Finlands Kommunförbund Budget 2017 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017 Finlands Kommunförbund rf, styrelsens sammanträde 20.10.2016
Finlands Kommunförbund Budget 2017 2 Innehållsförteckning Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf 3 1.1 Allmänt 3 1.2 Intäkter 4 1.3 Personalkostnader 5 1.4 Övriga kostnader 5 1.5 Placerings- och finansieringsverksamhet 6 1.6 Forskning och utveckling 7 1.7 Investeringar 7 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna 8 2.1 Allmänt 8 2.2 Avgiftsbelagda tjänster och produkter 8 2.3 Kommunernas betalningsandelar 9 2.4 Verksamhetskostnader 9 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna kuntakohtaiset maksuosuudet 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter 2017 4 Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy
Finlands Kommunförbund Budget 2017 3 1 BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF 2017 1.1 Allmänt De strukturella förändringar som påbörjades i förbundskoncernen år 2013 har fortsatt: år 2015 utvecklades koncerntjänsterna och år 2016 bildades en stiftelse. Kommunförbundets löneräkning, ekonomiförvaltning och interna ICT-enhet övergick år 2015 till den servicecentral som verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab och som tillhandahåller merparten av dessa tjänster också för koncernens dotterbolag. Kommunförbundet Service Ab ansvarar för tjänsterna i Kommunernas hus och Kommunförbundet Holding Ab ansvarar för ägarstyrningen. År 2016 inrättades Finlands kommunstiftelse sr. Förbundet donerade köpesumman från försäljningen av aktierna i Ekokem Abp, 124,4 miljoner euro, till stiftelsen. Det beslutades också att hela aktiestocken i Kommunernas hus Ab skulle doneras till stiftelsen efter att bolagets lån från förbundet på cirka 19 miljoner euro har kapitaliserats i bolaget. Kommunförbundet har haft som mål att år 2017 uppnå nollresultat efter placerings- och finansieringsverksamheten. Då placerings- och finansieringsverksamheten har ett genomsnittligt resultat på cirka 2,5 miljoner euro innebär det att ett operativt verksamhetsresultat på cirka -2,5 miljoner euro eftersträvas för år 2017. Det operativa resultatet i budgeten 2017 är -1,3 miljoner euro, vilket motsvarar -2,2 miljoner euro beräknat på ett sätt som är jämförbart med tidigare år. Det innebär att förbundet i budgeten 2017 uppnår sitt långsiktiga resultatmål. Nyckeltal för 2013 B2017 (miljoner euro) Operativt Personal- Övriga verksamhets- kostnader fasta kostnader resultat Utfall 2013-4,3 15,4 16,1 Utfall 2014-3,8 13,8 14,4 Utfall 2015-2,9 13,4 13,6 Budget 2016-3,0 12,8 13,6 Budget 2017-1,3 13,3 10,3 *) Mål 2017-2,5 *) I siffrorna har beaktats stödet från Finlands kommunstiftelse i fråga om verksamhetslokalerna, vilket påverkar resultatet med + 0,9 miljoner euro: 1) De uteblivna inkomsterna från verksamhetslokalerna minskar intäkterna med omkring 1,23 miljoner euro. 2) Underhållsvederlagen på 1,98 miljoner euro och fastighetsförvaltningen på 0,15 miljoner euro faller bort från kostnaderna.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 4 Resultaträkning för Finlands Kommunförbund rf (1000 euro): Budget 2017 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter *) 1 229 2 320 2 757 2 934 Utomstående finansiering 2 108 2 236 2 463 3 238 Medlems- och serviceavgifter 18 937 18 928 18 928 18 348 Intäkter sammanlagt 22 274 23 484 24 147 24 519 KOSTNADER Löner och arvoden -10 777-10 508-10 582-11 334 Pensions- och andra lönebikostnader -2 479-2 329-2 856-2 511 Personalkostnader sammanlagt -13 257-12 837-13 438-13 845 Avskrivningar -27-28 -28-32 Övriga personalkostnader