KOMPLETTERING AV KVEVLAX KYRKBYS INVENTERING

KOMPLETTERING AV KVEVLAX KYRKBYS INVENTERING KVARTER 21 Bild: Kvevlax hembygdsförening. Flygbild över Kvevlax centrum. PÅ UPPDRAG AV KORSHOLMS KOMMUN OKTOBER-NOVEMBER 2013 SUSANNE ÖST 1

INLEDNING Korsholms kommun hade gjort en prisförfrågan för uppgörandet av komplettering av byggnadsinventering med beaktande av kulturmiljön i Kvevlax centrum. Undertecknad påbörjade uppdraget den 14 oktober och slutförde rapporten till den 15 november enligt avtal. Några smärre justeringar har gjorts i januari 2014. Som bakgrund för kompletteringen föreligger en pågående detaljplaneändring för kvarter 21 i Kvevlax kyrkby i Korsholms kommun. Planeändringen har som syfte att undersöka möjligheterna till att ändra kvartersområdesreserveringarna, för att skapa möjligheter till ett effektivt höghusboende på området. På kartan ovan syns inventeringsområdet inramat med blått. Karta: Korsholms kommun. Utredningen har som mål att komplettera den tidigare uppgjorda byggnadsinventeringen för att ge en vidare och enhetligare bild av området och lyfta fram den befintliga bebyggelsen och dess särart som har betydelse för den planerade ändringen. Efter en kort historisk bakgrund följer en redogörelse av enskilda byggnader av särskild betydelse för den kulturhistoriska miljön i Kvevlax centrum med åtföljande rekommendationer. Det historiska materialet har varit drygt och samarbetet med ortsborna givande. Viktig litteratur om Kvevlax historia är t.ex. Kvevlax historia av Bror Åkerblom, (Vasa 1962), Kvevlax historia av K. V. Åkerblom, (Vasa 1923), Kvevlax kyrkoby av Kvevlax hembygdsforskargrupp, (Vasa 1989) och Pengar är inte allt, Kvevlax sparbank, (Vasa 1999). Det tidigare byggnadsinventeringsmaterialet av Michael Ek och kartor och övrigt material har tillhandahållits av Korsholms kommun. En del fotografier är reprofotograferade från Hembygdsföreningens arkiv. 2

Inventeringsområdet ligger i Kvevlax centrum. Här har det äldre byggnadsbeståndet bibehållit sin karaktär med traditionella byggnadshelheter med tillhörande uthus. Byggnaderna har målats i traditionella färger med rödmyllerött och vita foderbräder och fönster. Byggnaderna har i regel tilläggsisolerats på utsidan på ett sätt som är typiskt för nya tiders renovering. Fönster har bytts av värmetekniska skäl och man har i vissa fall gjorts smärre tillbyggnader eller isolerat vindfång. I en del fall har man bytt panelprofil. Av de äldre präktiga mangårdarna återstår ibland endast en halva. Trots dessa förnyelser utgör de äldre gårdarna med uthus ett viktigt inslag i miljön vid Herrgårdsbacken. Bland de mer betydelsefulla byggnaderna kan nämnas Öuras som har fått skyddsbeteckning och är en välbevarad parstuga med loftrad och traditionell gårdsplan, ägaren har även bevarat de väggfasta bänkarna i storstugan. En annan betydelsefull byggnad är Marthabo i egenskap av tidigare skola och nuvarande marthagård. Foto: Snedbild, flygfoto, Korsholms kommun. Som synes på bilden finns ett flertal traditionella gårdar bevarade. Utanför det aktuella området finns traditionell bebyggelse bl.a. söder om Herrgårdsbackvägen. Vid Herrgårdsbackvägen finns de äldre gårdarna med uthusbyggnader såsom Polisis (Herrgårdsbackvägen 1) och Herrgårdsbackvägen 3 (en gård från 1890-talet). där man också kan hitta två rappade egnahemshus från 1950 respektive 1956 och den tidigare banklokalen från år 1950. Fortsätter man längs med Herrgårdsbackvägen, Långvägen och in på Kvevlaxvägen upp mot Tranasbacken kommer man till den gamla kyrkan, som är uppförd 1692 och ombyggd 1795. Bredvid ligger prästgården från år 1859 och församlingshemmet, vars tidigaste del uppfördes år Foto; Snedbild, Korsholms kommun. Här syns kyrkan, prästgård, klockargård, sockenmagasinet och församlingshemmet. 3

