Beslut Ljusnarsbergs kommun 714 80 KOPPARBERG 2004-08-30 1 (4) Genomförd utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Ljusnarsbergs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 2 mars till 5 maj 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan uppmärksammar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, förskoleklass, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola och vuxenutbildningen. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Inom tre månader dvs. den 30 november 2004, skall Ljusnarsbergs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Linköping, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: S:t Larsgatan 21 582 24 Linköping Besöksadress: S:t Larsgatan 21 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 337 41 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
Beslut 2004-08-30 2(4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i Ljusnarsbergs kommun varierar mellan god och godtagbar kvalitet samt att den generellt sett leder till goda resultat. Inspektörerna har sett exempel på ett mycket gott arbete avseende pedagogisk dokumentation i förskolan. Andra föredömliga arbeten för att göra elever i grundskolorna delaktiga i sitt lärande framhålls i skolrapporterna. Verksamheterna arbetar i allmänhet på ett bra sätt för att skapa en god arbetsmiljö. Förskolor och grundskolor ger föräldrar möjlighet till delaktighet och samverkan. Arbetet för att barn, elever och vuxenstuderande skall utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål leder överlag till godtagbara resultat. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling saknar beskrivningar av hur verksamheterna skall förebygga, och arbeta vid signaler om, kränkningar mellan personal och barn/elever/studerande, - kommunens system för målformulering, uppföljning, utvärdering och utvecklingsinsatser behöver utvecklas, - kommunen bör säkerställa att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen som elevens val under deras tid i grundskolan, - i kommunen är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning låg i jämförelse med riket i framförallt grundskolan men även i övriga inspekterade verksamheter, - kommunen saknar en strategi över hur barngruppernas sammansättning och storlek i förskoleverksamheten kan anpassas till de varierade förutsättningar och behov som finns i olika barngrupper, - grundskolorna ger i stor utsträckning endast särskilt stöd i ämnena matematik, svenska och engelska, - kvaliteten på grundskolornas åtgärdsprogram är generellt sett alltför varierad och - i Bångbro skola, Kopparbergsskolan och Ljusnarsskolan finns elever som upplever sig kränkta av personal i skolan. På följande skolor/förskolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - elevernas möjligheter att utöva inflytande över undervisningen varierar mycket mellan klasserna i Bångbro skola,
Beslut 2004-08-30 3(4) - arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöver utvecklas och samordnas i Ställdalens skola, - innehålllet i den kvalitetsredovisning som Ställdalens skola har upprättat för 2003 kan utvecklas så att skolan i högre uträckning redovisar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts, - i Ljusnarsskolan upplever elevrådet att de till stor del saknar reella möjligheter att påverka verksamheten, - eleverna i Ljusnarsskolan känner inte till målen och betygskriterierna i samtliga ämnen, och skolan saknar rutiner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning i samtliga ämnen, - i Ljusnarsskolans betygskataloger saknas i några fall information om vem som satt betyg, - möjligheterna för de studerande inom vuxenutbildningen att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen är begränsade, - inom vuxenutbildningen är processen med att bearbeta kursplaner, kunskapsmål och betygskriterier begränsad och av de individuella studieplanerna framgår inte de studerandes enskilda utbildningsmål, - inom vuxenutbildningen har personal och studerande inte tagit del av kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling, - den individuella studieplaneringen inom vuxenutbildningen kan utvecklas för att ge de studerande ökade valmöjligheter och flexibilitet, - inom vuxenutbildningen saknas en strategi för att säkerställa att utbudet av studiemöjligheter är anpassat efter det behov som finns och - inom vuxenutbildningen kan den uppsökande verksamheten avseende i första hand rekrytering till grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux utvecklas. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - I samtliga grundskolor finns elever som saknar åtgärdsprogram trots att de riskerar att inte nå målen i samtliga ämnen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - I kommunens delegationsordning hänvisas till författningar som inte längre är aktuella och beslut fattade på delegation redovisas inte för styrelsen för utbildningen (6 kap. 33-38 kommunallagen). - En beslutshandling om undervisning av elev i särskild undervisningsgrupp saknar information om hur beslutet överklagas (8 kap. 1 grundskoleförordningen).
Beslut 2004-08-30 4(4) - Två av kommunens förskoleklasser leds av så kallade föreståndare (1 kap. 1 skollagen, 2 kap. 2 skollagen). - Kommunen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning för 2003 och tre av grundskolorna samt vuxenutbildningen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning (1 och 2 i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Kommunen erbjuder inte 6-åringar möjlighet att delta i förskoleverksamhet i stället för förskoleklass (2 a kap. 1 skollagen). - Någon möjlighet för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt eget modersmål erbjuds inte i kommunens förskoleverksamhet (läroplan för förskolan). - Enligt den kommungemensamma timplanen ligger all undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurserna 7-9. Detta medför att Ljusnarsbergs kommun inte ger eleverna möjlighet att nå målen i årskurs 5 i detta ämne (2 kap. 6 grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). - Ljusnarsskolan begränsar elevernas möjligheter att byta språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen). - Ljusnarsskolans lägerskola på Gotland är ett inslag i utbildningen som inte kan betraktas som avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Ljusnarsbergs kommun erbjuder inte särvux och kunskap om behov saknas (12 kap. 3 skollagen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Eleonor Duvander Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Kerstin Hultgren. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.
Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal elever Grundskola 616 Skolbarnsomsorg 204 Förskoleverksamhet 203 Kommunal vuxenutbildning, komvux 117 Förskoleklass 54 Svenskundervisning för invandrare, sfi 8 I Ljusnarsbergs kommun erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i form av förskolor, familjedaghem och fritidshem. I kommunen finns tre grundskolor med årskurs 1-6, varav en med förskoleklass och fritidshem, samt en grundskola med årskurs 7-9. Kommunen har ingen egen gymnasieskola, utan merparten av kommunens ungdomar går i gymnasiet i Lindesbergs kommun. I kommunen finns kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. För de barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda anordnar Ljusnarsbergs kommun utbildningen genom avtal med andra kommuner. Kommunen anordnar inte vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux. Genomförandet av inspektionen i Ljusnarsbergs kommun Skolverket sände den 21 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Ewa Pettersson och Eleonor Duvander samt experterna Boel Johnson och Göran Tevell. Besöken i verksamheterna inleddes den 2 mars och avslutaden den 5 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Ljusnarsbergs kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt kommunens skolsköterska 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun och skolpsykolog. Vidare intervjuades ledning och personal i några utvalda förskolor och fritidshem samt föräldrar till barn i förskolorna. I grundskolorna intervjuades biträdande rektorer, personal, elever och föräldrar och i den kommunala vuxenutbildningen intervjuades rektor, personal och studerande. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Ljusnarsbergs kommun har en skolplan benämnd Lokal plan för Bildningsverksamheten. Planen innehåller flera mål för verksamheternas arbete för att barn, elever och studerande skall utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt skolplanen skall verksamheterna arbeta för att alla barn skall ges samma möjligheter och egenvärde, samt känna trygghet oavsett bakgrund och kön. Inspektörerna har sett exempel på hur förskolorna, genom en medveten planering och dokumentation, strävar efter att omsätta värdegrunden i vardagsarbetet. I förskolorna utvecklas barnens normer och värden genom samtal kring hur man är mot varandra och genom leken. Föräldrarna vid de besökta förskolorna uppger vid intervjun att de har förtroende för personalen. Genom dokumentationen som följer barnen ser personalen hur barnen utvecklas, vilket gör att föräldrarna känner sig trygga med förskolan. Inspektörerna har svårt att bedöma fritidshemmens arbete inom detta område eftersom det vid inspektionen framkommer att fritidshemmen inte har planerat eller dokumenterat något arbete med värdegrunden. På kommunnivå följer man upp förskolornas och fritidshemmens arbete genom en föräldraenkät. Resultaten av utvärderingen visar att majoriteten av föräldrarna känner sig väl bemötta samt att de upplever att barnen känner sig trygga och nöjda med sin förskola och sitt fritidshem. Av enkäten framgår också att barnen har goda relationer till andra barn och till personalen. 3
SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning Samtliga grundskolor i Ljusnarsbergs kommun har i sina arbetsplaner mål för värdegrundsarbetet. Målen handlar generellt sett om att skapa en trygg miljö där eleverna trivs. Grundskolorna utvärderar sitt arbete genom enkäter till elever och föräldrar. Genomgående visar svaren att måluppfyllelsen är hög. Eleverna trivs och känner sig trygga. I några skolor upplever dock de yngre barnen att det är bråkigt på rasterna, och i flera skolor anger eleverna att det finns lärare som de upplever kränker elever genom att använda t.ex. nedsättande omdömen om eleverna och deras prestationer inför elevernas klasskamrater. Besök och intervjuer visar att barnens sociala utveckling står i fokus för arbetet i förskoleklassen. Personalen är nöjd med de resultat man når. Vuxenutbildning Inspektionen visar att miljön inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun är trivsam med god stämning och bra klimat. De flesta känner varandra, eftersom det är få deltagare inom vuxenutbildningen. Det gör också att alla är sedda och månar om att ta ansvar för miljön och för varandra. Möjligheterna att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen förefaller begränsade. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att resultaten av verksamheternas arbete med att utveckla barns, elevers och studerandes normer och värden enligt läroplanens mål är godtagbara. Eftersom det vid inspektionen framkommit att det finns elever i Bångbro skola, Kopparbergsskolan och Ljusnarsskolan som upplever sig kränkta av personal i skolan är det angeläget för dessa skolor att utreda och vidta eventuella åtgärder för att komma till rätta med situationen. Ett utvecklingsområde inom vuxenutbildningen är att öka de studerandes möjligheter att ha ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt skolplanen skall förskoleverksamheten stimulera barnens personliga utveckling och stärka deras tro på sig själva och sin egen förmåga. