UV RAPPORT 2013:98 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En stadstomt med tobaksodlingar Östergötland Norrköpings stad Kvarteret Skeppet 13 RAÄ 96 Dnr 3.1.1-02315-2013 Rikard Hedvall
UV RAPPORT 2013:98 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING En stadstomt med tobaksodlingar Östergötland Norrköpings stad Kvarteret Skeppet 13 RAÄ 96 Dnr 3.1.1-02315-2013 Rikard Hedvall En stadstomt med tobaksodlingar 1
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:98 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013 2 En stadstomt med tobaksodlingar
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Kulturmiljö 6 Kvarteret Skeppet 13 6 Frågeställningar 8 Metod och genomförande 8 Resultat 10 Odlingslager, keramik och dateringar 10 Makroskopisk analys 10 En byggnad 13 Gropar 13 Sentida aktiviteter 13 Referenser 14 Litteratur 14 Kartor 14 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1. Keramiken från FU i kvarteret Skeppet 13 i Norrköping 15 Bilaga 2. Makroskopisk analys av jordprover tagna vid förundersökning 16 av kv Skeppet 13, Norrköping Norrköping Motala ström Motala Vadstena Skänninge Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsplatsen markerad. En stadstomt med tobaksodlingar 3
N V Ö S Norrtull Stallet Stjärnan Vett och Vapen Renströmmen Gubben Stenhuset Spinnhuset Bägaren Teatern Stadshuset Björken Smedjegatan Pokalen Vinpipan Stenhuggaren Sandgatan Täppan Motala ström Gamla Byn Danserskan Fjället Bladet Bredgatan Barken Spetsen Kungsgatan Hallen Berget Godvän Åsen Gördeln Vattengatan Haken Tunnbindareg. Kapellhärvan Asken Asken Krukan Mjölnaren Kopparkypen Röken Klippan S:t Persgatan Nygatan Laxen Kvarnen Backen Hörnet Enväldet Busken Gamla bron Gamla Holmarna Dalkarlen Klockan Elementarskolan Bageriet Bron Storgatan Gåsen Duvan Torget Markattan Knäppingsborg Gamla Rådstugan Gamla Torget Höjden Tullhuset Kronan Paraden Tyska torget Konstantinopel Sprutan Djupet Gripen Hedvigs kyrka Lokatten Gamla Rådstugugatan Pelikan Hörngatan S:t Olai kyrka Korpen Spiran Diket Väktaren Rosen Svärdet S:t Johannes Linden Äpplet Tulpan Elden Liljan Vattnet Storkyrkan Nya Torget Smedjan Vattenkonsten Skeppet Lyckan Ruddammen Eken Kroken Vårdtornet Landskyrkan Vågskålen Bergsbron Tullnären Komedien Varvet Rådstugan Stadsvakten Ankarstocken Spinnrocken Bakugnen Tunnan Aspen Sumpen Flaggan Hatten Kannan Grundverket Stopet Granen Trasten Staren Sparven 0 100 200 M Skala 1:8000 Almen Hörnet Fig 2. Kvarterskarta över Norrköping med undersökningsområdet markerat. 4 En stadstomt med tobaksodlingar
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning En stadstomt med tobaksodlingar Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde under perioden 2013-08-06 2013-08-13 en arkeologisk förundersökning i kvarteret Skeppet 13 i Norrköping. Undersökningen utfördes på grund av att Wikowia VSO Norrköping AB planerar ny bostadsbebyggelse i området. Det aktuella förundersökningsområdet är cirka 1600 m 2 stort och ligger i den östra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Vid förundersökningen grävdes sju stycken schakt, vars yta sammanlagt uppgick till knappt 170 m 2. Området motsvaras i det historiska kartmaterialet av två hela tomter. Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varierande omfattning inom mindre än hälften av exploateringsområdet. Den norra delen av fastig heten, motsvarande en av de historiskt kända tomterna, var helt urschaktad medan det på den andra tomten, i den södra delen, finns stora områden med intakta lämningar. De moderna källare och ledningar, som vi har lokaliserat, upptar endast mindre ytor. