Henrik Sanden Från: Mats Andersson <mats@mafa.se> Skickat: den 12 september 2016 22:28 Till: Henrik Sanden Ämne: Synpunkter på bergtäkt i Össjö Bifogade filer: Ytrrande samråd3.pdf; Anteckningar_Samrådsmöte20160822_201560907 _medbilagor.pdf; Bygghuset.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Översänder mina synpunkter samt anteckningar från samrådsmötet Med vänliga hälsningar / Best regards Mats Andersson Sjöborg Säng o Bassäng Tel. +46708488140 mats@mafa.se 1
Skanska måndag 12 september 2016 Mina farhågor/synpunkter Allmänt: - Redan idag är täkten i Össjö en av de tio största täkterna i Sverige vilket är långt ifrån vad som förespeglades när tälten etablerades. Iadag finns 120 täter i Sverige enligt Skanska. - En utökning av brytningstiden utan tidsbegränsning är helt oacceptabel Planerad asfalts tillverkning - Att lägga en asfalttillverkning i täkten innebär en permanentning av ett industriområde mitt i ett känsligt naturområde. Hittid har Skanska haft ett asfaltverk på ett industriområde i Helsingborg. Att nu flytta den går stick i stäv med kommunens målsättning och att bli en kommun med bra miljö för medborgarna. Området i Össjö har ett mycket högt naturvärde och är väldigt lättillgängligt för alla i kommunen, till och med med kollektiva transportmedel. - Ur samhällets intresse är den gröna sektorn de snabbast växande området vilket genererar mycket fler arbetstillfälle för kommunen än de få tillfällen som erbjuds av Skanska. Vatten - Problem med vattensjuk betesmark som är under utredning. Förutom de 8-10 liter/ sekund som pumpas från täkten trycker vattnet på från infiltrationsdammen mot betesmarken och har den oanvändbar i långa tidsperioder. Detta utreds nu av ÅF på Skanskas bekostnad. - Det motsatta problemet är den naturliga bäcken som är fullkomligt torr nu. Det kan också konstateras historiskt låga vattennivåer i Långsjön. - Min vattenbrunn som jag dock inte använder längre eftersom jag har kommunalt vatten är i princip tom - Det som däremot är osäkert är hur påverkas min skogsproduktion av en grundvattensänkning och hur kompenseras i så fall detta? - Vilka vattennivåer nivåer gäller innan åtgärd vidtages? 1
måndag 12 september 2016 Buller - Bullret är idag ett problem för kringboende och beräkningsmodellen som Skanska har ifrågasätts i praktiken. Detta framkom vid samrådsmötet på Ekebo 22/9 - Jag har ett flertal klagomål på buller från gästerna på min verksamhet Sjöborg Säng&Bassäng i veckorna. Detta kommer att ge ett bortfall i bokningar om vi inte får ner ljudvolymen från täkten. - Arbetstiderna för tälten är ett problem, tidiga morgnar och ibland sena kvällar. Sprängningarna - Det finns ett antal sprickor i husen på min fastighet. Trafik - Det är en betydande trafik till och från täkten 200-300 rörelser/dygn. Detta samtidigt som ordinarie trafikökning på väg 13 vilket gör att vi har buller från två håll både täkten och trafiken. 2
Välkomna till samrådsmöte 20160822 Dagordning 1. Samrådsmötet öppnas 2. Närvarolista 3. Presentation företaget och behovet av täktverksamhet 4. Presentation av planerad verksamhet 5. Förmodad miljöpåverkan 6. Sevesoanläggning 7. Innehåll i Miljökonsekvensbeskrivning 8. Ansökningsprocessen 9. Frågor och synpunkter Skanska Asfalt och Betong består av: Region Bergmaterial: - 350 anställda - 103 berg- och grustäkter från Haparanda till Malmö - 110 krossverk - Ca 18 milj. ton/år Asfalt Tillverkning, försäljning och utläggning av asfalt Bergmaterial Producerar och levererar grus-, sten- och bergprodukter till betong- och asfaltsindustrin, vägbyggnationer, anläggningsarbeten mm Betong Tillverkning och försäljning av betong, teknisk rådgivning Infraserv ice Drift och underhåll av infrastruktur, i första hand gator och vägar (Trafikverket) Exempel på produkter: Makadam, bergkross, överbyggnadsmaterial, jordprodukter, återvinningsprodukter, stenmjöl Tillverkning, återvinning och försäljning av bergmaterialprodukter 1