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Personalen i de besökta förskolorna utgår i sitt arbete från förskolans läroplan. Barns språkutveckling stimuleras genom en medveten planering och gruppsamvaro med sång och rörelse samt genom skapande aktiviteter. Föräldrarna lyfter fram och lovordar förskolans arbete, vilket bidrar till deras barns utveckling. I föräldraenkäten uppger ett flertal av föräldrarna att barnen har utvecklats och gjort framsteg genom att delta i verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Grundskolorna följer elevernas kunskapsutveckling på olika sätt. Samtliga skolor följer det kommunövergripande programmet med tester och nationella prov i vissa årskurser. Inspektörerna har också tagit del av olika skolors och lärares rutiner. Som exempel kan nämnas att Kopparbergsskolans elever och lärare gemensamt planerar och utvärderar arbetet med hjälp av så kallade arbetsscheman och planeringsböcker. Resultat på nationella proven i årskurs 5 och 9 har analyserats i skolorna och rapporteras till ansvarig tjänsteman på förvaltningen. Måluppfyllelsen varierar mellan skolorna. Gemensamt är dock att åtgärder vidtas utifrån konstaterade resultat. Ställdalens skola har t.ex. påbörjat ett utvecklingsarbete vars syfte är att förbättra elevernas språk- och läsutveckling. I kommunens skolplan anges som övergripande målsättning att varje år skall samtliga elever från årskurs nio komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Kommunen konstaterar i sin kvalitetsredovisning för 2002 att målet inte har uppfyllts. Vidare konstaterar kommunen att det kan antagligen bero på att satsningen som nu görs på lägre stadier helt enkelt tar längre tid innan den visar sig. Betygsstatistiken visar att 2002 var andelen elever behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program 87,7 procent i kommunen. Motsvarande värde för riket var 89,5 procent. Året därpå hade resultatet förbättrats i kommunen, då 91,5 procent av eleverna var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Motsvarande värde för riket 2003 var 89,9 procent. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun är processen med att bearbeta kursplaner, kunskapsmål och betygskriterier begränsad. Individuella studieplaner förekommer. Av planerna framgår dock inte de studerandes enskilda utbildningsmål. Nästan alla studerande fullföljer påbörjade studier och motivationen är stor bland de deltagare som för närvarande studerar. Av betygsstatistik som inspektörerna tagit del av avseende hösten 2003, fullföljer med få undantag deltagarna sina påbörjade studier med minst betyget godkänd. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att resultaten av det pedagogiska arbetet i verksamheterna är goda. Inom vuxenutbildningen är utformningen av de individuella studieplanerna samt information till de studerande om mål och betygskriterier ett förbättringsområde. 5
SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt skolplanen skall alla skolor och all förskoleverksamhet i Ljusnarsbergs kommun följa kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling benämnt handlingsplan mot mobbning. Handlingsprogrammet beskriver hur arbetet skall organiseras i skolorna, bland annat ansvarsfördelningen, och vilka rutiner skolorna skall följa. Begreppet mobbning definieras i handlingsprogrammet, och omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. Enligt handlingsprogrammet skall det förebyggande arbetet i skolorna utgå från årliga enkätresultat, och i varje skola skall det finnas ett mobbningsteam. I handlingsprogrammet saknas dock perspektivet om en anställd kränker en elev eller vuxenstuderande. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Skolplanen anger att alla grupper av barn skall med de vuxnas hjälp på olika sätt arbeta med tolerans, inlevelseförmåga och metoder för att lösa konflikter. Personalens förebyggande arbete mot kränkande behandling utgår oftast från leken, då personalen hjälper till så att alla får vara med. Vidare anges i skolplanen att verksamheternas arbete skall utformas i delaktighet med barn och föräldrar. Genom planering av dagliga aktiviteter och temaarbeten görs barnen i förskolorna delaktiga. I en av de besökta förskolorna har barns delaktighet och inflytande inte särskilt fokuserats eftersom personalen upplever att det är svårt med så små barn. Förskolornas samarbete med föräldrar sker genom olika typer av aktiviteter, t.ex. drop-in, föräldramöten samt utvecklingssamtal som förskolan genomför kontinuerligt. En förskola genomför även inskolnings- och utskolningssamtal med föräldrarna. Lyhördheten för barnens behov är stor och föräldrarna uppfattar att personalen månar om varje barn. Förskolan är öppen för föräldrars förslag, enligt intervjuerna med personal och föräldrar. Barn- och ungdomsutbildning Samtliga skolor följer kommunens handlingsplan mot mobbning och i varje skola finns ett mobbningsteam. Det förebyggande arbetet i skolorna ser olika ut. Några skolor har använt ett material som kallas Charlie för att stärka elevernas självkänsla och lära eleverna hantera konflikter. I november varje år följer förskoleklasserna och grundskolorna upp resultaten av verksamheternas arbete mot kränkande behandling och vidtar åtgärder utifrån resultaten. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Samtliga skolor har klassråd och elevråd, som i flertalet skolor fungerar väl enligt elever och personal. I Bångbro skola har t.ex. elevrådet hand om planeringen av en temadag varje år tillsammans med en grupp föräldrar som kallas Föräldraarbetsgruppen på Bångbro skola. Eleverna i elevrådet i Ljusnarsskolan anser att de sällan får gehör för sina synpunkter och önskemål. En generell bild är att föräldrar känner sig välinformerade om vad som pågår i förskoleklasserna och grundskolorna. I tre av grundskolorna finns speciella forum för föräldrars samverkan med skolan. Som exempel kan nämnas Kopparbergsskolans skolråd som träffas minst två gånger per termin. I skolrådet ingår den biträdande rektorn, representanter för personalen, minst en förälder från varje klass samt elevrepresentanter som väljs ur elevrådet. I informationsfoldern som alla elever får med sig hem i början av varje läsår beskrivs syftet med skolrådet. Skolrådet skall bland annat vara en mötesplats där skolans personal, elever och föräldrar kan diskutera olika generella skolfrågor exempelvis skolans arbetsplan och arbetsmiljö. Skolrådet skall också verka för elevernas trivsel i skolan och disponerar för detta 10 000 kronor per år. Protokoll från skolrådets möten skickas till hemmen I kommunen erbjuds skolhälsovård med hälsokontroller i årskurserna 2, 4, 6 och 8 samt möjlighet att träffa läkare för eleverna i förskoleklass. Skolsköterskan deltar i det hälsofrämjande arbete som bedrivs i flertalet skolor. Vuxenutbildning Inom kommunens vuxenutbildning upplever de studerande att personalen lyssnar på önskemål och strävar efter att möta dessa. Enligt rektorn har det inte funnits behov av att aktualisera kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att verksamheterna arbetar på ett bra sätt för att skapa en god arbetsmiljö. Förskolor och grundskolor ger föräldrar möjlighet till delaktighet och samverkan. I Ljusnarsskolan är elevernas möjligheter till delaktighet ett förbättringsområde, så att de i högre uträckning upplever att de har reella påverkansmöjligheter. Kommunens handlingsprogram mot kränkande behandling, benämnt handlingsplan mot mobbning, bör kompletteras med beskrivningar av hur verksamheterna skall förebygga, och arbeta vid signaler om kränkningar mellan personal och barn/elever/vuxenstuderande. Ett förbättringsområde inom vuxenutbildningen är att aktualisera handlingsprogrammet mot kränkande behandling tillsammans med de studerande. 7
SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt skolplanen skall förskoleverksamheten stimulera till kulturella aktiviteter och till eget skapande. Under besöken i förskolorna pågick ett flertal olika aktiviteter, t.ex. lärarledda grupp- och sånglekar med rörelse eller gymnastik till musik. I förskolorna fanns också utrymme för barns egen lek i mindre grupper. I de besökta förskolorna finns det avdelningar som har utvecklat den pedagogiska dokumentationen. I en förskola finns pärmar med bilder samt planering och reflektioner som visar verksamhetens utveckling för intresserade och föräldrar. En av förskolorna har ett pågående utvecklingsarbete med dokumentation av temaarbetet. På väggarna finns bilder på barnen i olika typer av aktiviteter, ute och inne. Denna dokumentation visar på ett positivt sätt upp för barnen själva och deras föräldrar hur barnen tänker, utvecklas och lär i förskolan. Alla avdelningar har inte fullt lika utvecklad dokumentation. Ljusnarsbergs kommun har en arbetsplan som innehåller kommungemensamma rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamheten. Personalen i förskoleverksamheten kan också få hjälp och handledning av kommunens skolpsykolog, skolsköterska samt specialpedagoger i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolorna använder en observationsmall för att identifiera mönster i barnens beteende. Denna mall är utgångspunkt för handledningen av personalen i syfte att planera verksamheten så den stödjer barn i behov av varaktigt eller tillfälligt stöd. Personalen uppger att de observerar barnen samt att leken används medvetet för att ge barnen stöd. Föräldrarna uppger att de är nöjda med det stöd i utvecklingen som barnen får i förskolan. Personalen i de besökta fritidshemmen framhåller att barnen helst vill leka, vilket enligt personalen innebär att någon planerad verksamhet inte behövs. Under loven erbjuder dock fritidshemmen