Utbildningsinspektion i Norrköpings kommun De Geergymnasiet Dnr 53-2007:1393 Utbildningsinspektion i De Geergymnasiet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt De Geergymnasiet den 28 29 och 31 januari samt den 1 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och De Geergymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I De Geergymnasiet intervjuades ett urval av elever och lärare samt skolans elevstödsteam och skolledning. Inspektörerna besökte även lektioner i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för sbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan De Geergymnasiet Antal elever Gymnasieskola 1 115 Gymnasiesärskola 57 Källa: Skolans egna uppgifter
2 (19) De Geergymnasiet är beläget i centrala Norrköping och är stadens äldsta gymnasium, tidigare Norrköpings allmänna läroverk. Undervisning sker förutom i huvudbyggnaden också på Kristinaskolan, Lennings, Linghallen, Dansstudion och på Garvaregatan. Skolan leds av en rektor. I ledningsgruppen finns förutom rektor också fem biträdande rektorer med olika ansvar för gymnasiets och gymnasiesärskolans olika program. Utbildningen inom gymnasieskolan omfattar fyra nationella program; estetiska programmet (ES), hotell- och restaurangprogrammet (HR), naturvetenskapsprogrammet (NV), samhällsvetenskapsprogrammet (SP) samt två specialutformade program; mode-design-programmet (SMMD) och natur-samhällsprogrammet (SMNS). Utöver detta finns även programinriktat individuellt program hotell- och restaurang (PRIV HR) och programinriktat individuellt program natur-samhäll (PRIV NS) samt individuella program (IV). Skolan innefattar också gymnasiesärskolan med inriktning HR samt individuella program, verksamhetsträning. Rapporten gäller skolans samtliga utbildningar om inte annat särskilt anges. Helhetsbedömning De Geergymnasiet är en skola med traditioner och gamla anor där eleverna uppger att de känner sig trygga. Skolan erbjuder ett stort antal program, inriktningar och kurser. Gymnasieskolans kunskapsresultat är goda i flera avseenden. Skolans genomsnittliga betygspoäng ligger över både kommunens och rikets genomsnittliga betygspoäng. På samma sätt ligger andelen elever med allmän behörighet till högskolan samt andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år över både kommun- och riksgenomsnittet. Inspektörerna vill i detta sammanhang påpeka vikten av att skolan fortsätter att aktivt arbeta för att lärarna fördjupar sig i och stämmer av bedömning och betygsättning. Professionella samtal mellan lärare både inom skolan och mellan olika skolor krävs för att uppnå likvärdighet och rättvisa i en betygsättning där gemensamma betygskriterier används men som inte förutsätter att samma stoff studeras. En indikator på likvärdig betygsättning är relationen mellan slutbetyg och resultat på nationella kursprov. Det är viktigt att analysera orsakerna till eventuella skillnader i slutbetyg och provbetyg. I skolan gör lärare sammanställningar av resultaten från de nationella kursproven och betygsresultat för kursen. I samtal med lärare och ledning framkom att dessa används av enskilda lärare för att förbättra verksamheten men resultaten sammanställs inte för skolan som helhet. Detta innebär att det för skolan är svårt att utnyttja resultaten för diskussioner och ställningstaganden om likvärdig betygssättning och förbättringsinsatser för ökad måluppfyllelse. Skolans resultat formuleras i en sredovisning som till stora delar kan fungera som stöd för en fortsatt förbättring av gymnasieskolan. Däremot blir inte gymnasiesärskolans olika verksamheter tillräckligt tydliga i sredovisningen så att den kan visa på i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats samt vilka åtgärder skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse.
