägga 2011 bakom oss och konstatera att det blev ett dramatiskt år för Tjörn. Ett fruktansvärt oljeutsläpp, blåst, blåst och blåst och en avslutning med otjänligt vatten på Klädesholmen. Även om alla utvärderingar inte är färdiga kan vi konstatera att organisationen klarade dessa påfrestningar bra. Trots dessa krissituationer har årets verksamheter arbetet med årets fokusområden. Vision, sammanhang och mening Vår vision är att Tjörn ska vara den bästa platsen att leva och bo på. De som bor här ska känna sammanhang med samhället i stort och de ska erbjudas ett meningsfullt liv med stor livskvalitet. Målet för kommunen är att riva hinder och skapa förutsättningar för just detta. Finansiella mål Vi hade budgeterat med ett överskott på cirka 6 miljoner kronor men landade på ett resultat kring 25 miljoner kronor. Ibland får jag frågan varför kommunen ska göra ett överskott, om det inte är bättre att använda alla pengar i verksamheten? Sanningen är den att om vi ska kunna investera i skolor, förskolor och äldreboenden i framtiden måste vi ha pengar för att inte behöva låna hela summan och för att betala ränta och amorteringar på de lån vi tar. Det måste också finnas en ekonomisk buffert när det oförutsedda händer, precis som i ekonomin för vilket hushåll som helst. Det är egentligen inte mer komplicerat än så. Vad menas med organisationens egentliga värde? Vad vi menar är att det inte finns ett självändamål med att bedriva kommunal verksamhet om den inte gagnar Tjörnborna. Vi måste hela tiden våga ompröva vad som ska göras inom kommunens ramar. Kommunikation är en prioriterad fråga hur går det? Största förändringen är att medborgare och besökare från och med oktober kan möta oss sju dagar i veckan i Tjörns kundcenter, oavsett om det är ett besök, telefon eller via Synpunkten. Under året har vi fått bekräftat att hushållstidningen läses av Tjörnborna och de besöker hemsidan mer sällan än några gånger i månaden. Trots det blir antalet träffar på hemsidan 2,2 miljoner. Flest träffar fick hemsidan den dagen de stora stormvindarna drog in över ön, minst träffar är det på julafton. Vi är också glada för ett gott samarbete med media som hjälper oss att berätta om vad som händer. 2011 blev ett extremt år i det avseendet på grund av oljeutsläppet som bara det gav 900 inslag i media, både nationellt och internationellt. Prestationer och resultat hur bra är kommunens tjänster? Det är alltid intressant att jämföra sig med andra. Dels för att se hur vi själva ligger till men även för att se hur vi kan göra saker bättre. I Sverige finns det 290 kommuner. Några av de mätningar som kommit nu visar att Tjörn har den 8:e bästa grundskolan, har Sveriges 28:e bästa äldreomsorg och är den 11:e säkraste kommunen att bo i. Vi ska fortsätta arbeta med kvalitetsfrågorna. Hållbar utveckling Martin Johansen (FP), kommunstyrelsens ordförande Vi ska tänka långsiktigt när Tjörn utvecklas. Miljöfrågorna måste upp på agendan på ett helt annat sätt än vad de varit tidigare. När vi gör förbättringar av människors och företags möjligheter att bo och verka på Tjörn ska det göras utan att förstöra det som är unikt med Tjörn. Steg på vägen är nyheterna inom renhållningen och Tjörns miljömål som började tas fram under året. Nästa generations experter Kompetenskraven har ökat kraftigt i samtliga områden som Tjörns kommun har verksamhet inom: barnomsorg, vatten- och avlopp, arkitekter och samhällsplanerare, fastighetsförvaltning och upphandling. För att bara nämna några. Att arbeta och bo på Tjörn har många fördelar, inte minst bra skola och barnomsorg. För de som pendlar hit finns det goda möjligheter. Trots det är det svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Det är nödvändigt att samarbeta med andra kommuner och dela på kompetenser kommunerna emellan. 10
