Regional biblioteksplan

Bildnings- och kulturförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2016-11-08 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner redovisningen av inkomna synpunkter. 2. Förvaltningen får i uppdrag att i samverkan med regionbiblioteket revidera förslaget till Regional biblioteksplan med utgångspunkt från inkomna synpunkter. Bakgrund Kulturnämnden beslutade den 3 maj 2016 att skicka ut förslag till Regional biblioteksplan i Kalmar län 2017-2021 på remiss. Synpunkter har inkommit från kommunerna, Kalmarsunds gymnasieförbund, Regionförbundet Kalmar län, Linnéuniversitetet samt Kalmar läns bildningsförbund. Regional biblioteksplan i Kalmar län behandlas vid Kulturnämndens sammanträde i februari och antas av Landstingsfullmäktige. Gull-Britt Johansson Förvaltningschef Bilagor 1. Sammanställning av remissvar: Regional biblioteksplan i Kalmar län 2017-2021. 2. Biblioteksplan Kalmar län 2017-2021. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Bildnings- och kulturförvaltningen Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Telefon 0480-840 00 Bankgiro 833-3007

Sammanställning remisser: Regional biblioteksplan Vimmerby kommun Kommunstyrelsen antar yttrandet om den regionala biblioteksplanen med de synpunkter som anges i texten nedan. Den regionala biblioteksplanen saknar tankar på konkret kvalitetsoch metodutveckling av biblioteksverksamheten i länet. Att stödja och främja de mål som räknas upp räcker inte. Regionbiblioteken bör verka för att alla medborgare ska få tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I region Kalmar ser vi en nedmontering av kompletterande medieförsörjning. Både när det gäller mångspråk och möjligheten att på ett enkelt sätt låna både skön och fack/kurslitteratur av varandra. Sammanfattning Kulturnämnden i Landstinget i Kalmar län har skickar länets första regionala biblioteksplan på remiss för yttrande. Planen är ett strategiskt styrdokument för regional biblioteksverksamhet och har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, regionförbundet, landstinget och kommunal biblioteksverksamhet. Den regionala biblioteksplanen anger regionbibliotekets mål för biblioteksverksamheten inom kultursamverkansmodellen. Ärendet Den regionala biblioteksplanen ska vara ett underlag för samverkan, kvalitetsoch utvecklingsarbete med kommunernas folk- och skolbibliotek, folkhögskolor och studieförbund. De utvecklingsområden man lyfter fram är: Biblioteket som mötesplats Biblioteket för litteratur och läsfrämjande Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet Jämställd biblioteksverksamhet När man läser den regionala biblioteksplanen första gången så är det bra upplagt och bra tankar om att regionbiblioteket ska stödja och främja de olika målen. Efter att ha läst den regionala biblioteksplanen ett par gånger så blir det allt för uppenbart att planen saknar utvecklings- idéer. Mer konkreta mål om utveckling regionalt skulle vara önskvärt. Att regionbiblioteket är dragare och känner av och lyfter fram de behov av utveckling som finns bland länets bibliotek. Att de blir en instans som fångar upp det som händer nationellt som kan främja verksamheterna regionalt. Den regionala biblioteksplanen får inte bli ett tandlöst dokument där tankarna bara går till stödjande funktioner. Målen i planen borde handla mer om kvalitetsoch metodutveckling, eller rent ut sagt utvecklingsidéer över huvudtaget. Stöd är naturligtvis också viktigt. Vi vill se ett Regionbibliotek som är mer handlingskraftigt i sitt agerande.

Den primära målgruppen för den regionala biblioteksverksamheten är de kommunala biblioteken i länet. Detta är inte tydliggjort. Man nämner oss tillsammans med skolbibliotek, folk- högskolor och studieförbund, utan vidare rangordning. I stycket Biblioteken för litteratur och läsfrämjande nämns biblioteken först i tredje punkten där läsfrämjande verksamhet för barn och unga nämns. Detta borde vara nummer ett! Ingenstans nämns läsfrämjande verksamhet för vuxna! Regionbiblioteken bör verka för att alla medborgare ska få tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I region Kalmar ser vi en nedmontering av kompletterande medieförsörjning. Både när det gäller mångspråk och möjligheten att på ett enkelt sätt låna både skön och fack/kurslitteratur av varandra. Än så länge har vi Röda lådan. Men vad händer nästa år? När det gäller mångspråk så är trycket på Internationella biblioteket högt. Det skulle under- lätta om regionen kunde stödja folkbiblioteken med mångspråkslitteratur. Så länge Burkposterna inte visar mer innehållsförklaring för böcker på andra språk, så är det svårt att göra enstaka fjärrlån på mångspråk. Vi vet ju inte vad böckerna handlar om. Emmaboda kommun Bildningsnämndens Kulturavdelnings förslag till yttrande: "1. Det bör tydligare framgå i planen hur de olika målen i den regionala biblioteksplanen ska utvärderas. I det nuvarande förslaget framgår vilka som ska utvärdera resultatet, men inte hur målen ska utvärderas. Målen bör definieras i mätbara termer eller brytas ner i mätbara delmål, så att det är möjligt att se om man har uppfyllt målen. Den regionala biblioteksplanen bör kompletteras med ett utvecklingsområde för "Samverkan". I detta utvecklingsområde formuleras mål gällande kompetensutveckling, gemensamma upphandlingar, gemensam pott till inköp av mångspråkslitteratur, depositionssamarbete och fjärrlånstransporter. I nuläget görs t.ex. gemensamma upphandlingar, kompetensutveckling och fjärrlånetransporter. Det är viktigt att dessa verksamhetsområden finns med som mål i den regionala biblioteksplanen och att resurser för dessa avsätts. För de mindre biblioteken är dessa mål viktiga eftersom de bidrar till att bibliotek oavsett storlek får tillgång till kvalificerad kompetensutveckling, kunskap och litteratur som de inte skulle ha möjlighet att tillgå på egen hand. Det nuvarande samarbetet med gemensam pott för inköp av mångspråkslitteratur och depositioner kommer att avvecklas från år 2017 med motiveringen att bibliotekslagen inte ålägger regionbiblioteken dessa uppdrag. Detta är en tolkningsfråga, då uppdraget skulle kunna rymmas i lagens formulering om att den regionala biblioteksverksamheten ska syfta till att "främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet" för de verksamma folkbiblioteken i länet. Behovet av ett fortsatt samarbete med mångspråkslitteratur är stort för att länets bibliotek oavsett storlek ska kunna erbjuda sina låntagare med annat modersmål, ett varierat utbud av litteratur på det egna språket. I detta avseende är länssamarbetet kring mångspråkslitteratur och depositioner mycket viktigt. Det vore därför positivt om man istället valde att fortsätta detta arbete och göra det till ett mål i den regionala biblioteksplanen, istället för att avveckla det.