3 (19) Undervisningen inom gymnasiesärskolan ställer stora krav på specialpedagogisk kompetens och kunskaper. Av inspektionsbesöket framgår att individanpassningen inom gymnasiesärskolans olika enheter är hög och att personalen arbetar på ett kompetent och engagerat sätt för att varje elev ska kunna utvecklas kunskapsmässigt och bli så självständig som möjligt. Eleverna på De Geergymnasiet har många formella möjligheter att utöva inflytande i skolan. Det finns t.ex. klassråd, elevråd och lokal styrelse. Eleverna är väl representerade i den lokala styrelsen och de får även delta i en del arbetslagsmöten. Elevernas reella inflytande över undervisningen varierar dock mellan programmen där eleverna inom ES, SMMD och HR har relativt goda möjligheter att delta i planering och val av innehåll. Hur stort inflytande eleverna har över sin undervisning är mer lärarberoende inom NV, SP och SMNS. Vidare finns variation i vilken grad undervisningen inom de olika programmen tar sin inriktning mot programmålen, där det är lättare att återfinna programmålen i undervisningen för de yrkesförberedande programmen och inom det estetiska programmet än i övriga program. Rektor har som pedagogisk ledare ett särskilt ansvar för att verksamheten utvecklas i riktning mot de riksgiltiga målen. För skolan finns en ledningsgrupp bestående av rektor och fem biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har ansvar för olika program. Rektor och de biträdande rektorerna håller sig förtrogna med verksamheten. I den dagliga verksamheten är det de biträdande rektorerna som fungerar som pedagogiska ledare medan rektor har det mer övergripande ansvaret för skolan. Det pedagogiska ledarskapet skulle dock kunna stärkas ytterligare genom att genomslagskraften av olika utvecklingsarbeten och arbetssätt följs upp mer noggrant än vad som görs idag. Detta skulle möjliggöra för ledningen att få syn på olikheter i verksamheten och vid behov sätta in åtgärder för att åstadkomma en helhet där utbildningen i alla delar har en hög måluppfyllelse. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 förordningen om gymnasiesärskolan samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Rektor ingår inte som ledamot i elevvårdskonferensen. (4 kap. 1 gymnasieförordningen samt 4 kap. 2 förordningen om gymnasiesärskolan). - Kvalitetsredovisningen lever inte upp till förordningens krav. (1 och 3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).
4 (19) Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Alla utbildningar inom De Geergymnasiet bör ha sin utgångspunkt ifrån programmålen. - Elevinflytandet och deltagandet i planeringen av undervisningen bör förbättras så att det omfattar all utbildning. - Individanpassningen i undervisningen bör förbättras så att den omfattar all utbildning. - Kunskapen om när åtgärdsprogram ska utarbetas och hur innehållet i programmet ska vara utformat för att vara utgångspunkt för en högre måluppfyllelse bör förbättras. - Det pedagogiska ledarskapet bör förbättras. - Kvalitetsarbetet bör förbättras så att uppföljningen av undervisningsmålen omfattar hela utbildningen.
5 (19) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 1: Genomsnittlig betygspoäng 1 De Geer gymnasiet Norrköpings kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 ES 15,9 15,8 16,2 15,9 15,8 16,2 14,8 15,0 14,9 HR 13,2 13,3 13,2 13,2 13,3 13,2 12,8 12,9 12,8 NV 15,3 16,6 15,0 16,9 17,0 16,2 16,1 16,1 16,2 SP 14,3 14,4 15,6 13,8 13,9 14,9 14,7 14,7 14,7 SM 14,7 14,8 15,3 14,5 14,4 14,5 14,3 14,4 14,4 Källa: Skolverkets statistik 1 Genomsnittlig betygspoäng: Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (där IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG= 20) dividerat med summa poäng för eleven totalt.
6 (19) Tabell 2: Andel elever behöriga till högskola 2 De Geer gymnasiet Norrköpings kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 ES 100,0 96,0 98,4 100,0 96,0 98,4 90,5 91,8 90,8 HR 88,9 82,1 92,6 88,9 82,1 92,6 86,0 85,3 85,9 NV 93,3 100,0 92,6 96,4 100 95,7 95,3 95,5 95,8 SP 92,8 94,0 98,2 94,0 90,7 97,3 92,1 92,4 91,6 SM 93,5 97,2 93,8 94,0 92,5 92,9 89,9 90,3 90,5 Källa: Skolverkets statistik Tabell 3: Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 3 De Geer gymnasiet Norrköpings kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 ES 82,7 83,3 92,9 82,7 83,3 92,9 78,4 80,6 80,2 HR 72,5 83,8 69,8 72,5 83,8 69,8 74,0 74,3 74,5 NV 87,8 92,9 92,6 87,2 92,0 83,1 91,4 91,5 90,7 SP 86,1 83,6 78,8 84,2 86,6 80,6 85,7 85,9 85,2 SM 76,9 89,6 92,6 78,7 81,9 88,9 84,5 83,5 84,7 Källa: Skolverkets statistik 2 Högskolebehörighet: För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat program och minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Måttet anger andelen elever som uppnått denna behörighet av alla elever med slutbetyg respektive år. 3 Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år: För att få slutbetyg från gymnasieskolan krävs att eleven fått betyg i alla kurser som ingår i programmet. Måttet för t.ex. år 2000 avser andelen av nybörjarna hösten 1996 som erhållit slutbetyg t.o.m. läsåret 1999/2000.
