En rapport om villkor för bemanningsanställda

Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad

Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående variabler... 4 Arbetslöshet... 5 Företagande... 6 Chefsbefattningar... 7 Utbildningsnivå... 8 Ekonomisk trygghet... 9 Boendesituation.... 10 Hälsa... 11 Livstillfredsställelse... 12 Europeiskt ungdomsindex 2012... 13 1

Inledning Dagens ungdomar är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer IT-kunniga än tidigare generationer. Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter och förutsättningar att använda sina kunskaper och talanger. Hur väl står sig i ett europeiskt perspektiv när det gäller att ta till vara potentialen hos den yngre generationen? För att besvara denna fråga har Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv uppdaterat kartläggningen av de europeiska ungdomarnas förutsättningar och tillvaro. Vi tittar på arbetsmarknaden, hälsostatus och socioekonomiska faktorer. På detta sätt kan vi redogöra för hur väl svenska ungdomars potential tas tillvara i jämförelse med övriga europeiska länder. Vi använder dessutom jämförelserna för att sammanställa ett europeiskt ungdomsindex för att därigenom ge en bild av var någonstans ungdomarna har störst möjligheter att förverkliga sina ambitioner och drömmar. Men det bör poängteras att det sammanvägda indexet mest ska användas som en fingervisning om skillnader mellan länderna och inte tas som en absolut sanning. Resultaten i denna typ av index beror givetvis på vilka variabler som ingår. Men ungdomar i länder som utmärker sig med låg arbetslöshet, gott hälsotillstånd och goda karriärmöjligheter bör i varje fall ha större möjligheter att utvecklas än ungdomar i länder som inte har dessa förutsättningar. I indexet används samma ingående variabler som för år 2011. De förändringar som skett under året kommenteras under respektive område. Inom området som mäter ungdomarnas generella livstillfredsställelse har vi inte tillgång till uppdaterade siffror så dessa är identiska med förra årets undersökning. 3

Så utfördes undersökningen Europeiskt ungdomsindex 2012 består av åtta delvariabler som på olika sätt belyser ungdomars villkor och möjligheter i samtliga medlemsstater inom EU. Länderna rankas sinsemellan i var och ett av de ingående momenten. Placeringarna i delvariablerna summeras sedan ihop för vart och ett av länderna. Landet med den lägsta sammanlagda indexsumman placeras högst i det slutliga ungdomsindexet. Delvariablerna i europeiskt ungdomsindex omfattar inte alltid identiska åldersgrupper. I en del fall beror åldersindelningen på olika statistiska indelningar beroende på vilken databas som använts. I andra fall har vi anpassat åldersintervallet efter frågorna. I rapporten framgår det tydligt vilken åldersgrupp som avses för var och en av de ingående delvariablerna. Majoriteten av statistiken som använts för att konstruera indexet har hämtats i olika databaser från den europeiska unionens statistikmyndighet, Eurostat. Ingående variabler Inom ramen för ett europeiskt ungdomsindex har vi försökt täcka in de mest centrala aspekterna av de europeiska ungdomarnas tillvaro och utsiktsmöjligheter. Sammantaget används åtta variabler för jämförelser mellan samtliga medlemsstater. Variablerna kan grovt sett delas in i tre huvudkategorier som samtliga har en betydande vikt för hur ungdomars förutsättningar skiljer sig åt inom EU. Den första kategorin avhandlar arbetsmarknaden och där ingår ungdomsarbetslöshet, egenföretagande, chefsskap och utbildningsnivå. Den andra huvudkategorin omfattar ungdomarnas socioekonomiska tillvaro. Här studeras medianinkomst och ungdomarnas boendesituation. Slutligen avslutas indexet med en kategori som avhandlar ungdomarnas välmående. Här har ungdomar i olika surveyundersökningar fått svara på frågor om sitt hälsotillstånd samt om hur tillfredsställda de känner sig med livet överlag. 4

Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten är ett viktigt mått för att se hur stora möjligheter de har att utnyttja sin fulla potential. Såväl nu som i framtiden. Flera studier har nämligen visat att arbetslöshet i unga år ger konsekvenser för bland annat inkomstutvecklingen senare i livet 1. Arbetslösheten bland ungdomar tog ordentlig fart under finanskrisens år. Efter att ha ökat under de senaste åren har den nu börjat stabiliseras och i vissa länder har den även börjat minska. I 13 av 27 medlemsstater har ungdomsarbetslösheten börjat minska jämfört med förra mätningen. Det ska dock nämnas att nivån är fortsatt hög sett ur ett historiskt perspektiv. har en lång tradition av en låg ungdomsarbetslöshet, vilket troligen beror på landets relativa höga andel deltidsarbete. är ett av de länder där ungdomsarbetslösheten även minskat under det senaste året. Knappt åtta procent av ungdomarna på arbetsmarknaden är utan jobb i landet, vilket är den lägsta noteringen i Europa. Även och redovisar relativa låga noteringar när det gäller ungdomsarbetslösheten. Den högsta arbetslösheten bland ungdomar hittas i. Här är mer än 45 procent av ungdomarna på arbetsmarknaden utan jobb. Även i har numera ungdomsarbetslösheten passerat 40 procent. I har ungdomsarbetslösheten minskat något sedan förra undersökningen och numera har den trettonde högsta ungdomsarbetslösheten bland samtliga medlemsstater. Det är en förbättring med tre placeringar jämfört med förra mätningen. Det är heller inte länge sedan som tillhörde de länder med den allra högsta ungdomsarbetslösheten. Men även om det skett en förbättring så är fortfarande en fjärdedel av ungdomarna som gett sig ut på arbetsmarknaden arbetslösa. Figur 1. Arbetslöshet i åldersklassen 15 24 år. År 2011 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Eurostat, LFS. 1 Se bland annat Nordström-Skans, Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga konsekvenser? IFAU, 2004 och Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga konsekvenser? IFAU. 2009. 5

Företagande Möjligheten att driva ett eget företag kan i vissa fall vara ett alternativ till en svag arbetsmarknad. Men det är även en viktig faktor för att ungdomar ska kunna realisera sina drömmar. I föredrar till exempel hela 40 procent av ungdomarna i åldersklassen 18 30 år att vara företagare än att vara anställd 2. En tidig introduktion till egenföretagandet kan ge nyttiga lärdomar inför framtiden. Men i jämförelse med den övriga befolkningen är det relativt ovanligt att personer yngre än 25 år driver ett eget företag. Det har sina naturliga orsaker då det många gånger behövs olika typer av nätverk, tillgång till kapital samt erfarenhet. Allt detta tar tid att införskaffa, vilket gör att ungdomar är klart underrepresenterade när det gäller företagande i samtliga medlemsstater. Men även om samtliga undersökta länders ungdomar har ett klart lägre engagemang än den äldre befolkningen finns stora skillnader länderna emellan. I är 2,6 procent av ålderklassen 15 24 år egna företagare. I ytterligare fem länder, med i topp, ligger andelen på över två procent. Det svagaste ungdomsföretagandet hittas i där mindre än en halv procent av ungdomarna driver ett eget företag. Ytterligare tretton länder har ett ungdomsföretagande som understiger en procent, däribland. Av de svenska ungdomarna driver 0,9 procent ett företag. Det unga företagandet har minskat sedan senaste undersökningen. I 14 av de ingående länderna har ungdomar blivit relativt mindre involverade i företagandet. Bland dessa finns vars andel minskat med 0,1 procentenhet sedan förra året. Men har ändå förbättrat sig med en placering jämfört med förra året. Figur 2. Andel egenföretagare i åldersklassen 15 24 år. År 2011 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Källa: Eurostat, LFS. 2 Källa: Entreprenörskapsbarometern, Tillväxtverket. 6

Chefsbefattningar En viktig aspekt när det gäller ungdomarnas tillvaro är vilka karriärmöjligheter de har och hur väl deras kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden. Vi har därför studerat i vilken utsträckning yngre individer har en chefsbefattning i medlemsstaterna. Genom att titta på åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper kan vi se hur stor andel av chefsjobben 3 som innehas av yngre personer. När det gäller denna variabel skiljer den sig något från de övriga angående åldersklassen som studeras. Här tittar vi på individer som är 15 39 år gamla, alltså en vidare definition av unga personer än tidigare. Det finns två orsaker till den utökade definitionen. Dels är statistiken mer tillförlitlig och komplett med den vidare åldersfördelningen. Dels finns det av naturliga skäl få personer med chefsbefattningar som är yngre än 25 år. Men genom att inkludera individer upp till 39 år får vi en bild av hur ungdomarnas möjligheter till snabba karriäravancemang skiljer sig åt mellan olika länder. Denna variabel domineras av de forna öststaterna. I samtliga baltiska stater är till exempel cirka 40 procent av cheferna yngre än 40 år. och ligger i den absoluta toppen med en andel på närmare 45 procent. uppvisar Europas näst äldsta population när det gäller chefsbefattningar. Endast omkring var fjärde person i chefsposition är yngre än 40 år. Endast har en lägre andel unga personer med chefsbefattning. s låga andel av unga individer i chefsbefattning kan delvis förklaras av landets befolkningspyramid där den arbetsföra befolkningen blir allt äldre. Men det är inget unikt för just. Flertalet av de västeuropeiska länderna har liknande åldersfördelning. En ytterligare förklaring är det låga företagandet hos den yngre populationen, vilket gör att få personer är chefer för sina egna företag. har dessutom en jämförelsevis stor offentlig sektor där unga personer med chefsbefattning är betydligt mer sällsynta än inom den privata sektorn. Andelen unga med chefsbefattningar har minskat i 18 av 27 medlemsstater sedan förra året. I har andelen minskat med hela fem procentenheter, vilket är den kraftigaste försämringen. Men även redovisar en nedgång. Här har andelen unga chefer minskat med 1,7 procentenheter. Figur 3. Andel chefsbefattningar som innehas av personer yngre än 40 år. År 2011 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Eurostat, LFS. 3 Chefspositioner sorteras under yrkesklass 1 i den internationella yrkesklassificeringen ISCO. 7