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager inom knappt 550 m 2, med en tjocklek på cirka 0,5 meter. I förundersökningsschakten fanns framför allt lämningar efter stadsbornas odlingar och enstaka byggnadslämningar. Med utgångspunkt i fyndmaterialet, som framför allt består av keramik, kan lämningarna dateras till perioden 1660 1850, men med tyngdpunkten i 1700- talet. Merparten utgörs av yngre rödgods men i övrigt förekommer även; fajans, majolika, porslin, vitgods, stengods och både äldre och yngre flintgodstyper (Bäck 2013, bilaga 1). Förutsättningarna för bevarande av organiskt material i dessa sandiga jordar är visserligen dåliga, men i detta fall består lämningarna av tidigmoderna material, knappt 300 år gammalt, som ännu inte hunnit brytas ner. Innehållet i de fyra makroskopiskt analyserade jordproverna var mycket likartat, och kan med fördel diskuteras tillsammans. I tre av proverna påträffades tobaksfrön som visar att dessa jordar i sin senaste brukningsfas nyttjades för tobaksodling. Tack vara den snäva dateringen av tobaksodlingar är det möjligt att ungefärligen datera bruket av de äldre odlingshorisonterna. Det är därigenom också tydligt att de yngre odlingshorisonterna är skapade under en begränsad tidsrymd. De äldre odlingshorisonterna kan däremot även inbegripa en äldre historia som vi inte kommer åt i denna studie (Heimdahl 2013, bilaga 2). Om området ska exploateras föreslår vi en slutundersökning av undersökningsområdets södra hälft, där bebyggelse och det understa kultur-/odlingslagret, som grovt kan dateras till 1600- och 1700-talen, prioriteras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen i Östergötland, som beslutar i ärendet. En stadstomt med tobaksodlingar 5
Bakgrund Det aktuella förundersökningsområdet är knappt 1600 m 2 stort och ligger i östra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Kvarteret är idag bebyggt men exploateringsområdet används som parkeringsplats samt infart för varutransporter fram till en lastkaj på baksidan av Saluhallsbyggnaden. Förundersökningen har utförts på grund av att Wikowia planerar att uppföra ny bostadsbebyggelse i området. Det har inte utförts några arkeologiska undersökningar tidigare i kvarteret. Kulturmiljö Den arkeologiska kunskapen om Norrköpings utveckling och förändring i ett långtidsperspektiv är begränsad, både vad gäller orten som helhet, och inom det aktuella kvarteret har kunskapen fram till nu varit obefintlig. Motala ström har alltid spelat en viktig roll för Norrköping. De omfattande boplatserna och hällristningsområdena vid Pryssgården och Himmelstalund visar Strömmens betydelse redan under bronsåldern. Vid ett flertal tillfällen har även arkeologiska undersökningar inne i Norrköping påvisat lämningar från bronsåldern (Nilsson 2005). Även flera av järnålderns lämningar ligger lokaliserade i relation till vattendraget, som t ex den vikingatida kultplatsen vid Borg. Genom skriftliga källor, det äldsta bevarade brevet är från 1283, vet vi att fiske och kvarndrift varit viktiga näringar under medeltiden. Vid mitten av 1300-talet får Norrköping stadsprivilegier. De bevarade skriftliga källorna från medeltid är knapphändiga och först från 1500-talet finns det fylligare uppgifter kring staden. Arkeologiska undersökningar visar att stadsbebyggelsen under medeltiden har varit flerkärnig och framför allt har legat vid Strömmen (Broberg 1984; Karlsson 2004; Lindeblad 2008). Från mitten av 1500-talet påbörjades den omfattande industrialiseringen av staden. Förutom utförselhamnen för järn, fisket och kvarndriften utvecklades vapensmidet och så småningom även textilindustrin i Norrköping. Från och med detta århundrade var staden kronans viktigaste stödjepunkt i regionen. Stadens utveckling från en medeltida mindre stad till en av Sveriges största industristäder gick förhållandevis snabbt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning. Detta bör ha påverkat stadens rumslighet, genom såväl förtätning inom befintliga kvarter som genom en utvidgning av bebyggelseområdet. Det gatunät som avbildas på den äldsta bevarade stadskartan över Norrköping från år 1640 är sannolikt