1960. På andra sidan vägen ligger klockargården från år 1900 och sockenmagasinet som uppfördes 1858 under ledning av byggmästaren Johan Warg (K.V. Åkerblom, 425) och som fr.o.m. 1955 inrymmer Kvevlax hembygdsmuseum, bredvid ligger ett sorteringsmagasin. Bild: Flygfoto av Kvevlax centrum, Kvevlax hembygdsförening. Okänt datum. Nedan ser man tydligt nybebyggelsen från 50-talet, samt den tidigare andelshandeln som brann på 1970-talet. Det nyaste byggnadsskedet har inneburit uppförande av en modern banklokal och affärslokaler, samt två höghus. Längre från centrum har man uppfört radhus. I centrala Kvevlax har man i allmänhet valt att renovera befintliga bostadshus istället för att uppföra nya hus vid sidan om det gamla. Enligt Österbottens landskapsplans områdesreserveringar är det här aktuella området beläget inom ett område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården och hör till Kvevlax kyrkonejd och kulturlandskapet vid Kyro älv. Bild: Kvevlax av idag. 4

HISTORISK BAKGRUND Herrgårdsbacken Namnet Herrgård härrör sig från ända från 1600-talet. Isac Behm, ståthållare över Österbotten sedan 1606 skulle så sig ner i området för att få ett bättre inseende i handeln i den nya staden Mustasaari. Det var särskilt handeln vid Kyro älv som behövde övervakas. Av den anledningen ansågs det vara Kvevlax by vara den bästa platsen för honom att slå sig ner på. Isac Behm hade då planer på att uppföra en större gård här. Innan han hann förverkliga sina planer, blev han ståthållare i Västerbotten och bosatt i Umeå. Isac Behm sålde gården och hemmanen i Kvevlax åt knektöversten Jacob Williamsson. Översten drog sedan ut i krig och bönderna som innehaft de två hemmanen i Kvevlax fick behålla sina gårdar. (se Kvevlax historia av K.V.Åkerblom s.59-60) T.v. Herrgårdsbacken före nyskiftet. Bild: Kvevlax hembygdsförening. En av de faktorer som förändrat den österbottniska landsbygden är storskiftet och nyskiftet. Storskiftet hörde till de reformer som man ville genomföra för att förbättra jordbrukets tillstånd i vårt land. Det var verkligen av nöden. Byns 31 bönder hade sina åkrar delade i 1 112 skiften och ängarna i 948 skiften och åkertegarna på 36 ställen och ängarna på 31. Efter storskiftet hade bönderna sina åkrar på tre ställen och ängar på fyra ställen. Före storskiftet var alla bondgårdar tätt intill varandra, men nu flyttade sju bönder ut. Kvevlax bönder var bland de första som anhöll om storskifte hos landshövdingen. Storskiftet av åker och äng i Kvevlax stadfästet år 1764. (se Kvevlax historia av K.V.Åkerblom, s.89-91) Före storskiftet och nyskiftet kännetecknades byn av ett gytter av byggnader. Storskiftet i Kvevlax påbörjades 6 juli 1764 och storskiftesregleringen blev klar under 1930-talet före vinterkrigets utbrott år 1939. Efter utflyttningarna blev endast en bråkdel av det tidigare byggnadsbeståndet kvar. Herrgårdsbacken på 1930-talet. Byggnaden t.v. var Andelshandel. Bakom andelshandeln syns den ända intill nu bevarade parstugan. Bild: Kvevlax hembygdsförening. 5

På nedanstående karta ser vi Kvevlax kyrkoby på 1940-talet. Av de byggnader som återstår kan nämnas: 1. Kyrkan 2. Prästgården 7. Tontas 8. Villis (Martabo) 15. Lappas 18. Bärjis 20. Stormat (Jacobsons) 21. Öuras 23. Konells 25. Stormat (Kvevlander) 26. Hagbäs Hannas 29. Vistasto 30. Polisis 49. Hålmsis handelsbåod 50. Klockagoålin 58. Sockenmagasin, 2 byggnader (Kvevlax kyrkoby, s 7-9) Bild tagen ur skriften Kvevlax kyrkoby s. 7 Som kuriosa kan man nämna nummer 35 vilket är det gamla missionshuset som brann år 1970. På 1950-talet genomgick centrum en modernisering, då uppfördes bl.a. banklokalen, kommungården och andelshandeln. 6

