Kemikaliekontroll enligt Miljöbalken

LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Kemikaliekontroll enligt Miljöbalken Miljönämndens tillsynsansvar Rapport nr 2000:24 Miljöenheten ISSN 1402-3393

1. INLEDNING...2 2. ARBETES AVGRÄNSNING...2 3. MILJÖNÄMNDENS TILLSYNSANSVAR ENLIGT 14 KAP MILJÖBALKEN...2 3.1 Allmänt... 2 3.2 Nya tillsynsområden... 3 4. REGLER SOM RÖR KEMIKALIEHANTERINGEN I MILJÖBALKEN...4 5. HUR HÄNSYNSREGLERNA KAN TILLÄMPAS I OLIKA HANTERINGSLED...7 4.1 Tillverkare... 7 4.2 Leverantörer (grossister och detaljister)... 7 4.3 Konsumenter (yrkesmässiga och övriga)... 8 6. TILLSTÅNDSKRAV ENLIGT KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN...9 7. KORTFATTAD INFORMATION OM SEVESO II-LAGEN...10 7.1 Allmänt... 10 7.2 Tillsyn... 10 8. SÖKREGISTER...11 8.1 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser i miljöbalkens 14 kap, förordningen samt föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (med undantag för bestämmelser om gasapparater, GMO, bekämpningsmedel, kosmetiska- och hygieniska produkter)... 11 8.2 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser om bekämpningsmedel och biotekniska organismer... 14 8.3 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter 15 9. MILJÖSANKTIONSAVGIFTER...16 10. BROTTSRUBRIKER ENLIGT 29 KAP MILJÖBALKEN...21 11. INFORMATIONSKÄLLOR...23 1(24)

1. INLEDNING Inom ramen för samordnad kemikalietillsyn i Skåne län bildades en arbetsgrupp för tillsyn enligt miljöbalken inom kemikalieområdet. Gruppens arbete har inriktats på att utreda och klargöra miljönämndernas ansvar för tillsyn enligt miljöbalken inom kemikalieområdet. Målet är att rapporten skall kunna användas som vägledning vid miljönämndernas arbete med kemikalietillsyn. Arbetsgruppen har bestått av Jolanta Green, Miljökontoret i Helsingborg Yvonne Nilsson, Länsstyrelsens miljöenhet, Annika Skoog, Miljöförvaltningen i Lund och Anna-Karin Åkesson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Kristianstad. Materialet om kosmetiska och hygieniska produkter har utarbetats av Ann Wulf, Miljökontoret i Helsingborg. 2. ARBETES AVGRÄNSNING Denna rapport kommenterar endast de områden där miljönämnderna skall utöva tillsyn. Kapitel 13 i miljöbalken om genetik och genetiskt modifierade organismer tas därför inte upp i rapporten. För att materialet inte skulle bli allt för omfattande har den delen av kemikalietillsynen som avser tillsyn över köldmedieanvändningen inte bearbetats här. För mer information hänvisas till rapporten Tips för tillsyn över ozonnedbrytande ämnen utarbetad av arbetsgruppen för ozonnedbrytande ämnen, samordnad kemikalietillsyn i Skåne län, februari 1998. I kapitlet Regler som rör kemikaliehanteringen i miljöbalken i den här rapporten finns dock hänvisningar till lagstiftning inom detta område. 3. MILJÖNÄMNDENS TILLSYNSANSVAR ENLIGT 14 KAP MILJÖBALKEN 3.1 Allmänt Målet för kemikaliekontrollen är att förhindra skador på människa och miljö. För att målet skall kunna nås måste skadliga ämnen och produkter så långt möjligt ersättas med sådana som är mindre farliga eller helt ofarliga. Den myndigheten som skall ansvara för balkens efterlevnad bör både genom förebyggande och kontrollerande åtgärder verka för att balkens regler följs. Myndigheterna måste också ha tillräckliga resurser så att de kan använda sig av de möjligheter som balken ger. Tillsynsmyndigheterna har inte bara rätt, utan även skyldighet att bedriva kontrollerande tillsyn genom myndighetsutövning med de verktyg som står till buds genom miljöbalkens regler. Enligt regeringens bedömningar bör kommunerna ta ett större ansvar för kemikaliekontrollen. Regeringen anser att kommunerna som grundprincip bör utöva all tillsyn över återförsäljare och yrkesmässiga användare. Länsstyrelsen bör inte ha något generellt ansvar för kemikalietillsynen. För de tillståndspliktiga verksamheter som länsstyrelsen har ansvar för enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet bör emellertid kemikalietillsynen och miljöskyddstillsynen följas åt. Länsstyrelsens roll inom kemikalietillsynen bör inriktas mot 2(24)

regional samordning och uppföljning av tillsynen. (Prop. 1997/98:45 Miljöbalken om kemikalietillsyn) Varje kommun ansvarar för tillsynen inom kommunen enligt 14 kap. miljöbalken. Undantag är, enligt tillsynsförordningens bilaga (D), där kommunen tillsammans med olika statliga myndigheter har ansvaret för den operativa tillsynen. Vad avser tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap. där länsstyrelsen utövar tillsynen är det länsstyrelsen som har tillsyn enligt 14 kap. (26 kap. 3 miljöbalken) En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter skall för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. (Förordning om tillsyn enligt miljöbalken) 3.2 Nya tillsynsområden För miljönämnderna tillkom, i samband med miljöbalken, två nya tillsynsområden kosmetiska och hygieniska produkter samt biotekniska organismer. Kosmetiska och hygieniska produkter För kosmetiska och hygieniska produkter är Läkemedelsverket central tillsynsmyndighet och utövar tillsyn över tillverkare och andra primärleverantörer av kosmetiska och hygieniska produkter. Miljönämnderna är lokal tillsynsmyndighet och kan utöva tillsyn över alla hanteringsled. Läkemedelsverket kommer under våren 2000 att gå ut med information till alla landets kommuner om vilka regler som gäller inom området. Information kommer i första hand att finnas tillgänglig på Läkemedelsverkets hemsida, www.mpa.se. Inom området finns förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter (SFS 1993:1283) samt ett antal föreskrifter. Biotekniska organismer Biotekniska organismer regleras i miljöbalkens 14 kap. om kemiska produkter och biotekniska organismer. Med bioteknisk organism avses, enligt definitionen i 3, en sådan produkt som har framställts särskilt i bekämpningssyfte eller något annat tekniskt syfte och som helt eller delvis består av eller innehåller levande mikroorganismer, däribland virus, eller nematoder, insekter eller spindeldjur. En bioteknisk organism kan vara en genmanipulerad organism (GMO). Tillsyn över tillverkare och andra primärleverantörer, som släpper ut biotekniska organismer på marknaden utövas av Kemikalieinspektionen och Miljönämnden enligt bilaga till Förordning om tillsyn enligt miljöbalken (SFS 1998:900). 3(24)