Framtiden för Tjörn Förutom den övergripande frågan om att vi hela tiden ska arbeta för att leverera rätt tjänster med god kvalitet till medborgarna är det några framtidsfrågor som sticker ut. Miljöfrågan är prioriterad och blir allt viktigare nu när möjligheterna att producera nya boenden på Tjörn öppnar sig. Blir vi fler Tjörnbor och fler företag måste vi ännu tydligare värna vår miljö som är en av våra främsta kvaliteter. Tjörns alltfler äldre ställer krav på en god äldreomsorg i olika former. Det är en av kommunens viktigaste uppgifter och en uppgift som kräver långsiktighet och en klar och tydlig plan. Allt underlag som behövs för att fatta de strategiska beslut som krävs ska under året levereras. Kvalitet i skolorna är fortsatt angelägen. Vi vill verkligen premiera alla duktiga lärare så ett bra system för individualiserad lönesättning ska tas fram. För att tala klartext vill vi öka lönespridningen bland lärarna för att få behålla och kunna rekrytera duktiga lärare i framtiden. Framtiden kräver också av oss att leverera en god fritid för medborgare och besökare. Vi ska ta fram en plan för hur vi tillsammans med föreningarna ska kunna hålla våra idrottsanläggningar i skick. Inom kulturens område fortsätter man med barn- och ungdomskulturplanen för att erbjuda så bra verksamhet för våra yngre medborgare som möjligt. Även turismen hamnar i fokus nu när samarbetet med grannkommunerna fortsätter. Våra funktionshindrade är ytterligare en fokusgrupp. Vi ska kunna erbjuda en så bra verksamhet som möjligt. Många åtgärder för denna grupp gynnar även andra, ta till exempel tillgänglighetsfrågorna för rörelsehindrade där även en förälder med barnvagn är en vinnare. Infrastrukturen blir avgörande i framtiden. Allt ifrån rondellen i Vallhamn som vi hade löften om skulle vara klar för flera år sedan till hur vi får till en bra kollektivtrafik. Här är satsningar i andra kommuner viktiga för Tjörn, till exempel att den nya pendlarstationen i Stenungsund hamnar söder om broarna så att det blir enkelt för Tjörnborna att komma dit. Alla politiska krafter behövs för att det ska bli bra. Tjörn ska ha fler arbetstillfällen. Vi förblir en pendlingskommun men i takt med att vi blir fler Tjörnbor måste fler kunna arbeta här. Det betyder att vi måste arbeta aktivt med att ta fram industrimark. Allt ifrån det kunskapsintensiva företaget, tjänsteföretaget och det producerande företaget ska kunna hitta lämplig mark att etablera sig på. Under alla omständigheter är framtiden för Tjörn ljus. Miljön, läget i regionen och inte minst Tjörnborna är garanter för detta. Detta händer de kommande åren Det blir bättre service till medborgare och besökare. Kvalitets- och moderniseringsarbetet fortsätter i hela koncernen. Nyheter i renhållningen förbättrar vår miljö. Översiktsplanen, det vill säga hur Tjörn ska vara år 2025, ställs ut. Arbetet med långsiktig kompetensförsörjning fortsätter. Turismsatsningen ökar genom samarbeten med andra kommuner i form av paketering av upplevelser. Högstadieeleverna får ett digitalt verktyg på tre elever under 2012. I övriga skolor ska samma mål uppnås våren 2013. Utredningen om regional samverkan kring vatten- och avloppsförsörjning fortsätter tillsammans med grannkommunerna. Kostnader för assistanshjälp inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ökar. Behovet av hemsjukvård, bostadsanpassning och hjälpmedel ökar på grund av att alltfler Tjörnbor blir allt äldre. Satsningen på att vara en framgångsrik barn- och ungdomskulturkommun fortsätter. Elevkullarna i gymnasieskolan fortsätter att minska. Martin Johansen Kommunstyrelsens ordförande 11
