R 2007:34. Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv

R 2007:34 Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv

Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv Nutek R 2007:34

Nutek Tryck: Danagårds Grafiska Första tryck i december 2007, 50 ex. Därefter tryck vid behov. R 2007:34 ISSN 1102-2574

Förord Den 10 maj 2007 fattade regeringen beslut om att ge Nutek i uppdrag att genomföra och samordna ett treårigt program för att främja kvinnors företagande, Främja kvinnors företagande 2007-2009. Programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och till att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Ett av delprogrammen syftar till att göra finansiering mer tillgänglig för företagarkvinnor, som generellt har det svårare än män att finansiera sina verksamheter, samt att öka kunskapen om finansiering av kvinnors företagande. Inom ramen för delprogram 3 Utveckling av finansieringsmöjligheter har Nutek fått ett särskilt uppdrag att belysa utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv. I denna rapport redovisas resultatet från arbetet med detta uppdrag. Mot bakgrund av de resultat som presenteras har också ett antal förslag formulerats på hur statliga kapitalförsörjningsinsatser bättre ska kunna styras (och följas upp) mot politiska mål. Rapporten har utarbetats av Stefan Jönsson, Karin Östberg och Henrik Levin, projektledare, samtliga vid Nutek. Kapitel 5 bygger i allt väsentligt på underlag från FBA Holding AB där Peter Kempinsky varit uppdragsansvarig. Stockholm 31 oktober 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör Henrik Levin Projektledare Har du frågor om denna publikation, kontakta: Henrik Levin: 08-681 9356 E-post: henrik.levin@nutek.se

Innehåll 1 Slutsatser och förslag 1 2 Uppdrag och metod 11 3 Tidigare studier 13 Kvinnors företagande 13 Kvinnors kapitalförsörjning 15 4 Aktörer och utfall av stödinsatser 17 Kreditfinansiering 17 Finansiering av produktutveckling och FoU 21 Regionala företagsstöd 26 Övriga finansiella stöd 32 5 Hur fungerar styrningen? 35 Styrsystemet 39 Utgiftsområdet 39 Aktörerna 42 Finansieringsverktygen 46 Intern styrning 52 Uppföljning och analys 58 Referenser 62 Bilaga 1 65 Översikt av könsfördelningen i statliga finansiella företagsstöd, 2006

1 Slutsatser och förslag Syftet med denna rapport har varit att redovisa hur statliga finansiella stöd 1 till företagare fördelas mellan kvinnor och män och belysa i vilken mån och på vilket sätt olika styrinstrument kan påverka stödens fördelning. En översikt över könsfördelningen i de olika kapitalförsörjningsinsatserna redovisas i bilaga 1. Till att börja med kan vi konstatera att stödvolymerna varierar kraftigt mellan olika aktörer och kapitalförsörjningsinsatser. Detta kan vara viktigt att ha i åtanke vid bedömningen enskilda aktörers inverkan på hela statliga kapitalförsörjningssystemet. Största statliga aktör inom kapitalförsörjning till företag i termer av totalt stödbelopp är ALMI, där den totala volymen uppgick till nära 1,2 miljarder kronor år 2006. Därefter följer Stöd till start av näringsverksamhet (AMV) och två av de regionala företagsstöden Transportbidrag och Regionalt investeringsstöd. Sett till volym i termer av antal beviljade stöd dominerar Stöd till start av näringsverksamhet med nära 9000 beviljade stöd. Därefter följer ALMI med drygt 3000 finansiella stödinsatser. När det gäller stödens fördelning är den övergripande slutsatsen att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män är mottagare av statliga kapitalförsörjningsinsatser till företag. Endast för en av de insatser som redovisningen omfattar är kvinnor i majoritet, det gäller ALMIs mikrolån där drygt hälften av de företag som beviljats lån har kvinnligt ägande till minst 50 procent. En annan huvudslutsats är att andelen kvinnor varierar kraftigt mellan olika typer av finansiellt stöd. Obalansen är särskilt stor när det gäller finansiella stöd till produktutveckling och FoU samt insatser i tidiga skeden. När det gäller de bredare insatserna inom t.ex. stora delar av ALMIs verksamhetsområde eller AMVs stöd till start av näringsverksamhet är skillnaderna mindre. I redovisningen ingår både fördelningen av totalt antal stöd och fördelningen med avseende på totala stödbelopp. Ett mönster vi kan se är att fördelningen mellan kvinnor och män är likartad oberoende av vilken av dessa indikatorer vi studerar, men att det ofta är så att 1 De kapitalförsörjningsinsatser som studerats omfattar allt från rena bidrag till lånegarantier och lån på marknadsmässiga villkor. I de övergripande beskrivningarna används ordet stöd eller finansiellt stöd i rapporten i en vid mening och syftar då på samtliga insatstyper. 1

kvinnors andel av totalt beviljat belopp är något lägre. Detta tyder på att kvinnor i genomsnitt söker och/eller beviljas finansiellt stöd på mindre belopp jämfört med män. Mot bakgrund av dessa resultat är det lätt att dra slutsatsen att många av de studerade aktörerna inte verkar aktivt för att nå mål om god fördelning mellan kvinnor och män i beviljade stöd. Så behöver det inte nödvändigtvis vara. Då vi bedömer dessa resultat är det viktigt att komma ihåg att kvinnor är också i minoritet bland befintliga företag och företagare i Sverige. Andelen kvinnor varierar också mellan olika branscher. Flera av de finansiella stöden har en inriktning som gör att de främst når vissa branscher eller typer av verksamheter vilket därmed får återverkningar på möjligheterna att nå en jämn könsfördelning. Som regel behövs mer underlag kring den population som i praktiken utgör målgruppen för en insats med en given inriktning och om hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i målgruppen. Detta är viktigt i arbetet med att sätta rimliga och realistiska mål för utvärdering av statliga kapitalförsörjningsinsatser, men också för att ge underlag till en samlad bild av hur näringspolitiska insatser påverkar kvinnors respektive mäns möjligheter att ta del av de satsningar som genomförs. Om man vill nå ett politiskt mål att främja kvinnors företagande räcker det inte med att styra mot fördelningsmål inom enskilda insatser, man måste också se över vilka konsekvenser valet av inriktning på insatsen får. Detta talar för att konsekvensanalyser och faktabaserade målgruppsbeskrivningar som ger indikationer om det troliga utfallet i ett könsperspektiv bör vara ett underlag i utformningen och styrningen av nya eller förändrade statliga kapitalförsörjningsinsatser. För att komma vidare när det gäller frågan om hur väl man lyckats nå definierade målgrupper inom befintliga insatser bör mer omfattande analyser av de uppgifter som samlats in göras. För att kunna förhålla sig till, och dra slutsatser av, resultat om könsfördelningen i en insats behövs kompletterande information kring hur efterfrågan på den aktuella insatsen ser ut. Om efterfrågan från kvinnor, eller de verksamhetsområden där man många kvinnor verkar, på de kapitalförsörjningsinsatser som erbjuds är liten bör detta vägas in i tolkningen av ett resultat som pekar på att kvinnor utgör en liten andel bland dem som beviljats stöd. Kanske handlar det då om att själva insatsen och den inriktning insatsen har leder till att kvinnor i praktiken utgör en liten del av målgruppen. Ett sätt att skaffa mer information om efterfrågan är att komplettera informationen kring beviljade stöd med information om könsfördelningen bland samtliga som sökt stöd inte bara dem som beviljats stöd. För att uppnå detta 2