4. REGLER SOM RÖR KEMIKALIEHANTERINGEN I MILJÖBALKEN Nedanstående bild visar hur miljöbalken tar hand om riskerna med kemikalier. (efter Info från KemI 3/98). Hänsynsreglerna Kap 2 Leverantörsledet Kap 14 Användarledet Kap 9, 12, 16 Avfallsledet Kap 15 Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö (1 kap 1 ). De nationella miljömålen som antogs av riksdagen den 28 april 1999 ska ge ledning till vad en hållbar utveckling är. Ett av miljömålen är Giftfri miljö. Arbete pågår med att ta fram regionala miljömål med utgångspunkt från de nationella målen. Nedan följer en uppräkning av de regler som rör kemikaliehanteringen. 1. Hänsynsreglerna. I 2 kap. finns de så kallade hänsynsreglerna som är övergripande bestämmelser som skall tillämpas av alla som bedriver, avser bedriva eller har bedrivit verksamhet samt alla som vidtar, avser att vidta eller har vidtagit en åtgärd som inte är av försumbar betydelse för miljöbalkens mål. Bland hänsynsreglerna finns försiktighetsprincipen, kunskapskravet och produktvalsprincipen. 2. Kapitel 5 behandlar miljökvalitetsnormer. Idag finns inga miljökvalitetsnormer avseende högsta eller lägsta förekomst av kemiska produkter eller biotekniska organismer i markyt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt. Om sådana miljökvalitetsnormer fastställs skall myndigheter och kommuner säkerställa att de uppfylls vid exempelvis prövning, tillsyn och planering. Det finns krav finns på att verksamheter skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte överträds. 3. Kapitel 7 rör skydd av områden, bland annat vattenskyddsområden. När ett området avsatts som vattenskyddsområde kan länsstyrelsen eller kommunen meddela särskilda skyddsföreskrifter för området. Det kan till exempel vara förbud mot hantering av petroleumprodukter och kemikalier. 4. Kapitel 9 beskriver miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I samband med prövning av och tillsyn över miljöfarlig verksamhet kan krav ställas på användning, lagring och hantering av kemiska ämnen och biotekniska organismer. 5. Kapitel 14 rör kemiska produkter och biotekniska organismer. Kapitlet, som framförallt innehåller övergripande bestämmelser, vänder sig i första hand till tillverkare och 4(24)

leverantörer. I kapitlet finns även bestämmelser om bekämpningsmedel och då särskilt bestämmelser om godkännande. 6. Kapitel 15 innehåller bestämmelser som rör avfall, farligt avfall och producentansvar. Kapitlet innehåller bestämmelser om hur kemiska produkter skall hanteras i avfallsledet. Kapitlet vänder sig i första hand till tillverkare och slutliga användare. 7. Kapitel 26 handlar om tillsyn och beskriver bland annat miljönämndernas tillsynsansvar. Se vidare avsnitt 3 i denna rapport. 8. Kapitel 29 behandlar straffbestämmelser. Vidare information finns i avsnitt 10 i denna rapport. 9. Kapitel 30 rör miljösanktionsavgifter. Mer information finns i avsnitt 9 i denna rapport. 10. Kapitel 32 behandlar skadestånd som kan bli aktuellt till exempel vid förorening av vattenområden eller grundvatten. 11. Kapitel 33, miljöbalkens sista kapitel, innehåller bestämmelser om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring som den som bedriver miljöfarlig verksamhet under vissa förutsättningar är skyldig att betala. 12. Lag (1998:811) om införande av miljöbalken innehåller övergångsbestämmelser. 13. Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) (OBS! gäller den som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller 11-14 kap. miljöbalken). Omfattar bl. a. krav på riskbedömning, organisatoriskt ansvar och förteckning av kemiska produkter. 14. Förordning om tillsyn enligt miljöbalken (1998:900). 15. Förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:940). 16. Förordning om miljösanktionsavgifter (1998:950). 17. Förordningar som rör kemikaliehantering. Fo om kemiska produkter och biotekniska organismer (1998:941). Fo om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (1998:944). Fo om bekämpningsmedel (1998:947). Fo om HFC (1995:555). Fo om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1995:636). Fo om PCB m.m. (1985:837). Fo om batterier (1997:645). Fo om kosmetiska och hygieniska produkter (1993:1283). Fo om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. (1977:994). Fo om motorbensin (1985:838). Fo om svavelhaltigt bränsle (1998:946). Fo om luftföroreningar genom ozon (1997:693). Fo om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar (1985:997). Fo om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon (1986:683). 5(24)

18. Föreskrifter från Kemikalieinspektionen KIFS 1994:12 Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter. KIFS 1998:8 Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. Dessa föreskrifter innehåller mycket av det som tidigare fanns i 25 olika föreskrifter från Kemikalieinspektionen. 19. Föreskrifter från Naturvårdsverket SNFS 1997:2 Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel. SNFS 1997:3 Statens naturvårdsverks föreskrifter om kyl- och värmepumpanläggningar innehållande CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC ( köldmediekungörelsen ); SNFS(1992:16). SNFS 1998:8 Naturvårdsverkets föreskrifter om betalning av miljösanktionsavgifter. 20. Föreskrifter från Jordbruksverket SJVFS 1991:94 Statens jordbruksverks föreskrifter om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter. SJVFS 1991:95 Statens jordbruksverks föreskrifter om emballage för betat utsäde. SJVFS 1993:59 Statens jordbruksverks föreskrifter om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel. 21. Förordningar och föreskrifter om kosmetiska och hygieniska produkter SFS 1993:1283 Förordning om kosmetiska och hygieniska produkter. SFS 1998:941 Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer. LVFS 1996:7 Föreskrifter om ändring i Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 1995:22)om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter. LVFS 1996:14 Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1993:2) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetika eller hygieniska produkter. LVFS 1996:18 Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1995:22) om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter. LVFS 1997:18 Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1993:2) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter. LVFS 1997:20 Läkemedelverkets föreskrifter om avgifter för kontrollen av kosmetiska och hygieniska produkter. LVFS 1998:1 Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1993:2) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska och hygieniska produkter. LVFS 1998:9 Föreskrifter om ändring i föreskrifter (LVFS 1993:2) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter. 22. Kemikalieinspektionens allmänna råd (14 st). 6(24)