Så styrs Tjörns kommun Politisk sammansättning Tjörn styrs sedan 2011 av Folkpartiet, Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna samt Samhällets Bästa med 22 av 41 mandat. I opposition är Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Övriga partier i kommunfullmäktige är Kommunalt Alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Kommunalråd är kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP). Oppositionsråd är Benny Andersson (S). Kommunfullmäktige styr och beslutar Kommunfullmäktige är högst beslutande i kommunen och allmänheten är välkommen att lyssna på dess möten. Kommunfullmäktiges uppgifter är bland annat att fastställa kommunens budget med mål och inriktning, besluta om skattesats, besluta om vilka nämnder och styrelser som ska finnas, vad de ska göra samt välja dess ledamöter, välja revisorer som granskar kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar också beslut om andra principiellt viktiga och övergripande frågor för Tjörns kommun. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige vilket sker efter att fullmäktige har beslutat om att ansvarsfrihet beviljas för nämnder och styrelser. Kommunfullmäktiges ledamöter Benny Andersson (S) Robert Bull (S) Isabell Eriksson (S) Rigmor Friis (S) Torsten Gustafsson (S) 2:e vice ordf Benny Halldin (S) Claes Jansson (S) Nils Lackfors (S) Rikard Larsson (S) Alma Nilsson (S) Gunilla Nordberg (S) Hans Strandberg (S) Klara Strandberg (S) Inger Bergstam (M) Bo Bertelsen (M) Inga-Lill Hast (M) Anders G Högmark (M) 1:e vice ordf Katarina Leone (M) Lars Thorsson (M) Birgitta Adolfsson (FP) ordf Gun Alexandersson-Malm (FP) Martin Johansen (FP) Hans Kristensson (FP) Gunnemar Olsson (FP) Ewa-Lena Svensson (FP) Henry Hermansson (C) Mats Kristensson (C) Azar Hedemalm (MP) Robert Johansson (MP) Gösta Andersson (SB) Marianne Olsson (SB) Björn Holm (M f d KA) Lars Carlsson (KA) Thord Jansson (SD) Mikael Andersson (M) Yvonne Andersson (M) Håkan Bergstam (M) Roland Flyckt (KD) Reidun Lorentzon (KD) Rosita Runegrund (KD) Emilio Cotroneo (V) Mandatfördelning i kommunfullmäktige Partier 2010 2006 2002 1998 1994 1991 1988 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 13 13 14 14 17 12 9 Moderata Samlingspartiet 9 7 5 6 7 8 6 Folkpartiet Liberalerna 6 6 6 6 6 8 11 Kommunalt Alternativ 2 5 5 3 1 1 2 Kristdemokraterna 3 4 4 5 2 4 2 Samhällets Bästa 2 2 3 3 2 3 3 Centerpartiet 2 2 2 2 3 3 4 Vänsterpartiet 1 1 1 1 0 0 1 Miljöpartiet De Gröna 2 1 1 1 2 1 0 Sverigedemokraterna 1 Ny Demokrati 0 0 0 0 1 1 0 Totalt antal mandat 41 41 41 41 41 41 41 12
Kommunfullmäktiges ledamöter Birgitta Adolfsson (FP) ordförande Benny Andersson (S) Gösta Andersson (SB) Mikael Andersson (M) Yvonne Andersson (M) Gun Alexandersson Malm (FP) Håkan Bergstam (M) Inger Bergstam (M) Bo Bertelsen (M) Robert Bull (S) Lars Carlsson (KA) Emilio Cotroneo (V) Isabell Eriksson (S) Roland Flyckt (KD) Rigmor Friis (S) Torsten Gustafsson (S) 2:e vice ordförande Benny Halldin (S) Inga-Lill Hast (M) Azar Hedemalm (MP) Henry Hermansson (C) Björn Holm (M fd KA) Anders G Högmark (M) 1:e vice ordförande Claes Jansson (S) Thord Jansson (SD) Martin Johansen (FP) Robert Johansson (MP) Hans Kristensson (FP) Mats Kristensson (C) Nils Lackfors (S) Rikard Larsson (S) Katarina Leone (M) Reidun Lorentzon (KD) Alma Nilsson (S) Gunilla Nordberg (S) Gunnemar Olsson (FP) Marianne Olsson (SB) Rosita Runegrund (KD) Hans Strandberg (S) Klara Strandberg (S) Ewa-Lena Svensson (FP) Lars Thorsson (M) 13
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. Tjörn har en traditionell organisation med nämnder och tillhörande förvaltningar. Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter Martin Johansen (FP) ordförande Björn Holm (M) Klara Strandberg (S) Lars Thorsson (M) Rosita Runegrund (KD) Yvonne Andersson (M) Mats Kristensson (C) Benny Halldin (S) Benny Andersson (S) 2:e vice ordf Bo Bertelsen (M) 1:e vice ordf Gösta Andersson (SB) Gunilla Nordberg (S) Robert Johansson (MP) Kommunstyrelsen Översta raden: Anders G Högmark (M) ersättare, Robert Bull (S) ersättare, Benny Halldin (S), Nils Lackfors (S), Bo Bertelsen (M) 1:e vice ordf, Anders Wernesten (FP) ersättare, Gösta Andersson (SB). Andra raden: Benny Andersson (S) 2:e vice ordf, Rosita Runegrund (KD), Mats Kristensson (C), Yvonne Andersson (M), Gunilla Nordberg (S), Azar Hedemalm (MP) ersättare, Martin Johansen (FP) ordf, Robert Johansson (MP). Saknas på bild: Claes Jansson (S) ersättare, Klara Strandberg (S), Björn Holm (M), Lars Thorsson (M), Håkan Bergstam (M) ersättare, Isabelle Olsson (FP) ersättare, Daniel Hjerpe (FP) ersättare. 14