flera olika valbara aktiviteter, exempelvis studiebesök, uteaktiviteter, skridskoåkning m.m. Barn- och ungdomsutbildning I de besökta förskoleklasserna arbetar personalen efter veckoscheman. En dag i veckan har förskoleklasserna idrott och en dag är så kallad utedag. Personalen deltar i elevernas utelekar, vilket lett till att eleverna vill vara mycket ute. Den pedagogiska verksamhetens innehåll och form varierar både mellan och inom skolor. Av skolrapporterna framkommer att inspektörerna funnit exempel på bra arbete där elever görs delaktiga i skolarbetet i samtliga skolor. I Bångbro 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun skola varierar möjligheterna till delaktighet mycket mellan klasserna. Detta bör förbättras så att elever i samtliga klasser har inflytande över undervisningen. I Ljusnarsskolan är variationen stor avseende lärarnas benägenhet att informera eleverna om målen och betygskriterierna. Genom dokumentation och intervjuer framkommer att personalomsättningen i skolan varit hög i flera år. Elever och föräldrar framhåller att detta i många fall inverkat negativt på såväl undervisningen som elevernas resultat. Av intervjun med personalen framgår att samarbetet kring bedömning och betygssättning varierar i de olika ämnena. Samtliga grundskolorna uppger att de följer den kommungemensamma arbetsplanen för elever i behov av särskilt stöd i förskoleklass och grundskola. Arbetsplanen anger de rutiner personalen skall följa när de upptäcker att en elev är i behov av särskilt stöd. Vidare anges när ett åtgärdsprogram skall upprättas samt när det lokala stödteamet skall kontaktas. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. I Ställdalens skola framkommer att skolans arbete behöver utvecklas och samordnas. Skolorna ger i stor utsträckning endast särskilt stöd i ämnena matematik, svenska och engelska. Det finns anledning att utvärdera vad ett sådant val leder till både då det gäller resultaten inom de prioriterade ämnena samt skolans övriga ämnen. Skolorna har visat exempel på åtgärdsprogram av varierande kvalitet, såväl inom som mellan skolorna. I t.ex. Ljusnarsskolan har inspektörerna tagit del av några åtgärdsprogram av god kvalitet, vilka innehåller en lägesbedömning av skolsituationen för aktuell elev med beskrivningar av vad som fungerar bra för eleven och vilka svårigheterna är. Vidare innehåller programmen mål och delmål för elevens lärande och utveckling. Dessa åtgärdsprogram bör fungera väl som redskap och hjälpmedel för skolans personal att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven, och som aktiva redskap för utvärdering och vidare planering. Genom intervjuer med skolledare, personal, elever och föräldrar framkommer att det i samtliga skolor finns elever i behov av särskilt stöd som inte har åtgärdsprogram. Vuxenutbildning Flexibilitet i form av kontinuerliga kursstarter och kursavslut erbjuds inte annat än undantagsvis. Individanpassningen utifrån enskildas behov och önskemål är olika svåra att tillgodose beroende på ämne. Validering av de studerandes förkunskaper förekommer begränsat inom de praktiska delarna av omvårdnadsprogrammet, samt i det löpande pedagogiska arbetet på så sätt att det ges vissa möjligheter till individualisering av den enskildes studier i matematik och svenska. Resultatet används mest för att enskilda deltagare därigenom kan påskynda sin studietid eller utnyttja möjligheten till mera stöd inom andra områden. Däremot finns ingen strategi för att utifrån validering anpassa individuella studieplaner till mera skräddarsydda studielösningar. Enstaka deltagare arbetar genom självstudier med handledning, men prövning förekommer sällan. Prövning kan inte göras i kommunen utan erbjuds i Lindesbergs kommun för en avgift på minst 700 kr. Enligt förordningen om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får avgiften högst uppgå till 9
SKOLVERKET 500 kronor, vilket Ljusnarsbergs kommun bör uppmärksamma Lindesbergs kommun på. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i Kopparbergsskolan och Ställdalens skola håller god kvalitet. I Ställdalens skola behöver dock arbetet med elever i behov av särskilt stöd utvecklas och samordnas. Den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen vid Bångbro skola är mycket bra. Möjligheterna för eleverna i Bångbro skola att utöva inflytande över undervisningen kan förbättras. Den pedagogiska verksamheten i Ljusnarsskolan bör utvecklas så att eleverna känner till målen och betygskriterierna i samtliga ämnen. Vidare är det angeläget att skolan utvecklar rutiner som säkerställer en likvärdig bedömning och betygssättning i samtliga ämnen, bland annat mot bakgrund av den höga personalomsättningen. Inspektörerna vill peka på faran av att fokusera stödundervisningen till ämnena matematik, svenska och engelska, eftersom eleverna skall ges möjligheter att nå målen i samtliga ämnen. Det är inte godtagbart att det i samtliga grundskolor finns elever som