och utbildning -569-545 -473-577 Resor -695-610 -606-683 Köpta tjänster -2 881-2 902-2 559-2 633 Marknadsföring, PR och representation -270-96 -133-139 Övriga verksamhetskostnader **) -5 845-9 473-9 800-10 393 Övriga kostnader sammanlagt -10 259-13 625-13 570-14 425 KOSTNADER SAMMANLAGT -23 543-26 490-27 036-28 302 Operativt resultat -1 269-3 006-2 889-3 783 Placerings- och finansieringsverksamhet 1 600 2 557 6 529 3 721 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 331-449 3 640-63 Verkningar av överföringen till Finlands kommunstiftelse (1000 ): *) hyresinkomsterna från verksamhetslokalerna uteblir - 1 232 **) utgifterna för förvaltningstjänsterna för fastigheten faller bort + 149 *) underhållsvederlagen för verksamhetslokalerna faller bort +1 981 +2 130 + 898 1.2 Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2017 budgeterats till sammanlagt 1,2 miljoner euro, medan budgeten 2016 var 2,3 miljoner. Hyresintäkterna har budgeterats till 0,04 miljoner euro 2017, medan de i budgeten 2016 var 1,3 miljoner. De minskade hyresintäkterna förklaras av att hyresinkomsterna från Kommunernas hus uteblir då lokalerna överförs till Finlands kommunstiftelse.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 5 Försäljningen av förtjänst- och hederstecken beräknas minska ytterligare. För 2017 är budgeten 0,35 miljoner euro, medan budgeten för 2016 var 0,42 miljoner euro och försäljningen år 2015 0,58 miljoner euro. Försäljningen av sakkunnigtjänster uppskattas inbringa 0,42 miljoner euro, medan budgeten för 2016 var 0,49 miljoner euro och försäljningen år 2015 0,42 miljoner euro. Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 2,1 miljoner euro i budgeten 2017, medan den i budgeten 2016 var 2,2 miljoner. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter är på samma nivå i budgeten 2017 som i budgeten 2016, dvs. 17,1 miljoner euro. Samarbetsmedlemsavgifterna för sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger har budgeterats till samma nivå som utfallet år 2016, dvs. 1,9 miljoner euro. 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 13,3 miljoner euro, medan de i budgeten 2016 var 12,8 miljoner. I personalbudgeten 2017 är antalet årsverken i snitt 161,6. År 2016 uppskattas antalet årsverken bli i genomsnitt 161,9, medan det budgeterade antalet var i genomsnitt 156,7. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2017 B2016 2015 2014 2013 2012 161,6 156,7 169,3 177,3 195,9 226,4 En del av minskningen i antalet årsverken beror på att anställda överförts till koncernbolagen. Debiteringarna för dessa personer ingår i övriga verksamhetskostnader. 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt externa servicekostnader uppgår i budgeten 2017 till 4,4 miljoner euro, medan beloppet i budgeten 2016 var 4,2 miljoner. De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 5,6 miljoner euro (9,5 miljoner euro i budgeten 2016, utfallet 9,8 miljoner euro år 2015). De består främst av debiteringar för tjänster av koncernbolagen Kommunförbundet Service Ab, Kommunförbundet Holding Ab, Kommunernas hus Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 4,4 miljoner euro. De minskade debiteringarna av förbundskoncernens ekonomi- och löneförvaltning samt interna ICT-servicecentral, vilka verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab, och de vidtagna utvecklings- och effektiviseringsåtgärderna har minskat kostnaderna redan år 2016, vilket syns i budgeten 2017.