bör man överväga att begära in sådan information då återrapporteringskrav formuleras. Vidare har arbetet med att samla in uppgifter till analysen visat att det många gånger saknas lätt tillgänglig information om könsfördelningen i de stöd som beviljats. Här finns stora förbättringsmöjligheter liksom när det gäller jämförbarheten i den information som redovisas. De definitioner som används för att bestämma vad som är kvinnors företag varierar ofta och uppgifter om könsfördelning inom de olika kapitalförsörjningsinsatserna är därmed inte alltid möjliga att relatera till varandra. Inom ramen för detta arbete har vi så långt som möjligt försökt öka jämförbarheten genom att kategorisera den information vi samlat in på ett kreativt sätt. I kapitel 5 i denna rapport granskas hur styrningen av de statliga finansieringsaktörerna och de olika kapitalförsörjningsinsatserna går till och hur styrningen påverkar möjligheterna att tillgodose kvinnors behov av kapital. De styrinstrument som granskats omfattar flera olika nivåer och är både externa och interna till sin karaktär. Allt från skrivningar i budgetpropositioner som reglerar aktuella utgiftsområden, regleringsbrev och ägardirektiv som beskriver mål och formulerar krav på återrapportering för statliga aktörer, förordningar som styr inriktningen på enskilda insatser, till interna rutiner för stödhantering (manualer, checklistor etc.) och verksamhetsuppföljning. Granskningen visar att det främst är förordningarna, och de ofta detaljerade villkor för stödet som formuleras där, som styr den praktiska tillämpningen av de olika stöden. Villkoren rör bland annat vilka branscher, geografiskt område och marknad samt vad det är för teknik som omfattas av stödet. Granskningen sätter vidare fokus på myndigheternas interna arbetssätt vad gäller beslut kring de olika stödformerna och hur man i praktiken hanterar villkoren och förutsättningarna som beskrivs i de olika formella styrinstrumenten. De former för intern styrning av handläggningen av stödet som den ansvariga myndigheten/aktören använder sig av kan därmed ha betydelse för möjligheterna att i praktiken tillgodose kvinnors behov av finansiering. Däremot anges i budgetproposition och regleringsbrev/ägardirektiv mer generella förutsättningar för stödet som inte bedöms ha någon större inverkan på den praktiska styrningen av enskilda kapitalförsörjningsinsatser och dess möjligheter att möta kvinnors behov av finansiering. 3

Vid sidan av dokumentstudier omfattade arbetet med att analysera styrningen av kapitalförsörjningsinsatserna även intervjuer med företrädare för en del av de aktörer som omfattas av studien. När det gäller förordningarnas betydelse framkommer i intervjuerna en uppfattning om att det i praktiken är villkoren i förordningarna som styr möjligheterna att nå mål vad gäller finansieringsstödet till kvinnor. Därför kan det vara nödvändigt att villkoren för de enskilda stöden sammantaget värderas både ur regionalt tillväxt- och konkurrensperspektiv och ett könsperspektiv. Ytterst handlar detta om vilken vikt man tillmäter kvinnors behov av finansieringsstöd relativt övriga ramvillkor som mer är formade utifrån ett regionalt tillväxtoch konkurrensperspektiv. Med en annan formulering av villkoren för stöden skulle dessa kunna öppnas för andra typer av branscher, produkter och tjänster som på ett mer naturligt sätt skulle inkludera kvinnliga innovatörer och företagare. Mot bakgrund av den interna styrningens betydelse kan ett sätt att förbättra tillämpningen av stöden vara att ställa krav på en tydlig redovisning av aktörens interna arbete. Exempelvis när det gäller rutiner för kvalitetssäkring och i vilken mån de omfattar att beakta könsaspekten vid stödgivning. Ett annat sätt att öka möjligheterna att nå önskat utfall är att använda uppföljning och analys som stöd för utveckling av arbetssätt. För de flesta insatser finns idag krav på uppföljning och återrapportering av resultat och utfall i form av könsuppdelad statistik. Uppföljningen är dock i praktiken bristfällig och tolkningarna av vad som ska redovisas skiljer sig åt. Presentation av resultaten sker idag huvudsakligen utifrån de formella krav som formulerats för återrapporteringen och är ofta beskrivande. En uppföljning som ger möjlighet att utveckla arbetet med stöden kräver fördjupad analys med resonemang om orsaker och åtgärder. En annan viktig faktor kopplad till det interna arbetet med stödgivningen är hur aktörerna arbetar med att nå ut till nya målgrupper för kapitalförsörjningsinsatserna. Något som inte enbart handlar om hur man når ut till kvinnor som är innovatörer och företagare utan även innovatörer och företagare med utländsk bakgrund eller från den sociala ekonomin. Ett sätt att utveckla arbetet med att nå nya målgrupper kan vara att upprätta och redovisa en kommunikationsplan för hur man skall nå ut till olika målgrupper och branscher/områden. Även faktorer som t.ex. könsfördelning bland handläggare kan påverka möjligheterna att attrahera och möta grupper och individer av båda könen. 4