saknar åtgärdsprogram trots att de riskerar att inte nå målen i samtliga ämnen. Kvaliteten på grundskolornas åtgärdsprogram varierar och inspektörerna bedömer att skolornas arbete inom detta område är godtagbart. Skolledningarna bör medverka till att samtliga åtgärdsprogram når upp till den goda kvalitet som inspektörerna sett exempel på i t.ex. i Ljusnarsskolan. Inom vuxenutbildningen är den individuella studieplaneringen ett förbättringsområde för att ge de studerande ökade valmöjligheter och flexibilitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolorna och vuxenutbildningen lyder under kommunstyrelsens bildningsutskott. Ansvarig tjänsteman för den så kallade bildningsverksamheten i kommunen har titeln skolchef. Skolchefen är tillika rektor för samtliga grundskolor. Bildningsverksamheten omfattar förutom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning även kommunens kultur- och fritidsverksamhet inklusive musikskola och bibliotek. Skolchefstjänsten är vakant sedan september 2003. En av grundskolans biträdande rektorer har sedan dess varit tillförordnad skolchef på halvtid, samt biträdande rektor för en grundskola på halvtid. Den tillförordnade skolchefen saknar administrativt stöd i form av assistent. 10
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun I kommunens delegationsordning hänvisas till författningar som inte längre är aktuella. Vidare framkommer vid intervjuer med politiker och tjänstemän att beslut fattade på delegation inte redovisas för styrelsen för utbildningen. I Ljusnarsbergs kommun finns en aktuell skolplan med mål för framförallt verksamheten i grundskolorna och förskoleverksamheten. För övriga verksamheter saknas tydliga politiska mål. Enligt intervjuade politiker och förvaltningstjänstemän har det ekonomiskt kärva läget i kommunen under en följd av år lett till att diskussionerna oftast fokuserat på kvantitet framför kvalitet. Kommunen har upprättat en kvalitetsredovisning för kalenderåret 2002. Denna redovisning bygger bland annat på underlag från grundskolorna. Kvalitetsredovisningen innehåller en bedömning av måluppfyllelsen avseende det övergripande målet i skolplanen samt en redogörelse för de åtgärder som kommunen avser att vidta eftersom målet inte är uppnått. I kommunen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en kvalitetsredovisning för kalenderåret 2003. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg En av de besökta förskolorna har en informativ, enkel och kortfattad arbetsplan som utgår ifrån förskolans läroplan och skolplanen samt tydliggör förskolans uppdrag och värdegrund. De besökta fritidshemmen har ingen dokumentation som visar hur personalen planerar verksamheten. Ledarna för kommunens förskolor och fritidshem har med ett undantag titeln föreståndare. Undantaget är fritidshemmet vid Bångbro skola, som har samma lednings som skolan, dvs. en biträdande rektor. Samtliga föreståndare delar sin tjänst mellan att leda verksamheten och tjänstgöra i barngrupp, vilket upplevs som lite splittrande av dem själva. Inspektionen visar att ledningen av den pedagogiska verksamheten kan försvåras av bristande kunskaper om förskolans uppdrag och den dubbla rollen som kollega och chef. Samarbete mellan förskolor inom kommunen förekommer sparsamt och kan utvecklas. För att synliggöra kvaliteten i förskolans pedagogiska verksamhet har kommunen förespråkat att samtliga förskolor ska använda sig av en skala, Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS). Skalan försöker fånga förskolans klimat och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och anknyter inte direkt till de nationella målen för förskolan. Ljusnarsbergs kommun utvärderar förskolornas och fritidshemmens arbete genom en föräldraenkät. Förskoleenkäten sammanställs och summeras av respektive föreståndare. Under tillfället för inspektionen i mars pågick planering av åtgärder. På central nivå saknas sammanställningar av resultat och måluppfyllelse inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Barn- och ungdomsutbildning Tre av skolorna har aktuella arbetsplaner, där skolledningen och personalen har formulerat mål för verksamheten. I Ställdalens skola pågår ett arbete med att ta fram en arbetsplan. I Ljusnarsbergs kommun finns tre förskoleklasser. I Bångbro skola är verksamhetens biträdande rektor även ansvarig för en förskoleklass. Övriga två försko- 11