5. HUR HÄNSYNSREGLERNA KAN TILLÄMPAS I OLIKA HANTERINGSLED Följande text utgör arbetsgruppens tolkning av hur vissa hänsynsregler i miljöbalken kan hanteras i tillverkar-, leverantörs- och konsumentledet. 4.1 Tillverkare Kunskapskrav Tillverkare skall ha den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet om de ämnen som hanteras och tillverkas. Det som kan krävas av en industriell tillverkare torde vara såväl erfarenhet som relevant kunskap som finns att tillgå om ämnet eller produkten. Om sådan kunskap saknas bör egna utredningar och undersökningar finnas om det finns skäl att anta att verksamheten inte saknar betydelse ur miljösynpunkt. Jfr 26 kap 19, sid 14 prop. 1997/98:45, del 2. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Med stöd av försiktighetsprincipen bör man kunna ställa krav på tekniska åtgärder, metodval, begränsningar av verksamheten, råvaru- och bränsleval och lämnande av information som medför så liten miljöpåverkan eller risk för skada som möjligt. Med stöd av denna princip bör man även kunna ställa krav på t. ex. hur lagring av kemikalier ska ske och krav på att transporter skall vara så lite miljöbelastande som möjligt. Hushållningsprincipen/kretsloppsprincipen Med hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen bör krav kunna ställas på val av råvaror och förpackningar både avseende återanvändbarhet, resurssnålhet och energieffektivitet. Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att krav på att utbyte av kemikalier mot mindre farliga kemikalier skall ske. Detta bör gälla såväl de råvaror som används i produktionen som de produkter som tillverkaren framställer. Produktvalsprincipen gäller inte bara första gången ett val skall göras, det är en fortlöpande process. När nya erfarenheter gjorts som innebär att det finns lämpligare produkter skall utbyte ske. Bevisbörderegeln och skälighetsregeln Bevisbörderegeln innebär att det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan. Vid tillämpning av hänsynsreglerna gäller i samtliga fall skälighetsregeln, som innebär att krav kan ställas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. 4.2 Leverantörer (grossister och detaljister) Kunskapskrav Den som säljer en produkt måste ha kunskap och information om varans miljöpåverkan, dels för att själv kunna hantera den rätt, dels för att kunna ge korrekt information till köparen. Informationen kan vara varuinformationsblad, men ofta bör det kombineras med utbildning eller erfarenhet. Försiktighetsprincipen För leverantörer kan försiktighetsprincipen innebära att krav kan ställas på lagring och annan hantering av kemikalier. Man bör även kunna ställa krav på att transporter av kemikalierna skall vara så lite miljöbelastande som möjligt. 7(24)

Produktvalsprincipen Eftersom det ofta är lättare för den som saluhåller en produkt än för köparen att avgöra om det finns mindre farliga alternativ har grossisten och detaljisten en stor möjlighet att påverka. Förutsättningen är att försäljaren vet eller kan förutse hur köparen avser att använda varan. Genom att ge kunderna information om produktvalsprincipen kombinerat med information om olika ämnens bruks- och miljöegenskaper kan säljaren aktivt påverka produktvalet till miljöns fördel. Även genom att exponera mindre skadliga produkter på ett bra sätt kan man påverka kunderna till ett mer miljöanpassat val. Bevisbörderegeln och skälighetsregeln Bevisbörderegeln innebär att det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan. Vid tillämpning av hänsynsreglerna gäller i samtliga fall skälighetsregeln, som innebär att krav kan ställas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. 4.3 Konsumenter (yrkesmässiga och övriga) Kunskapskrav För yrkesmässiga användare kan kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet betyda tillgång till information om produkten och viss utbildning om kemikalierna. Information kan fås genom varuinformationsblad, som leverantören alltid skall överlämna vid försäljning till yrkesmässiga användare. Det finns inget krav på att varuinformationsblad skall lämnas till övriga konsumenter, men det kan ändå vara bästa sättet att få information om en vara. Information bör också kunna fås genom säljaren. Kunskapen gäller inte bara vid själva användningen av produkten utan bör också omfatta kännedom om hur man hanterar eventuellt avfall som uppkommer på grund av kemikaliehanteringen. Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen kan tillämpas inom många områden. Exempel på områden där krav kan ställas enligt försiktighetsprincipen är att hantering och lagring av produkterna sker på ett sådant sätt att riskerna minimeras och att produkter inte bör användas om kunskapen om dem inte är tillräcklig. Krav bör även kunna ställas på val av minst miljöbelastande metod eller process, till exempel jämförelse mellan mekanisk ogräsborttagning med kemiska bekämpningsmedel. Produktvalsprincipen Både yrkesmässiga användare och övriga konsumenter (privatpersoner) är ansvariga för att tillämpa produktvalsprincipen. Det innebär exempelvis att vid val av rengöringsmedel är man skyldig att använda det rengöringsmedel med önskad effekt som är minst skadligt för hälsa och miljö. Bevisbörderegeln och skälighetsregeln Bevisbörderegeln innebär att det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan. Vid tillämpning av hänsynsreglerna gäller i samtliga fall skälighetsregeln, som innebär att krav kan ställas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. 8(24)