I intervjuer med företrädare för kapitalförsörjningsaktörer framkom också att traditionella värderingar av vad som är hållbara affärsidéer ibland kan missgynna kvinnor. Ett sätt att motverka detta skulle vara att verka för att vidga synen på vad som bedöms vara intressanta och bärkraftiga affärs- och innovationsidéer. Aktörerna framhåller betydelsen av att det är efterfrågan på stöd och kvaliteten i affärs- och produktidéerna som ska avgöra, inte könet. Dock menar man att det kan diskuteras efter vilka normer och utgångspunkter som värdering av kvaliteten i affärs- och produktidéerna sker. Samt i vad mån dessa bedömningsgrunder tenderar att missgynna (kunskaps- och teknik)områden och branscher där kvinnor är verksamma. Därmed är det viktigt att synen på bärkraftiga affärs- och innovationsidéer vidgas. Detta handlar bland annat om en utveckling av de verktyg som aktörerna använder för sin interna styrning och kvalitetssäkring av arbetet men kan också omfatta hur stödens inriktning och mål beskrivs i förordningar. Mot bakgrund av de resultat och slutsatser som här beskrivits i korthet redovisas i nästa avsnitt ett antal förslag på hur på hur statliga kapitalförsörjningsinsatser bättre ska kunna styras (och följas upp) mot politiska mål. Förslag De förslag som presenteras i denna rapport handlar mycket om att förbättra redovisningen och uppföljningen av statliga kapitalförsörjningsinsatser. Bland annat handlar det om att genom en större enhetlighet i begrepp och definitioner skapa förutsättningar för en tydligare styrning och uppföljning. En bättre uppföljning av de olika insatser som görs av olika aktörer skulle också kunna utnyttjas för en systematisk erfarenhetsuppbyggnad och metodutveckling om statliga kapitalförsörjningsinsatser som kan användas för att förbättra träffsäkerheten i de insatser som beslutas, inte minst när det gäller att nå kvinnliga företagare. Slutligen vill vi peka på att vikten av att i ett tidigt skede göra konsekvensanalyser när man utformar nya stödinsatser eller diskuterar förändringar av de insatser som redan finns. Granskningen av styrinstrumenten visar att det främst är förordningarna och de ofta detaljerade villkor som formuleras där, t.ex. av vilka branscher och verksamheter som omfattas, som styr den praktiska tillämpningen av stöden, och att mera generella direktiv och målsättningar om t.ex. kvinnors behov av finansiering, inte har någon större inverkan. Genom att i ett tidigt skede ta fram statistik och analyser om vilka företag som kommer att vara berättigade till stöden, hur många av dessa som leds av kvinnor resp. män samt om hur man 5

kan förvänta sig att insatserna kommer att utnyttjas av olika grupper av företag och företagare. Därmed kan man förhoppningsvis minska risken att ytterligare stöd förses med villkor som gör att de främst kan utnyttjas av företag som leds av män. Systematisk uppföljning av samtliga statliga kapitalförsörjningsinsatser En statlig myndighet bör ges i uppdrag att sammanställa och redovisa statistik om samtliga statliga kapitalförsörjningsinsatser. Myndigheten bör ta fram jämförbara nyckeltal som visar i vilken utsträckning dessa utnyttjas av olika typer av företag och företagare. Särskild uppmärksamhet bör läggas på i vilken utsträckning insatserna når prioriterade grupper, t.ex. nystartade företag och företag som leds av kvinnor eller utrikes födda. En iakttagelse under kartläggningsarbetet har varit att det är svårt att ge en rättvis och övergripande redovisning av de statliga kapitalförsörjningsinsatserna. Förutom för de regionala stöden, där Nutek varje år redovisar jämförbar statistik för de insatser som beslutas av Nutek, länsstyrelserna och regeringen, saknas det en samlad överblick över övriga statliga insatser. Trots att det för samtliga insatser finns krav på uppföljning och återrapportering i form av könsuppdelad statistik finns det avsevärda skillnader i tolkningen av vad som ska redovisas. En viktig orsak är att de olika aktörerna tillämpar olika definitioner för vilka insatser som ska redovisas som stöd till kvinnors företagande. Flera aktörer använder så breda och oklara definitioner av vad som betraktas som kvinnliga företag att redovisningarna är svåra att använda och i vissa fall kan bli rent missvisande. Bristen på enhetliga definitioner och jämförbarhet innebär också problem för styrning och uppföljning eftersom det i många avseenden saknas ett enhetligt språk för vilka målsättningar som man vill uppnå med stöden. En statlig myndighet bör därför ges i uppdrag att sammanställa och redovisa statistik om samtliga statliga kapitalförsörjningsinsatser. Myndigheten bör ta fram jämförbara nyckeltal som visar i vilken utsträckning dessa utnyttjas av olika typer av företag och företagare. Särskild uppmärksamhet bör läggas på i vilken utsträckning insatserna når prioriterade grupper, t.ex. nystartade företag och företag som leds av kvinnor eller utrikes födda. 6

Uppföljningen av kapitalförsörjningsinsatser bör ske löpande och med syfte att kunna utgöra underlag för justering av insatsernas inriktning eller utformning. Ansvaret för uppföljning och statistik bör därför ligga på den myndighet som har ansvaret för genomförandet för näringspolitiska insatser, dvs. i dagsläget Nutek. För att kunna presentera den statistik och de nyckeltal som tas fram ska vara jämförbar bör övriga statliga aktörers uppföljningssystem och rapportering bör utformas i enlighet med Nuteks anvisningar. Det bör övervägas om rapporteringen även bör innehålla uppgifter om antalet ansökningar om stöd, vilka belopp som beviljas och vilka som återbetalas samt kön på företagsledare/projektledare och antal män resp. kvinnor i ledningsgruppen. Nutek har utvecklat ett nytt system för hantering av projekt- och stödärenden, NYPS (Nytt Projekt- och Stödärendehantering) som idag används för hanteringen av regionala stöd. Det nya systemet är gemensamt för Nutek, länsstyrelserna, kommunala samverkans- och självstyrelseorgan och håller för närvarande på att implementeras. Syftet är att effektivisera stödhanteringen inom det regionala utvecklingsområdet med hjälp av nya arbetssätt och nytt IT-stöd. För att skapa förutsättningar för en systematisk och jämförbar uppföljning och analys bör det övervägas om NYPS på sikt även ska användas för att hantera andra statliga aktörers finansieringsinsatser. Sammanställ kunskap om finansieringsformer och hur prioriterade grupper kan nås Myndigheten bör också ges i uppdrag att sammanställa kunskap om andra finansieringsformer för företag och undersöka sambanden mellan offentlig och privat finansiering, t.ex. om företag som genomgått en prövning för statliga stöd också har lättare att attrahera banklån eller privat riskkapital. Myndigheten bör också bygga upp och sprida kunskap om hur olika insatser kan utformas och marknadsföras för att på ett effektivt och träffsäkert sätt nå prioriterade grupper. En viktig faktor är också hur de olika insatserna når ut till olika grupper. Det är därför önskvärt att en myndighet samlar och utvecklar kunskap och erfarenheter om vilka behov olika företag har och hur de utnyttjar olika former av privat och offentlig finansiering. 7