2. Den röda tråden bör ytterligare tydliggöras i förslaget till regional biblioteks plan, då exempelvis delar av vissa utvecklingsområdena inte följs upp på ett tydligt sätt i själva målen. I exempelvis utvecklingsområdet "Biblioteken för litteratur och läsfrämjande", tas det upp att "Länet ska kännetecknas av litteratur, poesi, skrivande, berättande och öppen debatt samt glädjen och lusten till läsning och integration." I målen som följer berörs inte hur de olika målen ska bidra till glädje och lust till integration, utan fokus ligger på litteratur och läsning. Kommunstyrelseberedningens förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att som eget yttrande översända Bildningsnämndens yttrande till Landstinget i Kalmar län. Linnéuniversitetet Universitetsbiblioteket vid Linneuniversitetet tackar för möjligheten att lämna yttrande över Regional biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län, 2017-2021. Vi stödjer de utvecklingsområden som identifierats i planen, "Biblioteken som mötesplats", Biblioteken för litteratur och läsfrämjande", "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" samt "Jämställd biblioteksverksamhet". Inom området "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" ser vi möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte inom kompetensutvecklingsområdet mellan våra olika bibliotekstyper och verksamheter. Vad gäller utvecklingsområden saknar vi dock skrivningar, ambitioner och mål kring lärande, och här främst stöd till vuxnas lärande, inom regionen. Biblioteken inom regionens ansvarsområde bör stödjas i arbetet kring kompetensutveckling och det som kommit att omfattas av begreppet "det livslånga lärandet". Här finns möjligheter till samverkan och utbyte med Linneuniversitetet. Vi vill även passa på att kommentera bilaga 1. I detta underlag finns rubriken "Bibliotek inom grundskola, gymnasium och universitet". Under denna rubrik kommenteras inte universitet. Rubriken blir därmed missvisande. Nästa rubrik är "Universitetsbibliotek" och här skulle vi vilja uppmärksamma att allmänheten har tillgång till universitetsbiblioteken även om den primära målgruppen, som mycket riktigt påpekas, är studerande och anställda vid lärosätet. Vidare vill vi uppmärksamma att "Det medicinska e-biblioteket" ansvarar för biblioteksservice till personal inom hela landstinget i Kalmar län inte bara sjukhusen. Däremot tas studerande på vårdutbildningarna omhand inom universitetsbibliotekets ordinarie verksamhet. Den fysiska biblioteksverksamheten i Kalmar och Västervik: avvecklades i samband med att det Medicinska e-

biblioteket startade. Motsvarande verksamhet i Oskarshamn hade avvecklats långt tidigare. Dock är det viktigt att påpeka att handledning, utbildning och distribution av fysisk media finns på alla tre sjukhusen samt inom övriga vården. Mönsterås kommun Landstinget i Kalmar län har skickat förslag till Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 för yttrande. Det är länets första regionala biblioteksplan och den anger region bibliotekets mål för biblioteksverksamheten. Yttrande från kommunstyrelsens arbetsutskott I bibliotekslagen formuleras det regionala uppdraget i 11: "Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet". Folkbiblioteken är den regionala biblioteksverksamhetens primära målgrupp, vilket inte framgår av planen. Planen bör formuleras om så att de olika rollerna tydligt framgår, skilj på folkbiblioteken som den faktiska målgruppen för regionbibliotekets arbete, övriga bibliotek och övriga samarbetspartners som t.ex. folkhögskolor och studieförbund. Via folkbiblioteken har Regionbiblioteken en för kulturinstitutionerna unik möjlighet att nå ut till medborgarna i alla kommuner och deras olika delar. Regionbibliotekets verksamhet bör därför ses som en strategiskt viktigt utvecklingsfråga. Att främja folkbibliotekens samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet ställer höga kompetenskrav. I grunden handlar regionbibliotekets arbete om att fungera utjämnande. Många kommunbibliotek är små och har begränsade möjligheter att på egen hand omvärlds bevaka och driva utveckling. Regionbiblioteket är den instans som ska bistå de kommunala biblioteken med detta, det kräver gedigen ämneskompetens, yrkeserfarenhet och insikt i de kommunala bibliotekens uppgifter och förutsättningar. För att biblioteken ska kunna verka i takt med omvärlden krävs ständig utveckling och lärande. De fyra utvecklingsområden som nämns i planen är relevanta och övergripande, de kan inrymma många olika delar av bibliotekens verksamhet. Tyvärr är de insatser som nämns under de olika

