Hälsa och friskvård i närområdet 1/10 Projektredovisning av förstudien Hälsa och friskvård i närområdet 1. Vilket projekt redovisas? Journalnummer 09/37 Projektnamn Stödmottagare Hälsa och friskvård i närområdet Virudden Utveckling AB 2. Personer som kan svara på frågor om projektet: Annelie Hanebring, Furulundsgatan 35, 621 54 Visby, 0498-279670 el 0707-250297. Kristina Olsson, När Gangvide 513, 62348 Stånga, 0739-621897. Kristina Pettersson, När Hallbjärs 619, 62348 Stånga, 0705-642064. Anders Lindström, När Bosarve 178, 62348 Stånga, 0702-492115. 3. Sammanfattning av projektet. Bakgrunden till projektidén. Allt fler människor på landsbygden drabbas av sämre livskvalitet. Det gäller såväl yngre som äldre och både kvinnor och män. Ensamboende och ensamarbete påverkar både den fysiska och mentala hälsan. Längre avstånd till samhällsservice och aktiviteter är både ett praktiskt och ett ekonomiskt hinder för ett gott välbefinnande. Den ensamhet många drabbas av måste ersättas av sysselsättning och en fungerande social gemenskap på nära håll. Samtidigt måste målet vara att i ordet livskvalitet lägga in begrepp som fungerande friskvård och hälsa samt sysselsättning och gemenskap. Vad planerades att genomföras i projektet enligt projektplanen? Projektet Hälsa och friskvård i närområdet skulle i samverkan genomföra en förstudie och en testperiod under 2010. Projektet skulle inventera, erbjuda och utöka förutsättningarna för en bättre hälsa och friskvård i närområdet. Det skulle ske genom information och ökad kunskapsnivå samt genom att i närområdet skapa och erbjuda möjligheter för både förebyggande och behandlade vård. Projektarbetet skulle, med samverkan av föreningar som företräder både unga och gamla samt män och kvinnor, skapa möjligheter för ett socialt välbefinnande över ålders- och könsgränserna. Genom projektet skulle det kunna utvecklas och genereras nya verksamheter i närområdet.
Hälsa och friskvård i närområdet 2/10 Det skulle bli en bonus om projektet inte bara höjde livskvalitén utan också skapade arbetstillfällen i närområdet samt utökade servicenivån i bygden med nya företag och aktiviteter. Projektet skulle utvärderas samt visa på vilka möjligheter som kan skapas och vilka förutsättningar som krävs för att öka livskvaliteten på landsbygden. Förhoppningsvis en hälsoprofil för landsbygden som är behovsanpassad och resultatinriktad. Vad genomfördes i projektet? Projektet började med en inbjudan till alla hushåll i sju socknar (det i projektet så kallade närområdet ) att vara med på en hälsofrukosten, vilket blev projektet upptaktsmöte. Vid hälsofrukosten presenterades projektet och kommande aktiviteter, men stor vikt lades vid att undersöka vilka behov och önskemål som fanns bland deltagarna. Vilket bland annat har resulterat i ett stort antal prova-på-aktiviteter under projekttiden, som till exempel: Medicinsk yoga, Chi ball, klassisk massage, meditation, akupressur, Taiji Qigong, naturvandringar, stavgång, gymstart ungdom, gymstart för vuxna, må-bra-mat-föreläsningar, introduktion till löpträning, frigörande dans, gympa för pensionärer, ettar jobbe, enkät, linedance, aktiv och trevlig lördag, företagsträff, ta-hand-om-dig-brunch, rugby, föreläsningsresa till Visby ( Orka vara ledig ), zumba, cirkelträning, power yoga, samordningsträff med gympaledarna, träning innan lördagarnas veckobastun. Vad blev resultatet? Många olika prova-på-tillfällen för att få fram vad man faktiskt vill ha i bygden och vad det finns behov av. Några av aktiviteterna hade lågt deltagande, men största delen av aktiviteterna var populära och bra deltagande. Vid projektets slut finns ett välbesökt och fungerande gym, en yogastudio, nya sociala gemenskapsgrupper och regelbunden pensionärsgymnastik. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ett gym har byggts som passar för alla åldrar och där många har engagerat sig. Alla har fått möjlighet att prova det som man kanske inte annars hade gjort. Många har fått mer insikt och kunskap om kost och hälsa. Skolan har blivit en träffpunkt i större omfattning än förut. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Mycket ideellt arbete och engagemang krävs! Det måste finnas tillräckligt med tid och personer att lägga på projektet. Man får inte ha för få eldsjälar. Det är bra med många tankar. Tänk efter ordentligt före projektstarten hur många eldsjälar som krävs.