Nämnd- och styrelseordförande Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tjörns kommunala Förvaltnings AB Wallhamnbolagen AB Tjörns Bostads AB Tjörns Måltids AB Tjörns Miljö AB Martin Johansen (FP) Karl-Erik Persson (M) Inga-Lill Hast (M) Reidun Lorentzon (KD) Benita Nilsson (FP) Martin Johansen (FP) Lars Thorsson (M) Lars-Ola Andersson (M) Kerstin Lönnbro (FP) Anders Wernersten (FP) Organisationsschema Nämnder Kommunstyrelse Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kommunkansli Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Bolag Styrelse Styrelse Styrelse Styrelse Styrelse Överförmyndare Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Tjörns Miljö AB Tjörns Bostads AB Tjörns Måltids AB Wallhamnbolagen AB Kommunchefen är kommunens högste verkställande tjänsteman vars uppdrag är att genomföra beslut fattade av den politiska majoriteten. Kommunchef Bo Svensson Vd för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. 15
Tjörn och omvärlden Här presenteras andra aktörers syn på internationell, nationell och regional utveckling samt Tjörn i förhållande till omvärlden. Under 2011 har stort fokus legat på konjunkturen och dess påverkan på samhället, företagen och tillväxten. Den ekonomiska situationen i omvärlden har påverkat Sverige och i viss mån även Tjörn. Här nedan presenteras delar av omvärldsanalyser. De är från Handelns Utredningsinstitut (HUI Research), Västra Götalands konjunkturrapport samt konjunkturanalyser från Business Region Göteborg. En avmattning till normal konjunktur Västra Götalandsregionen gav under senhösten 2011 ut en konjunkturrapport över läget i Västra Götaland. Under samma tidsperiod presenterade också Business Region Göteborg (BRG) sin analys av konjunkturen. Båda rapporterna pekar på att Sverige står sig starkt i en orolig omvärld. Under hösten kan dock en tydlig försämring av konjunkturläget skönjas. Näringslivet befinner sig nu i en mer normal konjunktur. Dämpningen märks av i hela Västra Götaland och i de flesta branscher. Sällanköpshandeln och uppdragsverksamheten är klart ljusare i Västra Götaland än i övriga Sverige. Det omvända gäller bilhandel där företagen i Västra Götaland gör en dystrare bedömning än i Sverige som helhet. Konjunkturkänsliga branscher är bland annat de som hänger ihop med den inbromsande bostadsmarknaden, möbler, byggvaror och elektronik. Källa: Västra Götalands Konjunkturrapport hösten 2011 samt Business Region Göteborg. Positiv handelsutveckling Handelsindex eller försäljningsindex som man också använder som begrepp tas årligen fram av Handelns Utredningsinstitut (HUI Research). Handelsindex är ett mått som visar relationen mellan vad invånarna i en kommun konsumerar och vad butikerna på orten faktiskt omsätter. Handelstillväxten under 1995 2005 har varit relativt jämn i Västra Götaland. Dagligvaruhandeln växte snabbast i Tjörns och i Lerums kommuner men tillväxten har skett från låga nivåer. Tjörns utveckling med ett kraftigt inflöde av konsumenter från kringliggande kommuner beror på starka lokala dragare samt på turismen. När det gäller sällanköpsvaror är dock situationen inte lika ljus för Tjörn. Inom handeln med hemutrustning är Mölndals kommun med IKEA den starkaste kommunen i regionen medan Tjörns kommun har svagast index då närmare nio av tio konsumenter reser ut från kommunen för att göra sina inköp av hemutrustning. Källa: HUI 2007; Handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen av Ulf Rämme, Henrik Vestin Handels- och försäljningsindex för Tjörn 2007 2010 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt 2007 109 24 67 2008 111 22 67 2009 104 21 64 2010 106 20 64 Källa: HUI Research, databasen www.handelnisverige.se. Är index 100 är konsumtionen och omsättningen