Myndigheten bör därför även ges resurser för att kunna bygga upp en mer systematisk kunskap om bankers och andra privata aktörers finansieringsinsatser och hur dessa fungerar för olika grupper av företag och i olika delar av landet. Detta bör utnyttjas som underlag för att utveckla och stärka statens marknadskompletterande roll när det gäller kapitalförsörjning för företag. Myndigheten bör även utveckla verktyg och metoder för att nå prioriterade grupper. Därutöver bör det även ske en mera fristående analys och utvärdering som ifrågasätter politikens inriktning. En sådan uppföljning bör vara dock vara skild från de aktörer som själva medverkar i åtgärderna. Regeringens prioriteringar bör tydliggöras och analyseras Beslut om nya eller förändrade stödinsatser för företag bör alltid innehålla en konsekvensanalys som bl.a. beskriver andelen kvinnor bland de företag som är berättigade till insatsen. Förslag till nya regler eller andra åtgärder som syftar till att främja vissa grupper eller beteenden bör innehålla dels en beskrivning av målgruppens fördelning mellan prioriterade och icke-prioriterade mottagare och en analys av hur befintliga insatser träffar olika mottagare. Därefter bör det föras en diskussion av hur de föreslagna reglerna kan förväntas förändra utfallet. Granskningen visar att de förordningar som styr företagsstöd och finansieringsinsatser ofta innehåller detaljerade förutsättningar och villkor för hur stöden kan och ska användas och att det i praktiken är förordningarna som utgör den viktigaste styrningen för hur stöden tillämpas och hur de kan bidra till kvinnors behov av finansiering. Det är därför av stor vikt att det i samband med ändringar eller utformning av nya stödinsatser tas fram utförliga konsekvensanalyser med statistik och analyser om vilka företag som är eller kommer att vara berättigade till de aktuella insatserna och hur man kan förvänta sig att insatserna kommer att utnyttjas av olika grupper av företag och företagare. Oavsett vilka grupper som avses prioriteras bör det alltid göras en analys av hur stor andel av insatserna som kan förväntas träffa företag som leds av kvinnor. Konsekvensanalyserna bör naturligtvis även ta upp andra aspekter som är av intresse ur ett tillväxt och företagarperspektiv, inte minst hur de påverkar småföretag. När det fattas beslut om sådana insatser bör analyserna 8

kompletteras med en diskussion om vilka grupper som bör prioriteras, hur denna prioritering bör gå till och hur uppföljning bör ske. De målsättningar som formuleras bör naturligtvis utgå från vad som är realistiskt att uppnå med hänsyn till utgångsläget. 9

10

2 Uppdrag och metod Uppdragsformulering Uppdraget formuleras på följande sätt i regeringsbeslutet avseende Nuteks program för att främja kvinnors företagande: Nutek skall kartlägga utfallet av de statliga kapitalförsörjningsinsatserna för kvinnor respektive män samt granska hur de styrande instrumenten tar hänsyn till kvinnors finansieringsbehov. Förslag till åtgärder skall tas fram utifrån resultaten. Rapportering skall ske till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2007. Metod Arbetet med att samla in underlag till rapporten har omfattat tre moment: 1. Samla in och redovisa uppgifter om statliga kapitalförsörjningsinsatsers fördelning på kvinnor och män 2. Granska aktuella styrinstrument t.ex. regleringsbrev, ägardirektiv, stödförordningar, programdirektiv, handläggarinstruktioner för att ge en bild av i vilken utsträckning man beaktar insatsernas fördelning på kvinnor och män. 3. Granska återrapportering och redovisning av genomförda insatser för att ge en bild av i vilken utsträckning man redovisar insatsernas fördelning på kvinnor och män samt utröna om det finns rutiner och system för att följa upp hur insatserna fördelas på kvinnors respektive mäns företag. Underlag till analysen har inhämtats dels genom att begära in uppgifter från aktuella stödgivare, dels genom dokumentstudier av styrinstrument. Som komplement till dessa källor har även ett antal intervjuer genomförts med företrädare för de aktörer som omfattas av studien. Med kapitalförsörjningsinsatser avses här (statliga) lån eller bidrag direkt till individer eller företag i syfte underlätta företagsstart eller utveckling av befintliga företag. I rapporten studeras följande aktörer och kapitalförsörjningsinsatser: 11

Tabell 1. Finansieringsaktörer som omfattas av granskningen Aktör ALMI Innovationsbron Länsstyrelsen Nutek VINNOVA Norrlandsfonden Kreditgarantiföreningarna Innovationsbron AMV Finansieringsinstrument Företagslån Innovationslån Mikrolån Tillväxtlån Regionalt bidrag till företagsutveckling Regionalt investeringsstöd Stöd till kommersiell service Såddfinansiering PU-programmet Regionalt investeringsstöd Sysselsättningsbidrag Transportbidrag Forska&Väx VINN NU Stöd till start av näringsverksamhet 12

3 Tidigare studier Som bakgrund till resultaten i denna rapport kring fördelning av kapitalförsörjningsinsatser på kvinnor och män redovisas i detta kapitel kortfattade beskrivningar av kvinnors företagande och kapitalförsörjning. Inledningsvis redovisas uppgifter om bland annat hur stor andel kvinnor utgör bland samtliga företagare och nyföretagare i Sverige samt skillnader mellan kvinnors och mäns företagande. Mer utförliga beskrivningar på detta tema finns bland annat i rapporten Kvinnors och mäns företagande en statistisk beskrivning. 2 Därefter följer ett avsnitt som beskriver resultat och slutsatser från en kunskapsöversikt över skillnader i finansieringssituation mellan män och kvinnor samt orsaker till denna skillnad. Detta kan ge en mer allmän bakgrund till diskussionen om skillnader i finansieringssituation mellan kvinnor och män. Kvinnors företagande Baserat på Nuteks stora småföretagsundersökning, Företagens villkor och verklighet, har ett flertal analyser genomförts där karaktären på kvinnors respektive mäns företagande beskrivs. Bland de skillnader som framkommer märks bland annat att kvinnor tenderar att driva mindre företag än män. Det finns också tydliga branschskillnader. Kvinnor återfinns i större utsträckning än män inom handel, hälsooch sjukvård samt inom kultur och personlig service medan män oftare än kvinnor är verksamma inom branscherna bygg och tillverkning. Kvinnors företag drivs i större utsträckning som enskild firma och är i högre grad orienterade mot en lokal marknad. Vidare framkommer att kvinnor som är företagare i genomsnitt yngre än män som är företagare och att kvinnor har högre utbildningsnivå. När det gäller tillväxtviljan finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor anser i något större utsträckning än män att företagets lönsamhet är god eller mycket god. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män i näringslivet kan vi notera att andelen företagare av totalt antal sysselsatta är lägre bland kvinnor än bland män. Siffror från SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att andelen företagare totalt sett är 10 procent och att andelen företagare bland kvinnor och män är 5 respektive 14 procent (tabell 1). 2 Nutek, Infonr 112-2006 13

