H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

Relevanta dokument
I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg

Bestämning av friktion

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Vägmarkering på betongbeläggning

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338

Vägutrustning Vägmarkeringar Funktionskrav. Road marking materials Road marking performance for road users SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Nr Utgivningsår: 1995

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden


Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Metoddagen 11 februari, 2010

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Vägutformning 94 Del 16

2 Vägutrustningsplaner

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

Finska vägmarkeringar / Tuomas Österman. Inledning Vägmarkeringspolicy Upphandlingsdokumenten Entreprenadformer Framtid

Våta vägmarkeringars funktion

3 Längsgående markeringar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (5) SKYDDSLACKERING AV KRETSKORT 1 ALLMÄNT

i V//meddelande i Undersökning av olika vägmarkeringstyper med avseende på retroreflexion och slitage Sven - Olof Lundkvist

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003

Nr MÅLARFÄRGER, LACKER OCH PRODUKTER FÖR FORDONSREPARATIONSLACKERING SOM HÖR TILL TILLÄMPNINGSOMRÅDET

5-10 minuter vid 20 C minuter vid 20 C min

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Heldragen kantlinje på tvåfältsväg Hastighet och synbarhet

Appliceringsinstruktion för 3M Stamark Vägmarkering

Rostskydd: Rekommenderas för offshore-miljöer, raffinaderier, kraftverk, broar, byggnander, gruvutrustning och allmänn konstruktionsstål.

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 7402

VTI:s forskningsområden

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning. matt (0-35) Flampunkt ISO 3679 Method 1 16 C kalkylerad VOC-US/Hong Kong. US EPA metod 24 (testad)

Utdrag ur publikation 2001:122 VÄGUTFORMNING 94. Version S-1 Del 11 Vägmarkeringar

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

Egenskap Test/Standard Beskrivning

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor

1 (1) Enligt sändlista. Vägverkets metodbeskrivningar till ATB VÄG

din I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden Nordiskt provfält SVMF 12. november Trond Cato Johansen

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning. matt (0-35) Flampunkt ISO 3679 Method 1 27 C kalkylerad VOC-US/Hong Kong. US EPA metod 24 (testad)

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003

Approved. Kan användas på helikopterdäck, gångstråk, ramper, bryggdäck och däck där krävs nötningsbeständighet och halkskydd.

Provfält med vägmarkeringar. Vägverket/Vägutformning och Trafik. Fri. div Väg- och transportä forskningsinstitutet. VTT notat.

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson

7 Utformning av belysningsanläggning

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning. Glans (GU 60 ) ISO 2813 Flampunkt ISO 3679 Method 1 27 C

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm

Tekniskt faktablad StoSilent Sil AP

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar

Tekniskt faktablad Sto Akustikputs

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:183) om vägsäkerhet;

Lane Departure Warning System LDW

Egenskap Test/Standard Beskrivning

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning Volymtorrhalt. ISO 3233 Glans (GU 60 ) ISO 2813

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning. matt (0-35) Flampunkt ISO 3679 Method 1 14 C kalkylerad VOC-US/Hong Kong. US EPA metod 24 (testad)

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr STOCKHOLM. Telefon: Telefax:

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Bengt-Åke Andersson PX22168B Rev 1 1 (2) SP Trä bengt-ake.andersson@sp.

Motion om att färglägga cykelbanor i innerstan i samband med cykelstrategin. KS

Approved. Egenskap Test/Standard Beskrivning. matt (0-35) Flampunkt ISO 3679 Method 1 28 C VOC-US/Hong Kong. US EPA metod 24 (testad)

Utvecklad för både global och kust handel. Särskilt lämplig för isiga vatten och trafik i vatten med hög risk för mekaniska skador.

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

Betongväg på E20 vid Eskilstuna

Betongvägen vid Arlanda

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Transkript:

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen (SFS 1978:1001) och "Regler om vägmärken och trafik" (TSVFS 1998:1276). I "Vägutformning 94" (Vägverkets publikation 1994:57) (VU 94) anges vilka linjetyper som används på olika vägar. H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1 H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2 H3 Utformning 3 H3.1 Klassindelning 3 H3.2 Krav på funktion 3 H4 Vägmarkeringsmaterial 4 H5 Utförande 4 H6 Kontroll av funktion 5 H7 Dokument i kapitlet 5 H7.1 Lagar och föreskrifter 5 H7.2 Vägverkspublikationer 5 H7.3 Metodbeskrivningar 5 H7.4 Standarder 5

2 H2 Begrepp VV Publ 2005:112 ATB VÄG 2005 H2.1 Beteckningar ISO SS-EN VOC H2.2 Benämningar Inblandningspärlor Kallplast Luminanskoefficient (dagsynbarhet) Reflektans (Luminansfaktor) Retroreflexion (nattsynbarhet) SRT-värde Stämpelbelastningsvärde Termoplastisk extruderad massa Termoplastisk spraymassa Trögerslitage Vikttorrhalt Vägmarkeringsfärg Ytpärlor International Organization for Standardization. Europastandard som även är svensk standard. Volatile organic compounds (Flyktiga organiska ämnen). Ljusreflekterande pärlor av glas som ingår i vägmarkeringsmaterial. En vägmarkeringsprodukt i en- eller flerkomponentsystem. Beroende på typ av system blandas de ingående komponenterna i varierande förhållanden. Den egenskap hos en vägmarkering som beskriver den relativa mängden ljus som reflekteras mot föraren om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. Vithet hos en vägmarkering, dvs. synbarhet i dagsljus och mörker på en väg med stationär belysning. Den egenskap hos en vägmarkering som beskriver den relativa mängden av det egna fordonsljuset som reflekteras tillbaka mot fordonsföraren. Skid Resistance Test. Ett värde på friktion mätt med friktionspendel. Ett mått på deformationsegenskaper hos massan. Termoplastisk massa som läggs maskinellt eller manuellt och där markeringens bredd och tjocklek regleras av en spaltöppning. Termoplastisk massa som sprutas ut på vägen i tunna skikt. Simulerat dubbdäcksslitage, mätt med s k Trögerapparat på laboratorium. Halten icke flyktiga beståndsdelar i vägmarkeringsfärg. Vattenburen produkt i en- eller flerkomponentsystem som sprutas ut på vägen i tunna skikt. Ljusreflekterande glaspärlor, som appliceras på en vägmarkerings yta vid utläggningstillfället.