Behov av bergmaterial 7-10 ton/person och år (generellt i Sverige) Material behövs till Bergtäkter Mobila krossar Vägar och järnvägar Flygplatser Broar Grundläggning, dränering Fastigheter, hus Anläggningsytor Halkbekämpning Vindkraftanläggningar Utgör största delen i asfalt och betong Behov av bergmaterial Ansökans planerade omfattning Behov i området dagsläget är ca 2,8 miljoner ton, ökad befolkning ger större behov framöver Befintliga täkter förutom Össjö, kan årligen leverera max ca 2,3 miljoner ton idag Totalt uttag av 17 miljoner ton material, utan tidsbegränsning Årlig produktion om 750 000 ton per år i medeltal av berg, morän och återvinning* 1. Upp till 900 000 ton per år avses produceras. Under tre år av tillståndstiden kan mängden uppgå till 1 milj. ton per år. Asfalttillverkning ingår med 75 000 ton per år i medeltal med en maximal produktion av 150 000 ton per år. * 1 återvinning av schaktmassor/asfalt och betong 2
Ansökans omfattning, fortsättning Översikt, täktens läge Avsänkning av grundvattenytan ned till ca 21 m ö h Både grundvatten och nederbördsvatten kommer att behöva avledas från täktområdet. Bolaget avser därför även ansöka om tillstånd för vattenverksamhet i enlighet med 11 kap 9 MB. Aktiviteter Berghantering Asfalttillverkning Aktiviteter Delverksamheter i ett inledande skede Friläggning av berg (avbaning) Borrning Sprängning Skutknackning Krossning Sortering Interna transporter In- och uttransporter Service och reparationer Bergmaterialet levereras via kalldosering Materialet torkas i torktrumma, sorteras och vägs och blandas i lämpliga proportioner Viss återvinning av gammal asfalt In- och uttransporter Återvinning/mellanlagring Införsel av material som läggs i upplag Materialet sorteras/krossas En del material mellanlagras endast Uttransport 3
Förslag på efterbehandling Området återgår till naturområde, brytningsområdet efterbehandlas som en sjö Arbetstider Arbetsmoment Normal arbetstid Borrning, krossning etc vardagar kl 07-16 (18) Asfaltverk vardagar kl 05-16 Uttransporter och lastning vardagar kl 05-16 I samband med större projekt som bedrivs av t ex Trafikverket eller kommuner kan leveranser kvällstid behövas. Asfaltverket kan även behöva köras mellan kl 22-05. Följdverksamhet -Trafik Vid genomsnittlig planerad produktion om 750 000 ton: ca 100 uttransporter/arbetsdag Vid maximala årsproduktion 1 miljon ton : ca 140 st/arbetsdag Idag ca 85 uttransporter Miljöpåverkan Påverkan på yt- och grundvatten genom inläckage och avledning av vatten Bullerpåverkan Vibrationer, luftstötvåg och stenkast till följd av sprängning Avgasutsläpp till luft Damningspåverkan Lukt - beroende på vilken typ av bitumen som används i asfaltstillverkningen Ny mark tas i anspråk - påverkan på naturmiljö kulturmiljö och friluftsliv Följdverksamhet i form av transporter 4
Miljöpåverkan Yt- och grundvatten Samrådsmöte 20160822 Hydro.pptx Buller Utomhusriktvärden från rapport 6538 Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Tabellen avser frifältsvärden. Buller Vibrationer, luftstötvåg Samråd Össjö_2016-08-22Metron.pptx 5
Avgasutsläpp till luft samt Damning Påverkan Åtgärder Påverkan på naturmiljö Inga höga naturvärden inom planerat brytningsområde Torkning av stenmaterial i asfaltverket, interna transporter och från de maskiner som drivs med dieselmotorer Stoftavskiljare kommer att finnas på asfaltverk Interna riktlinjer för val av bränsle Borrning, krossning, sortering, upplag, transporter kan ge upphov till damning Bevattning Saltning (vid behov) Påverkan på kulturmiljö Följdverksamhet -Trafik Ökad trafik vid år med maxproduktion jämfört med idag Bullerpåverkan Bullerutredning visar att riktvärden för buller klaras Luftutsläpp Skanska har riktlinjer för att minska miljöpåverkan val av bränsle 6