Tabell 2. Antal och andel företagare av samtliga sysselsatta Antal sysselsatta totalt Antal företagare Andel företagare Kvinnor 2 038 000 107 400 5 % Män 2 224 600 311 300 14 % Totalt 4 262 600 418 600 10 % Källa: SCB (AKU) Det finns dock tecken på att denna ojämna könsfördelning bland företagare är på väg förändras. Andelen nyföretagare som är kvinnor har dock ökat kraftigt den senaste tioårsperioden vilket tyder på att skillnaderna är på väg att minska. I 2006 års nyetableringsundersökning framkom att 35 procent av samtliga nyföretagare var kvinnor. Andelen kvinnor bland nyföretagare har också ökat kraftigt den senaste tioårsperioden, från 25 procent 1995 till 35 procent år 2006 (tabell 2). En sådan förväntad utveckling får också stöd då vi ser på ungas attityder till företagande. Här är skillnaderna mellan kvinnor och män än mindre, även om det fortfarande är så att unga män i större utsträckning än unga kvinnor är intresserade av att bli företagare. 3 Tabell 3. Andel nyföretagare som är kvinnor 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 31 % 29 % 32 % 34 % 35 % Källa: ITPS Könsfördelningen är jämnare i nyföretagandet än då vi jämför den befintliga andelen företagare. Av tabell 3 framgår att 28 procent av samtliga företagare är kvinnor. Värt att notera är också att det finns tydliga könsskillnader med avseende på bolagsform. Bland egna företagare är andelen kvinnor betydligt högre än bland företagare i eget AB. 3 Entreprenörskapsbarometern 2006. Nutek B 2007:1 14

Tabell 4. Andel företagare 2005. 4 Kvinnor Män Samtliga Egna företagare 33,1 % 66,9 % 100,0 % Företagare i eget AB 20,5 % 79,5 % 100,0 % Totalt 28 % 72 % 100 % Källa: SCB (Rams) Kvinnors kapitalförsörjning Nutek har i många sammanhang intresserat sig för kvinnors företagande och för frågan om skillnader i finansieringssituation mellan män och kvinnor samt orsaker till denna skillnad. I detta avsnitt refereras resultat och slutsatser från en kunskapsöversikt på temat som Nutek gjort nyligen. 5 Huvudslutsatsen i översikten är att kvinnor tenderar att har svårare att finansiera sina verksamheter, även om skillnaderna många gånger inte är särskilt stora. Baserat på de internationella studier som refererats tycks detta inte vara specifikt för Sverige utan återfinns i många andra länder. I en del av de studier som studerades inom ramen för kunskapsöversikten försöker man också härleda orsaker till skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till företagsfinansiering. Huvudslutsatsen är här att det sällan tycks handla om direkt diskriminering baserat på individuella egenskaper hos den som söker finansiering utan mer om strukturella skillnader och olikheter i exempelvis verksamhetsinriktning och efterfrågan på finansiering. Bland strukturella förklaringar berörs det faktum att kvinnor och män tenderar driva olika typer av företag i olika branscher och att det påverkar långivarnas bedömning av lönsamhetsutsikter och återbetalningsförmåga. En annan förklaring av strukturell karaktär är att kvinnors och mäns efterfrågan på lån ser olika ut. Kvinnor efterfrågar oftare än män mindre lån vilka finansiärerna bedömer som mindre lönsamma att teckna. Hanteringskostnaden är ungefär lika stor för ett litet som för ett stort lån vilket innebär att det är mer lönsamt för finansiären att fokusera på stora lån. 4 Till företagare räknas samtliga personer mellan 18 och 70 år som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet och som ägnat sig åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en anställning på heltid. 5 Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare Kunskapsöversikt och analys. Nutek, Infonr 018-2007. 15

En annan typ av förklaringsfaktorer som lyfts fram i de studier som refererades i kunskapsöversikten har att göra med historik och möjligheter att erbjuda säkerheter för lån. Även om kvinnor i genomsnitt är mer välutbildade än män så är det mindre vanligt bland kvinnor än män att man har tidigare företags- och ledningserfarenhet vilket kan vara en nackdel vid ansökan om lån till start eller utveckling av företag. I vissa av de internationella studierna har det även framkommit att kvinnor oftare har mindre eget kapital att använda vid företagsstart eller som säkerhet för lån. Betydelsen av rådande normer och traditionella bedömningar hos kapitalförsörjningsaktörer med avseende på vad som är intressanta och potentiellt framgångsrika företag har också diskuterats som en orsak till att finansieringssituationen skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Argumentet är här att kvinnor ofta har annorlunda affärsidéer än män, intresserar sig för andra verksamhetsområden och branscher och att dessa tenderar att missgynnas i långivarnas bedömningar. De förslag till lösningar på kvinnors finansieringsproblem som förordas i studierna, och de insatser som redan finns i Sverige och internationellt, omfattar oftast marknadskompletterande finansieringslösningar som motsvarar de finansieringsbehov kvinnor har. Dessa kan vara direkt riktade till kvinnor i form av särskilda kvinnolån, eller mer generellt utformade men med en inriktning som passar kvinnor. Gemensamt för dessa finansieringslösningar är att de erbjuder mindre lån och har lägre krav på säkerheter. Andra typer av åtgärder för att främja finansieringssituationen för kvinnor är riktade tjänster såsom, mentorskap, rådgivning, övervakning/uppföljning, stöd för att underbygga låneansökan och affärsplan samt att på olika sätt försöka öka kunskapen om kvinnors företagande hos de finansiella aktörerna. 16