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 6 1.5 Finlands kommunstiftelse sr I Kommunförbundets budget 2017 har donationerna till Finlands kommunstiftelse sr beaktats (köpesumman från försäljningen av Ekokem-aktierna samt aktierna i Kommunernas hus Ab) samt stödet från stiftelsen i fråga om de verksamhetslokaler som Kommunförbundet använder. Nettoeffekten på budgeten är +0,9 miljoner euro: av inkomsterna uteblir hyresinkomster på 1,2 miljoner euro, av utgifterna faller det bort vederlag på 1,9 miljoner euro för lokalerna och 0,2 miljoner euro i fastighetsförvaltningskostnader. 1.6 Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn verkställer Kommunförbundet de beslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. För närvarande är förbundets kapitalförvaltare Nordea Asset Management Finland och Seligson & Co Varainhoito. Placeringarna görs i regel via fonder. Det gör placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimerar det administrativa arbetet och möjliggör en fortlöpande effektiv riskspridning. Rapporteringen ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetskontroll av kapitalförvaltarna. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Kommunförbundets placeringspolicy kommer att omprövas under år 2017. Placeringspolicyn kommer samtidigt också att omprövas i koncernbolagen och Urbanismisäätiö. I Finlands kommunstiftelse utformas stiftelsens första placeringspolicy. I samband med uppdateringen av förbundets placeringspolicy är det tänkt att kapitalförvaltarna ska konkurrensutsättas. Förbundet kommer i mån av möjlighet att genomföra konkurrensutsättningen samtidigt som de ovan nämnda aktörerna i syfte att uppnå volymfördelar. År 2017 uteblir vinstutdelningen från Ekokem Abp, vilket kommer att minska intäkterna från placerings- och finansieringsverksamheten betydligt. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten 2015 2017 (budget): Placerings- och finansieringsverksamhet (1000 euro) Budgeterat 2017 Budgeterat 2016 Utfall 2015 Placeringsportfölj 1 600 1 600 2 078 Vinstutdelning 1 861 2 525 Finansiering -904-1 787 Annat 3 712 SAMMANLAGT 1 600 2 557 6 528
Finlands Kommunförbund Budget 2017 7 1.7 Forskning och utveckling I budgeten 2017 är Kommunförbundets egen insats för forskning och utveckling 1,2 miljoner euro och den externa finansieringen 2,1 miljoner euro. Kommunförbundets egen insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. Forsknings- och utvecklingsverksamheten har en viktig roll i uppfyllelsen av förbundets strategiska mål. Verksamheten är i allt högre grad inriktad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Besluten om fördelningen av utvecklingsinsatser fattas flexibelt med beaktande av situationen i strategi- och verksamhetsmiljön. Den försvårade finansiella situationen syns i den externa projektfinansieringen. Verksamheten balanseras med hjälp av aktiv styrning av utvecklingsportföljen. 1.8 Investeringar ICT-investeringarna sköts via FCG Finnish Consulting Group Ab och kostnaderna debiteras i form av serviceavgifter. I budgeten 2017 finns inga anskaffningar av tjänstebilar.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 8 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna 2.1 Allmänt Enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) godkänns Kommunala arbetsmarknadsverkets budget av Kommunförbundets fullmäktige. KT Kommunarbetsgivarnas verksamhetskostnader beräknas år 2017 uppgå till 6 990 900 euro. Verksamhetsinkomsterna har uppskattats till 2 060 000 euro. I betalningsandelar av kommunerna uppbärs enligt budgeten 4 930 900 euro. Resultaträkning för KT Kommunarbetsgivarna (1000 euro): Budget 2017 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster och produkter 2 060 1 990 1 863 2 216 Kommunernas betalningsandelar 