Utbildningsnivå En anledning till att vissa europeiska länder har relativt få unga företagare och unga individer i chefsbefattningar kan vara att deras ungdomar i en relativt högre utsträckning satsar på en högskoleutbildning. Som fjärde delvariabel har vi därför studerat hur stor del av den yngre befolkningen som har en högskoleutbildning 4. Eftersom det är relativt vanligt att ungdomar väntar ett par år med att påbörja sin högskoleutbildning har vi i denna kategori valt att studera befolkningen i åldersklassen 20 29 år. har EU:s högsta andel när det gäller högutbildade ungdomar. Av landets 20 29-åringar har nästan 45 procent en högre utbildning. Därefter följer med en andel på 35 procent. Även,, och har en andel som överstiger 30 procent. Lägst andel högutbildade ungdomar hittas i där endast drygt 12 procent av den aktuella åldersgruppen har genomfört någon form av högre utbildning., och uppvisar också relativt få högutbildade ungdomar. hamnar ungefär vid det europeiska genomsnittet, på plats 11, vilket är en förbättring med en placering jämfört med förra året. Drygt en av fyra ungdomar i åldersklassen 20 29 år har genomfört en högskoleutbildning. Andelen högutbildade i åldersgruppen 20 29 år har ökat i 22 av de undersökta länderna. En anledning till den breda uppgången är troligen den fortsatt svaga arbetsmarknaden för ungdomar i flertalet av länderna. I har andelen högutbildade ungdomar ökat med 2,5 procentenheter sedan den förra undersökningen. Figur 4. Andel högutbildade i åldersklassen 20 29 år. År 2011 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Eurostat, LFS. 4 I denna rapport definieras högskoleutbildning med den internationella klassificeringen ISCED 5 6, vilket motsvarar en högskoleutbildning i 2 4 år eller forskarutbildning. 8

Ekonomisk trygghet Ungdomar har av naturliga skäl betydligt lägre inkomster än den äldre populationen. En stor del av ungdomarna studerar, bor hemma hos föräldrarna och arbetsinkomsterna är ofta marginella. Men att leva i ett hushåll med en hög grad av ekonomisk trygghet innebär att ungdomarna har större valmöjligheter. För att belysa skillnader i ungdomars ekonomiska trygghet mellan länderna använder vi oss av en metod som används för att jämföra olika typer av hushåll, där hushållsmedlemmarna definieras som konsumtionsenheter. Det är alltså inte ungdomarnas verkliga inkomster som redovisas utan snarare de hushåll som de tillhör. Här ingår visserligen även singelhushåll för ungdomar, men sett över hela gruppen bor de flesta fortfarande hemma med föräldrarna. För att hushållen ska kunna jämföras på ett korrekt sätt har en typ av vikning använts där hushållens sammanlagda disponibla inkomster delas med en på förhand fastställd vikt, beroende på hushållens sammansättning. Den klart högsta disponibla medianinkomsten hos hushåll med ungdomar hittas i. Den har visserligen fallit en del under senare år, men uppgår ändå till cirka 27 000 euro. och följer därefter med inkomstnivåer som överstiger 20 000 euro. Ungdomarna i de nyaste medlemsstaterna och har den lägsta medianinkomsten. I uppgår inkomsten endast till knappt 2 000 euro. Den nedre skalan domineras överlag av de forna öststaterna.,, och har medianinkomster som understiger 5 000 euro. De svenska ungdomarna har en relativt hög ekonomisk trygghet. Medianinkomsten för år 2010 uppgick till cirka 17 000 euro, vilket ger en tiondeplacering i kategorin. Det är en försämring med två placeringar jämfört med förra året. Det står däremot klart att den svaga konjunkturutvecklingen i Europa slagit mot hushållens ekonomi. Av de 27 medlemsstaterna har medianinkomsterna för hushåll med ungdomar fallit i 19 länder sedan förra undersökningen. I har inkomsten fallit med närmare 1 500 euro jämfört med förra året. Den största försämringen hittas på där inkomsten minskat med cirka 4 200 euro under det senaste året. Figur 5. Disponibel inkomst för hushållsmedlemmar där en medlem är mellan 16 24 år. År 2010 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: Eurostat, SILC. 9