en kombination av ett medeltida och ett efterreformatoriskt gatunät. Det är dock okänt vilka delar av gatunätet som ska föras till vilken period. När kartan upprättades var syftet att den skulle utgöra underlag för de då planerade regleringarna av gatunätet, därför har varken tomter eller bebyggelse markerats. Det betyder att vi inte vet hur kvartersfigurerna mellan gatorna var disponerade och utnyttjade. Det är också värt att notera att 1640 års karta inte går att rektifiera fullständigt gentemot dagens kartbild (Broberg 1984, Karlsson 2004, Lindberg & Lindeblad 2010). Kvarteret Skeppet 13 Det aktuella området ligger inom de centrala delarna av dagens Norrköping, mellan Nya Torget och S:t Olai kyrka. Området sluttar svagt i riktning ner mot Motala Ström 300 meter längre norrut. Enligt äldre kartmaterial var området på 1630-talet en del av Norrköpings stadsjordar, medan området verkar ha legat inom den bebyggda delen av staden på 1695 års karta över stadsjordarna (LSA D75-1:d 4:5-7; LSAD75-1:5). Det är först i 1728 års karta som området 6 En stadstomt med tobaksodlingar
Fig 3. Karta över delar av Norrköping med kvarteret Skeppet (nr 28) från 1783 84, där tomterna 1 och 2 är det aktuella området (LSA D75-1:28). En stadstomt med tobaksodlingar 7
återges som kvartersindelat med tomter (LSA D75-1:12). Kvarteret låg då i stadens utkant och utanför stadsgränsen vidtog stadens odlingar och betesmarker. Enligt kartbeskrivningen till 1728 års karta ägs den norra tomten (den numera helt utschaktade tomten) av Lorents Skräddares arvingar. Den södra tomten var då Borgmästare Carl Johanssons hospitalstomt (Laga delning D75-1:12). Det är på den sistnämnda tomten som det finns bevarade lämningar. I kartmaterialet från 1783 84 benämns tomt 1 och 2 som Rodeska tomterna. Hela grannkvarteret Trägården, som senare blir Nya Torget, anges utgöra en fastighet benämnd Rodeska tomten. Fastigheterna bär alltså båda namnet Rodeska och vid en snabb genomgång av kartbeskrivningen verkar det dessutom endast vara dessa som benämns som tomter medan resterande tomter anges med en viss persons namn och dessutom oftast med titel eller yrke (Dals-strand-bergs- och nordankvarterens kvadrat och tomtdelning, D75-1:28). Vilken betydelse detta har haft är okänt, men Rodeska bör, enligt Claes Westling på Landsarkivet, syfta på släkten Rode vars palats fortfarande ligger på Saltängsgatan. Casper Rode startade ett sockerbruk i Norrköping år 1742 (http://www.mellanpromenaderna.se/ kvarter_spinnhuset_saltangsgatan25.html). I kartmaterialen från åren 1728 och 1783 anges vilka personer som ägde tomterna. Förutom borgmästaren var det olika hantverkare och arbetare, som till exempel sillpackare, bryggare, snickare, brevbärare och repslagare som ägde tomterna i kvarteret. I tomtförteckningarna framgår inte vad tomterna användes till, om de var bebyggda eller användes för trädgårdsodlingar. Förutom 1500-talets, 1600-talets och den omfattande branden år 1719, härjade två stora bränder staden på 1820-talet. I kvarteret Skeppet bodde vid denna tid drygt 40 personer (Helmfrid 1984). Frågeställningar Förundersökningen syftade till att besvara följande frågeställningar utifrån länsstyrelsens specificerade syfte och inriktning: Vilken omfattning och vilken utbredning har lämningarna inom förundersökningsområdet, dvs i vilken omfattning finns det kulturlager, odlingslämningar och bebyggelselämningar inom området? I vilken omfattning har den yngre 1800- och tidiga 1900-talsbebyggelsen förstört äldre lämningar? Vilken karaktär och datering har lämningarna i området? Metod och genomförande Inför fältarbetet utfördes en inledande kartanalys som syftade till att fungera som underlag vid schaktningarna. Samtliga relevanta kartor rektifierades mot dagens grundkarta och analyserades i GIS-miljö. Vid förundersökningen togs sju schakt upp med grävmaskin, totalt grävdes knappt 170 m 2 (fig 4). Två schakt grävdes i den norra halvan av exploateringsområdet. Denna del, som ligger på en klart lägre nivå än det övriga området, visade sig vara totalt utschaktad sedan tidigare. 8 En stadstomt med tobaksodlingar