Hälsa och friskvård i närområdet 3/10 Det är också viktigt att marknadsföra projektet och kontinuerligt lämna information. Det är viktigt att kontrollera innan man utför något nytt eller ändrar inriktning att det är i linje med projektets ramar. 4. Vilka genomförde projektet? Personer som medverkade i projektet. En anställd projektledare, en styrgrupp bestående av sju personer med representanter från Närheten, När IF och Virudden Utveckling. Huvudansvariga för projektet har varit styrelserna (totalt 18 personer) för de ovan nämnda tre parterna. Övriga som medverkat är olika resurspersoner och arbetsgrupper. Formellt avsatte Leader ekonomiska medel och utsåg en representant att ingå i styrgruppen, men den personen har aldrig varit närvarnade på något möte. På vilket sätt har projektet varit förankrat. Projektplanen och ansökan har varit väl förankrad i bygden. Totalt har ett 30-tal personer varit involverade. Planen har tagits fram i samverkan och diskussion mellan alla berörda parter - Närheten, När IF och Virudden Utveckling. Samarbete med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet. Samarbete har skett på många plan och med många olika parter, till exempel: Gotlands kommuns Folkhälsoenhet och Renhållningsavdelningen, HansaHälsan, Gym 1, Gotlands idrottsförbund, Korpen Gotlands motionsidrottsförening och med lokala företag i bygden. Nya samarbeten som projektet skapat. Samarbetet med olika organisationer, företag och föreningar har absolut ökat se ovan under föregående rubrik. Folkhälsoenheten var en stöttepelare i början av projektet. För dem var projektets inriktning viktigt med tanke på de frågor de arbetar med och gotlänningarna behov av att höja sin hälsostatus. Tidigare ej engagerade personer har blivit kontaktade och tagit ansvar för olika arbetsuppgifter. Andra exempel på nya samarbeten är de mellan När IF och Gym1, Virudden Utveckling och LeviNuet samt HansaHälsan. Här kan också kompletteras med att en aktivitetsgrupp i projektet har knutits till Närheten.
Hälsa och friskvård i närområdet 4/10 5. Varför genomfördes projektet? Fanns det till exempel konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Allt fler människor på landsbygden drabbas av sämre livskvalitet vilket är konstaterat enligt folkhälsoinstitutet. Man vet även att många sitter ensamma i sina hem och behöver sociala mötesplatser. Mycket av detta kom också fram på hälsofrukosten som var upptakten till projektet. Vem riktade sig projektet till? Alla - såväl yngre som äldre och både kvinnor och män - som bor i närområdet. De sju socknarna som ingick i projektets upptagningsområde var När, Lau, Burs, Garda, Lye, Alskog, Stånga. Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Flest deltagare från När socken på aktiviterna, men även från de andra sex socknar som fått utskicken. Målgruppen och vilka som berörts direkt respektive mer indirekt. Målgruppen har varit alla inom det så kallade närområdet, eftersom utskick och inbjudningar har gått ut och riktat sig till alla hushåll i området. Indirekt har besökare i området, såsom turister och sommarboende, samt personer utanför närområdet haft möjlighet att delta på olika aktiviteter. 6. Vad genomfördes i projektet? När genomfördes projektet Projektet startade i februari 2010 och pågick till januari 2011. Vilka aktiviteter genomfördes i projektet? Målsättningen med projektet har varit att höja livskvalitén, positivt påverka både den fysiska och mentala hälsan och att skapa en fungerande social gemenskap på nära håll, öka samhällsservicen. Ett gott välbefinnande är en fungerande friskvård, hälsa, sysselsättning och gemenskap har varit hypotesen. Utifrån detta har möjlighet att prova-på både fysiska och social arrangemang som till exempel: Hälsofrukosten, Medicinsk yoga, Chi ball, Klassisk massage, Meditation, Akupressur, Taiji qigong, Naturvandrinar, Gymintroduktion, Gymnastik, Stavgång, Må-bra-mat-föreläsningar, Introduktion till löpträning, Frigörande dans, Line-dance, Företagsträff, Ta-hand-om-dig-brunch, Rugby, Zumba, Cirkelträning, Power yoga, Samordningsträff med gympaledarna i närområdet och enkätundersökning. Vad har gått som planerat? Det som har blivit bra är gymmet som lockar ungdomar och alla övriga åldrar. Det är även personer där som tränar sjukgymnastik.