7 (19) Tabell 4: Resultat fördelade på kön samt svensk eller utländsk bakgrund Genomsnittlig betygspoäng, totalt Gymnasiet Norrköping Riket 2004 2005 2006 2006 2006 14,8 14,7 14,9 14,0 14,1 Kvinnor 15,5 15,0 15,2 14,6 14,7 -därav sv. bakgr. 15,8 15,2 15,6 14,8 14,9 -därav utl. bakgr 14,6 14,3 13,8 13,5 13,8 Män 13,6 14,0 14,5 13,4 13,4 -därav sv. bakgr. 13,8 14,0 14,7 13,5 13,5 -därav utl. bakgr 12,8 14,0 12,8 12,7 12,5 Andel elever behöriga till högskola, totalt 92,5 94,4 94,9 91,8 89,2 Kvinnor 95,2 95,7 95,9 93,5 91,7 -därav sv. bakgr. 95,9 96,4 97,4 94,0 92,7 -därav utl. bakgr 93,0 92,9 90,7 90,6 85,3 Män 88,1 91,4 93,1 90,0 86,6 -därav sv. bakgr. 88,3 90,4 94,4 91,2 88,0 -därav utl. bakgr 87,5 95,0 81,8 80,3 77,0 Andel elever med slutbetyg inom 4 år, totalt 85,9 83,3 83,0 72,4 74,9 Kvinnor 84,6 85,1 87,6 76,3 77,8 -därav sv. bakgr. 82,7 83,0 89,6 80,0 80,4 -därav utl. bakgr 94,3 93,3 79,1 56,7 63,4 Män 88,6 80,7 73,9 68,2 72,1 -därav sv. bakgr. 88,2 80,2 78,8 70,5 75,4 -därav utl. bakgr 90,0 82,8 60,0 58,8 54,7 Källa: Skolverkets statistik Kommentar: Sammanställningen av resultaten från De Geergymnasiet utgår ifrån nationell statistik då några ytterligare sammanställningar inte gjorts av skolan. Jämförelsen mellan könen och mellan svensk respektive utländsk bakgrund avser perioden 2004-2006 medan övrig statistik visar utvecklingen mellan åren 2005 2007. För det estetiska programmet och för hotell- och restaurangprogrammet är skolans värden lika med kommunens värden, eftersom De Geergymnasiet är kommunens enda skola med aktuella program.