Seveso-verksamhet Hantering av > 10 ton sprängmedel förekommer vid en del sprängningar (lägre kravnivån enligt förordning (SFS 2015:236) ) Inga näraliggande Sevesoverksamheter enligt högre kravnivån Ett handlingsprogram kommer att bifogas ansökan Risker kopplat till sprängmedelshantering Läckage i samband med hantering av produkter inför laddning/sprängning Personskada i samband med hantering av explosiva varor samt sprängarbeten Beredskap finns för hantering av riskerna och detta kommer att beskrivas i handlingsprogrammet Innehåll i Miljökonsekvensbeskrivningen Icke teknisk sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen luftstötvåg, utsläpp till luft/damning 1 Inledning Friluftsliv och rekreation Administrativa uppgifter om sökanden och anläggningen Naturmiljö, växt och djurliv Gällande tillstånd och anmälningar Mark- och vattenmiljö Ansökans omfattning Luft och klimat Prövningsproces sen Kulturmiljö och landskapsbild Samrådsprocessen 6 Miljökonsekvenser av följdverksamhet i form av transporter Syftet med och avgränsning av Miljökonsekvensbeskrivningen 7 Risk och säkerhet 2 Omgivningsbeskrivning Sevesoanläggning 3 Planerad verksamhet teknisk beskrivning Risk för stenkast Allmänt Fallrisk Om produktionsstegen för bergmaterialförädling Oförutsedda utsläpp Återvinning 8 Miljökvalitetsnormer verksamhetens inverkan på möjligheten att uppnå MKN Asfalttillverkning MKN för utomhusluft (luftkvalitetsförordningen) Kemikalie- och avfallshantering MKN för ytvatten Vattenverksamhet, vatten- och dagvattenhantering 9 Miljömål - verksamhetens inverkan på möjligheten att uppnå Egenkontroll miljökvalitetsmålen Efterbehandling 10 Samlad bedömning m a p hushållning med mark och vatten och 4 Studerade alternativ fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi Nollalternativet 10. Referenser Alternativ lokalisering/utformning 5 Miljökonsekvenser Människors hälsa boendemiljö till följd av bullerpåverkan, vibration och Ansökningsprocessen När ansökan kommer till prövningsmyndigheten Ansökan lämnas in till prövningsmyndigheten. Kompletteringsremiss Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i dagspressen (när prövningsmyndigheten anser att den är komplett) och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till prövningsmyndigheten. Även remiss till vissa myndigheter. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. I Mark- och miljödomstolen sker även ofta förhandling. Prövningsmyndigheten fattar beslut Beslutet kan överklagas av sakägare, dvs verksamhetsutövaren, grannar och andra berörda Prövningen av ett överklagande avgörs i domstolsprocess 7
Frågor och synpunkter? 8
Innehåll Planerad brytning Varför och hur kan yt- och grundvatten påverkas av täktverksamheten Vilka effekter kan påverkan få på omgivningen Geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna vid bergtäkten Skyddsvärda objekt i täktens närområde med avseende på yt- och grundvatten Bedömd påverkan från täkten Sammanfattning/slutsatser Miljöpåverkan Yt- och grundvatten Samrådsmöte 2016-08-22 1 Planerade brytning 2 Påverkan på yt- och grundvatten från bergtäkt generell skiss Förändringar som påverkar yt- och grundvatten Fördjupning av befintligt täkt Utökning av täktområdet Grundvattennivå i berg Grundvattenflöde berg i Grundvattennivå i jord/våtmark Jordlager Bergborrad brunn Våtmark 3 4 1
Tänkbara negativa effekter relaterade till yt- och grundvatten Påverkan på yt- och grundvatten från bergtäkt genrell skiss Utsläpp av vatten till recipient Bortledning av grundvatten Förändrad av avrinningssituation Sänkning grundvattenytan i omgivningen Påverkan på flödesmönster vattendrag Förändrat flödesmönster för igrundvatten Påverkangrundvattenbildni på vattenkvalitet Minskad ngi vattendrag Bortledning av grundvatten Påverkan på uttagsmöjligheter i brunnar Påverkan på vattenkvalitet i brunnar Påverkan på grundvattenberoende ekosystem Utsläpp av vatten till vattendrag Bergtäkt Påverkan på ekosystem som följd av minskning eller ökning av flödet Ökad översvämningsrisk som följd av snabbare avrinning från täktområdet Grumling eller annan förorening i vatten som släpps ut från täktområdet 5 Geologi vid Össjö 6 Registrerade brunnar 7 8 2