utvecklingsområdena i liten utsträckning proaktiva. Insatserna handlar huvudsakligen om stöd och kartläggningar. Insatserna borde i större grad även handla om kvalitetsoch metodutveckling, inspiration, systematisk och kvalificerad kompetens utveckling och ha ambitionen att anknyta till forskning och vad som händer i omvärlden inom biblioteksområdet. Texten under utvecklingsområdet "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" är otydlig och behöver förtydligas. Vad innebär det att alla bibliotek i länet ska ha personal med "kunskaper i olika språk och kommunikation"? Till det strategiska arbetet hör också arbetet med olika medier och informationsresurser. Under de senaste åren har många av de traditionella strukturerna inom medieområdet raserats. Förändringar när det gäller teknik, infrastruktur, låneströmmar, nya språkgrupper i kommunerna mm skapar ett stort behov av omvärldsbevakning, samordning och utveckling inom medieområdet hos kommunbiblioteken. Behovet av mediekompetens är större än någonsin, hos bibliotekspersonalen och i samhället. Samtidigt som vi har tillgång till större mängder information än någonsin tidigare, är också mycket av denna information vinklad eller felaktig. Samutnyttjande av resurser, gemensamma avtal och fortbildningar för länets bibliotek är en viktig del av regionbibliotekets arbete. Tillgången till medier är en förut sättning för bibliotekens arbete. Mediehantering som strategisk fråga bör lyftas fram som ett utvecklingsområde i planen eller ingå som ett tydligt mål under något av de nuvarande utvecklingsområdena. Bilaga 1är både otydlig och inkomplett och bör utgå. Kommunstyrelsens arbetsutskott anser sammanfattningsvis att: Planen bör formuleras om så att de olika parternas roller tydligt framgår; folkbiblioteken som den faktiska målgruppen för regionbibliotekets arbete, övriga bibliotek och övriga samarbetspartners som t.ex. folkhögskolor och studieförbund. I samband med att organisationen av det regionala utvecklingsansvaret förändras år 2019, bör biblioteksverksamheten lyftas fram som en regional utvecklingsfråga. Insatserna inom de fyra utvecklingsområdena bör utvecklas till att i större grad även handla om kvalitetsoch metodutveckling, inspiration, systematisk och kvalificerad kompetens utveckling samt ha ambitionen att anknyta till forskning och vad som händer i omvärlden inom biblioteksområdet. Texten under utvecklingsområdet "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" behöver

förtydligas. Mediehantering som strategisk fråga bör lyftas fram som ett utvecklingsområde i planen eller ingå som ett tydligt mål under något av de nuvarande utvecklingsområdena. Bilaga 1bör utgå. Regionförbundet Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna redovisat yttrande gällande Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län. Bakgrund Regionbiblioteket i Kalmar län har i hög grad varit delaktigt i framtagande av den Regionala Biblioteksplanen och har inget att tillägga. Det har varit viktigt att få en tydlig bild av målsättning och arbete under en period av fyra år. Planen följer svensk bibliotekslag. Övergripande mål Grunden för all biblioteksverksamhet är det demokratiska samhället med fri tillgång till litteratur och information för alla. Barn och unga, tillgänglighet och integration är prioriterade områden. Utvecklingsområden Biblioteken som mötesplats. Biblioteken ska vara en mötesplats i det demokratiska samhället och verka för delaktighet, tillgänglighet och lärande. Biblioteken för litteratur och läsfrämjande. Litteraturen ska etableras inom länets konst och kulturutbud. Länet ska kännetecknas av litteratur, poesi, skrivande, berättande och öppen debatt samt glädje och lusten till läsning och integration. Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet. Alla bibliotek i länet ska ha personal med adekvat utbildning inom olika områden, kunskaper i olika språk och kommunikation. Jämställd biblioteksverksamhet. På länets bibliotek ska både personal och besökare känna sig inkluderade och välkomna. Länets bibliotek ska drivas utifrån ett jämställt perspektiv avseende bemötande och utbud till såväl kvinnor, män och hbtq-person

Kalmar läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet, som är en samorganisation för folkbildningen, har goda erfarenheter av tidigare samverkan med Regionbiblioteket, främst inom Digidel, men också andra projekt som läsfrämjande. Dessa projekt har haft det gemensamt att de finansierats externt. Vi konstaterar att det är glädjande att folkbildningen nämns på flera ställen som en viktig partner i det regionala arbetet. Folkbiblioteken är också en av de klassiska grenarna av folkbildningen tillsammans med studieförbund och folkhögskolor. Just litteratur och läsande ordet- spelar en stor roll också i dagens folkbildningsverksamheter. Vi vill dock påpeka att folkbildningen till sin karaktär i huvudsak är en verksamhet som vänder sig till vuxna och att det ingalunda är en självklarhet för studieförbund och definitivt inte för folkhögskolorna att samordna insatser för exempelvis läsfrämjande bland barn och unga. Vi ser positivt på en utvecklad samverkan mellan länsbildningsförbundet och regionbiblioteket men vill också uppmärksamma er på att länsbildningsförbundet är en organisation som drivs på medlemmarnas uppdrag och finansieras av dem. Det finns idag inga verksamhetsresurser i länsbildningsförbundet utan varje enskilt projekt måste finansieras i en egen verksamhetsbudget. Om kulturnämnden ser Länsbildningsförbundet som en regional samverkanspartner med uppgift att företräda den samlade folkbildningen är det viktigt att inledningsvis föra diskussionen om ambitioner kontra resurser. Kalmarsunds gymnasieförbund Bakgrund Från kulturnämnden, Kalmar läns landsting, har inkommit ett förslag till regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021, där gymnasieförbundet ges tillfälle att yttra sig. Planen är ett strategiskt styrdokument för regional biblioteksverksamhet och har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, regionförbundet, landstinget och kommunal biblioteksverksamhet. Det är länets första regionala biblioteksplan och den anger regionbibliotekets mål för biblioteksverksamheten inom kultursamverkansmodellen. Den regionala biblioteksplanen innehåller ett övergripande mål för all biblioteksverksamhet; att grunden för all biblioteksverksamhet är det demokratiska samhället med fri tillgång till litteratur och information för alla. Prioriterade områden är barn och unga, tillgänglighet och integration. Därefter följer fyra utvecklingsområden med tillhörande mål: Biblioteken som mötesplats, Biblioteken for litteratur och läsfrämjande, Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet samt Jämställd biblioteksverksamhet. Dessutom finns en punkt kring uppföljning av planen. Utgångspunkt för biblioteksplanen är följande styrdokument: Bibliotekslagen, Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020, Regional kulturplan Kalmar län 2015-2017 samt Regional Digital Agenda