Hälsa och friskvård i närområdet 5/10 Ungdomsaktiviteter med en speciell invigning av gymmet och en prova-på-rugby med engelsmän. LeviNuet har öppnat en yoga-studio och ger också massage vilket har blivit bra för bygden. Aktiv lördag är en social gemenskap som har nått en målgrupp från 10-åringar till det äldre gardet. Pensionärsgymnastiken på Närheten blev en bra aktivitet som troligt inte hade blivit av om inte projektet hade haft Skolu som sin bas. Gymnastiken i Garda har fått ett uppsving efter starten med cirkelträning och introduktion i projektet. Ettar jobbe (social träff) var något som var populärt de två gånger vi anordnade det under hösten, men det är viktigt att det är något tema varje gång. Trenden från Visby med Zumba var bra men en instruktör saknas för att fortsätta. Sköna söndag med brunch, chi ball och promenader. Linedance har startats och har bra med deltagare. Har något fungerat bättre än förväntat? Gymmet - som är obemannat - fungerar mycket bra under eget ansvar. Vad har inte gått som planerat? Enkätundersökningen gav inte det svarsresultat (antalsmässigt) som var önskvärt. Det hade förmodligen varit bättre att göra personliga intervjuer. Få deltagare vid gratisbuss till Visby för att lyssna på föreläsare. Opassande tidpunkt för lantbrukare? Ett litet antal företagare komma för att få information om utbudet av bra aktiviteter för sina anställda. Man hade kanske en uppfattning att de flesta tog ett eget personligt ansvar och redan visste vad som fanns att erbjudas? Vilka svårigheter eller hinder har funnits under projektets gång? Det har varit att nå ut med marknadsföringen och att nå fram med informationen. Distributionen av informationsblad kommer inte fram till dem som tackat nej till reklam. Utskick till fastighetsägare gör att hyresgäster utesluts. Affischering i livsmedelsbutikerna begränsar mottagarna till dem som kommer till butiken och uppmärksammar affischen. För att nå ut till alla krävdes personligt engagemang inom projektledningen med rundkörning till alla postlådor. Handläggningstider och byråkratin inom Leader Gotland och Länsstyrelsen har varit påfrestande. Ekonomiskt rörelsekapital i avvaktan på utbetalningar från Leader och Länsstyrelsen. Det finns ett stort behov och önskemål om fotvård i närområdet men inom projektet har man inte lyckats få fram någon. Här finns en marknad för någon som vill utbilda sig?
Hälsa och friskvård i närområdet 6/10 7. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål Att inventera behoven samt höja livskvaliteten och hälsonivån för den lokala landsbygdsbefolkningen. Det skulle ske genom att aktivera, upplysa samt skapa förutsättningarna för att få hälsa och friskvård i närområdet. Höjd livskvalité på landet och ökar attraktionen att bo på landet. Vad blev resultatet? Delvis har behoven kunnat inventeras men enkäten blev inte som vi förväntat oss. Vad som önskades på hälsofrukosten har man fått prova på.. Man har fått möjlighet till föreläsningar i hälsa och därmed kompetensutveckling. Delvis uppfyllda mål, vad är orsaken till detta? Troligen hade enkäten för många frågor i vilket befolkningen i de 7 socknarna tyckte var jobbigt. Olika adressregister komplicerade utskicken. Första utskicket gick som reklam och det andra gick till alla som har sophämtningsabonnemang. Vi ändrade för att många inte har reklam, men vad vi förstod så finns det även fler familjer på varje renhållningsabonnemang. Ändå fick betydligt fler utskick med renhållningsabonnemanget. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling - i så fall på vilket sätt? Med ett fungerade lokalt gym och med tanke på att ett företag inom området hälsa har startat och etablerat sig i När kan man tolka det som hållbar utveckling. Det gynnar också miljön eftersom många inte behöver bil för att motionera. Kontakter och diskussioner under projekttiden kan senare komma att resultera i lokalt lokaliserad verksamhet, som gynnar miljö och utveckling.. Har projektet arbetat med kvinnor, ungdomar och personer med utländsk bakgrund - i så fall på vilket sätt? Ungdomar och kvinnor kan man säga, men inte specifikt personer med utländskbakgrund, vilka är väldigt få inom området. Däremot har projektet haft hjälp av två rugbyspelande engelsmän som delvis bor i socknen. Önskemålet om ett gym kom först och främst från ungdomarna. De aktiviteter som varit har riktat sig till alla, men zumba (latinsk dansgympa), skön söndag, frigörande dans och föreläsningen orka vardagen visade sig locka flest kvinnor. Målsättningen har hela tiden varit att alla skulle kunna vara med, men det är oftast kvinnorna som kommer på aktiviteterna. Det var även så när det erbjöds löparträning med en känd löpare då man trodde det mest riktade sig mot män och ungdomar.