6. TILLSTÅNDSKRAV ENLIGT KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN För viss hantering av kemiska produkter finns krav på tillstånd. Nedan följer en översikt över bestämmelser om tillståndskrav enligt förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer samt Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 1998:8, 8 kapitlet. Begreppet särskilt farliga kemiska produkter som finns i miljöbalken 14 kapitel 12 delas i SFS 1998:941 in i livsfarliga och mycket farliga produkter. I KIFS 1998:8, kapitel 8 definieras begreppen livsfarliga och mycket farliga produkter. Som livsfarliga produkter skall anses sådana produkter som tillhör faroklassen Mycket giftig och som skall märkas med farosymbolen Dödskalle och farobeteckningen Mycket giftig. Som mycket farliga produkter skall anses sådana som tillhör någon av faroklasserna Giftig, Cancerframkallande, Mutagen eller Reproduktionstoxisk och som skall märkas med farosymbolen Dödskalle och farobeteckningen Giftig, dels sådan som tillhör faroklassen Frätande och som skall märkas med farosymbolen Frätsymbol, farobeteckningen Frätande och riskfrasen Starkt frätande. Verksamhetstyp Livsfarliga produkter Mycket farliga produkter 1 Mycket giftiga (T+) Giftiga (T) Frätande (C) TILLSTÅNDSKRAV 2 Yrkesmässig Import JA, från länder som inte är medlemmar i EU NEJ NEJ Yrkesmässig Överlåtelse JA JA Undantag; Kromater, stenkolstjära, explosiva varor, flussmedel, färger i pastaform, dieselbrännoljor, eldningsoljor eller ammoniakgas avsedd som kylmedel i kylsystem för fritidsbåtar JA Undantag; Natriumhydroxid, Kaliumhydroxid, Privat import JA, från länder som inte är medlemmar i EU JA, från länder som inte är medlemmar i EU JA, från länder som inte är medlemmar i EU Yrkesmässig NEJ NEJ NEJ Hantering 3 Privat hantering JA JA Undantag; Metanol, kromater, stenkolstjära, explosiva varor, flussmedel, färger i pastaform, dieselbrännoljor, eldningsoljor eller ammoniakgas avsedd som kylmedel i kyl-ystem för fritidsbåtar JA Undantag; Natriumhydroxid, Kaliumhydroxid, 1 Särskilda regler gäller för apotek, läkemedelsföretag, forskningsinstitutioner m.m se 15-16 i förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2 Gäller inte för kemiska produkter och biotekniska organismer som omfattas av livsmedelslagen (1971:511), läkemedelslagen (1992:859) eller lagen (1985:295) om foder. 3 För användning av bekämpningsmedel gäller särskilda tillståndskrav. 9(24)

7. KORTFATTAD INFORMATION OM SEVESO II-LAGEN 7.1 Allmänt Den 1 juli 1999 trädde en ny lag i kraft - lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen med tillhörande förordning (1999:382) och Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 1999:5) genomför det sk. Seveso IIdirektivet och konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor i svensk lagstiftning. Av den nya lagen framgår att verksamhetsutövaren ska förebygga riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. I de fall en allvarlig kemikalieolycka inträffar är verksamhetsutövaren skyldig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön. Lagen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som anges i förordningens bilaga. Lagens tillämpning indelas i en lägre och en högre kravnivå. Vid en lägre kravnivå måste en skriftlig anmälan göras till tillsynsmyndigheten samt ett handlingsprogram utarbetas. Vid en högre kravnivå måste en fördjupad säkerhetsprövning ske, samordnat med tillståndsprövning enligt miljöbalkens bestämmelser. A- anläggningar prövas av miljödomstol. B, C och U -anläggningar prövas av länsstyrelsen. Vid en högre kravnivå ska verksamhetsutövaren: utarbeta handlingsprogram, inlämna säkerhetsrapport (i samråd med kommunen), samt upprätta en intern plan för räddningsinsatser. Vid en högre kravnivå ska kommunen: informera allmänheten (bekostas av verksamhetsutövaren), samt upprätta en plan för räddningsinsatser (förnyas minst vart 3:e år). 7.2 Tillsyn Enligt lagen är räddningsverket central tillsynsmyndighet. För den operativa tillsynen ansvarar länsstyrelserna. Tillsynsansvaret för de tillståndspliktiga verksamheterna kan efter ansökan delegeras till kommunen. För operativ tillsyn av verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt miljöbalken svarar också länsstyrelsen. Även detta tillsynsansvar kan efter begäran delegeras till kommunen. Tillsynsmyndigheterna ska bl. a. ta fram ett tillsynsprogram för samtliga verksamheter som omfattas av lagen. Räddningsverket kommer att utarbeta en vägledning för utformningen av dessa. Typ av verksamheten enligt MB A + B Operativ tillsyn Högre kravnivå - Länsstyrelsen Lägre kravnivå - Länsstyrelsen (kan delegeras) C + U Högre kravnivå Länsstyrelsen Lägre kravnivå - Länsstyrelsen (kan delegeras) Mera information se: www.srv.se under översikt, våra tjänster, riskhantering / seveso eller: www. environ se under lagar och rättesnören, regler om kemikalieolyckor. 10(24)

8. SÖKREGISTER Nedanstående samanställning av sökord och sökområde inom kemikalietillsynen har tagits fram i syfte att underlätta identifiering av de lagrum som kan vara aktuella i samband med handläggningen av kemikalieärenden. 8.1 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser i miljöbalkens 14 kap, förordningen samt föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (med undantag för bestämmelser om gasapparater, GMO, bekämpningsmedel, kosmetiska- och hygieniska produkter). Förkortningar: MB - Miljöbalken, SFS 1998:808 FK o B - Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer, SFS 1998:941 FK - Förordning om kemikalieavgifter, SFS 1998:942 FFK - Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, SFS 1998:944 KIFS - Kemikalieinspektionens föreskrifter, KIFS 1994:12 och 1998:8 Sökord eller sökområde Lagrum Ev. kommentar Avloppsslam, metallhalter för FFK 20 Bränslen - föreskrifter 14 kap. MB 21 - bensin 14 kap. MB 22 Formaldehyd i träbaserade skivor KIFS 1998:8, 9 kap. 20-27 Förbud FFK, KIFS 1998:8, - 1,1,1,2-tetrakloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p.5-1,1,1-trikloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 8-1,1,2,2-tetrakloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p.4-1,1,2-trikloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 3-1,1-dikloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 7-1,4-diklorbensen KIFS 1998:8, 9 kap. 14-2-naftylamin KIFS 1998:8, 10 kap. 7 p. 1-4-aminobifenyl KIFS 1998:8, 10 kap. 7 p. 4-4-nitrobifenyl KIFS 1998:8, 10 kap. 7 p. 3 - arsenikföreningar för träskydd KIFS 1998:8, 10 kap. 18 - asbestfiber innehållande vissa ämnen KIFS 1998:8, 10 kap. 22 p.1-5 - barnleksaker FFK 16, p.3 Som kan befaras medföra skada på människor - bensen KIFS 1998:8, 10 kap. 5 - benzidin KIFS 1998:8, 10 kap. 7 p. 2 - bilvårdsmedel, innehåll. Metanol FFK 15, p.3 - blykarbonater (vissa) KIFS 1998:8, 10 kap. 13 p.1 - blysulfater (vissa) KIFS 1998:8, 10 kap. 13 p. 2 - DBB KIFS 1998:8, 10 kap. 12 - DBBT KIFS 1998:8, 10 kap. 21 p. 3 - formaldehyd i träbaserade skivor KIFS 1998:8, 9 kap. 25 - hexakloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 20 - hushållsgods FFK 16, p.4 Som kan befaras medföra skada på människor 11(24)