8 (19) För gymnasiesärskolan saknas sammanställning av resultat på skolnivå och inspektörerna kan därför inte bedöma gymnasiesärskolans samlade resultat. Sammantaget visar nationell statistik att gymnasieskolans kunskapsresultat som helhet ligger över kommun- och riksgenomsnittet. Resultaten skiljer sig emellertid åt mellan programmen där det estetiska programmet är det program på skolan som ligger över riket för samtliga variabler under hela den redovisade mätperioden. Kvinnornas resultat är generellt sett bättre än männens och elever med svensk bakgrund klarar sig generellt sett bättre än de med utländsk bakgrund. Gymnasieskolan Nationell statistik visar att kunskapsresultaten för skolan som helhet mätt i genomsnittlig betygspoäng, andelen med allmän behörighet till högskola och andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år låg över kommunen och över riket i samtliga värden år 2007. En jämförelse över program visar en mer varierad bild. Hotell- och restaurangprogrammet är det program på skolan som i genomsnitt har lägst betygspoäng, lägst andelen behöriga till högskolan och lägst andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Dock klarar sig HR bra i en jämförelse med motsvarande program i riket. Av skolans tre studieförberedande nationella program är estetiska programmet det program som ligger över riksgenomsnittet för programmet i samtliga värden under hela mätperioden 2005 2007. Det är även det program på skolan som sammanlagt under de tre åren har högst genomsnittligt betygspoäng. För de två andra programmen gäller att naturvetenskapsprogrammet i genomsnitt under de tre åren har haft störst andel elever med slutbetyg inom 4 år av alla program på skolan. Däremot ligger NV under kommunens värden vad gäller genomsnittligt betygspoäng. Samhällsvetenskapsprogrammet ligger däremot över kommungenomsnittet vad gäller genomsnittligt betygspoäng och de har en stigande trend när det gäller andel elever behöriga till högskolan men en neråtgående trend för andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. NV och SP har båda en hög andel elever med utländsk bakgrund. På naturvetenskapsprogrammet har cirka 60 procent av eleverna utländsk bakgrund och för samhällsvetenskapsprogrammet ligger andelen på cirka 40 procent. I tabell 4 redovisas statistik som är uppdelad på kön respektive svensk eller utländsk bakgrund. Statistiken redovisas på skol-, kommun- och riksnivå. För skolan som helhet gäller att elever med utländsk bakgrund har ett genomsnittligt värde på både betygsgenomsnitt och behörighet till högskola som ligger under motsvarande värde för elever med svensk bakgrund. Skillnaderna för dessa båda grupper har ökat under åren 2004 2006. När det gäller andelen elever med utländsk bakgrund som erhåller slutbetyg från gymnasiet inom fyra år visas höga värden för år 2004 och 2005 men ett starkt försämrat resultat för år 2006. Kvinnorna får generellt sett högre betyg än männen. Kvinnorna får också i högre utsträckning behörighet till högskola samt slutbetyg inom 4 år. Dock kan man se att skillnaderna mellan kvinnor och män minskar under åren 2004 2006 vad gäller genomsnittlig betygspoäng och behörighet till högskolestudier. Den främsta orsaken till den minskade differensen är att männens genomsnittliga betygspoäng och behö-
9 (19) righet till högskolan ökar under perioden vilket är positivt. Negativt är dock att andelen män som inte fullföljer utbildningen också ökar under samma period. En förklaring till den minskande skillnaden mellan kvinnors och mäns betygsgenomsnitt och andel behöriga till högskolan under perioden 2004-2006 kan vara att, de två variablerna genomsnittligt betygspoäng och andelen elever med behörighet till högskolan beräknas för de elever som fått slutbetyg. De elever som inte fullföljer sin utbildning syns således inte i den nationella statistiken. Ett rimligt antagande är att de män som inte fullföljer sin utbildning är elever med låga resultat. När de låga resultaten försvinner från statistiken blir det genomsnittliga resultatet för de övriga något högre. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan tar fram egen relevant statistik för att följa upp och bedöma olika elevgruppers kunskapsresultat. Detta för att identifiera områden i behov av utvecklingsinsatser. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat - om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen, - om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna, - om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att arbetet inom området uppföljning och kommunikation i huvudsak lever upp till intentionerna. 1.3 Bedömning och betygssättning - om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktar hela kursen, - om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
10 (19) - om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, - om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, - om betyg sätts och intyg utfärdas enligt författningarnas krav, - om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Gymnasiesärskolans arbete med bedömning och betygssättning präglas av intentionerna inom bedömningsområdet och betyg utfärdas enligt förordningen. Inspektörerna bedömer att gymnasieskolans arbete inom området väsentligen är av god förutom påpekandet nedan. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Inspektionsbesöket visar att lärarna till övervägande del ger information och bedömer elevers prestationer och kunskaper inför betygssättningen utifrån betygskriterier för såväl nationella som lokala kurser. Av elevintervjuer framkommer dock att det växlar huruvida det är tydligt för elever hur de ska tolka kursmål och betygskriterier samt vilket underlag som har påverkat deras betyg. I flera ämneslag har man arbetat med att förtydliga och konkretisera betygskriterierna men detta arbete präglar dock inte all bedömning vilket kan leda till att likvärdigheten i betygssättningen minskar. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att detta utvecklingsarbete fortsätter så att det kan omfatta hela gymnasieskolan. 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning, - om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar, - om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, - om gymnasiesärskolan strävar mot att varje elev är medveten om sig själv som person och om sina förutsättningar och möjligheter, - om undervisningen är saklig och allsidig,