Boendesituation Boendesituationen är en central del i ungdomars livsmöjligheter. Ett eget boende ger ett betydligt friare liv, men även erfarenheter genom ett ökat ansvarstagande. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori klassificerat ungdomar som 18 34-åringar. Denna kategori domineras av de nordiska länderna. Främst placerar sig där endast 18 procent av ungdomarna fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. I och är motsvarande andel 19 respektive 24 procent. Botten domineras av nya medlemsstater. I bor närmare 7 av 10 ungdomar fortfarande med föräldrarna. Även har en andel kvarboende ungdomar som överstiger 70 procent. De lägre inkomsterna och den svaga arbetsmarknaden har gjort det allt svårare för ungdomar att skaffa sig ett eget boende. Jämfört med förra undersökningen har andelen ungdomar som fortfarande bor hos föräldrarna ökat i 23 av de undersökta länderna. I har till exempel andelen stigit med sex procentenheter, vilket är en av de kraftigare försämringarna som uppmätts. Figur 6. Andel kvarboende unga vuxna i åldern 18 34 år. År 2010 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Eurostat 10

Hälsa Förutom arbetsmarknad, karriär och socioekonomiska aspekter har givetvis även hälsotillståndet stor betydelse för ungdomars möjligheter och tillvaro. Eurostat genomför årligen undersökningar om invånarnas hälsotillstånd där de svarande uppger hur de upplever sitt hälsotillstånd, från mycket bra till mycket dåligt. I detta index tittar vi på hur stor andel som uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Det är värt att påminna om att frågeställningen avhandlar den generella fysiska och psykiska hälsan. Övergående sjukdomar, besvär eller skador av engångskaraktär ska alltså inte påverka svaren. Variationen i det självuppfattade hälsotillståndet är mycket stor mellan länderna. Närmare 90 procent av s befolkning i åldersklassen 16 24 år uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Även uppvisar en hög andel välmående ungdomar. I däremot uppger endast 15 procent att hälsotillståndet är mycket bra. Även de två andra baltiska staterna, och, hamnar i botten när det gäller ungdomarnas hälsotillstånd. I uppger drygt hälften av ungdomarna att deras hälsotillstånd är mycket bra, vilket ger en fjortondeplacering i kategorin. Den självupplevda hälsan bland ungdomarna har försämrats i 12 av de undersökta länderna. Bland annat i har andelen ungdomar som uppger en mycket god hälsa minskat med 5,8 procentenheter sedan förra undersökningen. Det har gett ett tapp på sex placeringar jämfört med åttondeplaceringen som noterades för i förra året. Figur 7. Andel unga i åldersklassen 16-24 år som uppger en mycket god självupplevd hälsa. År 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Eurostat, SILC. 11

Livstillfredsställelse Sista komponenten i Europeiskt Ungdomsindex handlar om ungdomarnas uppfattning om hur tillfredsställda de är med livet generellt. I detta omdöme tar givetvis ungdomarna hänsyn till de komponenter som hittills redovisats i indexet. Men det finns många andra aspekter som har betydelse för människors välmående och livstillfredsställelse som inte på ett lätt sätt kan mätas i siffror. Det kan till exempel handla om tillgång och kvalitet på sociala nätverk och olika typer av välfärdsinrättningar. För att dessa aspekter ska bli representerade i indexet har vi som sista komponent använt oss av en undersökning där de europeiska ungdomarna fått betygsätta hur tillfredsställda de generellt sett är med sin livssituation. Betygsskalan går från 0 till 10, där 10 betyder att man är helt och hållet tillfredsställd med sin tillvaro. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori använt oss av åldersgruppen 18 34 år. I denna kategori domineras toppen av de nordiska länderna. De finska ungdomarna är de som uppger sig vara mest tillfredsställda med sin livssituation. Tätt därefter kommer och. Dessa tre länder är de enda som har ett betyg som överstiger 8 på betygsskalan. Figur 8. Genomsnittligt betyg på livstillfredsställelse i åldersgruppen 18 34 år. 10 9 8 7 6 5 Källa: Second European Quality of Life Survey, Subjective well-being in Europe. 12