Vattendrag, dikningsföretag och naturvärden i området Bedömd påverkan från planerad utökning-grundvatten Utförda undersökningar och beräkningar Fältbesök Provpumpning och slugtest för bedömning av hydrogeologiska egenskaper Beräkning av influensområde för avsänkning som följd av nivåsänkning och utökning av täkten Jämförelse av influensområde mot kända brunnar från SGU:s brunnsarkiv och bedömning av eventuell påverkan 9 Beräknat influensområde-grundvatten 10 Beräknat influensområde-jämförelse mot brunnar från SGU:s brunnsarkiv 11 12 3
Slutsats-grundvatten Beräknad flödeskapacitet nedströms täkten och jämförelse mot dagens flöden Ingen av de idag kända brunnarna riskerar påverkan från planerad sänkning och utökning av täkten. Preliminärt bedöms inga höga naturvärden påverkas negativt Utförda undersökningar och beräkningar Fältbesök Beräkningar av flödeskapacitet och flöden för systemet nedströms täkten 13 14 Bedömd påverkan från planerad utökning-översvämningsrisk Slutsats-ytvatten Beräknat totalflöde (med ett års återkomsttid) till systemet nedströms täkten baserat på fältobservationer och data från SMHI är 50 l/s då flödet från täkten är satt till det högst uppmätta månadsmedelvärdet (12 l/s) Beräknad kapacitet nedströms täkten är beräknad till minst 75 l/s Beräkningen visar att systemet skulle klara en tredubbling av flödet från täkten vilket är mycket osannolikt Planerad utökning av täkten medför ingen avgörande förändring av översvämningsrisk i systemet nedströms täkten. Sedimentationsdammarnas kapacitet ske ses över för att minimera risk för t ex grumling nedströms täkten Perioder med mycket lågt eller inget flöde direkt nedströms täkten kommer att minska eller upphöra nuläge 15 16 4
SKYDD NORMER FÖR VIBRATION OCH STÖT BERGTÄKT ÖSSJÖ Metron Miljökonsult AB Markvibrationer och luftstötvågor I samband med sprängning uppkommer markvibrationer och luftstötvågor som sprids till omgivningen Metron Miljökonsult har upprättat en riskanalys avseende fortsatt brytning Det finns inga hus i området med en beräknad vibrationsnivå på 4 mm/s. METRON MILJÖKONSULT AB P-O Bjelkström BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB SKYDD NORMER FÖR VIBRATION OCH STÖT SVENSK STANDARD SS 460 48 66:2011 Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader SS 02 52 10 Riktvärden för sprängningsinducerade luftstötvågor i byggnader SS ISO 85 69 Mätning och värdering av effekter på känslig elektronisk utrustning i byggnader RIKTVÄRDE SVENSK STANDARD Axtorp 12:2, 7 mm/s (830 m) Össjö 31:13, 12 mm/s (370 m) Axtorp 12:15 9 mm/s (620 m) BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB 1
RIKTVÄRDE SVENSK STANDARD RIKTVÄRDE LÄNSSTYRELSEN Samtliga hus i detta område 500 Pa (uppmätt som reflektionstryck) Enligt nuvarande täkttillstånd 4 mm/s (markvibrationer) 300 Pa (luftstötvågor, reflektionstryck) BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB Tändplanen ska utformas för att undvika samverkan mellan enskilda hål/ tändare och anpassning ska ske gentemot geologin och önskad utslagsriktning Sprängningsarbetet ska utföras som försiktig sprängning, vilket innebär att sprängningarna planeras så att fastställda riktvärden avseende vibrationer och luftstötvågor innehålls Vid sprängning närmare än 400 meter från någon kringliggande fastighet ska den samverkande laddningen minskas till 100 kg för att med säkerhet innehålla vibrationsnivån 4 mm/s Vibrationer kommer fortsatt att mätas inom ramen för det nya kontrollprogram som kommer att tas fram Sprängentreprenören ska se till att vibrationsmätare finns monterad när vibrationsalstrande moment utförs. Entreprenören ska efter varje arbetsmoment informera sig om erhållet mätresultat INFORMATION. Anslag, ljudsignal mm UTMATTNINGSEFFEKT Effects of Repeated Blasting on a Wood-Frame House En påtaglig ökning av spricktillväxten erhölls när vibrationsnivån från sprängning låg på 25 mm/s vid huset. Testen av utmattningseffekt visade att den första kosmetiska skadan uppkom efter 56000 belastningscykler på 12 mm/s. Detta motsvarar två sprängsalvor om dagen i 28 år. BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB BT Össjö 2016-08-22, Metron Miljökonsult AB 2