Hälsa och friskvård i närområdet 7/10 Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja, både ledare och deltagare inom projektet har fått en betydande kompetensutveckling inom många ämnesområden. 8. Vilka är projektets mätbara resultat? Projektets resultat, enligt EU:s riktlinjer, som du kan mäta direkt efter projektets slut Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Antal nya företag 2 Antal bevarade arbetstillfällen Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Antal nya produkter, tjänster, tekniker, nätverk och mötesplatser. Antal personer som har fått tillgång till bredband Ev. specifika mätbara resultat för ditt leaderområde: Resultat direkt efter projektets slut Kommentar Män yngre än 25 år Inga arbetstillfällen vid start. Kvinnor Män Kvinnor yngre än 25 år yngre än 25 år yngre än 25 år Män yngre än 25 år 4 Exkl alla prova på 9 tillfällen Kvinnor yngre än 25 år 2 17 3
Hälsa och friskvård i närområdet 8/10 9. Hur har resultatet spridit? Hur har du spridit resultatet av projektet? Alla boende i närområdet som tillhör projektet (de sju deltagande socknarna) var inbjudna söndagen den 23 januari 2011 till en avslutande brunch och föreläsningsdag. Anders Glifberg talade om Maten och rörelsens betydelse vid prestation och gymmets historia. Tönu Saartok föreläste på temat Kan man hålla sig frisk men pratade även om sitt arbete vid HansaHälsan. Projektet redovisades och man fick också en kompetenshöjning. Vilka andra aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet? HansaHälsan eller de som vill starta en liten vårdcentralfilial, eftersom det som finns efterfrågan på till exempel fotvård, läkare och hälsocoach. Folkhälsoenheten och andra som ska starta projekt som berör detta ämnesområde. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företag och landsbygdsutveckling efter projektet är avslutat? Viktigt att se vad det finns för behov på landsbygden. Troligen är det inte bara denna del av Gotland (närområdet) som har dessa behov. 10. Vilka kostnader har projektet haft och hur har dessa finansierats? Projektets kostnader Kostnadsslag Löner/inhyrd arbetskraft 0 Indirekta kostnader 0 Investeringar 65 001 Övriga kostnader 321 482 Summa faktiska kostnader 386 483 Offentliga resurser 0 Ideellt arbete 434 084 Övriga ideella resurser 0 Summa övriga resurser 434 084 SUMMA KOSTNADER 820 567 Projektets finsiering Finansiär Projektstöd från Jorbruksverket 270 538 Leader gotland 115 945 Ideelt arbete 434 084 SUMMA FINANSIERING 820 567 Inhyrd arbetskraft på 235 056 kr ingår under övriga kostnader
Hälsa och friskvård i närområdet 9/10 11. Vilka slutsatser kan man dra av projektet? Vad har varit svårt, oförutsätt, intressant eller nytt. Vissa svårigheter att bryta sockengränserna och utöka upptagningsområdet. Introduktionen av gymnastik på Närhetens samlingar blev från början negativt bemött, men förbyttes senare till det positiva. Oväntat långa handläggningstider för beslut och utbetalningar som berör projektet. Oförutsett och förvånande var att Leader Gotland inte godtog leasingkostnaden för gyminventarier. Vilka mervärden har projektet tillfört. Det har skapat erfarenhet att driva EU-projekt och att den nedlagda skolan har blivit en levande samlingsplats som många söker sig till. Rekommendationer till andra som vill genomföra liknande projekt? Projektet kräver mycket ideellt arbete och engagemang! Tänk efter ordentligt före projektstarten hur många eldsjälar som krävs. Man får inte ha för få. Det är viktigt att marknadsföra projektet och kontinuerligt lämna information. Det är också viktigt att kontrollera innan man utför något nytt eller ändrar inriktning att det är i linje med projektets ramar. Var medvetna om att det krävs ett rörelsekapital i avvaktan på utbetalning av projektersättningar. Bilagor: Kommentarer till bifogade bilagor: Bilaga nr 1-4 är informationsblad utdelade till boende inom närområdet enkäten (bilaga nr 18) tillhör informationsblad nr 3. Alla bilagor benämnda affisch har anslagit i närområdet i formaten A4 och A5. 1 Informationsblad nr 1. 2 Informationsblad nr 2. 3 Informationsblad nr 3. 4 Informationsblad nr 4. 5 Affisch projektstart. 6 Affisch aprilprogram. 7 Affisch majprogram. 8 Affisch sept/okt-program. 9 Affisch okt/nov-program.
Hälsa och friskvård i närområdet 10/10 10 Företagsinbjudan. 11 Annons 17 okt. 12 Affisch 1 17 okt. 13 Affisch 2 17 okt. 14 Affisch nov/dec-program. 15 Affisch aktivavslut. 16 Affisch aktivstart. 17 Affisch avslutning. 18 Enkät. 19 Gympresentation.