Regional biblioteksplan I bibliotekslagen 17 anges att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Kalmarsunds gymnasieförbund ställer sig positiv till att regionens första biblioteksplan nu är framtagen och ser fram emot ett strategiskt samverkans-, kvalitetsoch utvecklingsarbete bland de olika bibliotekstyper som finns i kommunerna. I Kalmarsunds gymnasieförbunds remissyttrande kommer de olika delarna i biblioteksplanen att belysas i den ordning de presenteras, d.v.s. rubrik för rubrik. Biblioteksplanens inledning I den regionala biblioteksplanens inledning ges, genom hänvisningar till skrivningar i bibliotekslagen, en kort beskrivning av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag och inriktning, vilket tydliggör planen och sätter den i ett sammanhang. Här anges också de övriga styrdokument, fram- för allt regionala sådana, som utgjort ett underlag i framtagandet av planen. Ytterligare en mindre hänvisning till dessa ges också i bilaga 3. Då dessa styrdokument dock inte är allmänt kända för användare och läsare av planen hade förbundet gärna sett ett tydliggörande när det gäller hur dessa styrdokument format innehållet i planen, kanske genom en tydligare koppling mellan dessa och de övergripande mål och utvecklingsområden som presenteras längre fram. Syfte och övergripande mål Den regionala biblioteksplanens syfte presenteras och likaså det över- gripande målet för all biblioteksverksamhet. Förbundet ser här en tydlig koppling till bibliotekslagen och syfte och mål är tydligt. Vad gäller formu leringen "Barn och unga, tillgänglighet och integration är prioriterade områden" råder dock vissa frågetecken - inte kring innebörden utan på vilket sätt dessa prioriterade områden i planen korresponderar med de utvecklingsområden som presenteras senare. Kanske är dessa prioriterade områden ett slags horisontella mål som även ska genomsyra de mål som anges inom de olika utvecklingsområdena? Här ser förbundet gärna ett för- tydligande som anger hur de olika målen förhåller sig till varandra. Genom en mer explicit koppling till de styrdokument som utgör en bas för framtagandet blir det också tydligare på vilket sätt de olika styrdokumenten möts i planen. Utvecklingsområden Fyra utvecklingsområden för regionens strategiska arbete presenteras och dessa kan anses vara väl valda. För att förtydliga varför dessa områden särskilt lyfts under denna tidsperiod ser förbundet gärna, som tidigare nämnts, att utvecklingsområdena sätts i ett sammanhang

Biblioteken som mötesplats De mål som anges för utvecklingsområdet "Biblioteken som mötesplats" kan anses vara relevanta och angelägna. Utifrån förbundets perspektiv uppskattar vi särskilt regionbibliotekets samordnande uppdrag vad gäller bibliotekens insatser kring de prioriterade områdena. De två första målen är emellertid väldigt lika; det handlar om att "främja yttrandefrihet och fri information" på regional nivå samt om att "lyfta /.../ frågor om yttrandefrihet och fri information" ur lokalt och globalt perspek tiv. Här kan förbundet tänka sig en stringentare formulering för att särskilja målen ytterligare, alternativt att målet formuleras som ett arbete som både främjar och lyfter frågor kring yttrandefrihet och fri information ur olika perspektiv och på olika nivåer. Kalmarsunds gymnasieförbund ser gärna att ytterligare ett mål tas med; ett som tydligare anger bibliotekens roll (oavsett bibliotekstyp) för att minska den digitala klyftan. Ett av de angivna målen anger visserligen att regionbiblioteket ska stödja den fysiska och digitala tillgängligheten till bibliotekens tjänster och utbud. Förbundet ser emellertid inte att den formuleringen täcker det uppdrag och den roll biblioteken kan och bör spela i ett digitaliserat samhälle. I bilaga 2 nämns Internet, den tekniska utveck lingen samt informationsexplosionen som några av de omvärldsfaktorer som kommer att påverka biblioteksvärlden. I den regionala digitala agendans del 2 nämns bland annat under rubriken Kompetens flera prioriterade insatser där bibliotek, både folk-, skol- och andra utbildningsbibliotek, på olika sätt kan vara en del i arbetet. Detta är ett mål som bör förtydligas. Biblioteken för litteratur och läsfrämjande Att den regionala biblioteksplanen lyfter bibliotekens roll för litteratur och läsfrämjande är något Kalmarsunds gymnasieförbund ser positivt på. Målen är adekvata men vi ser gärna ett förtydligande kring vad som skiljer kart- läggningen av litteraturområden från att arbeta fram en handlingsplan för detsamma. En viss oklarhet råder kring innehållet i följande mening: "Länet ska kännetecknas av litteratur, poesi, skrivande, berättande och öppen debatt samt glädjen och lusten till läsning och integration" (vår kursivering). Ska länet kännetecknas av glädje och lust till integration? Ska litteratur och läsning i så fall vara en väg till integration? Integration är ett övergripande mål och vi ser gärna att formuleringen förtydligas kring hur läsning, litteratur och öppen debatt hör ihop med integration. Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet Kalmarsunds gymnasieförbund noterar med glädje att detta utvecklingsområde tas med. Regionbibliotekets roll vad gäller kompetensutveckling anpassad efter omvärldsfaktorer, att erbjuda mötesplatser för erfarenhetsutbyte och samordning mm har länge varit en viktig och väl fungerande insats och förbundet ser fram emot en fortsatt expansiv utveckling inom detta utvecklingsområde. Särskilt uppskattas regionbibliotekets arbete vad gäller att ta fram en regional skolbiblioteksstrategi och förbundet hoppas att en sådan ska stödja utvecklandet av kommunernas skolbiblioteksverksamheter och i förlängningen också elevernas lärande. Förbundet ser emellertid gärna att även syftet med framtagandet av denna strategi formuleras och anges i denna regionala biblioteksplan.