11 (19) - om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället, - om varje elev har en individuell studieplan. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Gymnasiesärskolans utbildning strävar mot att göra varje elev medveten om sig själv som person och om sina förutsättningar och möjligheter. Även i övrigt präglas verksamheten av intentionerna inom bedömningsområdet. Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen på gymnasieskolan är av mindre god utifrån följande motivering. Undervisningens inriktning Läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål ska styra uppläggning och genomförande av utbildningen. Vid intervjuer med lärare och elever framkom att lärarna är insatta i läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Det framkommer också att undervisningen inom HR, ES och SMMD i större utsträckning än SP, NV och SMNS präglas av programmålen. Både lärare och elever inom HR, ES och SMMD kan i högre grad än SP, NV och SMNS visa på exempel där undervisningen i kärnämnena har anknytningspunkter till karaktärsämnena s.k. infärgning. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta mer med att programmålen i större omfattning formar utbildningen. Demokratiska arbetsformer och elevinflytande Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna ska skolan sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö samt aktivt utövar inflytande över sin utbildning. Lärarna ska enligt intentionerna planera undervisningen tillsammans med eleverna och låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Vidare anges att lärarna ska utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Det finns en rad demokratiska forum i skolan där elever kan utöva ett mer övergripande inflytande över sin utbildning. Det finns t.ex. klassråd, elevråd och en lokal styrelse. Ett elevskyddsombud finns utsedd i varje klass och elever deltar i en del arbetslagsmöten. Av intervjuutsagor framkom att när det gäller inflytande på undervisningens utformning så finns det lärare som är angelägna att informera om olika möjligheter och förutsättningar så att elever kan vara med och påverka. Det finns också de som
12 (19) låter elever vara med och utvärdera undervisningen men det är inte ett förhållningssätt som präglar all undervisning. För att eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar för studierna behöver de bland annat vara väl införstådda med kursmålen och betygskriterierna samt vara medvetna om vad som ligger till grund för betygsättningen. Även inom detta område finns det en variation mellan olika lärare i hur väl man lyckas förmedla denna kunskap till eleverna. Inspektörernas bedömning blir därför att elevernas inflytande över undervisningen bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, - om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet, - om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav, Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Inspektörerna vill särskilt framhålla att arbetet med att individanpassa undervisningen i gymnasiesärskolans olika enheter håller mycket god. Av intervjuer med lärare liksom vid verksamhetsbesök framgår att personalen på ett initierat och uppfinningsrikt sätt anpassar både material och arbetsmetoder efter elevernas skiftande behov och förmågor. Inspektörerna bedömer att anpassning av verksamheten till elevernas behov i gymnasieskolan är av god förutom nedanstående förbättringsområden. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska läraren utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vid inspektörernas elevintervjuer samt i den elevenkät som utgjorde ett av underlagen till skolans sredovisning 2006 framkommer att eleverna inte är helt nöjda med hur de upplever att det tas hänsyn till deras behov och förutsättningar i undervisningen. I intervjuer med både lärare och elever framkom att individanpassningen i undervisningen i viss mån är både lärarberoende och programberoende, där de elever som går på SP, NV och SMNS upplever en lägre grad av individanpassning av undervisningen. Inspektörerna bedömer att individanpassningen i undervisningen bör förbättras.
13 (19) Åtgärdsprogram Om det genom uppgift från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor enligt författningen se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I De Geergymnasiet visar inspektionsbesöket att åtgärdsprogram utarbetas och att det är respektive biträdande rektor som ansvarar för processen. Flertalet av de åtgärdsprogram inspektörerna tog del av var inte tydliga beträffande beskrivningar av planerade åtgärder från lärarnas och skolans sida. Av intervjuer med lärare framgår att det även finns en viss osäkerhet när åtgärdsprogram ska utarbetas. Inspektörerna bedömer att kunskapen om när åtgärdsprogram ska utarbetas och hur innehållet i programmet ska vara utformat för att fungera som utgångspunkt för en ökad måluppfyllelse bör förbättras. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - om skolan utgör en trygg miljö - om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, - om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: I elevintervjuer framkommer att många elever trivs och att det är tryggt i skolan. Inspektionsbesöket visar att skolans arbete till stor del svarar mot intentionerna inom området förutom den avvikelse som anges nedan.