4 Aktörer och utfall av stödinsatser I detta kapitel ges en kort beskrivning av de olika aktörer och kapitalförsörjningsinsatser som studien omfattar samt en redovisning av insatsernas volym och fördelning på kvinnor och män. Insatserna är indelade i tre olika kategorier; kreditfinansiering, finansiering av produktutveckling och FoU samt regionala företagsstöd. Efter beskrivningen av varje enskild aktör och kapitalförsörjningsinsats redovisas hur stor andel av stödinsatserna respektive stödbeloppen som tillfallit kvinnor. En samlad översikt över könsfördelningen i de olika kapitalförsörjningsinsatserna redovisas i bilaga 1. Kreditfinansiering ALMI ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 21 dotterbolag som ägs till 51 procent av moderbolaget. Övriga ägare är landstingen, regionala styrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Dotterbolagens styrelser består av politiker, representanter från det regionala näringslivet och organisationer med koppling till företagande. I de regionala bolagen bedrivs den operativa verksamheten. Moderbolagets uppgift är att svara för ledning, samordning, utveckling av produkter och verksamhet plus service i koncerngemensamma funktioner. ALMIs kreditverksamhet är självfinansierande. Drift och löpande verksamhet finansieras genom årliga anslag från ägarna. ALMI kan bevilja lån till företag oavsett företagsform. Målgrupp är både nya och etablerade företag. ALMI sätter inga formella begränsningar för hur lånet kan användas och kan låna ut upp till hälften av kapitalbehovet. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med den privata marknaden tar ALMI ut en ränta som är högre än en genomsnittlig bankränta. Normalt ska lånet betalas tillbaka på 3 till 5 år. Finansieringslösningen sätts vanligtvis ihop i samarbete med låntagarens bank. ALMI tar ut säkerhet i form av en företagsinteckning, oftast i kombination med borgen. Företagarlånet är en finansieringsform särskilt inriktat på behovet av små lån och kan vara aktuellt både för nya och redan etablerade 17

företag. Vid handläggningen ska särskild prioritet ges till kvinnor och ungdomar. Lån på upp till 250 000 kr kan beviljas. Syftet med Mikrolånet är att underlätta och stimulera etablering av nya företag och att utveckla befintliga företag som har svårighet att få sitt kapitalbehov täckt på den ordinarie kapitalmarknaden. Mikrolånet är anpassat till företag som har mindre kapitalbehov på upp till 100.000 kronor. En viktig skillnad mot ALMIs övriga låneformer är att det inte behövs någon medfinansiär, ALMI kan låna ut upp till 100 procent av kapitalbehovet upp till 100 000 kronor. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar ALMI ut en ränta som är högre än en genomsnittlig bankränta. Tillväxtlånet erbjuder finansiering för utveckling och expansion i etablerade företag. Tillväxtfinansiering sker också via projektlån som innovationslånet. Innovationslånet är inriktat på innovationsprojekt som befinner sig i ett tidigt skede och ska användas för att utveckla ett projekt till kommersialisering. Pengarna kan till exempel användas för produktutveckling, skydd av immateriella tillgångar eller marknadsundersökning. Lånet är ett villkorslån som beviljas företag och lånebeloppet får inte vara lägre än 50 000 kr. Lån medges med upp till 50 procent av det totala finansieringsbehovet. För lånebelopp upp till 300 000 kr kan medfinansiering ske med budgeterad nedlagd tid i projektet till ett värde av 250 kr/timme. För lånebelopp över 300.000 kr måste minst hälften av medfinansieringen vara i form av kapital, antingen eget eller från bank eller annan extern finansiär. Utbetalning av lånet sker i etapper efter avstämning mot i förväg uppsatta milstolpar. Inom ramen för programmet för att främja kvinnors företagande görs under perioden 2007 till 2009 en särskild satsning för att nå kvinnliga innovatörer. I vissa fall kan det passa bättre för företaget att ställa ut en garanti istället för lån. Garantin kan avse hela eller delar av lånebeloppet och förlust under garantin kan maximalt täcka 50 procent av det garanterade beloppet. I stället för ränta tar ALMI ut en garantiavgift som anpassas efter risken i ärendet. Garantin kan bli en mer kostsam finansiering än vanlig lånefinansiering från ALMI. Den vanligaste formen är garanti för bankgaranti. Garantier kan ges som förskotts-, betalnings- och fullgörandegarantier. 18

Tabell 5. ALMIs långivning 2006 Kreditbelopp Totalt Kvinna Man/kvinna Man Ej angivet Mikrolån 22 mkr 10 mkr (46%) 1 mkr (6%) 11 mkr (49%) 0 Företagarlån 125 mkr 37 mkr (30%) 15 mkr (12%) 73 mkr (58%) 0 Innovationslån 51 mkr 4 mkr (8%) 5 mkr (9%) 43 mkr (83%) 0 Tillväxtlån 960 mkr 47 mkr (5%) 157 mkr (16%) 756 mkr (79%) 0 ALMI totalt 6 1194 mkr 97 mkr (8%) 178 mkr (15%) 884 mkr (74%) 35 mkr (3%) Antal krediter Mikrolån 479 st 222 st (46%) 25 st (5%) 232 st (48%) 0 Företagarlån 791 st 253 st (32%) 89 st (11%) 449 st (57%) 0 Innovationslån 305 st 42 st (14%) 25 st (8%) 238 st (78%) 0 Tillväxtlån 1418 st 119 st (8%) 222 st (16%) 1077 st (76%) 0 ALMI Totalt 7 3051 st 636 st (21%) 361 st (12%) 1999 st (66%) 55 st (2%) Källa: ALMI. Könsindelningen baserar sig på vem/vilka som är majoritetsägare till företaget. I de fall ägandet fördelar sig lika mellan kvinnor och män redovisas denna andel i en egen kolumn i tabellen ovan. Norrlandsfonden Den statliga Stiftelsen Norrlandsfonden finansierar allt från nyetablering av företag till utveckling och expansion i befintliga företag. Norrlandsfonden verkar för tillväxt i de fem nordligaste länens (dvs. Gävleborgs Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län) näringsliv. Det sker främst genom finansiering via olika typer av lån till små och medelstora företag. Norrlandsfonden erbjuder topplån som kan anpassas till skiftande finansieringsbehov, men även t.ex. konvertibla skuldebrev. Norrlandsfonden ställer även upp med garantier och borgensåtaganden, t.ex. för att hantera säsongsmässiga likviditetsbehov. Lån och garantier ges i intervallet 0,25 till 20 miljoner kronor. Villkorslån kan uppgå till max 50 procent av projektutgifterna. Vanliga lån kan utgå till bland annat nyetableringar samt investeringar i nya produkter, marknader eller maskiner vidare till rörelsekapital. Löptiden för vanliga lån är normalt 4 till 8 år. Villkorslånet kan ges för bland annat investeringar i nya produkter eller nya marknader där riskerna kan vara stora men betyda mycket för expansionsmöjligheter. 6 Förutom de lån som särredovisats ovan ingår även garantier m.m. i totalsiffrorna för ALMI. 7 Förutom de lån som särredovisats ovan ingår även garantier m.m. i totalsiffrorna för ALMI. 19