Utifrån 1946 års bebyggelseinventering grävdes ett schakt ut mot kvartershörnet Kristinagatan Knäppingsborgsgatan. Enligt inventeringen skulle det ha funnits en byggnad med källare under hela huset. Källaren lokaliserades men denna sträckte sig inte över hela byggnadens yta. Ytterligare en byggnad med en mindre källare har enligt inventeringen funnits i det berörda området. Denna källare verkar dock ha funnits i det parti som senare schaktats ut. I schakten grävdes moderna bärlager och utfyllnadslager bort med maskin ner till bevarade kulturlager eller konstruktioner. På ett par ställen där det fanns djupa nedgrävningar grävdes dessa bort och genom detta kunde kulturlagrens sammanlagda tjocklek och stratigrafi studeras. Därefter rensades ytorna upp, dokumenterades och beskrevs i plan. Vissa utvalda partier undersöktes därefter för hand i syfte att datera och karakterisera lämningarna. Fynden samlades in och relaterades till respektive kontext. I samtliga schakt (förutom de två i den norra delen av undersökningsområdet) grävdes kulturlagren skiktvis för att få en uppfattning om dess omfattning, stratigrafi samt om det fanns spår efter odling. De grävdes delvis för hand men också med maskin för att kunna frilägga större ytor där eventuella odlingsspår skulle kunna dokumenteras. Det cirka 0,5 meter tjocka lagret delades upp stratigrafiskt och grävdes som två separata lager utifrån deras innehåll och utseende. Det undre, som var betydligt magrare och som också innehöll färre föremål, kunde grovt dateras till 1600-1700-tal. Det övre var förutom det rikligare föremålsmaterialet, fetare och kunde grovt dateras till 1700-1800-tal. Makrofossilprover samlades in från båda dessa kulturlager och analyserades av arkeobotaniker Jens Heimdahl, UV Mitt (bilaga 2). Utifrån dessa analyser där framför allt tobaksfröer kunde konstateras, men också spår efter spadbruk i bottensanden, kan vi konstatera att de två kulturlagren utgörs av odlingsjord. Föremålen i lagren kommer sannolikt från gödsling med hushållsavfall. Dateringarna av lämningarna bygger uteslutande på keramikbestämningar utförda av Mathias Bäck, UV Mitt (bilaga 2). Kulturlager, nedgrävningar och konstruktioner mättes in digitalt i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis. Dokumentationen omfattar digital inmätning av schakt och arkeologiska kontexter, samt en digital hantering av dokumentationen, såsom geografisk information, fynd, prover, digitala foton samt registrerade kontexter. Analys och bearbetning av kartdata har utförts i ArcMap. En stadstomt med tobaksodlingar 9
Resultat Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varierande omfattning inom den södra halvan av exploateringsområdet. En oklar lämning i den sterila botten, sannolikt en ränna, var det enda som påträffades i den norra delen (fig 4). De moderna källare och ledningar som vi har lokaliserat i den södra delen, är få och ytmässigt små (fig 5). Förutom hela exploateringsområdets norra hälft har man också i sen tid schaktat ur ett 50 m 2 stort område längst i sydost. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager, i form av framför allt odlingsjord, inom drygt 550 m 2 med en tjocklek på drygt 0,50 meter (fig 5). Förutom odlingslämningarna undersöktes även en husgrund med tillhörande eldstadsfundament i den södra delen. Med utgångspunkt i fyndmaterialet ligger tyngdpunkten för lämningarna dateringsmässigt i 1700-talet men även 1600-talet finns rikligt representerat (fig 4). Odlingslager, keramik och dateringar Ett tydligt skilje i den cirka 0,5 meter tjocka odlingsjorden, som gick att följa i samtliga schakt, gjorde att odlingslagret delades upp i