Europeiskt ungdomsindex 2012 Efter att ha summerat samtliga ingående länders ranking i de olika delvariablerna framkommer det att s ungdomar har de bästa villkoren och förutsättningarna inom EU. Förstaplatsen från förra året försvaras således. Som vi nämnt tidigare ska givetvis en sådan summering inte tas för en absolut sanning utan mer som en indikation på ett gott klimat för ungdomar. placerar sig bland de tio främsta i sex av delvariablerna. Landet har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet och det näst högsta ungdomsföretagandet. Boendesituationen för de yngre samt deras allmänna livstillfredsställelse tillhör också den absoluta toppen. Därefter följer som placerar sig högt mest beroende på en jämnhet över samtliga delvariabler. Samma sak kan sägas om ungdomsindexets tredje nation,. Även och försvarar sina topplaceringar från förra året. Enligt indexet finns de sämsta möjligheterna för ungdomarna i. I fem av delvariablerna placeras landet i den absoluta botten. Allra sämst rankas när det gäller den ekonomiska tryggheten samt den generella livstillfredsställelsen. s ungdomar har de näst sämsta villkoren för ungdomarna. Landet har det lägsta ungdomsdeltagandet inom företagandet samt låga noteringar när det gäller livstillfredsställelse samt ekonomi. Två av de gamla medlemsstaterna placerar sig på platserna strax ovan jumboplatserna. Såväl och har bottenbetyg inom arbetslösheten, boendesituationen, hälsotillståndet samt den generella livstillfredsställelsen. placerar sig på en 10:e plats i ungdomsindexet, strax efter grannländerna och. Bäst klarar sig när det gäller ungdomarnas boendesituation samt deras generella livstillfredsställelse. Det är arbetsmarknadsvariablerna som drar ned den svenska placeringen. Ungdomsarbetslösheten är hög, företagandet lågt och ligger näst sist av alla länder när det gäller ungdomar med chefsbefattningar. En orsak kan vara att det finns höga trösklar som hindrar ungdomarna att ta sig in på arbetsmarknaden. Regelverket och höga ingångslöner stänger ute många unga från arbetsmarknaden. Därmed tar det lång tid att etablera sig vilket i sin tur försvårar en snabb karriär. Jämfört med förra årets index är det tydligt att den ekonomiska krisen påverkat ungdomarna. I många länder har ungdomsarbetslösheten ökat till tidigare oanade höjder, ungdomarna bor kvar längre hos föräldrarna och många hushåll har fått försämrade inkomster. 13

Figur 9. Europeiskt ungdomsindex 2012. Föregående års placering inom parentes. Land Arbetslöshet Företagare Chefsskap Utbildning Ekonomi Boende Hälsa Livstillfreds Indexsumma 1. (1) 1 2 18 10 4 4 19 4 62 2. (2) 9 11 12 5 5 7 11 8 68 3. (3) 11 4 16 4 12 6 8 13 74 4. (7) 12 21 10 3 9 4 12 8 79 5. (7) 7 23 24 8 1 12 7 5 87 5. (4) 22 26 7 2 7 9 4 10 87 7. (5) 14 12 19 1 11 16 2 15 90 8. (9) 10 10 25 19 6 2 22 1 95 9. (6) 5 25 27 18 2 1 16 2 96 10. (10) 15 16 26 11 10 3 14 2 97 11. (12) 4 7 3 14 16 26 23 5 98 12. (15) 17 9 1 9 23 18 12 12 101 12. (14) 8 3 13 22 19 13 5 18 101 14. (11) 2 19 17 27 3 11 6 18 103 15. (17) 6 20 4 21 15 24 17 5 112 16. (19) 13 13 8 12 21 9 24 13 113 17. (13) 16 1 2 23 27 19 3 23 114 18. (18) 3 18 21 24 8 8 18 15 115 19. (20) 27 15 20 6 14 13 19 10 124 20. (16) 26 8 22 13 17 20 1 18 125 21. (21) 25 6 9 17 20 27 10 21 135 22. (22) 24 22 6 7 25 15 25 15 139 23. (23) 20 17 5 15 22 16 27 23 145 24. (24) 20 5 23 26 13 21 19 22 149 25. (25) 23 14 15 16 18 23 26 25 160 26. (26) 18 27 11 20 24 21 14 26 161 27. (27) 19 24 14 25 26 25 9 27 169 14

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00