Sökord eller sökområde Lagrum Ev. kommentar - kadmiumämnen FFK 2-4, KIFS 1998:8, 9 kap. 1,5 - kadmiumämnen, undantag KIFS 1998:8, 9 kap. 2-4 Jämför NSF 1999:2 - klorerade lösningsmedel FFK 5-7 - klorerade lösningsmedel, undantag KIFS 1998:8, 9 kap. 6-9 - kloreten (vinylklorid) KIFS 1998:8, 10 kap. 2 - kloroform KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 1 - klädesplagg och material till sådana FFK 16, p.2 Som kan befaras medföra skada på människor - koltetraklorid KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 2 - kreosotprodukter (vissa) KIFS 1998:8, 10 kap. 17, 2:a st. Till behandling av trä - krysolit (asbestfibern) KIFS 1998:8, 10 kap. 8 I vissa varor - kvicksilver FFK 8-11 - kvicksilver, undantag KIFS 1998:8, 9 kap. 15-17 - metanol FFK 15, p.3, KIFS 1998:8, 3 kap. 3 p.3 >20% krav på tillstånd för försäljning - nickel KIFS 1998:8, 10 kap. 9-11 I vissa varor - pentakloretan KIFS 1998:8, 10 kap. 19 p. 6 - pentaklorfenol KIFS 1998:8, 10 kap. 7 p. 5 - polybromerade bifenyler (PBB) KIFS 1998:8, 10 kap. 4 - sjukvårds- och sanitetsartiklar FFK 16, p.1 Som kan befaras medföra skada på människor - tungmetaler i förpackningar FFK 12-14 - tändstickor (vissa) FFK 15, p.1 - varor för rensning av avlopp FFK 15, p.2 - skämtartiklar, innehåll. vissa ämnen KIFS 1998:8, 10 kap. 6 - träskyddsbehandlat virke KIFS 1998:8, 9 kap. 30-35 - Ugilec 21, 121, 141 KIFS 1998:8, 10 kap. 21 p. 1-2 - ämnen med R45,R46,R49,R60,R 61 KIFS 1998:8, 10 kap. 15 Se även krav på märkning samt undantag Förhandsanmälan av nya ämnen 14 kap. MB 11, KIFS 1998:8, 6 kap. 4 - anmälans innehåll KIFS 1998:8, 6 kap. 6 - begränsad anmälan (<1ton/år/företag) KIFS 1998:8, 6 kap. 9-12 - definitioner KIFS 1998:8, 6 kap. 3 - krav på kompletterande testning KIFS 1998:8, 6 kap. 7 - polymerer KIFS 1998:8, 6 kap. 13 - redan anmälda ämnen KIFS 1998:8, 6 kap. 14-15 (10-årsregeln) - testning och bedömning KIFS 1998:8, 6 kap. 5 - tillämpningsområde KIFS 1998:8, 6 kap. 1-2 - undantag KIFS 1998:8, 6 kap. 16-18 - uppföljning KIFS 1998:8, 6 kap. 19-20 Förpackningar KIFS 1998:8, 3 kap. 2 Avser yrkesmässig överlåtelse - barnskyddande förslutningar KIFS 1998:8, 3 kap. 3 - förvaring KIFS 1998:8, 3 kap. 5-7 - kännbar varningsmärkning KIFS 1998:8, 3 kap. 4 Försiktighetsmått 2 kap. MB 3 Förtullning FKoB 19 12(24)

Sökord eller sökområde Lagrum Ev. kommentar Kemikalieavgifter FK 2-5 Klassificering och märkning av kemiska prod. KIFS 1994:12 - definitioner KIFS 1994:12, 5 - informationsskyldighet KIFS 1994:12, 20-21 - klassificering KIFS 1994:12, 6-8 - märkning KIFS 1994:12, 9-13 - märkningens utformning KIFS 1994:12, 14-19 - särskilda märkningsregler KIFS 1994:12, 22-26 - tillämpning KIFS 1994:12, 1-4 - övriga bestämmelser KIFS 1994:12, 27-28 samt bilagor 1-6 Kunskapskrav 2 kap. MB 2 Krom i cement KIFS 1998:8, 9 kap. 10-13 Miljö- och hälsoutredning 14 kap. MB 7 Produktinformation 14 kap. MB 8 Produktregister, anmälan till 14 kap. MB 10, FKoB 10, KIFS 1998:8, 7 kap. - agentmedgivande KIFS 1998:8, 7 kap. 10 - anstånd KIFS 1998:8, 7 kap. 9 - innehåll KIFS 1998:8, 7 kap. 4-8 - tillämpning KIFS 1998:8, 7 kap.1-3 Produktval 2 kap. MB 6 Skadliga verkningar, skyld. att underrätta 14 kap. MB 23 Särskilda farliga kemiska produkter, FKoB 2 indelning i Tillståndskrav - import, överlåtelse 14 kap. MB 12, FKoB 14-18 KIFS 1998:8, 8 kap. - anteckningsskyldighet KIFS 1998:8, 8 kap. 3-6 - tillämpning, definitioner KIFS 1998:8, 8 kap. 1 - undantag KIFS 1998:8, 8 kap. 2 Se även bilaga till Allmänna Råd 1990:1 Träskyddsbehandlat virke KIFS 1998:8, 9 kap. - begränsningar i hanteringen KIFS 1998:8, 9 kap. 30-35 Inkl. förbud - fixering, krav på KIFS 1998:8, 9 kap. 29 - informationskrav KIFS 1998:8, 9 kap. 36-38 - tillämpning KIFS 1998:8, 9 kap. 28 Tvätt- och rengöringsmedel KIFS 1998:8, 11 kap. 1-4 Krav på tensider, märkning m m Uppgiftskyldighet 14 kap. MB 9 Utredningsöversikt KIFS 1998:8, 5 kap. - tillämpningsområde KIFS 1998:8, 5 kap. 1-2 Varuinformationsblad: KIFS 1998:8, 4 kap. - i fråga om brandfarliga varor KIFS 1998:8, 4 kap.7 - skyldighet att lämna KIFS 1998:8, 4 kap. 2-3 - tillämpningsområde KIFS 1998:8, 4 kap. 1 - uppdatering KIFS 1998:8, 4 kap. 6 - utformning och innehåll KIFS 1998:8, 4 kap. 4-5 13(24)