ett yngre och ett äldre odlingslager när det grävdes. Lagren var ungefär lika tjocka. I samtliga schakt (förutom de två från det norra området) fanns dessa två heltäckande odlingslager. I det äldsta odlingslagret finns rödgods från perioden 1660 80 (någon skärva kan vara från 1600-talets mitt) men det förekommer även yngre keramik. Keramik från det yngre lagret kan dateras från cirka 1750 och fram i 1800-talet. Med tanke på materialets begränsade omfattning finns anmärkningsvärt många typer av keramiska gods representerade. Merparten utgörs av yngre rödgods men i övrigt förekommer även; fajans, majolika, porslin, vitgods, stengods och både äldre och yngre flintgodstyper (Bäck, bilaga 1). I undergrunden syntes, i flera av schakten, odlingsspår i form av avtryck från grävning med spade, A543, 712. Makroskopisk analys Förutsättningarna för bevarande av organiskt material i dessa sandiga jordar är visserligen dåliga, men i detta fall består lämningarna av tidigmoderna material, knappt 300 år gammalt, som ännu inte hunnit brytas ner. Innehållet i de fyra proverna var mycket likartat, och kan med fördel diskuteras tillsammans. I tre av proverna påträffades tobaksfrön som visar att dessa jordar i sin senaste bruks fas nyttjades för tobaksodling. Proverna innehöll också rester av typiska näringskrävande ogräs (blå-/rödmålla påträffas nästan alltid i stor mängd i tobaksodlingar) som visar att det rör sig om spår av välgödslade odlingar. Övrigt material som träflis och träkol, samt matavfall i form av benfragment och fiskfjäll, utgör sannolikt spår av jordförbättringsmedel. Inslaget av köksavfall visar att odlingen utfördes hushållsnära. I frömaterialet kan också urskiljas spår av djurdynga i form av ängsvegetation som starr, och möjligen gödning med latrin i form av inslag av bär som hallon. Tobaksodlingen i städerna förekom främst under perioden 1725 1775, och i Norrköping tycks dessa ha varit särskilt vanliga, kanske till följd av den rika lokala tobaksindustrin. I Sverige odlades huvudsakligen två arter: bondtobak och virginiatobak. I detta fall är det den senare vi ser spår av. Tack vara den snäva dateringen av tobaksodlingar kan man ungefärligt datera bruket av de äldre odlingshorisonterna. Det är därigenom också tydligt att de yngre odlings horisonterna är tillkomna under en begränsad tidsrymd. De äldre odlingshorisonterna kan däremot även inbegripa en äldre historia som vi inte kommer åt i denna studie (Heimdahl, bilaga 2). 10 En stadstomt med tobaksodlingar
X 6495140 Y 569300 ± A809 A369 A799 A233 A712 A621 A850 och 890 A922 A543 X 6495070 Y 569260 Undersökningsomr[de Schakt Kulturlager Grop Område med odlingsspår Ränna Stensyll/stenfundament Trä Primärkarta 0 10 m Skala 1: 400 Fig 4. Kvarteret Skeppets sydvästra del. Undersökningsområdet är markerat med blå linje. I den övre halvan av detta område var alla kulturlager bortschaktade sedan tidigare. Förundersökningsschakten är markerade med röd linje. Endast en ränna påträffades i undergrunden, A369. Till höger syns ett par större områden med odlingsspår, A543 och 712, samt några gropar. I den sydvästra delen syns en stensyll, trä och stenfundament till en byggnad, A233, 850, 890 och 922. Den gröna linjen markerar utbredningen av kulturlagret som i det här fallet utgörs av odlingslager, samt tillika den yta som föreslås vara föremål för en slutundersökning. En stadstomt med tobaksodlingar 11
X 6495140 ± Y 569300 X 6495070 Y 569260 Undersökningsområde Schakt Ledningsschakt Tidigare utgrävt Husgrund Primärkarta 0 10 m Skala 1: 400 Fig 5. Planritning över kvarteret Skeppets sydvästra del. Planen visar undersökningsområdet med blå linje och förundersökningsschakten med röda polygoner. De områden som saknar lämningar, på grund av sentida utschaktningar, är gröna medan ledningsschakten är gula. Husgrunder från 1800- och 1900-talen har markerats med mörkgrå färg. För en källare som lokaliserades vid undersökningen har dess utbredning uppskattats och snedskrafferats. Skala 1:300. 12 En stadstomt med tobaksodlingar