14 (19) Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planens ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7) De Geergymnasiets likabehandlingsplan innehåller en allmän översikt över de insatser som ska vidtas för att främja elevernas lika rättigheter, rutiner för akuta åtgärder och rutiner för uppföljande insatser. Planen saknar däremot en specifik redovisning av skolans behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Detta måste åtgärdas. Den saknar också rutiner för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras samt en ansvarsfördelning mellan rektor eller någon annan med motsvarande ledningsfunktion och personal vilket måste åtgärdas. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om berättigade elever har tillgång till modersmålsundervisning, - om berättigade elever får läsa svenska som andraspråk, - om eleverna får arbetsplatsförlagd utbildning, - om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav, - om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav, - om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav, - om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering, - om de läromedel som används håller god,
15 (19) - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Eleverna inom gymnasiesärskolan erbjuds tillgång till likvärdig utbildning av god. Gymnasieskolan lever upp till de intentioner som anges ovan men inspektionen visar att det finns ett behov av att förbättra utformningen av de lokala kurserna. Lokala kurser Inom det offentliga skolväsendet ska en lokal kurs enligt gymnasieförordningen ge kunskaper inom ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. En lokal kurs ska alltid ytterligare fördjupa eller bredda kunskapsområdena inom ett befintligt nationellt ämne. De intentioner och mål som anges i läroplanen och som anges under rektors ansvar, t.ex. sex och samlevnad och droginformation ska genomsyra all undervisning och därför inte omformas till lokala kurser. Inspektörerna har granskat ett litet urval av de lokala kurser som erbjuds på De Geergymnasiet. En av kurserna syftar till att öka intresset för de demokratiska frågorna och stimulera till ett ökat engagemang i skolans olika forum. De för kursen angivna målen sammanfaller i allt väsentligt med de mål som uttrycks i läroplanens kapitel som omfattar normer och värden och de övergripande kunskapsområdena som anges i avsnittet om rektors ansvar. Exempel på kurser som inte fördjupar eller breddar kunskapsområdet är kurserna Keramik och Akvarell. Innehållet i dessa ryms inom den nationella kursen Bild och form, fördjupning. Inspektörerna konstaterar att flera av de lokala kurserna som granskats inte uppfyller kraven att bredda och fördjupa kunskapsområdet. Inspektörerna kan vidare notera att det är nödvändigt att se över alla de lokala kurserna för att se vilket behov dessa fyller. De nationella kurserna har i de flesta fall ett utrymme för att inom ramen för de mål som finns kunna tillgodose ett stort antal av de lokala behoven. Bedömning av de lokala kurserna behandlas vidare i kommunrapporten. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
16 (19) - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Av inspektionsbesöket framgår att förutsättningarna i skolan till stor del svarar mot intentionerna inom området. Skolans ledning har den kompetens som krävs enligt författningarna och lärarna har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver. Skolan har även en kontinuerlig kompetensutveckling där sammanställningar av medarbetarsamtal och måldokument utgör grunden. Av intervjuer framkom att skolans personal i allt väsentligt har kännedom om de bestämmelser som gäller för såväl det egna arbetet som för verksamheten i stort i skolan. 3.3 Rektors ansvar - om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, - om rektor tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, - om rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området rektors ansvar är av mindre god utifrån följande motivering. Rektor som pedagogisk ledare För ledningen av utbildningen i skolorna ska det enligt bestämmelserna finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare för