8.2 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser om bekämpningsmedel och biotekniska organismer Förkortningar: MB - Miljöbalken, SFS 1998:808 FK o B - Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer, SFS 1998:941 Fo om bekm - Förordning om bekämpningsmedel, SFS 1998:947 FK - Förordning om kemikalieavgifter, SFS 1998:942 SNV - Statens Naturvårdsverk Sökord eller sökområde Lagrum Definition kemiska bekämpningsmedel Definition biologiska bekämpningsmedel Godkännande 14 kap 5 MB 14 kap 6 MB Godkännande 14 kap 14 MB, 3 Fo om bekm Import 14 kap, 13 MB Ansökan om godkännande 14 kap, 15 MB, 5 Fo om bekm, 15 kap 1 KIFS 1998:8 Disp./undantag från godkännande 14 kap 16 MB, 14 kap 2-6 KIFS 1998:8 Utvidgning av användningsområde 4 Fo om bekm Ständiga kommittén för växtskydd 6 Fo om bekm När bekämpningsmedel inte får 7 Fo om bekm godkännas/vilseledande benämning Handläggning av ärenden om godkännanden 8,9 Fo om bekm Verksamma ämnen 15 kap, 2-4 KIFS 1998:8 Prövning av godkännande av växtskyddsmedel 10 Fo om bekm Utvidgat tillämpningsområde(ämnen som står 2 Fo om bekm, 14 kap, 1 KIFS 1998:8 bekämpningsmedel nära) Anv. av ej godkända bekämpningsmedel 14 kap, 17 MB Medel som inte längre är godkända/gammal märkning 15 kap 5-6 KIFS 1998:8 (överlåtelse, saluhållande) Bekämpningsmedelsklassificering, kunskapskrav, tillstånd, tillfälligt förbud mm Klassning av bekämpningsmedel 11 Fo om bekm Kunskapskrav och ålder 12 Fo om bekm, 16 kap, 1, 3-4 KIFS 1998:8 Utbildning 13 Fo om bekm Tillstånd klass 1-medel 14 Fo om bekm Föreskrifter om tillstånd för klass 1-m 15 Fo om bekm Begr/förbud om risk för hälsa eller miljö 16 Fo om bekm Beteckningar för tillståndsmyndigheter 16 kap 2 KIFS 1998:8 Spridning Villkor för spridning 14 kap, 18 MB SNV meddela föreskrifter om spridning. 21 Fo om bekm, SNVs föreskrifter 1997:2! Spridning enligt god växtskyddssed 17 Fo om bekm Förbud spridning insektspollination 18 Fo om bekm Spridning från luftfartyg 14 kap, 18 MB Dispens från 14 kap 18 MB el motsv. 20 Fo om bekm Lövsly, trädstammar 14 kap, 19 MB Disp. Mek röjning av skogsmark 14 kap, 20 MB Disp 14 kap 20 MB (Skogsvårdsstyrelsen) 23 Fo om bekm Meddela allmänna råd 14 kap 20 23 Fo om bekm 14(24)

Sökord eller sökområde Lagrum Medel för tillväxtreglering Dispens tillväxtreglering Varor som behandlats med bekämpningsmedel Betat utsäde Barrträdsplantor Meddela föreskrifter etc KemI ytterligare föreskrifter Avgifter 19 Fo om bekm 22 Fo om bekm 25 Fo om bekm 26 Fo om bekm 27 Fo om bekm Avgift för kemiska bekämpningsmedel 7 FK Avgift för biologiska bekämpningsmedel 8 FK Avgift för ämne bilaga 1 rådets direktiv 9 FK Betalande av årsavgift 10 FK Kostnader för undersökning 11 FK Förpackning och märkning av godkända bekämpningsmedel Originalförpackning 17 kap, 1 KIFS 1998:8 Vem skall märka 17 kap, 2 KIFS 1998:8 När märkning skall finnas 17 kap, 3 KIFS 1998:8 Märkningens innehåll 17 kap, 4-5 KIFS 1998:8 Märkningens utformning 17 kap, 6-13 KIFS 1998:8 Dispens 17 kap, 14 KIFS 1998:8 Mängduppgifter för godkända bekämpningsmedel Innehavare av godkännande för bekämpningsmedel 18 kap1 KIFS 1998:8 skall redovisa uppgifter Hur redovisning ska ske 18 kap 2 KIFS 1998:8 När uppgifterna ska lämnas 18 kap 3 KIFS 1998:8 Dispens 18 kap, 4 KIFS 1998:8 Krav på organ som utför effektivitetstester på växtskyddsmedel Krav på organ som utför effektivitetstester på 19 kap KIFS 1998:8 växtskyddsmedel 8.3 Kemikalietillsyn i enlighet med bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter Förkortningar: LVFS - Läkemedelsverkets författningssamling Sökord eller sökområde Lagrum Anmälan till Läkemedelsverket LVFS 1996:7, 5-10 Avgifter för kontroll LVFS 1997:20 Begränsningar och villkor för användning av vissa LVFS 1996:14 bilaga 2 ämnen Färgämnen, Tillåtna LVFS 1996:14, bilaga 3 15(24)

Förbjudna ämnen LVFS 1996:14 bilaga 1 Förbjudna ämnen, ändringar LVFS 1997:18 Förbjudna ämnen, ändringar LVFS 1998:1 Konserveringsmedel, provisoriskt tillåtna LVFS 1996:14, bilaga 4, del 2 Märkning LVFS 1996:7, 11-12 Produktinformation LVFS 1996:713-20 UV-filter, tillåtna LVFS 1996:14, bilaga 5 del 1 UV-filter, provisoriskt tillåtna LVFS 1996:14, bilaga 5, del 2 Övergångsbestämmelser LVFS 1996:18 9. MILJÖSANKTIONSAVGIFTER Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter (UTDRAG). Observera att förordningen uppdateras ofta, kontrollera därför den senaste uppdateringen. 1. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1.6 Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse Avgiftsbelopp Verksamhet som har beteckningen A eller B i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd åsidosätter kraven att förteckna följande uppgifter om kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt: 1. produktens eller organismens namn, 2. Omfattningen och användningen av produkten eller organismen, 3. information om produktens och organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälsoeller miljöfarlighet (7 ). Förordning (1999:1190) A-verksamhet 50 000 kr B-verksamhet 25 000 kr 16(24)