En byggnad Nära Kristinagatan påträffades spåren av en byggnad som hade eldhärjats. Endast en liten begränsad del av en syllstensrad grävdes fram. Den frilagda delen av denna, som var 1,5 meter lång, utgjordes av sju stenar i storleken 0,15-0,40 meter, A850, 890. Öster om och parallellt med syllen låg en bränd planka, som troligen ingått i byggnaden, A233. I anslutning till plankan och syllen fanns också ett brandlager. Fyra meter väster om syllen fanns ett kraftigt stenfundament som troligen har utgjort ett eldstadsfundament i huset, A922. Fynd av keramik från 1700-talet påträffades mellan stenarna vilket indikerar byggnadens ålder. Gropar I den sandiga undergrunden fanns också spår efter ett antal mindre gropar, A621, 786, 799 och 809. Samtliga gropar påträffades i den östra delen av området vilket kanske inte är så konstigt eftersom det var främst i det området som undergrunden frilades. Diametern varierade mellan 0,35 0,45 m och djupet mellan 0,1-0,2 meter. Fyllningen utgjordes av ovanliggande odlingsjord. Sentida aktiviteter Förutom att ungefär halva exploateringsområdet var urschaktat (den norra delen, motsvarande en av de två historiskt kända tomterna) gällde detta även ett knappt 50 m 2 stort område i öster. En yngre källare lokaliserades men dess utsträckning är inte lika stor som anges i kommunens byggnadsinventering från år 1946. Andra stengrunder till byggnader utan synliga källare påträffades också liksom olika typer av ledningsschakt (fig 5). Linköping i september 2013 Rikard Hedvall En stadstomt med tobaksodlingar 13
Referenser Litteratur Lindberg, S. och Lindeblad, K. 2010. Bebyggelse och köksträdgårdar i 1600- och 1700-talets Norrköping. UV Öst rapport 2010:10. Riksantikvarieämbetet. Linköping. Broberg, B. 1984. Norrköping. Medeltidsstaden 50. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Statens Historiska Museer. Stockholm. Helmfrid, B. 1984. Norrköping brinner. Skildring av några svåra brandkatastrofer i Norrköpings historia av Björn Helmfrid. Norrköping. Karlsson, P. 2004. Hålväg, rådhus och piptillverkning. Schakt för fjärrkyla genom centrala Norrköping. Rapport UV Öst 2004:42. Lindeblad, K. 2008. Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700-1550. RAÄ. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 74. Lund Studies in Historical Archaeology 10. Linköping/Lund. Nilsson, P. 2005. Om boplatslokalisering i Bråbygdens hällsristningsområde. (red). Goldhahn, J. Mellan sten och järn II. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No 59. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). D75-1:12 Sven Ryding 1728. D75-1:28 Jonas Cederblad 1783. D75-1:5 Jakob Johansson Vernsten. Norrköpings kommuns stadsplanekommittes byggnadsinventering 1946. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-02315-13. Länsstyrelsens dnr: 431-7172-13. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12589. Intrasisprojekt: UV2013:134. Rapportnummer: 2013:98. Undersökningstid: 06 13 augusti 2013. Projektgrupp: Rikard Hedvall, Katarina Sköld och Christina Helander. Exploateringsyta: 1600 kvadratmeter. Undersökt yta: 170 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 8G 9e. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Digital dokumentation: Förvaras på UV Öst. Fynd: Förvaras på Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst i väntan på beslut om fyndfördelning. 14 En stadstomt med tobaksodlingar