Tabell 6. Norrlandsfondens kreditgivning 2006 Beviljade krediter Antal beviljade krediter m.m.* Varav till företag med kvinnlig VD eller som till minst 25 procent ägs av en kvinna Belopp Varav till företag med kvinnlig VD eller som till minst 25 procent ägs av en kvinna 268 st 28 st (10 %) 138 mkr 17 mkr (12 %) Källa: Norrlandsfonden Kreditgarantiföreningarna Kreditgarantiföreningarna i Sverige bedrivs som ekonomiska föreningar, dvs. som medlemsföreningar. Tolv regionala kreditgarantiföreningar ingår i Sveriges Kreditgarantiförening, SKGF, som tillsamman står för omkring 60 procent (varav Värmlands kreditgarantiförening står för merparten) av antalet utställda garantier. Övre Norrlands Kreditgarantiförening, som inte är medlem i SKGF, svarar för resterande omkring 40 procent av garantierna. Föreningarnas verksamhet är regional och bygger både på privat som offentligt engagemang. Syftet är att underlätta småföretagens, främst mikroföretagens, möjligheter till finansiering hos banker och andra kreditmarknadsbolag. Kreditgarantiföreningarnas garantier är av typen enkel borgen, där borgenären är skyldig att först försöka få sin fordran återbetald av gäldenären. Kreditgarantiföreningarna garanterar lån upp till 60 procent och maximalt 900 000 kr. Kostnaden för garantin tas ut i form av garantiprovisioner. Verksamheten står under tillsyn av Finansinspektionen, som 2003 gav Sveriges Kreditgarantiförening, SKGF tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet. Den första kreditgarantin ställdes ut i slutet av 2005. Övre Norrlands kreditgarantiförening är registrerad och godkänd av Finansinspektionen men har en enklare typ av finansieringstillstånd än SKGF. 20

Tabell 7. Kreditgarantiföreningarnas verksamhet 2006 och 2007* Ägare till företaget (majoritetsägare) Totalt Kvinna Man och kvinna Man Ej angivet Antal utställda garantier 102 st 18 st (18%) 17 st (16%) 58 st (57%) 9 st (9%) Garanterat belopp 42 mkr 4,5 mkr (11%) 9 mkr (21%) 24,5 mkr (58%) 4 mkr (10%) Källa: Sveriges Kreditgarantiförening, SKGF. *) SKGF:s operativa verksamhet kom igång först under 2006, därför har även uppgifter fram till september 2007 inkluderats i tabellen. Inga uppgifter har lämnats av Övre Norrlands Kreditgarantiförening, ÖNKGF, som inte är medlem i SKGF. ÖNKGF:s andel av de utställda garantierna i Sverige uppgår uppskattningsvis till 40 procent. Finansiering av produktutveckling och FoU Nutek Produktutvecklingsprogrammet (PU) Små företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att utveckla en vara eller tjänst kan söka finansiellt stöd från Nuteks program Produktutveckling i små företag av varor och tjänster. Programmet vänder sig till företag och företagsnätverk med 1-100 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Företaget ska vara fristående eller ägas med mindre än 25 procent av ett stort företag. Pengarna ska gå till externa tjänster för att utveckla en vara eller tjänst så att den skapar affärsnytta. Utvecklingsarbetet ska ha passerat idéstadiet. Det kan till exempel handla om konsulttjänster, utbildningsinsatser (som är direkt kopplade till produktutvecklingen), projektanställningar, investeringar i prototyper, provmätningar, produktionsprocessen, design, kvalitet eller marknadsundersökningar. Företagen bestämmer själv vem eller vilka insatsen ska köpas från. Även företagsnätverk kan ansöka om stöd. En förutsättning är att det finns ett samarbetsavtal mellan företagen, som visar att de vill utveckla en produkt gemensamt. Fler än 50 procent av företagen som deltar i nätverket för att utveckla en produkt ska uppfylla kriterierna för enskilda företag. Företagen får inte ha mottagit sammanlagt 200 000 Euro eller mer i så kallat försumbart stöd, de senaste tre åren. Programsatsningen sker i samarbete med 20 så kallade partnerskap runt om i landet som fungerar som Nuteks ombud och består av 21

nätverk av aktörer med inriktning mot företags- och produktutveckling. Partnerskapens roll är bland annat att informera om programmet, att vägleda företagen i produktutvecklingen och att bistå i företagens ansökan om stöd. Det är också partnerskapen som tar emot företagens ansökningar om finansiellt stöd och lämnar rekommendation till Nutek för beslut. De är antingen regionala eller inriktade på en speciell bransch. Beslut om stöd till produktutvecklingsinsatser fattas löpande under 2007 av Nutek tills pengarna tar slut. Insatserna ska vara genomförda av företagen senast den 15 november 2008. Nuteks finansiering är ett bidrag (inte ett lån) som kan uppgå till mellan 40 000 och 500 000 kronor. Kravet är att företagen själva står för minst hälften av investeringsutgiften. Eget arbete av företagets egen personal kan inte räknas som medfinansiering. Nuteks bidrag, plus eventuellt andra offentliga bidrag, får inte överstiga 50 procent av investeringskostnaderna. Tabell 8. Produktutvecklingsuppdraget 2006 Beviljade projektstöd Antal beviljade projektstöd Varav till företag med kvinna som företagsledare Beviljat belopp Varav till företag med kvinna som företagsledare 277 47 (17 %) 57 mkr 7,6 mkr (13 %) Källa: Nutek VINNOVA Verket för innovationssystem (VINNOVA) är en statlig myndighet med uppgift att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Med innovationssystem avses nätverk av offentliga och privata aktörer där ny teknik och kunskap produceras, sprids och används. Av VINNOVAs olika program kan två sägas utgöra kapitalförsörjning för företag och således vara aktuella för denna kartläggning; programmen Forska&Väx och VINN NU. Under år 2006 beviljades 213 företag sammanlagt 206 miljoner kronor inom programmet Forska&Väx och inom VINN NU beviljas 20 företag 300 000 kr var, vilket sammanlagt innebär en volym på 212 miljoner kronor under 22