SKOLVERKET leklasser leds av så kallade föreståndare, som samtidigt är ansvariga för förskolor och fritidshem i varsitt geografiskt område. De personer som är ansvariga för verksamheterna i grundskolorna har titeln biträdande rektor. Inspektionen visar dock att de biträdande rektorerna i realiteten har ansvar för och utför de uppgifter som åvilar en rektor enligt de statliga styrdokumenten. Samtliga biträdande rektorer har pedagogisk utbildning och har deltagit eller deltar för närvarande i den statliga rektorsutbildningen. Skolorna utvärderar sin verksamhet i enlighet med det kommungemensamma programmet med tester, prov och enkäter. Vidare skall varje skola sammanställa resultatet till ett underlag för den kommunala kvalitetsredovisningen. Ställdalens skola har upprättat en kvalitetsredovisning för 2003. I Ljusnarsskolans betygskataloger för årskurs 9, höstterminen 2003, saknas i några fall information om vem som satt betyg. I en beslutshandling där bildningsutskottet har beslutat att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp, saknas information om hur beslutet överklagas. Vuxenutbildning Den person som ansvarar för verksamheten inom vuxenutbildningen i Ljusnarsberg har titeln rektor. Frågor om mottagande och intagning av elever till vuxenutbildningen handläggs av rektorn utan formell delegation. Verksamheten vid Lärcentrum är organiserad under kommunstyrelsen och säljs till komvux utan något formellt avtal som underlag. För den verksamhet som Lernia bedriver på distans och avtalet för denna finns ingen formell upphandling gjord. Det är viktigt att denna typ av avtal dokumenteras, eftersom det annars är omöjligt för kommunen att tillgodose allmänhetens rätt till insyn i den offentliga verksamheten. Rektorn tar dock i båda fallen det formella ansvaret för deltagarnas antagning och betyg. I skolplanen och i ansökan om det riktade statsbidraget för vuxnas lärande finns mål för kommunens vuxenutbildning. Dessa mål är dock främst relaterade till ambitionen att ge gymnasiekompetens i kärnämnen och fokuserar nästan inte alls på uppdraget att tillgodose ett mera mångfacetterat lärandestöd för dem som har störst behov. Kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen har endast formen av en enkätsammanställning över hur nöjda deltagare är. I kommunens samlade kvalitetsredovisning för 2002 är vuxenutbildningen inte omnämnd och perspektivet vuxnas lärande saknas. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunens system för målformulering, uppföljning, utvärdering och utvecklingsinsatser behöver utvecklas. Det faktum att beslut inte fattas med stöd av en aktuell delegationsordning innebär att det finns oklarheter i gränsdragningen mellan politiker och professionella samt mellan olika befattningshavare, vilket inte är godtagbart. Ett förbättringsområde för Ljusnarsskolan är att säkerställa att det av samtliga betygskataloger framgår vem som satt betyg. 12
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun Det är inte godtagbart att bildningsutskottets beslut om undervisning av en elev i särskild undervisningsgrupp saknar information om hur beslutet överklagas. Inspektionen visar att förutsättningarna för att leda den så kallade bildningsverksamheten inte varit tillfredsställande för den tillförordnade skolchefen, bland annat på grund av att denna samtidigt varit biträdande rektor för Bångbro skola på halvtid. Detta har fått till följd att den pedagogiska ledningen av skolan inte fungerat på ett godtagbart sätt. Vidare visar inspektionen att ledningen för övriga grundskolor och vuxenutbildningen fungerar relativt väl. Det är dock inte godtagbart att de tjänstemän i kommunens grundskolor som de facto har ansvar för och utför de uppgifter som åvilar en rektor enligt de statliga styrdokumenten har titeln biträdande rektor. Det är heller inte godtagbart att förskoleklassens verksamhet leds av så kallade föreståndare alternativt biträdande rektor. Den 19 maj tog kommunstyrelsen beslut om att de biträdande rektorstjänsterna skall omvandlas till rektorstjänster med bibehållen fördelning mellan skolledarskap och undervisning. Beslutet innebär att kommunen åtgärdat vissa formella brister inom kommunens förvaltnings- och skolledning. För att den person som under läsåret 2003/04 arbetat halvtid som skolchef och halvtid som biträdande rektor på Bångbro skola skall kunna arbeta heltid som skolchef, kommer det från 1 augusti 2004 att finnas en vikarierande rektor på Bångbro skola. Inom kommunen finns en ambition att utveckla och förbättra kvalitetsarbetet. Verksamheterna följer på olika sätt upp och utvärderar arbetet. Det är dock inte godtagbart att kommunen inte har upprättat en kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Det är heller inte godtagbart att Bångbro skola, Kopparbergsskolan och Ljusnarsskolan saknar kvalitetsredovisning. Ställdalens skola har upprättat en kvalitetsredovisning för 2003. Kvalitetsredovisningen behöver dock utvecklas så att den i högre uträckning innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Detsamma gäller vuxenutbildningens kvalitetsredovisning, som endast har formen av en enkätsammanställning. 13
SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska och frivilliga skolformerna skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Ett brett utbud av gymnasieskolans program skall erbjudas. Vuxenutbildningen skall ge vuxna, i första hand dem som erhållit minst utbildning, möjlighet att komplettera sin utbildning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Allmän förskola erbjuds barn som är 4 och 5 år. Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga erbjuds förskola under tre timmar per dag på antingen för- eller eftermiddag, t. o. m 31 juli det år barnet fyller 6 år. Kommunen erbjuder inte 6-åringar möjlighet att delta i förskoleverksamhet i stället för förskoleklass. Kommunen ordnar omsorg för barn som har föräldrar som arbetar på kvällar, nätter eller helger. Enligt skollagen skall barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling anvisas plats i förskola eller fritidshem. Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats. Enligt förvaltningstjänstemännen uppfyller kommunen dessa krav genom att kommunen är liten och djungeltelegrafen därför fungerar väl samt att kommunens förskolor och skolor har ett bra samarbete med socialtjänsten. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98) anges att förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt eget modersmål. Någon möjlighet att utveckla det egna modersmålet erbjuds inte i kommunens förskoleverksamhet enligt förvaltningsledningen. Barn- och ungdomsutbildning I kommunens timplan anges utrymmet för elevens val till en timme per vecka i årskurserna 1-9. I Bångbro skola och Kopparbergsskolan erbjuds eleverna få ämnen som elevens val. Vidare anges utrymmet för skolans val till sammanlagt 160 timmar under årskurser 4-9 i kommunens timplan. Skolans val används för att ge grundskolorna en så kallad profil, inom t.ex. hälsa och friskvård, kultur och musik. Det är oklart hur utrymmet för skolans val används i Ljusnarsskolan. Som språkval erbjuds franska, tyska och spanska från årskurs 7. Efter diskussioner med ansvariga lärare väljer dock många elever att läsa en kombination av 14
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Ljusnarsbergs kommun svenska och engelska som språkval. Vid intervjuer med elever framkommer att möjligheterna att byta språkval under tiden i Ljusnarskolan är begränsade. Enligt kommunens timplan ligger all undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurserna 7-9. Anledningen till detta är att endast Ljusnarsskolan har ändamålsenliga lokaler. De tre skolorna med årskurserna 1-6 försöker dock på olika sätt föra in ämnet i övrig undervisning. Ledningen och personalen i dessa skolor tillstår dock att detta inte är tillräckligt för att ge eleverna förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i detta ämne. I kommunens skolor finns elever med andra modersmål än svenska. Kommunen erbjuder dock ingen elev i grundskolan modersmålsundervisning. Anledningen till detta är i något fall att kommunen inte funnit en lämplig lärare, i andra fall att det totalt sett i kommunen inte finns fem elever i samma språkgrupp. En elev i Bångbro skola har svenska som andraspråk, och kursplanen för detta ämne används. I övriga skolor finns inga elever med behov av svenska som andraspråk enligt skolledarna. Kopparbergsskolan tar emot asylsökande barn i sin verksamhet. Barnen placeras först i en särskild klass som skolan kallar förberedelseklass, för att lära sig svenska. Så fort skolan bedömer det lämpligt får barnen delta i de ordinarie klassernas verksamhet. Undervisningen av de asylsökande barnen sker med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar. Genom intervjuer med elever framkommer att de är mycket positiva till hur de blivit bemötta i skolan och till undervisningen i skolan. För elever med funktionshinder fungerar skolan väl enligt de biträdande rektorerna. I början av varje läsår åker elever i årskurs 9 på lägerskola till Gotland. När lägerskolan är genomförd tas elevernas erfarenheter tillvara under en rad lektioner där eleverna utarbetar ett eget material om Gotland och sin vistelse på ön. Föräldrar och klassföreståndare håller i den ekonomiska planeringen av lägerskolan. Denna planering startar i samband med att eleverna börjar i årskurs 7, genom att föräldrar sparar pengar varje månad och genom elevernas eget arbete. Kommunen bidrar också med en summa pengar. Enligt den biträdande rektorn har ännu ingen elev behövt avstå från lägerskolan av ekonomiska skäl. Intervjuade elever som deltagit i lägerskolan är mycket positiva till denna aktivitet. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen i Ljusnarsbergs kommun erbjuder främst kurser inom ramen för gymnasieskolans studieförberedande program. Terminsvisa intag samt studier på dagtid med fasta scheman begränsar möjligheterna till individuella studiegångar. När det gäller studiemöjligheter på grundläggande nivå finns en viss beredskap för flera ämnen, men för närvarande finns bara studerande i engelska och matematik. Ett systematiserat rekryteringsarbete för att nå deltagare i behov av grundläggande vuxenutbildning eller sfi förekommer inte i någon större utsträckning trots att målgruppen är relativt stor i kommunen eftersom utbildningsnivån är låg. Rektorn bedömer att det för närvarande inte finns vare sig efterfrågan eller behov. 15