4 931 5 530 4 274 3 789 Intäkter sammanlagt 6 991 7 520 6 137 6 005 KOSTNADER Löner och arvoden -3 456-3 374-3 093-3 122 Pensions- och andra lönebikostnader -826-776 -818-843 Personalkostnader sammanlagt -4 282-4 150-3 911-3 966-11 -6 Övriga personalkostnader och utbildning -170-167 -119-149 Resor -120-120 -107-104 Köpta tjänster -752-769 -677-209 Marknadsföring, PR och representation -100-140 -34-28 Övriga verksamhetskostnader -1 567-2 174-1 278-1 543 Övriga kostnader sammanlagt -2 709-3 370-2 215-2 033 KOSTNADER SAMMANLAGT -6 991-7 520-6 137-6 005 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 0 0 0 0 2.2 Avgiftsbelagda tjänster och produkter De avgiftsbelagda tjänsterna och produkterna fördelar sig år 2017 enligt följande: sakkunnig- och utbildningstjänster 920 000 euro, publikations- och försäljningsinkomster 930 000 euro och övriga inkomster 210 000 euro.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 9 2.3 Kommunernas betalningsandelar Kommunernas betalningsandelar har under de senaste åren utvecklats enligt följande: Budget Bokslut (1000 ) 2011 4 227 2012 3 114 2013 3 983 2014 3 789 2015 4 274 2016 B 5 530 2017 B 4 931 Betalningsandelarna uppbärs hos kommunerna så att hälften tas ut enligt kommunens beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen det föregående året och den andra hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. De slutliga kommunvisa betalningsandelarna räknas ut i samband med bokslutet. 2.4 Verksamhetskostnader KT Kommunarbetsgivarnas verksamhetskostnader har under de senaste åren utvecklats enligt följande: Budget Bokslut (1000 ) 2011 5 829 2012 5 476 2013 5 589 2014 5 933 2015 6 137 2016 B 7 520 2017 B 6 991 Den största kostnadsposten i budgeten är löner och lagstadgade lönebikostnader. De uppgår till sammanlagt cirka 4 281 900 euro, vilket är omkring 61 procent av alla kostnader. Det är 132 400 euro mer än i budgeten 2016. Antal årsverken hos KT Kommunarbetsgivarna B2017 B2016 2015 2014 2013 2012 56,0 53,6 53,5 49,0 48,3 45,8 I siffrorna ovan ingår Avainta rf:s personal, vars arbetsinsats i budgeten 2017 är åtta och ett halvt (8,5) årsverke. De övriga kostnaderna uppgår till sammanlagt 2 709 000 euro, vilket är 661 000 euro mindre än i budgeten 2016. Minskningen beror på att debiteringarna för ICTtjänster från FCG har minskat, liksom också anskaffningarna av anläggningstillgångar. Kostnaderna för administrativa tjänster betalar KT Kommunarbetsgivarna till Kommunförbundet Service Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 10 Bilaga 1 Finlands Kommunförbund rf:s medlemskap i organisationer och årlig medlemsavgift (euro) Organisationer i Finland Levande stadskärna rf 1 100 Helsingforsregionens handelskammare 3 300 HL7 Finland ry 1 316 Huoltaja-säätiö 481 Kuntatekniikan foorumi 4 000 Näringslivets arkivförening rf 50 Trafikskyddet 100 Maarakennusalan neuvottelukunta MANK ry 1 000 Förbundet för ungdomsbostäder rf 400 PANK ry 500 Projektföreningen rf 434 Finlands regionala utvecklingssammanslutning SEKES rf 5 000 Interna revisorer rf 240 Skills Finland ry 1 600 Suomalaisen Työn Liitto 97 Föreningen för Finlands Stadssekreterare rf 15 Finlands Hembygdsförbund rf 800 Byaverksamhet i Finland rf 500 Finlands Kvalitetsförening rf 1 376 Föreningen för sjukhushygien i Finland rf 250 Finlands Företagsmentorer rf 3 000 TIEKE Utvecklingscentralen för informationssamhälle rf 930 Sällskapet för framtidsstudier rf 390 Työelämän tutkimusyhdistys ry 40 26 919 Internationella organisationer Council of European Municipalities and Regions 43 234 European Health Property Network 5 000 HOPE European Hospital and Healtcare Federation 11 074 IHF International Hospital Federation 6 394 65 702 95 621 KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer Organisationer i Finland HENRY ry 1 000 Internationella organisationer CEEP European Centre of Employers and Enterprises 57 250 HOSPEEM EuropeanHospital & Healtcare Employers' Association 15 000 WorldatWork Society of Certified Professionals 244 72 494 73 494