Kommungården Före kommunsammanslagningen år 1974 sköttes kommunalförvaltningen från Kvevlax. Tanken på ett kommunhus hade uppstått redan på 1930-talet men arbetet påbörjades först omkring 1950. En kommungård planerades på tomten bredvid den nya andelshandeln på Herrgårdsbacken. Uppgiften att leda och genomföra byggandet av Kommungården gavs till byggmästarna Arthur Knuts och Elis Paro och kommungården blev klar år 1951. Kommungården kom att hysa kommunalkansli, samlingssal för fullmäktige, kassavalv, lokaler för centralbibliotek, telefoncentral och rådgivningsbyrå, bostadslokaler för hälsovårdspersonalen och kommunsekreteraren. I källarvåningen fanns pannrum, vedförråd, arkivrum, tvättstuga och bastu mm samt vaktmästarbostad och garage. (Kvevlax historia, Bror Åkerblom s 417-418) T. h. Före detta kommungården, nuvarande hälsohuset ligger på en central plats i Kvevlax centrum. Till byggnadens historia hör också en telefoncentral som fanns i byggnaden fram till den tid då Vasa läns telefon övertog uppgiften. Efter 1974 fanns i byggnaden en bokförningsbyrå. Numera rymmer byggnaden bostäder och hälsovårdsmottagning och hemtjänst. Den första våningen genomgick en renovering år 1988. (Intervju med Johannes Hjortman) Hälsohusets fasad mot Tvärvägen. Byggnaden är byggnadshistoriskt, lokalhistoriskt och miljömässigt värdefull och bör bevaras. Byggnaden har bevarat sin ursprungliga karaktär och är ett bra exempel på offentlig arkitektur från 1950-talet vad gäller materialval och utformning. Byggnadens funktion i samhället har varit central. 7

Den avlånga, stora byggnaden står på en synlig plats i byn. Rekommendationer för tomten borde vara: Byggnaden förses med skyddsbeteckningen sr-1. Eventuellt kunde också sr-1 -beteckningen användas för det tidstypiska garaget som finns på tomten. Allmänt kunde man överväga en skild sr-beteckning för uthusbyggnader, där vikten ligger i att bevara exteriören. YL-beteckningen kompletteras med tilläggsbeteckningen /s, vilken påtalar att miljön bör bevaras. F.d. Sparbankslokalen På andra sidan Herrgårdsvägen uppfördes år 1950 en lokal för sparbanken. Sparbanken hade startat sin verksamhet i Kvevlax redan 1919. Sparbankens uppgift var från början att förbättra den ekonomiska ställningen för den arbetarklass som åtnjöt regelbunden penninglön, det här var också orsaken till att det dröjde med grundandet av banker på landsbygden eftersom lönen oftast byggde på naturahushållning. Den ökande industrialiseringen och övergång till penninghushållning skapade förutsättningar för bankernas grundande. Bankerna skulle skapa förutsättning för att bekämpa misär bland samhällets lägsta skikt och ge hjälp till självhjälp. Redan år 1822 hade Sparbanken i Åbo gett riktlinjerna;... att väcka böjelse för ordentlighet, sparsamhet och egen förkovran (se Pengar är inte allt, s 220). Bild: ur Bygd och bank under 50 år, Kvevlax sparbank 1919-1969. Banklokalen stod klar år 1951. Posten var hyresgäst i byggnaden under en period av 10 år. År 1973 uppfördes den nya banklokalen. Byggnaden innehåller numera bostäder och en frisörsalong. Byggnaden representerar 1950-tals byggnadsskedet i Kvevlax och har lokalhistoriskt värde och miljövärde. Typisk fasadlösning för 1950-tals arkitektur vad gäller material, proportioner och fönsterordning. Byggnaden är en del av den lokala socioekonomiska historien. 8