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 3 H3 Utformning H3.1 Klassindelning Tabell H3.1-1 Vägmarkeringsklasser Vägmarkeringsklass ÅDT Vägklass Klass 1 < 500 ABC Klass 2 500-4000 DE Klass 3 > 4000 FGH H3.2 Krav på funktion Vägmarkeringar skall ha sådana reflexionsegenskaper att de har god synbarhet i alla ljusförhållanden. De skall dessutom ha tillfredsställande friktion, god slitstyrka och god vidhäftning till underlaget. Kraven enligt tabell H3.2-1 på retroreflexion, luminanskoefficient och friktion skall uppfyllas. Tabell H3.2-1 Krav på retroreflexion, luminanskoefficient och friktion. Vägmarker ingsklass (ÅDT) 1 2 (0 4000) 3 (> 4000) Retroreflexion (mcd/m 2 )/lux Luminanskoeffi cient (Q d ) (mcd/m 2 )/lux Friktion SRT Torr Våt Torr Torr Våt Våt Samtliga Längsgående Samtli ga på asfalt Samtli ga på betong Längsgående, övriga Tvärgående 100 130 160 45 55 100 35 130 160 45 55 De tekniska egenskapskraven enligt tabell H3.2-1 skall uppfyllas när vägmarkeringen är fri från snö och is. Kravet på retroreflexion på våt vägmarkering gäller inte för intermittent kantlinje på vägar som har vägren bredare än en meter. På europavägar och nationella stamvägar bör en enhetlig standard eftersträvas med funktionskrav enligt vägmarkeringsklass 3. För tillfälliga markeringar får retroreflexionen inte understiga 150 (mcd/m 2 )/lux.

4 H4 VV Publ 2005:112 ATB VÄG 2005 Vägmarkeringsmaterial Förekommande vägmarkeringsmaterial är termoplastisk massa, kallplast och vägmarkeringsfärg. Vägmarkeringsfärg skall i möjligaste mån vara lösningsmedelsfri. Innehållet av VOC får ej överstiga 2,0 viktprocent. På betongbeläggning bör termoplastisk, extruderad massa användas. Materialegenskaper I de fall provning av materialegenskaper ska utföras tillämpas standardiserade metoder. Provning utförs vid ackrediterat laboratorium. Förekommande metoder för verifiering av hållbarhet är: Reflektans SS-EN 1436 Lagringsbeständighet SS-EN 1871 Stämpelbelastningsvärde SS-EN 1871 Trögerslitage SS-EN 1871 och VVMB 587 Densitet och vikttorrhalt SS-EN 12802 och ISO 2811 Åldringsbeständighet SS-EN 1871 och ISO 4892 part 2 Vidhäftning mot underlaget VVMB 502 Glaspärlor som tillförs vägmarkeringsmaterial specificeras enligt SS-EN 1423 (inblandningspärlor) respektive SS-EN 1424 (ytpärlor). H5 Utförande Nivåskillnaden mellan beläggningens och markeringens överyta får vara högst 4 mm. Vägmarkering på betongbeläggning skall utföras på torr och väl rengjord yta. Rekommendationer ges i publikationen Vägmarkeringar på betongbeläggning, VTI notat 8-2002, där följande arbetsmoment beskrivs! Mekanisk rengörning! Högtryckstvätt! Torkning! Behandling med primer

ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 H6 Kontroll av funktion Vägmarkeringens funktion skall kontrolleras. Funktionskontrollen omfattar bestämning av luminanskoefficient, retroreflexion och friktion, vilka bestäms enligt VVMB 501 Funktionskontroll av vägmarkering och SS EN 1436. Objekten som ska kontrolleras, mätplatsernas läge samt funktionskontrollens omfattning skall bestämmas enligt VVMB 501 Funktionskontroll av vägmarkering. 5 H7 Dokument i kapitlet H7.1 Lagar och föreskrifter Grundregler i vägmärkesförordningen SFS 1978:1001 Regler om vägmärken och trafik TSVFS 1998:1276 H7.2 Vägverkspublikationer Vägutformning 94 Del 11,Vägmarkering H7.3 Metodbeskrivningar Funktionskontroll av vägmarkering 501 Uttagning av prov 592 Bestämning av vidhäftning 502 Bestämning av Trögerslitage 587 VVMB nr H7.4 Standarder Vägmarkeringar- Funktionskrav SS-EN 1436 Vägmarkeringar- Fysikaliska egenskaper SS-EN 1871 Vägmarkeringar- Ytglas och friktionsmaterial SS-EN 1423 Vägmarkeringar- Inblandningsglas SS-EN 1424 Vägmarkeringar- SS-EN 12802

6 VV Publ 2005:112 ATB VÄG 2005 Plastics-Methods of exposure to ISO 4892 laboratory light source, Part 2 Paints and varnishes: Determination of density ISO 2811 H7.5 Externa publikationer Vägmarkeringar på betongbeläggning VTI notat 8-2002