Bilaga 1. Keramiken från FU i kvarteret Skeppet 13 i Norrköping Mathias Bäck, RAÄ, UV Mitt Keramiken från FU i kvarteret Skeppet 13 i Norrköping Med tanke på materialet begränsade omfattning finns anmärkningsvärt många typer av keramiska gods representerade. Merparten utgörs av yngre rödgods men i övrigt förekommer även; fajans, majolika, porslin, vitgods, stengods och både äldre och yngre flintgodstyper. Rödgodset är av de vanligt förekommande formerna. Detsamma gäller dekorelementen. Den äldsta samlingen härrör från 1F 939.200, där en samlad datering ligger i perioden ca 1660 1680. I A385 finns ett barockhandtag från en skål som torde kunna dateras till omkring 1680±10 men i denna kontext förekommer även något senare material. Möjligen representerar A216 också ett sent 1600-talsmaterial. Den yngsta keramikprofilen återfinns i 1F 751.763 men även 1F 702.698 innehåller ungt material, men här blandat med 1700-talsmaterial. Den samlade kronologiska spännvidden i rödgodset ligger i perioden ca 1660 1850, men med en tyngdpunkt i 1700-tal. Godstyper Flertalet fajanser torde vara tillverkade i Sverige (sannolikt Rörstrand och Marieberg), men även holländsk fajans och inte minst holländsk majolika förekommer mer frekvent än vad som skulle varit fallet vid en motsvarande undersökning i mälarstäderna utom Stockholm. Anmärkningsvärt är att fajans och eller majolika förekommer i flertalet fyndenheter. Antalet fajanserna (varav ett fåtal kan vara holländska) är endast något större än majolikan. Dateringen av dessa grupper är svårare (undantaget den svenska tillverkningen som endast pågick under perioden ca 1730 1790) faller inom ramen för rödgodsets datering. Något av de holländska kärlen skulle kunna ha en produktionstid i 1600-talets senare del. Stengodset är i relation till fajans/majolika relativt litet representerat för den aktuella tidsperioden. Endast en skärva från en mineralvattenflaska återfinns i materialet. Två skärvor porslin, varav en utgörs av typiskt kinesiskt exportgods som finns i många exempel från t ex skeppet Götheborg. Det ger en datering till 1740±10. En andra skärvan (bägge härrör troligen från koppar eller små skålar) är ovanligare och har en geometrisk dekor i svart. Den senare kan ha ett något yngre datum. Ett fåtal skärvor gulaktigt lergods förekommer i materialet. Dessa kärl är sannolikt tillverkade i Tyskland eller Holland. Dateringen ligger i spannet sent 1600-tal 1750. Flintgodset utgörs i huvudsak av typer från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal men en skärva från 1F 786.751 är av en äldre typ och kan vara ett exempel på tidiga experiment med flintgodsliknande gods vid Rörstrand. Vi rör oss då i perioden omkring 1800 eller strax innan. Dessutom finns ett par skärvor ljusbrännande gods i 1F 938.922 av okänt ursprung. Möjligen bör proveniensen sökas i Baltikum eller Polen. En rödgodsskärva från samma fyndenhet kan dateras till 1700-tal. En stadstomt med tobaksodlingar 15
Bilaga 2. Makroskopisk analys av jordprover tagna vid förundersökning av kv Skeppet 13, Norrköping Jens Heimdahl, RAÄ, UV Mitt 2013-08-20 Bakgrund och syfte Under den arekologiska förundersökningen i kv Skeppet 13 i Norrköping sommaren 2013, provtogs jord från fyra bevarade odlingshorisonter för makroskopisk analys. Frågeställningen rör vilken bevarandestatus materialet har, samt om innehållet kan säga något om närliggande aktiviteter och om vad som odlats på platsen. Proverna har analyserats under augusti 2012. Metod Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Bevarandegraden bedömdes som låg då materialet var sandigt och tort och därför togs stora volymer om 5 l där sådan kom åt. Inkomna till laboratoriet preparerades proverna genom flotering och våtsiktning (maskstorlek 0,25 mm) enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7 100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (Cappers m fl 2009) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc som fröer eller frukter. Materialets källvärde Källvärdet för makroskopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t ex vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t ex under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. 16 En stadstomt med tobaksodlingar