Rekommendation för tomten vid framtida planändringar borde vara: Byggnaden förses med skyddsbeteckningen sr-1. Sparbanken av idag. Inventeringsobjekten som ingick i 1995-1996 års inventering. Öuras Smf 878:7 (inv. Nr. 25) Herrgårdsbackvägen 8 Ovanstående byggnad är en av de mera välbevarade gårdarna vid Herrgårdsbacken. Den ursprungliga gården var uppförd av Jakob Ekholm. Den brann vid sekelskiftet 1900 men uppfördes på nytt av densamme Jakob Ekholm. Gården övertogs sedan av dottern Elsa. Man har haft gästgiveri i gården. Inredningen i den gamla parstugan med två ändkamrar är välbevarad. Fönstren är förnyade och gaveln mot vägen har fått ny brädfasad. I stugan mot vägen har även de väggfasta bänkarna bevarats. Bostadshuset och uthusen vittnar om äldre tiders byggnadsskick. Loftraden är troligen från början av 1800-talet. Gården med loftraden är byggnadshistoriskt och historiskt värdefull och har försetts med skyddsbeteckning. Den resliga, avlånga träbyggnaden i 1 ½ våning är typisk för Österbotten och har bevarat en del av sin ursprungliga karaktär samt det traditionella byggnadssättet med 9

parstuga, trots att vissa ändringar har gjorts. Loftraden är välbevarad och utgör en viktig del av gårdshelheten. Äldre uthusbyggnader är en försvinnande byggnadstyp. Rekommendationerna för tomten borde vara: tilläggsbeteckningen /s, vilken påtalar att miljön bör bevaras. Därtill bör framkomma att det är en värdefull gårdsgrupp som bör bevaras. Sr-1 beteckningen för huvudbyggnaden bibehålls. Sr-1 beteckningen kunde eventuellt också användas som skyddsbeteckning för tomtens uthus. På byggnader som försetts med skyddsbeteckningen sr-1 bör ges museimyndigheten möjlighet att ge utlåtande vid byggnadslovsförfarande. Jacobssons 2:135 (inv. Nr. 26) Foto: Jacobssons Jacobssons eller Stormat som det står på inventeringsblanketten från år 1995 är en gård som uppförts på stenfoten av ett tidigare mejeri. Bostadshuset uppfördes av Arvid och Selma Jakobsson år 1930. Den har varit i bostadsbruk fram till 1960-talet och har senare använts som lagerlokal för andelslaget. Här har också funnits gästgiveri. Byggnaden har lokalhistoriskt värde genom att den uppförts på grunden av det tidigare mejeriet och har använts som en del i andelslagets verksamhet. Arkitektoniskt representerar byggnaden en för området unik stil. Rekommendationer: Byggnaden är stilig med byggnadshistoriskt värde, miljövärde och historiskt värde och unik för området men är i väldigt dåligt skick. Byggnaden behöver ej skyddas men en ordentlig dokumentation bör göras. Dokumentationen borde innehålla mer historik, detaljerade bilder och dateringar. Bärjis 2:89 (inv. Nr. 27) Bostadsbyggnaden uppfördes ursprungligen på 1880-talet av Karl Berg. Den övertogs av sonen Johannes och senare av Johanna Norrholm. Hon sålde huset till Bjarne Kommant som var skådespelare och hade en kringresande teater och teaterbuss Ida I och Ida II. Byggnaden var tidigare mycket längre. Den renoverades år 1963 och fick då bl.a. nya fönster. Den har tillbyggts med en farstukvist år 1986. Utgör en del av den äldre miljön på Herrgårdsbacken. Senare ändringar har gjort att byggnaden förlorat en del av sin urspungliga karaktär, men den långa och höga byggnadskroppen som är typisk för det äldre österbottniska byggnadsbeståndet är fortfarande synlig. 10

Foto: Bärjis Rekommendation: Byggnaden har ett byggnadshistoriskt och miljömässigt värde, den har genomgått ett flertal ändringar bl.a. fönstren har blivit utbytta och en farstukvist har byggts. Huset och uthuset som helhet har miljövärde. Rekommendationen är att tomten förses med tilläggsbeteckningen /s, vilken påtalar att miljön bör bevaras. Marthabo Smf 876:2 (inv. Nr. 28) Bondgården Villis eller nuvarande Marthabo inköptes år 1947 av Isak Knipströms arvingar och blev marthaföreningens lokal. Gården har genomgått några grundliga reparationer för att möta tidens krav. Byggnaden har renoverats bl.a. 1953, 1957, 2003 och 2008-2009 inreddes övre våningen. Byggnaden har lokalhistoriskt värde och trots ändringar har byggnaden delvis behållit sin ursprungliga karaktär och den utgör en viktig del av miljön i Kvevlax centrum. Marthabo är möteslokal bl.a. för hembygdsföreningen och används för olika sammankomster, hembygdsföreningen har sitt arkiv här. 11