5. Kemiska produkter och biotekniska organismer 5.1 Förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse Avgiftsbelopp - tillverkar eller inför kemiska produkter och biotekniska organismer utan att göra föreskriven produktanmälan till Kemikalieinspektionens produktregister (10 ) < 5 produkter 5 000 kr 5-50 produkter 25 000 kr > 50 produkter 100 000 kr - utan tillstånd överlåter kemiska produkter som enligt föreskrifter meddelade av Kemikalieinspektionen anses som särskilt farliga (14 ) Förordning (1998:1588). 25 000 kr 5.2 Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse - använder bekämpningsmedel i klass 1 utan att föreskrivna särskilda kunskapskrav för användning av medel i klass 1 är uppfyllda (13 ) - använder bekämpningsmedel i klass 2 utan att föreskrivna särskilda kunskapskrav för användning av medel i klass 2 är uppfyllda (13 ) Avgiftsbelopp 20 000 kr 5 000 kr 17(24)

5.3 Förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse Avgiftsbelopp - använder CFC eller övriga CFC för CFC och övriga CFC påfyllning av befintliga kyl-, värme- 10 000 kr + 1 200 kr/kg eller andra klimatanläggningar (2 ) otillåtet använt ämne - efter den 31 december 1999 använder CFC eller övriga CFC som arbetsmedium i en befintlig kyl-, värme- eller annan klimatanläggning (2 och 9 1och 2) -"- - efter den 31 december 2004 använder CFC eller övriga CFC som arbetsmedium i en befintlig kyl-, värme- eller annan klimatanläggning av typ enhets- aggregat med en köldmediemängd av 900 gram eller mindre (2 och 9 3) -"- - använder HCFC som arbetsmedium vid nyproduktion eller nyinstallation av kyl-, värme- eller andra klimatanläggningar (2 ) - efter den 31 december 2001 använder HCFC för påfyllning av befintliga kyl-, värme- eller andra klimatanläggningar (2 och10 2 p) -"- HCFC 5 000 kr + 600 kr/kg otillåtet använt ämne - använder halon i eller vid installation av brandsläckningsanordning (2 och 6 ) Förordning (1999:777). halon 10 000 kr + 1 200 kr/kg otillåtet använt ämne 5.4 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse Avgiftsbelopp - saluhåller kemiska produkter i konsumenttillgängliga förpackningar som saknar föreskriven barnskyddande 18(24)

förslutning (3 kap. 3 ) - saluhåller kemiska produkter i konsumenttillgängliga förpackningar som saknar föreskriven kännbar varningsmärkning (3 kap. 4 ) - släpper ut en kemisk produkt utan att lämna föreskrivet varuinformationsblad på svenska (4 kap. 2 ) - påbörjar tillverkning eller införsel av kemiska produkter utan att göra verksamhetsanmälan till Kemikalieinspektionens produktregister, och inte samtidigt har åsidosatt sin skyldighet att göra produktanmälan (7 kap. 1 ) - har gjort produktanmälan men inte lämnar kompletterande uppgifter om de mängder som har tillverkats eller förts in till Sverige under föregående kalenderår (7 kap. 8 ) - överlåter buntat träskyddsbehandlat virke utan att föreskriven information finns på buntarna (9 kap. 36 och 37 ) 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 5 000 kr - överlåter träskyddsbehandlat virke som inte är buntat utan att det på anslag vid virket finns information om de begränsningar i användningen som enligt särskilda föreskrifter gäller för virket (9 kap. 36 och 38 ). 5 000 kr Förordning (1998:1588). 5.5 Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1991:1) med föreskrifter om återföringssystem för bensingaser vid tankställen för motorfordon Miljösanktionsavgift skall betalas av slutförsäljare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse - överlåter motorbensin trots att det av kontrollintyg framgår att återföringssystem saknas eller inte fungerar, att brister i underhåll har upptäckts eller att utrustningen för steg 2 inte omfattas av typgodkännande (25 ) Avgiftsbelopp Bensinstation där nedanstående volym motorbränslen hanteras per år om överlåtelse sker trots 19(24)

att återföringssystem saknas: Förordning (1998:1588). <1 000 m 3 : 20 000 kr 1 000-5 000 m 3 : 30 000 kr > 5 000 m 3 : 40 000 kr Övriga överträdelser: 5 000 kr 5.6 Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:16) med föreskrifter om kyl- och värmepumpanläggningar innehållande CFC, HCFC och HFC (''köldmediekungörelsen'') Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse Avgiftsbelopp - åsidosätter krav på ackreditering /certifiering vid installation och andra åtgärder som förutsätter ingrepp i köldmediesystem (4 och 14 ) 10 000 kr - underlåter att genomföra föreskriven återkommande kontroll (11 ) 5 000 kr - underlåter att fullgöra föreskriven rapporteringsskyldighet från den återkommande kontrollen (16 ) 5 000 kr Förordning (1998:1588). 5.7 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse - överlåter hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter utan att förpackningen är märkt på svenska med föreskriven risk- och skyddsinformation (9 ) Förordning (1998:1588). Avgiftsbelopp 15 000 kr 20(24)

5.8 Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet Överträdelse - underlåter att skriftligen göra föreskriven anmälan till kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet om spridning av bekämpningsmedel (11 ) Förordning (1998:1588). Avgiftsbelopp 10 000 kr 10. BROTTSRUBRIKER ENLIGT 29 KAP MILJÖBALKEN Beskrivning över koppling mellan miljöbalkens straffbestämmelser i 29 kap och de föreskrifter och lagar som berörs. Enligt brottsbalkens 35 kap 1 gäller att preskriptionstid är 2 år för brott som maximalt kan ge fängelse 1 år, 5 år för brott som ger fängelse i 2 år och 10 år för brott ger fängelse i mer än 2 år men mindre än 8 år. Vid användning av tabellen nedan gör alltid en kontroll av att de bakomliggande reglerna är tillämpliga och att det berör det som gäller i det aktuella fallet. De bakomliggande reglerna är framtagna av Gustaf Eriksson på Kemikalieinspektionen 1999. Paragraf Benämning Reglen kan beröra Bakomliggande regler 1 Miljöbrott Förorening av mark etc, risk för miljöskador eller hälsorisker vid förvaring vid uppsåt Maxstraff Fängelse högst 2 år Om grovt högst 6 år 2 Vållande till miljöstörning Gärning enl 1 av oaktsamhet Fängelse högst 2 år 3 Miljöfarlig kemikaliehantering Miljö- och hälsoutredning Försiktighetsmått vid bekämpning MB 2 kap 2,3 och 6, 14 kap. 7 MB14 kap 17 Fängelse högst 2 år 4 Otillåten miljöverksamhet Godkännandekrav bekämpningsmedel Tillståndskrav GMO Tillståndskrav särskilt farliga kem prod. Villkor vid tillstånd, godkännande eller dispens MB14 kap.13 MB 13 kap.12 SFS 1998:941, 4 Fängelse högst 2 år 5 Försvårande av miljökontroll Lämna uppgift om nya skadeverkningar Förhandsanmälan av nya ämnen Produktanmälan till produktregistret MB 14 kap 23 MB 14 kap 11, 6 kap. KIFS 98:8 11 SFS 98:941, 7 kap KIFS 98:8 Fängelse högst 2 år 21(24)