likvärdig men är index under 100 betyder det att butikerna omsätter mindre än vad invånarna konsumerar och att handeln sker på annan plats, utanför kommungränsen. Är index över 100, omsätter butikerna mer än vad invånarna konsumerar. Målet för kommunerna är att ligga över index 100. Siffror för 2011 eftersläpar och kommer inte förrän under våren 2012. Handelsutvecklingen för Tjörn har legat stabilt under de senaste fyra åren. Det finns utrymme att hämta in köpkraft, speciellt för sällanköpsvaror. Men detaljhandeln i allmänhet genomgår en dramatisk förvandling. Som konsument har man idag större krav på utbud, upplevelse och service. E-handeln har påverkat butikerna och konkurrensen har hårdnat. Lågprishandeln i Europa slår hårt mot inhemska butiker. HUI Research menar att hur väl detalj- och partihandeln fungerar och möter den nya tidens förväntningar har stor betydelse för handelns tillväxt, men också för konsumenternas livskvalitet. Man summerar 2011 med att försäljningstillväxten i riket är positiv för helåret. Både mätt i försäljningsvärde och i antalet varor. Ökningstakten är dock lägre. Källa: HUI Research Befolkningsutveckling Tjörn är Sveriges sjätte största ö och är till ytan knappt 170 kvadratkilometer stort. Kommunen har knappt 15 000 invånare. Under sommarmånaderna fördubblas nästan antalet invånare då en stor mängd sommargäster och turister kommer på besök. Under året som har gått har det totalt sett inte skett någon förändring i folkmängden på Tjörn, nettoöverskottet är fyra personer. Men antalet barn och ungdomar har under en tioårsperiod minskat med 18 procent medan antalet personer över 65 år under samma period har ökat med 33 procent. Tjörn tillhör den tredjedel av landets kommuner med högst medelålder i befolkningen. Medelåldern är idag 44 år. Andelen Tjörnbor som är över 65 år är idag 23 procent. I landet är siffran 19 procent. Befolkningsutvecklingen under de senaste tio åren visar att befolkningen har ökat med 1,1 procent. 16
Tjörns folkmängd och åldersfördelning Ålder 2001 2011 Förändring 0 5 873 906 69 8,2 % 6 12 1 585 1 058-527 -33,2 % 13 15 668 464-204 -30,5 % 16 18 639 616-23 -3,6 % 19 64 8 516 8 521 5 0,1 % 65 79 1 884 2 587 703 37,3 % 80 668 807 139 20,8 % Befolkningsutveckling i olika områden Område 2001 2011 Förändring Stenkyrka 6 414 6 572 158 2,5 % Valla 4 556 4 743 187 4,1 % Rönnäng 2 510 2 250-260 -10,4 % Klövedal 1 317 1 394 77 5,8 % Summa 14 797 14 959 162 1,1 % Källa: SCB Summa 14 797 14 959 162 1,1 % Källa: SCB Samarbete mellan kommuner Samarbetet med kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv (SOLTAK) har ytterligare fördjupats under året. Utgångspunkten, att tänka som om det vore en kommun med 130 000 invånare visar många områden där ett operativt samarbete kan ge medborgarna bättre tjänster och service till lägre kostnad. I denna anda har kommunernas jurister tagit fram ett förslag på hur och i vilken form ett samarbete skulle kunna ta form. I huvudsak pekas på två möjliga lösningar, nämligen ett gemensamt ägt bolag och inrättandet av ett kommunförbund. Samarbeten pågår redan inom flera områden och har idag lösts genom avtal och överenskommelser, till exempel inom miljö och räddningstjänst. Ett tydligt uppdrag från politikerna är att under 2012 finna formen för och stadfästa ett SOLTAKS-samarbete där medborgarnas bästa ska vara målet. Näringsliv och arbetsmarknad Tjörns näringsliv är aktivt och välmående. Under december 2011 fanns det drygt 1 750 registrerade företag på Tjörn. En stor andel är ensamföretagare utan anställda. Största branscherna, sett till antal företag, är handeln samt företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Två andra stora branscher är byggsektorn samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Om man istället för antal företag ser till branscher som är personalintensiva och har mer än 10 anställda, blir bilden av de största branscherna på Tjörn en annan: Hotell- och