Bild: Kvevlax Hembygdsförening. Här har också hållits barnskola. Bilden är tagen 1949-50 och lärarinnan heter Judith Knip. Rekommendation: Sr-1 beteckningen för byggnaden bibehålls. YL-beteckningen kompletteras med tilläggsbeteckningen /s, vilken påtalar att miljön bör bevaras. Foto: Marthabo t.v. och Bärjis t.h. 12

Tontas 8:74 (inv nr. 29) Uppfördes av bonden Johan Gabrielsson under tidigt 1800-tal. Byggnaden grundrenoverades år 1976. Byggnaden med uthus har miljövärde. Byggnaden grundrenoverades år 1976. Ändringar och renoveringar har gjort så att byggnaden förlorat en stor del av sin ursprungliga karaktär, men gården med uthus har fortfarande ett miljövärde. Foto: Tontas fotograferad från Koskövägen. Rekommendationerna för tomten borde vara: Tilläggsbeteckningen /s, vilken påtalar att miljön bör bevaras. Sr-1 beteckningen kunde eventuellt användas som skyddsbeteckning för tomtens välbevarade uthus. 13

SAMMANDRAG Den kulturhistoriska miljön i Kvevlax kyrkoby består av flera tidsskikt. Den tidigaste skiktningen med bondstugor från 1800-tal finns representerade här på Herrgårdsbacken bl.a. av Öuras vid Herrgårdsbackvägen 8. Gården är unik eftersom den har bevarats som parstuga med två ändkamrar och har en välbevarad loftrad som härstammar från sekelskiftet 1700-1800. Byggnaden har dessutom använts som gästgiveri, inredningen är välbevarad. Byggnaden har försetts med skyddsbeteckning. En annan pärla är Marthabo som har ett lokalhistoriskt värde. Byggnaden har använts som skollokal och är marthaföreningens och hembygdföreningens samlingslokal. Byggnaden bör bevaras. Bärjis är en gammal gård som tidigare varit betydligt större. Den har också haft sin del i bygdens historia och en av ägarna här har haft kringresande teater. Byggnaden har förkortats och tilläggsisolerats, fönstren har bytts ut och farstukvist har tillbyggts. Gemensamt för de äldre byggnaderna vid Tvärvägen är att de fått nya fönster och de har tilläggsisolerats från utsidan på ett sådant sätt att fönstren kommer in i fasaden vilket förändrar byggnadernas karaktär och inte mycket av deras traditionella utseende finns kvar. Byggnaderna har ofta målats med en olämplig färg istället för rödmylla vilket ger dem en glansig yta som inte hör hemma på äldre byggnader. Uthusen har inte genomgått sådana moderniseringar och är bättre representanter för det gamla byggnadsskicket. Uthusen är en del av gårdarnas kulturhistoriska värde och bör bevaras som en del av helheten. Kommungården och bankhuset är värda att bevaras eftersom de har sin klara lokalhistoriska betydelse och är välbevarade. Den f.d. kommungården är en god representant för kommunal arkitektur från 1950-talet och bör bevaras. Till kommungården hör även garaget. Kommungården har dessutom en klart central placering i Kvevlax centrum och är i flitigt bruk som hälsostation. Kulturmiljön i Kvevlax kännetecknas av en del bevarad traditionell bebyggelse närmast söder om Herrgårdsbackvägen och vid kyrkan. Av det äldre byggandet från sekelskiftet 1800-1900 och början av 1900-talet återstår inom det aktuella området ovanstående objekt. Efter kriget uppfördes sedan kommunhus och bankhus som är viktiga för byns utveckling. Foto: Hälsostationens garagebyggnad. 14

Litteraturförteckning Bygd och bank under 50 år, Kvevlax Sparbank 1919-1969, Vasa 1969 Kvevlax kyrkoby, Vasa 1989. Kvevlax sparbank, Pengar är inte allt, Kvevlax sparbank i växelverkan med bygden under 80 år, Vasa 1999. Åkerblom Bror, Kvevlax historia, Vasa 1962. Åkerblom, K.V. Kvevlax historia, (Wasa 1923) Faksimilupplaga Vasa 1995. Övrigt källmaterial Fotografier, Kvevlax hembygdsförenings arkiv Ritningar, Korsholms kommun Intervjuer: Johannes och Maj-Britt Hjortman Daniel och Margareta Hjortman Erik och Gunvor Knip Kurt Snellman 15