Kalmarsunds gymnasieförbund noterar att bibliotekens roll har utvecklats och att många kompetenser idag behövs för att kunna ha en bred verksamhet, anpassad till kommuninvånarnas/elevernas/studenternas behov. Formuleringen att "alla bibliotek i länet ska ha personal med adekvat utbildning inom olika områden" anser förbundet emellertid vara olyckligt vag. I skollagen definieras inte närmare vilken kompetens som bör/ska bemanna skolbiblioteken, vilket också noteras i biblioteksplanens bilaga 3. Mot bakgrund av att 1) statistik över skolbiblioteksverksamheterna visar att låg bemanningsgrad och brist på adekvat utbildad personal är en av orsakerna till en eftersatt skolbiblioteksverksamhet 2) att förarbeten till den gamla bibliotekslagen uttryckte en förhoppning att biblioteksplanerna skulle gagna den ofta försummade skolbiblioteksverksamheten samt att 3) detta utvecklingsområde har som mål att ta fram en regional skolbiblioteksstrategi bör det i planen definieras att adekvat utbildning i det här fallet innebär en utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap på flertalet tjänster. Jämställd biblioteksverksamhet Kalmarsunds gymnasieförbund ser positivt på initiativet att lyfta jämställd biblioteksverksamhet som utvecklingsområde. Biblioteksråd och uppföljning I Kungliga bibliotekets skrift Biblioteksplan 2.0 anges att en biblioteksplan bör ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning på sådan nivå att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. På detta följer att planen bör vara konkret och visa på mål och medel. För att kunna följa upp målen bör dessa också vara mätbara; antingen i form av nyckeltal för verksamheten, genom brukarundersökningar, självvärdering, processuppföljning m.m. Målen i planen bör även vara tidsatta, så att det klart framgår när de ska vara uppnådda eller genom- förda; t ex vid varje verksamhetsårs slut, lässårsslut eller då biblioteksplanens livslängd går mot sitt slut. Mot bakgrund av ovanstående samt det faktum att den regionala biblioteksplanen som nu föreligger på intet sätt anger hur och när uppföljning ska ske, ser förbundet gärna att målen i den regionala biblioteksplanen, i de fall så krävs, konkretiseras och att planen för hur och när alla mål ska följas upp preciseras ytterligare. Förbundet ser också gärna att regionbibliotekets ansvar vad gäller uppföljningen av den egna planen därutöver klargörs. Förbundet ser positivt på inrättandet av en referensgrupp som stöd för upp- följningen. Kungliga biblioteket (KB) är den myndighet som tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna ska följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. I den regionala biblioteksplanen anges detta genom två citat, tagna från KB:s myndighetsinstruktion, som inleder den regionala biblioteksplanens insatser kring uppföljning av planen. Emellertid ser förbundet inte att dessa citat är särskilt klargörande utan föreslår att det räcker att definiera KB:s uppdrag i löpande text.

Västerviks kommun Bakgrund och ärende Landstinget i Kalmar län har i skrivelse 23 maj 2016 gett Västerviks kommun möjlighet att yttra sig angående Regional biblioteksplan. Planen är ett strategiskt styrdokument för regional biblioteksverksamhet och har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, regionförbundet, landstinget och kommunal biblioteksverksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning har inom ramen för biblioteksverksamheten, i samverkan med barn och utbildningsförvaltningen, arbetat fram ett remissvar till Landstinget i Kalmar län. Förvaltningens yttrande Bibliotekslagstiftningen anger att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja och utveckla de folkbibliotek som är verksamma i länet. En länsövergripande biblioteksplan är av stor betydelse för regionen och det är därför viktigt att den regionala planen anger hur detta främjande arbete ska genomföras. Regionbiblioteket har en avgörande roll i frågor som rör omvärldsbevakning, utvecklingsfrågor och kompetensutveckling. Det är därför önskvärt att den regionala biblioteksplanens övergripande mål är mätbara. Västerviks kommun anser att: Målen bör förtydligas och preciseras. Biblioteksplanens omfattande betoning på att främja och stödja i förhållande till bibliotekslagens direktiv, gör att planen blir alltför otydlig på flera punkter. Kommunen önskar en starkare betoning på utveckling och konkreta mål som är mätbara. folkbibliotek, folkhögskolor och/eller studieförbund. Det vore önskvärt med en mer offensiv regional biblioteksplan, som tydligt pekar ut i vilken riktning länets bibliotek ska gå. Ambitionen bör vara att biblioteken i Kalmar län ska ligga i framkant av utvecklingen inom biblioteksvärlden samt inom den digitala utvecklingen enligt regional digital agenda. Det vore önskvärt att biblioteksplanen lägger större tonvikt på omvärldsbevakning och fortbildning som är kopplad till funktionen. Kommentarer kring planens formuleringar: Under rubriken INLEDNING (s. 2) Genom kultursamverkansmodellen finansierar Landstinget i Kalmar län regionbiblioteket tillsammans med Statens Kulturråd. Kommentar: Det vore önskvärt med en förklaring eller hänvisning till vad kultursamverkansmodellen innebär. Citat från bibliotekslagen (s. 2):

att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Kommentar: Kommunen anser att det är för stor betoning på att främja och stödja inom ramen för den regionala biblioteksplanen med tanke på bibliotekslagens direktiv. En starkare betoning på utveckling vore önskvärt och konkreta mål som är mätbara är av stor vikt för att utvecklingen ska kunna ske. Under rubriken MÅL - Regionbiblioteket ska stödja biblioteken som mötesplats genom att: Främja yttrandefrihet och fri information i ett regionalt sammanhang. Lyfta aktuella frågor om yttrandefrihet och fri information ur ett såväl lokalt som globalt perspektiv. Kommentar: Ett förtydligande gällande regionalt sammanhang vore önskvärt. Vad avses? De två punkterna går också i stor utsträckning in i varandra. Under rubriken MÅL Regionbiblioteket ska stödja bibliotekens verksamhet med litteratur och läsfrämjande genom att: Kommentar: Vad avses med begreppet det litterära arvet? Kommunen ställer sig frågande till såväl formulering som prioritering. Under rubriken BIBLIOTEKSERVICE MED GOD KVALITET I HELA LÄNET (s. 4) Alla bibliotek i länet ska ha personal med adekvat utbildning inom olika områden, kunskaper i olika språk och kommunikation Kommentar: För ett mindre bibliotek kan det vara mycket svårt att rekrytera personal med kunskaper i olika språk, eftersom det för många kommuner numera är svårt att överhuvudtaget rekrytera personal. Kommunen önskar ett förtydligande gällande adekvat utbildning i det här sammanhanget. Vilka utbildningskrav ska ställas för att kommunerna ska anses leva upp till den Regionala biblioteksplanen? Medverka till kompetensdelning mellan bibliotek. Kommentar: Det vore önskvärt att planen tydligare preciserar vad det skulle innebära. Punkterna: Medverka till kompetensdelning mellan bibliotek. och Erbjuda en mötesplats för erfarenhetsutbyte går in i varandra. Kommunen önskar en regional kartläggning av speciella kompetenser i syfte att resursoptimera och öka servicenivån gentemot besökarna. Man bör utreda hur samordnade resurser kan tillgängliggöras genom digital teknik, till exempel genom resursuppdrag finaniserat genom regionala medel. På så sätt skulle specialistkompetens kunna användas i hela länet genom digitala verktyg. Bilaga 1 (s. 6) Medieanslag per kommun och per inv. Vilket år är uppgifterna baserade på? Västerviks kommuns medieanslag för 2016 är 1 412 tkr. Angivna summor i kolumnerna gällande medieanslag per kommun och per invånare är felaktiga, uträkningen stämmer ej.