Jordprovernas innehåll I bifogad tabell (sid 19) har materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1 3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1 5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Alla makrofossil är bevarade i oförkolnat tillstånd utom de arters som är markerade med asterisk (*) som bevarats i förkolnat tillstånd. Diskussion Förutsättningarna för bevarande av organiskt material i dessa sandiga jordar är visserligen dåliga, men i detta fall består lämningarna av tidigmoderna material, knappt 300 år gammalt, som ännu inte hunnit brytas ner. Innehållet i de fyra proverna var mycket likartat, och kan med fördel diskuteras tillsammans. I tre av proverna påträffades tobaksfrön som visar att dessa jordar i sin senaste bruksfas nyttjades för tobaksodling. Proverna innehöll också rester av typiska näringskrävande ogräs (blå-/rödmålla påträffas nästan alltid i stor mängd i tobaksodlingar) som visar det rör sig om spår av välgödslade odlingar. Övrigt material som träflis och träkol, samt matavfall i form av benfragment och fiskfjäll, utgör sannolikt spår av jordförbättingsmedel. Inslaget av köksavfall visar att odlingen utfördes hushållsnära. I frömaterialet kan också urskiljas spår av djurdynga i form av ängsvegetation som starr, och möjligen gödning med latrin i form av inslaget av bär som hallon. Ett av proven (PM 601, A522) innehöll inga tobaksfröer, men uppvisade i övrigt samma innehåll som de övriga proverna. Utifrån frånvaron av kulturväxter kan vi inte säga något om vad som odlats här, det är möjligt att även denna jord utnyttjats för tobaksodling, eller använts som grönsaksland. Tobaksodlingen i städerna förekom främst under perioden 1725 1775, och i Norrköping tycks dessa ha varit särskilt vanliga, kanske till följd av den rika lokala tobaksindustrin. Dessförinnan förekom sporadiska småskaliga medicinalodlingar, och efter denna period tog landsbygdsodlingar nästan helt över all produktion. Odlingen var ett resultat av kraftfulla statliga subventioner och kampanjer, motiverade av merkantila idéer. Av historiskt källmaterial framgår att tobaksodling sysselsatte människor från vitt skiljda samhällsklasser, alltifrån fattiga änkor och pensionerade sjömän, till adelsmän. I Sverige odlades huvudsakligen två arter; bondtobak och virginiatobak. I detta fall är det den senare vi ser spår av. Tack vara den snäva dateringen av tobaksodlingar är det möjligt att ungefärligen datera bruket av de begravda odlingshorisonterna. Det är därigenom också tydligt att de yngre odlingshorisonterna är skapade under en begränsad tidsrymd. De äldre odlingshorisonterna kan däremot även inbegripa en äldre historia som vi inte kommer åt i denna studie. Referenser Cappers, R. T. T., Neef, R. & Bekker, R.- M. 2009. Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen. Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571 590. En stadstomt med tobaksodlingar 17
Kv Skeppet FU PM 941 600 601 784 A 602 505 522 772 Kontext/beskrivning Äldre odlingshorisont (schakt 3) Yngre odlingshorisont Äldre odlingshorisont Äldre odlingshorisont Volym/l 2 5 5 5 Träd och buskar Obränt träflis (0-3) Träkol Örtartader växter Rottrådar Matrester Hantverks och byggnadsavfall Däggdjurs- och fågelben Fiskben och -fjäll Kalkbruk Smidesloppa/slaggfragment Tot. Antal identifierade makrofossil 36 86 26 100 Svenskt namn Latinskt namn Hundstarr-typ Carex nigra -typ 1 2 Knaggelstarr-typ Carex flava -typ 1 2 Skelört Chelidonium majus 7 Svinmålla-typ Chenopodium album -type 10 35 22 27 Blå-/Rödmålla Chenopodium glaucum/rubrum 22 27 41 Skalkorn (förkolnat) Hordeum vulgare ssp. vulgare* 1 Tobak (ospec.) Nicotiana sp. 1 Virginiatobak Nicotiana tabaccum 1 6 Hallon Rubus idaeus 3 14 2 8 Nattskatta Solanum nigrum 12 Brännässla Urtica dioica 2 Kråkvicker (förkolnad) Vicia cf. cracca* 1 18 En stadstomt med tobaksodlingar