Paragraf Benämning Reglen kan beröra Bakomliggande regler 6 Bristfällig miljöinformation Uppgifter till produktregister Mängduppgifter bekämpningsmedel Märkning kemiska produkter, biotekn.org. Märkning hälso- och miljöfarliga varor Märkning kemiska produkter Träskyddsbehandlat virke och Reduktionsmedel i cement Olika märkningar Märkning bekämpningsmedel 7 kap KIFS 98:8 18 kap KIFS 98:8 MB 14 kap 8 SFS 1998:941, 3 KIFS 1994:12 9 kap KIFS 1998:8 10 kap KIFS 1998:8 17 kap KIFS 1998:8 Maxstraff Fängelse högst 1 år 8 p 1-21 Blankettstraff Bryter mot föreskrifter om bl a Flygbesprutning Bekämpning av lövsly Bränslen Motorbensin Svavelhaltigt bränsle Muffar för bensinånga MB 14 kap 18 MB 14 kap 19 MB 14 kap 21 SFS 1985:838 SFS 1998:946 SNFS 1991:1 Fängelse högst 2 år 8 p 22 Blankettstraff Kunskapskrav Kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel Försiktighetsmått Förpackning och förvaring Reduktionsmedel cement, anteckningsskyldighet för kvicksilvervaror, formaldehyd i träbaserade skivor, träskyddsbehandlat virke Förpackning av bekämpningsmedel Gasapparater Produktval Miljö- och hälsoutredning Utredningsöversikt Produktinformation Varuinformationsblad Försiktighetsmått vid bekämpning Spridning av bekämpningsmedel Underrättelse om skadliga verkningar. Saluförbud träbaserade skivor MB 2 kap. 2 16 kap. KIFS 98:8 MB 2 kap. 3 3 kap. KIFS 98:8 9 kap. KIFS 98:8 17 kap. KIFS 98:8 12 kap. KIFS 98:8 MB 2 kap. 6 MB 14 kap 7 5 kap KIFS 1998:8 MB 14 kap 8 4 kap KIFS 1998:8 MB 14 kap 17 MB 14 kap 18, SNFS 1997:2 MB 14 kap 23 9 kap KIFS 1998:8 Fängelse högst 2 år 8 p 23 In- och utförselförbud och hantering Kadmium, klorerade lösningsmedel, kvicksilver, tungmetaller i förpackningsmaterial, tändstickor med gul fosfor, flytande avloppsrensningsmedel, bilvårdsmedel med metanol, metallhaltigt avloppsslam, skadliga sjukvårdsartiklar, klädesplagg, le ksaker och hushållsgods SFS 1998:944 Fängelse högst 2 år Fängelse högst 2 år 22(24)

Paragraf Benämning Reglen kan beröra Bakomliggande regler 8 p 25 PIC, existerande ämnen Artikel 4 i (EEG) nr 2455/92, artiklarna 3, 4, 7, 9 och 12 i 793/93 Maxstraff 11. INFORMATIONSKÄLLOR Böcker och broschyrer Vägvisare till information om kemikalier. Källor till information för Dig som köper in, använder eller hanterar kemikalier och för dig som arbetar med miljöfrågor eller kemikaliekontroll. Kemikalieinspektionen, september 1999 Kemikalieinspektionens publikationer 1999. Aktuella föreskrifter, allmänna råd, rapporter mm. Aktuell förteckning finns på deras hemsida (se nedan). Kemikalieinspektionens Regelbok. En sammanställning av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd på Kemikalieområdet. Kemikalieinspektionen, februari 1999. Produktinformation. Hjälp till dig som arbetar med klassificering, märkning och varuinformationsblad. Kemikalieinspektionen, februari 1999 Tillsyn med stöd av LKP. Lagen(1985:426) om kemiska produkter. Kemikalieinspektionen 1997. Kemikalietillsyn i leverantörsledet. Rapport från KemI 4/94 Råd och Tips från Kemikalieinspektionen Båtbottenfärger mot påväxt, 1999 Varuinformationsblad, 1999 Träskyddsbehandlat virke, 1999 Försäljningstillstånd, 1997 Färghandel, 1996 Försäljning av bekämpningsmedel, 1994 Detaljhandel, 1993 Klorerade lösningsmedel, 1993 Handbok i kemikaliehantering. Ett samarbete i Östergötland mellan kommunerna, landstinget, länsstyrelsen och yrkesinspektionen. Beställes från Länsstyrelsens miljövårdsenhet tel. 013-19 60 00. Bra kemval för tvätt och rengöring. Denna handbok är framtagen till dig som för yrkesmässigt bruk köper in tvätt- och rengöringsmedel. Boken är sammanställd av experter vid vatten- och avloppsverk samt miljöförvaltningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Version 2, 1998. 23(24)

Vägvisare och Lathund för miljö- och hälsoskydd; Lasse Lind. Förbundet för allmänt hälsoskydd (FAH), mars 1996. Rapporter Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län Kemikalielagring, förslag till skyddsåtgärder, april 1998. Tips för tillsyn över ozonnedbrytandeämnen, köldmedier och halon, februari 1998. Färghandelsprojektet, delrapport mars 1999. Miljöförvaltning i Malmö Laboratorieinventering i Malmö och Burlövs kommuner, rapport nr 8/99. Inventering av växthusanläggningar inom Malmö och Burlövs kommuner, rapport nr 18/99. Miljökontoret i Helsingborg Kemikaliehantering i skolor, juni 1999. Kemikalietillsyn i Helsingborgs stad, 1998 Kemikalietillsyn i Helsingborgs stad, 1999 Hemsidor Kemikalieinspektionen, www.kemi.se Naturvårdsverket (NV). www.environ.se Miljöbalksutbildningen, www.miljobalksutbildningen.gov.se, (denna sida kommer att överföras till Naturvårdsverkets hemsida) Rättsnätet, www.notisum.se 24(24)