Under rubriken BIBLIOTEK INOM GRUNDSKOLA, GYMNASIUM OCH UNIVERSITET (s. 6) det är endast gymnasiebiblioteken som kan sägas ha en rimlig bemanning. Kommentar: Vad innebär rimlig bemanning inom Kalmar län och hur har man kommit fram till att det endast är gymnasieskolan som har en rimlig bemanning? Skollagen ger här inga direktiv. Det är enligt lag rektor som avgör hur stor bemanning som ska finnas för att klara de uppsatta kraven. Det vore önskvärt att den regionala planen utvecklar skrivningen kring bemanning av skolbibliotek och att planen i så fall uttrycker att skolbiblioteken ska ha en rimlig bemanning, en bemanning som möjliggör att lagkrav och läroplansmål kan nås. Under rubriken UNIVERSITETSBIBLIOTEK (s. 6) Linneuniversitetet har bibliotek både i Kalmar och Växjö, dessutom sköter man det medicinska biblioteket åt landstinget. Ordet bibliotek bör bytas ut till e-bibliotek, vilket tydliggörs även under rubriken Det medicinska e-biblioteket på s. 7. Hultsfreds kommun Kommunstyrelsen är positiv till förslaget om regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 men anser att större vikt bör läggas vid att beskriva konkreta insatser samt att målen inom de fyra utvecklingsområdena, i högre grad ska handla om metod och kvalitetsutveckling, inspiration och fortbildning.

Borgholms kommun Landstinget i Kalmar län har skickat förslag till Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 för yttrande. Det är länets första regionala biblioteksplan och den anger regionbibliotekets mål för biblioteksverksamheten. Utbildningsnämnden har erbjudits möjlighet att yttra sig över förslaget till regional biblioteksplan. Utbildningsnämnden lämnar följande yttrande: I bibliotekslagen formuleras det regionala uppdraget i 11: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. I den Regionala biblioteksplanen som strategiskt underlag bör det förtydligas att den primära målgruppen är kommunernas folkbibliotek. Positivt är att man även ser skolbiblioteken som en tydlig målgrupp, då de ofta i de små kommunerna har samma huvudman och är integrerat med folkbiblioteken. Men man bör skilja på övriga bibliotek och andra samarbetspartners som folkhögskolor och studieförbund. Detsamma bör gälla den tänkta referensgruppen som bör bestå av företrädare främst för kommunernas folk- och skolbibliotek och där andra samarbetspartners från folkhögskolor och bildningsförbund kan medverka vid behov. De tre ledorden - samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet- i uppdraget att bedriva regional biblioteksverksamhet är viktiga och bör genomsyra samtliga mål. Särskilt viktigt är det att lyfta fram kvalitetsbegreppet som saknas i vissa delar av planen. Kvalitets- och metodutveckling som är kopplad till forskning inom biblioteksområdet och som kan ge verktyg för biblioteken att arbeta med kvalitetsutveckling. Som det nu är formulerat så handlar målen mer om att stödja och kartlägga insatserna. Det förändrade medielandskapet ställer stora krav på det enskilda biblioteket både när det gäller kompetens och omvärldsbevakning. Det bör vara ett gemensamt mål som omfattar alla invånare i regionen att ha samma möjlighet att ta del av litteratur och information och att tillgången ska var fri och jämlik. Detta gäller både tryckta och digitala medier och resurser. Det kan utvecklas genom den samverkan som sker idag med de gemensamma mediebestånden på ett effektiv och ekonomiskt hållbart sätt och genom strategisk omvärldsbevakning och gemensam kompetenshöjning. Det är av stor vikt när det gäller det läsfrämjande arbetet att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet säger Kulturrådet i sitt handlingsprogram för Läsfrämjande verksamhet, 2014. Bilaga 1 bör utgå eftersom dokumentet är ofullständigt och inte tillför planen någon tydlig bild av bibliotekslandskapet.

Torsås kommun Landstinget i Kalmar läns kulturnämnd har skickat ut förslag till Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2020. Planen är ett strategiskt styrdokument för regional biblioteksverksamhet. Torsås kommun har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till regional biblioteksplan. I bibliotekslagen formuleras det regionala uppdraget: Varje landsting och de kommuner som ingår i ett landsting ska driva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotek som är verksamma i länet. De fyra utvecklingsområdena i biblioteksplanen är: Biblioteken som mötesplats. Biblioteken för litteratur och läsfrämjande. Biblioteksservice för god kvalitet i hela länet. Jämställd biblioteksverksamhet. De uppsatta målen för respektive utvecklingsområde handlar till stor del om samordning och kartläggning. Detta är viktiga delar för länets bibliotek men en större vikt bör läggas vid mer konkreta insatser. Biblioteken behöver inspiration, få till sig metoder för verksamhets- och kvalitetsutveckling och kontinuerlig fortbildning. Omvärldsbevakningen är en omöjlighet att hinna med för ett litet bibliotek liksom att hålla hög kvalitet på digitala tjänster. Torsås kommun ställer sig positiva till biblioteksplanen men anser att målen för respektive utvecklingsområde bör utvecklas. Mörbylånga kommun Beskrivning av ärendet Kulturnämnden i Landstinget i Kalmar län har begärt Mörbylånga kommuns yttrande över förslaget till regional biblioteksplan för regionbiblioteket i Kalmar län, 2017-2021.