17 (19) skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. I De Geergymnasiet finns en ledningsorganisation bestående av en rektor samt fem biträdande rektorer. Ansvaret för de olika programmen är uppdelat mellan de biträdande rektorerna. Det finns dessutom samordnare på de olika programmen som fungera som kommunikationskanal mellan skolledningen och programmen. Utsagor från flertalet lärarintervjuer visar att lärarna i allmänhet betraktar den biträdande rektorn som den närmaste ansvarige för utbildningens utveckling. Rektorn betraktas av de flesta som den högste ansvarige för bl.a. ekonomi och övergripande frågeställningar. Av lärarintervjuerna framgår att skolledningen genom de biträdande rektorerna har genomfört olika utvecklingsarbeten. Det saknas däremot återkommande diskussioner och insatser för att implementera alla strävanden så att förändringarna får genomslag på respektive program. Detta gäller t.ex. arbetet inom området bedömning och betygssättning samt att förankra programmålens ställning som utgångspunkt för de olika utbildningarna. Bristen på uppföljning får till följd att de utvecklingsarbeten som startas inte alltid har effekt på utformningen av utbildningen. Inspektörerna bedömer därför att det pedagogiska ledarskapet bör förbättras så att beslutade utvecklingsarbeten får genomslag i utbildningen. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Skolans lärare följer upp kunskapsresultaten på individ och gruppnivå men det görs ingen övergripande uppföljning och utvärdering av kurser på skolnivå. Skolan gör inte heller några uppföljningar och utvärderingar av de nationella kursproven. Det saknas också skolövergripande uppföljning av undervisningsmålen för gymnasiesärskolan. Utifrån ovanstående beskrivningar bedömer inspektörerna att rektorn inte tar ett tillräckligt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Detta måste åtgärdas. Rektors beslutsfattande Enligt gymnasieförordningen och gymnasiesärskoleförordningen ska det för behandling av elevvårdsfrågor finnas en elevvårdkonferens i vilken rektor ska vara ledamot. Rektorn håller sig förtrogen med innehållet i de olika elevvårdkonferenserna genom att läsa och underteckna protokollen men rektor är enligt egen uppgift inte ledamot, vilket måste åtgärdas.
18 (19) 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, - om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Inspektörernas bedömning är att skolans verksamhet inom området är av mindre god utifrån följande utgångspunkter. Systematiskt sarbete Enligt läroplan för de frivilliga skolformerna måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. I De Geergymnasiet finns utvärderingar och uppföljningar på olika nivåer. Skolan använder såväl egen som kommunövergripande enkäter som underlag för sitt sarbete. Ett par gånger per år har personalen gemensamma utvärderingsdagar. Lärarna följer upp resultaten per kurs på individ- och gruppnivå men dessa resultat följs sedan inte upp eller sammanställs på skolnivå. Inte heller de nationella kursproven sammanställs och följs upp på skolnivå. Enligt lärarintervjuerna gör en del lärare egna kursutvärderingar både under och efter avslutad kurs. Korrigeringar och anpassningar sker utifrån elevernas synpunkter. Men detta är inte ett arbetssätt som omfattar alla lärare och skolan gör inte heller någon sammanställning av dessa resultat som en del av det övriga sarbetet. I skolans dokumentation görs ingen beskrivning av graden av måluppfyllelse på ett sätt som kan sägas omfatta all undervisning. Det görs heller ingen övergripande beskrivning av måluppfyllelsen för gymnasiesärskolan. Inspektörerna bedömer utifrån detta att De Geergymnasiet bör förbättra uppföljningen av elevernas måluppfyllelse så att sarbetet omfattar hela utbildningen. Kvalitetsredovisning Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärdering-
19 (19) en av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för en ökad måluppfyllelse. Skolans sredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inspektörerna kan konstatera att De Geergymnasiets sredovisning för år 2006 har en disposition som utgår från bestämmelserna. Under rubriken Lärande beskrivs skolans kunskapsresultat i form av data som beskriver värden utifrån slutbetyg. Där anges andel elever med slutbetyg inom 4 år, andel behöriga till högskola samt genomsnittligt betygspoäng. Data redovisas dels för hela skolan, dels uppdelade programvis. Kvalitetsredovisningen lever dock inte upp till förordningens krav då den inte omfattar en bedömning av måluppfyllelsen för kurser. Inte heller redovisas några kunskapsresultat för gymnasiesärskolan eller några uppföljningar av de elever som går PRIV eller IV. Detta måste åtgärdas. Datum Ort 2008-05-06 Linköping Ingela Djurberg Anders Kennberg