restaurangverksamhet Vård och omsorg Transport och Magasinering Utbildning Tjörn är mest känt för två andra företag som i ett nationellt perspektiv är unikt. På Tjörn finns Wallhamn AB, en av Sveriges största privatägda hamnar. Hamnen tar emot 250 båtar och administrerar drygt 200 000 bilar årligen. Wallhamn AB ägs av ett italienskt företag, Grimaldi Group. Företaget producerar hamn- och PDI tjänster för Norden, Baltikum och Ryssland. Idag är Wallhamn kommunens största, privata arbetsgivare med närmare 150 anställda. Rederi AB Transatlantic flyttade under hösten sitt huvudkontor från Skärhamn till Göteborg. Detta betyder i praktiken att ett av kommunen största företag lämnade ön. Företaget uppger att anledningen till förändringen är större närhet till kunder, leverantörer, branschorganisationer, banker och externa rådgivare. Efter Rederi AB Transatlantics flytt är Tarbit Shipping den största arbetsgivaren på Tjörn inom shippingnäringen. Företaget bedriver industriell sjöfart med en flotta av tankfartyg som betjänar kunder i Europa, Medelhavet, Svarta havet, Västafrika och Karibien. Företaget har drygt 100 anställda. På Tjörn hittar man också ett flertal företag inom fiskberedning och konservindustrin och här finns en lokalt förankrad inläggningsproduktion av sill, bland annat Klädesholmen Seafood som har ett 50-tal anställda. Konservindustrin har en mycket lång tradition på Tjörn. Stabilt nyföretagande Andra halvåret 2010 och första halvåret 2011 kännetecknades av ett stort antal nyregistrerade företag i hela landet och i Västra Götaland. Antalet nya företag på Tjörn är relativt oförändrat, 104 nya företag mot 111 året innan. Sedan 2008 har närmare 400 företag startats upp på Tjörn. 17
Fakta om Tjörnföretag 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Antal företag 1 766 1 718 1 700 1 673 1 555 Nya företag som registrerats 104 111 70 125 106 68 Manliga företagsledare 1 306 1 227 1 177 1 157 1 174 1 106 Kvinnliga företagsledare 405 369 399 387 371 321 Antal företag utan anställda 1 210 1 118 1 163 1 120 Antal företag med 1 4 anställda 314 326 322 331 Antal företag med 5 anställda eller fler 140 123 114 154 Källa: WebSelect december 2011, Bolagsverket Antalet nya företag på Tjörn är relativt högt, i snitt 7,0 nya företag per 1 000 invånare. Vid en jämförelse mellan övriga 290 kommuner rankas Tjörn till plats 48 (2010 plats 22) i landet när det gäller antalet nya företag. Antalet nya företag har inte blivit färre men nyföretagande i andra kommuner har ökat snabbare än hos oss. Källa: Nyföretagarbarometern Nyföretagarcentrum 31 december 2011 Tjörn har fått fler större arbetsplatser Tjörn har en historia med småföretagaranda. Under 2011 har dock antalet småföretag (1 4 anställda) minskat till förmån för företag med 5 eller fler anställda. Detta betyder att antalet större arbetsplatser har blivit fler under året. Tillväxten är med andra ord god på Tjörn! Under 2011 har drygt 50 företag upphört medan 104 företag har startats. Av de som upphörde är ett 30-tal inaktiva och 19 har avregistrerat sin verksamhet. Endast ett företag har gått i konkurs. De företag som upphört återfinns i skilda branscher. Det är både aktiebolag och handelsbolag. Näringslivsaktiviteter under året Kommunens roll i det lokala näringslivsarbetet är att stötta och underlätta för företagen att nå fram till rätt instans inom kommunen. Under året har kommunen genomfört flera företagarfrukostar där cirka 60 företag deltar varje tillfälle. Tillsammans med Stenungsund och Orust kommuner samt Södra Bohuslän Turism har en föreläsning med Claes Hellgren ordnats (200 gäster), för första gången en näringslivsgala (250 gäster) och som tidigare år en näringslivsträff på Marstrand i juli månad (70 gäster). Fyra gånger per år kan byggbranschen kostnadsfritt ta del av utbildning och information från inbjudna föreläsare. Tjörns kommun arbetar nära de lokala företagsnätverken. Företagarna Stenungsund Tjörn, Skärhamns