Beslutsunderlag Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län, 2017-2021. Förvaltningens yttrande, daterat den 8 september 2016. Tjänsteskrivelse, daterad den 8 september 2016. Överväganden Planen bör formuleras om så att de olika parternas roller tydligt framgår. Insatserna inom de fyra utvecklingsområdena bör utvecklas till att i större grad även handla om kvalitetsoch metodutveckling, inspiration, systematisk och kvalificerad kompetensutveckling samt också ha ambitionen att anknyta till forskning och vad som händer i omvärlden inom biblioteksområdet. Texten under utvecklingsområdet "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" behöver förtydligas. Mediehantering som strategisk fråga bör lyftas fram som ett utvecklingsområde i planen eller ingå som ett tydligt mål under något av de nuvarande utvecklingsområdena. Dessutom framgår det inte tydligt i kartläggningen om det finns skolbiblioteksverksamhet på alla skolor i regionen. 2-överväganden Förslaget till beslut påverkar inte något av perspektiven i kommunstyrelsens reglemente 2. Förvaltningens förslag till beslut Anta det bifogade yttrandet. Förvaltningens synpunkter Folkbiblioteken är den regionala biblioteksverksamhetens primära målgrupp vilket inte framgår av förslaget. Detta bör formuleras om så att de olika rollerna framgår tydligt. Folkbiblioteken som den faktiska målgruppen för regionbibliotekets arbete, bör skiljas från övriga bibliotek och andra samarbetspartners som till exempel folkhögskolor och studieförbund. Att främja folkbibliotekens samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet ställer höga kompetenskrav. I grunden handlar regionbibliotekets arbete

om att fungera utjämnande. Många kommunbibliotek är små och har begränsade möjligheter att på egen hand omvärldsbevaka och driva utveckling. Regionbiblioteket är den instans som ska bistå de kommunala biblioteken med detta vilket kräver gedigen ämneskompetens, yrkeserfarenhet och insikt i de kommunala bibliotekens uppgifter och förutsättningar. För att biblioteken ska kunna verka i takt med omvärlden krävs ständig utveckling och lärande. De fyra utvecklingsområden som nämns i planen är relevanta och övergripande, de kan inrymma många olika delar av bibliotekens verksamhet. Tyvärr är de insatser som nämns under de olika utvecklingsområdena i liten utsträckning proaktiva. Insatserna handlar huvudsakligen om stöd och kartläggningar. Insatserna borde i större grad även handla om kvalitetsoch metodutveckling, inspiration, systematisk och kvalificerad kompetensutveckling och ha ambitionen att anknyta till forskning och vad som händer i omvärlden inom biblioteksområdet. Texten under utvecklingsområdet "Biblioteksservice med god kvalitet i hela länet" är otydlig och behöver förtydligas. Vad innebär det att alla bibliotek i länet ska ha personal med "kunskaper i olika språk och kommunikation"? Till det strategiska arbetet hör också arbetet med olika medier och informationsresurser. Under de senaste åren har många av de traditionella strukturerna inom medieområdet raserats. Förändringar när det gäller teknik, infrastruktur, låneströmmar och nya språkgrupper i kommunerna skapar ett stort behov av omvärldsbevakning, samordning och utveckling inom medieområdet hos kommunbiblioteken. Behovet av mediekompetens är större än någonsin, både hos bibliotekspersonalen och i samhället. Samtidigt som vi har tillgång till större mängder information än någonsin tidigare är också mycket av denna information vinklad eller felaktig. Samutnyttjande av resurser, gemensamma avtal och fortbildningar är väsentliga delar av regionbibliotekets utbud. Tillgången till medier är en förutsättning för bibliotekens arbete. Mediehantering som strategisk fråga bör

lyftas fram som ett utvecklingsområde i planen eller ingå som ett tydligt mål under något av de nuvarande utvecklingsområdena. Bilaga 1 som beskriver "Bibliotekslandskapet i Kalmar län", är både otydlig och inkomplett och bör utgå. Kalmar kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till remissvar gällande Regional biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län 2017-2021. Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta kulturoch fri- tidsnämndens förslag som sitt. Bakgrund Länets första regionala biblioteksplan har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, regionförbundet, landstinget och kommunal bibliotekssamverkan. Den regionala biblioteksplanen anger regionbibliotekets mål för biblioteksverksamheten inom kultursamverkansmodellen. Kommunstyrelsen har ombetts att yttra sig angående Regional biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län 2017-2021. Remissyttrandet har skett i samverkan med barn- och ungdomsnämnden samt Södermöre kommundelsnämnd. Nämnderna är mycket positiva till att en regional biblioteksplan formuleras som ska vara länets strategiska styrdokument för regional biblioteksplan och vill därför gärna lämna ett yttrande. Nämnderna ställer sig positiva till att den Regionala planen är framtagen utifrån gällande styrdokument 2016; bibliotekslagen, Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020, Regional kulturplan län 2015-2017 och Regional Digital Agenda. Regional biblioteksplan s 3 Den regionala biblioteksplanen är ett strategiskt underlag för samverkan och kvalitetsoch utvecklingsarbete med kommunernas folkbibliotek, skolbibliotek, folkhögskolor och studieförbund. För att ge planen en mer tydlighet bör de olika