2006. Detta kan jämföras med att VINNOVA år 2006 finansierade forskning och utveckling för 1 584 miljoner kronor. Forska&Väx Forska&Väx riktar sig till små och medelstora företag som behöver få tillgång till och/eller utveckla egen forskning och utveckling (FoU). Syftet är att stärka företagets konkurrenskraft genom ökat kunskapsinnehåll i produkter och tjänster samt att utveckla samarbeten och bygga upp nätverk. Förutom stöd för genomförande av ett FoU-projekt (max 5 Mkr) kan stöd ges för en förstudie (max 500 000 kr) eller behovsidentifiering (max 75 000 kr). Bidraget till genomförande av ett FoU-projekt kan uppgå till mellan 200 000 kronor och 5 miljoner kronor. Företagens medfinansiering ska uppgå till minst 50 procent av projektets totala kostnad. Medfinansieringen kan ske med kontanta medel men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete. Eget arbete värderas enligt schablon till 600 kronor per timme. Typisk projekttid är 6 till 18 månader. Bidraget till en förstudie kan maximalt uppgå till mellan 75 000 och 500 000 kronor och täcka upp till 100 procent av kostnaden. Eget arbete värderas enligt schablon till 600 kronor per timme. Typisk förstudielängd är 3 till 6 månader. Bidraget för behovsidentifiering och -analys kan maximalt uppgå till mellan 25 000 och 75 000 kronor och täcka upp till 100 procent av kostnaderna. Eget arbete värderas enligt schablon till 600 kronor per timme. Typisk projektlängd är 1 till 3 månader. Tabell 9. VINNOVAs program Forska&Väx och VINN NU 2006 Antal beviljade projektstöd Varav till projekt med kvinna som projektledare Beviljat belopp Varav till projekt med kvinna som projektledare Forska&Väx 213 st 18 st (8 %) 206 mkr 18 mkr (9%) VINN NU 20 st 1 st (5 %) 6 mkr 0,3 mkr (5%) Totalt 233 st 19 (8%) 212 mkr 18,3 mkr (9%) Källa: VINNOVA VINNOVA har även samlat in könsuppdelad information om samtliga projektansökningar som kommit in. Totalt inkom 1169 ansökningar till de fyra omgångarna av Forska&Väx under 2006. Av dessa hade 1049 projektledare som var män, och 120 hade projektledare som var 23

kvinnor. Detta innebär att cirka 10 procent av ansökningarna kom från projektledare som var kvinnor. För närvarande finns inget system för att samla in data för andra förhållanden i företagen, t.ex. avseende ägande och ledning. En genomgång av ansökningarna visar dock att cirka 6 procent hade en kvinna som VD och att cirka 15 procent hade en kvinna som ägare. VINN NU VINN NU riktar sig till nystartade företag (aktiebolag) som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat inom områdena arbetslivsutveckling, bioteknik (inkl medicinsk teknik och livsmedel), energiteknik, informations- och kommunikationsteknik, material, produktframtagning, processteknik, tjänster och IT-användning samt transporter. Finansieringen är avsedd som förberedelse inför nästa finansieringssteg så att företagen på sikt kan bli framgångsrika svenska företag. Högst tjugo företag per år tio under våren och tio under hösten - finansieras med 300 000 kronor vardera, pengar, som i huvudsak ska användas till affärsutvecklande aktiviteter. VINNOVA initierade programmet 2002 i samarbete med Nutek, men sedan 2006 bedrivs det i samarbete med Statens energimyndighet (Energimyndigheten). Innovationsbron Innovationsbrons verksamhet bedrivs i ett nationellt moderbolag och sju regionala dotterbolag. Moderbolaget står för en nationell strategi medan den operativa verksamheten bedrivs av dotterbolagen i nära samarbete med nationella och regionala samarbetspartners. Innovationsbron är organiserat inom två affärsområden, nämligen Affärsutveckling och inkubatorer och affärsområde Såddkapital. Inom affärsområdet Affärsutveckling och inkubatorer är Innovationsbrons huvudsakliga uppgift att hjälpa till i det kommersiella utvecklandet av innovationer och affärsidéer. I ett nationellt inkubatorprogram finansierar, utvecklar och driver Innovationsbron ett rikstäckande nätverk av inkubatorer. Programmet omfattar 17 inkubatorer. Utöver det nationella inkubatorprogrammet stöttar och driver Innovationsbron även regionala inkubatorverksamheter. Innovationsbrons sju dotterbolag har ett något varierande utbud av såddkapitalprodukter. Fokus Verifiering är dock en koncerngemensam 24

produkt. Fokus Verifiering är ett utvecklingsbidrag för kommersiell och teknisk verifiering samt för immaterialrättsskydd av forskningsresultat med kommersiell potential. Forskningsresultaten ska komma från, eller ha en tydlig koppling till, universitet, högskolor eller industriforskningsinstitut. Syftet med Fokus Verifiering är att öka möjligheten för forskningsresultat med kommersiell potential att nå ut till marknaden och bidra till att förstärka tillväxten av nya och befintliga företag i Sverige. Innovationsbrons såddfinansering fokuseras på området mellan forskning som är mogen för kommersiell verifiering och det stadium då företag kan attrahera privat riskkapital. Innovationsbron erbjuder finansiering från 50 000 kr till 1 miljon kr i form av bidrag, villkorslån eller ägarkapital. Bidrag kan team eller personer i forskningsrelaterade miljöer erhålla i ett verifieringsprogram. Genom stipendier kan de få sina affärsidéer genomlysta med avseende på marknadspotential och kundvärde, och i ett andra steg få möjlighet att skydda och förtydliga affärsidéerna genom patent och prototyputveckling Villkorslån är mjuka lån utan personlig borgen och genom lånet kan en affär förtydligas och förberedas för framtida finansiering av kunder eller riskkapital. Låneverksamheten utförs i samarbete med ALMI och inrymmer förutom villkorslån för företag även förstudielån för idéer eller företag. Ägarkapital handlar om direkt ägarkapital eller fondengagemang och här förekommer samarbete med olika marknadsaktörer och affärsänglar. Innovationsbron saknar idag ett gemensamt baserat redovisningssystem och det har därför inte varit möjligt att få fram helt jämförbara uppgifter om såddfinansieringen. 25