småföretagarförening och Företagsamma kvinnor är några av de nätverk som finns för näringslivet. Genom samverkan med de regionala nätverken Business Region Göteborg (BRG), Almi och Arbetsförmedlingen kan kommunen erbjuda ytterligare service till de lokala företagen. Till exempel erbjuder Business Region Göteborg utbildningar inom ramen för BRGs utbildningsprogram Starta företag samt Expedition Framåt. Det senare är en utbildning i flera steg som anpassas till företagets unika behov av kompetens i sin tillväxtresa. Sysselsättning och arbetslöshet Arbetslösheten har varit låg under hela året på Tjörn och i jämförelse med riket och Västra Götaland uppvisar man positiva resultat. Vid årets slut låg den totala arbetslösheten på 3,7 procent. Resultaten för länet låg på 8,3 procent och för riket 8,6 procent. Arbetsförmedlingen har under året ändrat sitt mått för sysselsättning. Numera mäter man hur många som är arbetslösa i procent, det vill säga andelen arbetslösa vilket fortsättningsvis kommer att anges i förhållande till ett nytt mått, registerbaserad arbetskraft 16 64 år. Tidigare har andelen angetts i förhållande till befolkningen 16 64 år. Arbetslösa och personer i arbetsmarknadsåtgärder 2011* 2010 2009 2008 2007 På Tjörn, procent 3,7 3,7 3,3 1,9 2,3 I länet, procent 8,3 7,0 6,3 3,7 3,8 I riket, procent 8,6 6,9 6,0 3,7 3,9 * Andel av den registerbaserade arbetskraften 16 64 år. Källa: www.arbetsformedlingen.se, december 2011 Ungdomsarbetslösheten sjunker mer på Tjörn än i resten av landet De 3,7 procent i tabellen ovan för Tjörn avser 188 personer öppet arbetslösa och 83 personer i program med aktivitetsstöd. Detta motsvarar 271 personer mot 339 föregående år. Av dessa är det drygt 100 som har varit utan arbete i mer än 6 månader och 70 personer som varit utan arbete mer än 12 månader. Men för båda dessa grupper har andelen personer blivit lägre 2011 än 2010. Däremot har antalet utan arbete mer än 24 månader ökat sedan 2010. Allt färre ungdomar, 18 24 år, är arbetslösa på Tjörn. Vid årets slut var 9,5 procent av Tjörns ungdomar arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder. Under året har de öppet arbetslösa för den här gruppen minskat med 2 procent. Det är en betydligt större minskning på Tjörn än i länet respektive riket. I Västra Götaland är 17,5 procent av ungdomarna arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, i riket 19,1 procent (sett till den registerbaserade arbetskraften 18 24 år). 18
Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften 18 24 år. Med den registerbaserade arbetskraften 18 24 år menas personer som förvärvsarbetar, är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Personer som studerar eller gör militärtjänst räknas inte med i gruppen. Symbolen Δ avser förändring i procentenheter i jämförelse med motsvarande period föregående år. Siffrorna avser december 2011. Kommun Öppet arbetslösa Δ Progr med stöd Δ Tjörn 6,3 % - 2,3 % 3,2 % 0,0 % Västra Götalands län 7,0 % 0,0 % 10,5 % 0,4 % Riket 7,3 % 0,1 % 11,8 % 0,2 % Pendling De senaste siffrorna för pendlingsmönster till och från Tjörn visar att drygt 1 100 personer pendlar in till kommunen medan knappt 4 000 pendlar ut. Betydligt fler män än kvinnor pendlar ut från Tjörn. Källa: Kommunfakta Tjörn 19
Så här bra är vi jämfört med andra Under denna rubrik presenteras vilken kvalitet Tjörns har på sina tjänster och hur Tjörn står sig i förhållande till andra kommuner i landet. Det är jämförelser som genomförs regelbundet av aktörer som Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Kommunforskning i Väst (KFI). Kommunforskning i Väst Kommunforskning i Väst (KFi) gör årligen en jämförelse mellan 55 kommuner i Västra Götalands och Hallands län i relation till varandra. Studien omfattar åren 2008 till 2010. Tjörns kommun 2010 hade en finansiell profil som var ganska genomsnittlig men som 2010 fortfarande lutade åt det svagare hållet. En förbättring under perioden har