samarbetspartnernas biblioteks- uppdrag definieras. Därmed ges en bättre förutsättning för samverkan. Jämlik biblioteksverksamhet s 4 Under rubriken Jämställd biblioteksverksamhet står följande: På länets bibliotek ska både personal och besökare känna sig inkluderade och välkomna. Länets bibliotek ska drivas utifrån ett jämställt perspektiv avseende bemötande och utbud till såväl kvinnor, män och hbtq-personer. För att alla ska känna sig välkomna och inkluderade på länets bibliotek, så bör alla diskrimineringsgrunder beaktas och inte bara kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. Rubriken och texten bör därför ändras till följande: På länets bibliotek ska både personal och besökare känna sig inkluderade och välkomna. Länets bibliotek ska drivas utifrån ett jämlikt perspektiv avseende bemötande och utbud till alla. Biblioteksråd och uppföljning s 4 Den regionala biblioteksstrategin ska kopplas till nationell nivå via en referensgrupp som ska samordna uppföljning av kommunala och landstingets biblioteksplaner samt rapportera till Kungliga biblioteket, Regionförbundets styrelse samt till Landstingets kulturnämnd. Sammansättningen av referensgruppen är av stor vikt och att dess olika uppdrag inom biblioteksområdet är definierat. Faktabilagan 1 Bibliotekslandskapet i Kalmar län en kort beskrivning Under rubriken Bibliotek inom grundskola, gymnasium och universitet i bilaga 1,står följande: Skolbiblioteken vänder sig till elever och lärare samt erbjuder i varierande omfattning litteratur, läsfrämjande insatser och undervisning i informations- sökning. Personalbemanningen varierar i mycket stor utsträckning och det är endast gymnasiebiblioteken som kan sägas ha en rimlig bemanning. Biblioteks- verksamheten styrs av skollagen: 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Att generalisera och utan grundläggande fakta, jämföra bemanning på gymnasieskolan och grundskolan bör tas bort ur

den regionala biblioteksplanen. Vi föreslår att meningen på s 6, tredje stycket, andra meningen kortas ner till personalbemanningen varierar i mycket stor utsträckning. Faktabilagan 2 Omvärld och trender i sammanfattning Bilaga 2, Omvärld och trender i sammanfattning är positiv men en återkoppling mellan dessa och utvecklingsområdena med dess mål som görs i den Regionala biblioteksstrategin skulle förtydliga hur regionbiblioteket ska förhålla sig till och arbeta för dessa omvärldsfaktorer och trender. Det är viktigt att poängtera att prioriteringar i verksamheten bibliotekens funktion i framtiden saknas även på nationell nivå. Nybro kommun Lärande- och kulturnämnden yttrar sig över förslaget till regional biblioteksplan för Nybro kommuns räkning. Lärande- och kulturnämnden lämnar följande yttrande: I bibliotekslagen formuleras det regionala uppdraget i 11: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att stärka samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotek som är verksamma i länet. Den regionala biblioteksplanen är av stor betydelse för folkbiblioteken i länet, och det är viktigt att den regionala planen är strategisk, tydlig och framåtsträvande. Lärande- och kulturnämnden anser att: Det tydligare bör anges att det är biblioteken i länet, med huvudfokus på folkbiblioteken som är Regionbibliotekets primära målgrupp. Samverkan med andra bibliotek och övriga samarbetspartner bör förtydligas. De fyra utvecklingsområden som tas upp i planen är till stora delar, relevanta och övergripande. Medan målen/insatserna genomgående bör utvecklas, bli tydligare och mer offensiva. Det står mycket om stöd och kartläggning, men väldigt lite om verksamhetsutveckling och kvalitét. Stärka, inspirera och kompetensutveckla personal inom folkbiblioteken är ett primärt uppdrag som ytterligare bör lyftas fram. Mediehantering är en strategisk fråga som bör ingå som ett mål. Att främja en likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet för alla invånare i länet är ett viktigt uppdrag för Regionbiblioteket.

Omvärldsbevakning är en viktig uppgift för Regionbiblioteket. I planen bör man precisera och utveckla temat. Det är önskvärt att planen inte sträcker sig längre än till 2020 med tanke på att den nationella biblioteksstrategin kommer finnas på plats 2019. Innehållet i den nationella biblioteksstrategin kan komma att påverka uppdraget. Bilaga 1; Bibliotekslandskapet i Kalmar län en kort beskrivning. Texten måste uppdateras eller helt arbetas om. Den är inte fullständig och innehåller sakfel, bland annat om Nybro kommuns medieanslag.

1 Kulturnämnden Regional Biblioteksplan för Regionbiblioteket i Kalmar län 2017 2021

2 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 30-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken utvecklades till länsbibliotek vars viktigaste uppgift var medieförsörjning. Från att ha haft rollen som lånecentraler och depåbibliotek har den regionala biblioteksverksamheten genom bibliotekslagen utvecklats till få en strategiskt utvecklande regional roll genom att stödja samverkan, verksamhets- och kvalitetsutveckling. I bibliotekslagen formuleras det regionala uppdraget: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Regionbiblioteket i Kalmar län är placerat på Regionförbundet i samverkan med regional utveckling. Genom kultursamverkansmodellen finansierar Landstinget i Kalmar i län regionbiblioteket tillsammans med Statens Kulturråd. Regionbiblioteket i Kalmar läns uppgift är att samverka med kommunernas folk- och skolbibliotek, regionbiblioteken i angränsande län, Föreningen Sveriges läns- och regionbibliotekarier samt folkhögskolorna och folkbildningen genom Kalmar Läns Bildningsförbund. På nationell nivå samverkar Regionbiblioteket med Kungliga biblioteket och Myndigheten för tillgängliga medier. I biblioteksplanen 17 ställs krav på: Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 är länets strategiska styrdokument för regional biblioteksverksamhet. Det är länets första regionala biblioteksplan och den anger regionbibliotekets mål för biblioteksverksamheten inom kultursamverkansmodellen. Biblioteksplanen är framtagen utifrån gällande styrdokument 2016: Bibliotekslagen Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020 Regional kulturplan Kalmar län 2015-2017 Regional Digital Agenda Regionbiblioteket ska medverka till att biblioteksplanen förverkligas, prioritera målen i årliga verksamhetsplaner samt följa upp planen.