dock skett jämfört med genomsnittet. Ett svagt mått för Tjörn är fortfarande skattefinansieringsgrad av investeringar som mäter hur stor del av investeringarna som täcks av skatteintäkterna. Tjörn har 37 procent jämfört med ett genomsnitt på 98 procent. Orsaken till det svaga måttet är att Tjörn har en högre andel investeringar än övriga kommuner. Tjörn har även en svag soliditet, -14 procent jämfört med ett medelvärde på 8 procent. I Tjörns siffra är pensionsskulden och löneskatt medräknad. KFi:s avslutande kommentar är: Tjörn bör minst bibehålla en resultatnivå liknande den kommunen hade 2010, de kommande åren. Den resultatförändring som skett under perioden har avspeglats i en stärkt soliditet som dock bör stärkas ytterligare. En god soliditetsnivå fungerar som en buffert i oroliga tider och kan skona kärnverksamheten från snabba svängningar gällande ekonomiska förutsättningar. Med det rådande samhällsekonomiska läget blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Tjörn möjlighet att redovisa ett sådant resultat. Källa: Finansiell profil, 2008-2010, KFi Tjörnborna har ett gott liv Under flera år har tidskriften Fokus årligen genomfört en djupgående analys av hur det är att bo och leva i landets samtliga 290 kommuner. Utifrån drygt 40 variabler av redan befintlig statistik från Statistiska centralbyrån, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen med flera vill man belysa förutsättningarna för olika grupper i samhället att bo och arbeta: unga, äldre, familjen och arbetstagaren. Resultaten för Tjörn visar att det finns goda förutsättningar att bo och arbeta på Tjörn. Tjörn hamnar i 2011 års analys bland de 25 procent högst rankade av Sveriges 290 kommuner och placerar sig på plats 74. Den sammanfattade statistiken från 2011 visar att rankingen för Tjörn har förbättrats med 14 placeringar från föregående år. Statistiken visar på fler positiva effekter under 2011. Variabler som påverkar familjelivet och jobbsituationer får mycket bra resultat och rankas på plats 52 respektive 63 av landets 290 kommuner. Här ser man till variabler som pappaindex, antal skilda/folkmängd, andel familjer som har råd att köpa villa med flera. Allra bäst rankas Tjörn utifrån vad fokus kallar för Fundamentala variabler som antas påverka alla invånare, såsom födelseöverskott, taxeringsvärde småhus, anmälda brott, självmord, valdeltagande, försörjningskvot, ohälsotalet, kulturkostnad/invånare med flera. Resultat från Fokus studie: Att bo och leva på Tjörn 2011 2010 Att vara ung 144 Att vara gammal 84 Att ha familj 52 Att arbeta 63 Total ranking 74 88 Källa: Fokus rankinglista 2011, rankingplacering bland landets 290 kommuner Nöjdheten hos invånarna Avvikelser mot tidigare år på några få enheter är inte statistiskt säkerställda. Syftet med medborgarundersökningen är att se hur Tjörnborna upplever sin kommun som plats att leva och bo på, hur de upplever att de kommunala verksamheterna fungerar och hur de ser på sitt inflytande på kommunens verksamheter och beslut. Undersökningen genomförs tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) och man tar tre index som speglar hur kommuninvånarna upplever kommunen som plats att leva och bo på: Nöjd-Region-Index (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) samt Nöjd-Inflytande-Index (NII). NRI 55 procent av medborgarna rekommenderar andra att flytta till Tjörn. För att höja betyget rekommenderar SCB att områdena bostäder och kommunikationer prioriteras. Viktigt att bevara är den stora tryggheten. NMI Lägre än genomsnittet för deltagande kommuner och lägre än kommuner av samma storlek som Tjörn. SCB rekommenderar att områdena äldreomsorg, stöd för utsatta personer, idrotts- och motionsanläggningar, gångoch cykelvägar samt miljöfrågor prioriteras. NII Lägre än genomsnittet för deltagande kommuner och lägre än kommuner av samma storlek som Tjörn. En ökning av områdena påverkan och förtroende kan öka värdet, enligt SCB. 20