Finlands Kommunförbund Budget 2017 11 Bilaga 2 Kommunernas medlemsavgifter till Kommunförbundet och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna Medlemsavgiften enligt kalkylen: KT Kommunarbetsgivarna: Betalningsandel 4 930 857 euro, varav 80 % tas ut i förskott = 3 944 686 euro. Hälften av medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet 1) och hälften på de beskattningsbara inkomsterna 2). Medlemsavgift för det övriga förbundet: Medlemsavgifterna uppgår till sammanlagt 17 070 971 euro, varav ¾ tas ut på basis av invånarantalet 1) och ¼ på basis av de beskattningsbara inkomsterna 2). Kommunens invånarbaserade medlemsavgift sänks dock med 15 procent för den del av invånarantalet som överstiger 20 000. Om de beskattningsbara inkomsterna per invånare överstiger genomsnittet för samtliga kommuner (17 175 /inv.), sänks kommunens inkomstbaserade andel av medlemsavgiften med 25 procent av den överstigande delen. Medlemsavgiften för de åländska kommunerna är dessutom nedsatt med 25 procent. 1) 2) Antal invånare vid årsskiftet 2015/2016. (Källa: Statistikcentralen) Med beskattningsbara inkomster avses beskattningsbara inkomster från 2015 som motsvarar den debiterade kommunalskatten (Källa: Skatteförvaltningens förhandsbesked 3.10.2016) Kommun Invånar- Beskattnings- Medlemsavgift år 2017 antal bara ink./inv. Kommun- Övriga Totalt vid år 2015* arbets- Kommunårsskiftet. (inv.antal givarna förbundet 2015/2016 31.12.2014) Hela landet 5 487 308 17 175 3 944 686 17 070 971 21 015 657 Akaa 17 043 15 062 11 579 55 050 66 630 Alajärvi 10 006 11 295 6 040 30 656 36 696 Alavieska 2 687 11 915 1 647 8 286 9 933 Alavus 12 044 11 560 7 305 36 975 44 280 Asikkala 8 287 14 792 5 609 26 720 32 329 Askola 5 104 16 337 3 590 16 756 20 346 Aura 3 986 15 207 2 718 12 898 15 616 Birkala 18 913 20 195 14 801 64 720 79 521 Björneborg 85 363 16 005 59 702 254 651 314 352 Borgnäs 5 125 16 758 3 673 16 973 20 646 Borgå 49 928 19 500 38 509 158 640 197 149 Brahestad 25 165 15 594 17 448 80 092 97 540 Brändö 470 17 251 0 1 176 1 176 Bötom 1 369 11 491 836 4 216 5 053 Eckerö 935 15 232 0 2 269 2 269 Enare 6 804 14 954 4 609 21 948 26 557 Enonkoski 1 473 11 606 900 4 538 5 438 Enontekis 1 861 12 440 1 169 5 801 6 970
Finlands Kommunförbund Budget 2017 12 Esbo 269 802 24 826 236 639 870 205 1 106 844 Etseri 6 068 13 137 3 906 19 123 23 029 Eura 12 128 15 542 8 422 39 574 47 996 Euraåminne 9 287 16 443 6 581 30 594 37 176 Evijärvi 2 576 12 481 1 629 8 055 9 684 Finström 2 522 16 463 0 6 239 6 239 Forssa 17 422 14 747 11 749 56 082 67 831 Fredrikshamn 20 851 16 178 14 726 68 256 82 982 Föglö 554 15 160 0 1 351 1 351 Geta 500 13 410 0 1 180 1 180 Grankulla 9 486 36 152 10 568 37 637 48 205 Gustavs 895 15 154 609 2 892 3 501 Haapajärvi 7 438 12 105 4 599 23 026 27 625 Haapavesi 7 167 11 764 4 371 22 056 26 427 Halsua 1 225 11 487 739 3 752 4 491 Hammarland 1 537 15 530 0 3 745 3 745 Hangö 8 864 17 507 6 536 29 726 36 262 Hankasalmi 5 240 11 508 3 183 16 096 19 279 Harjavalta 7 296 16 209 5 156 24 004 29 161 Hartola 2 982 11 262 1 808 9 152 10 960 Hattula 9 747 16 985 7 013 32 342 39 355 Hausjärvi 8 729 15 837 6 101 28 569 34 670 Heinola 19 575 15 330 13 446 63 550 76 996 Heinävesi 3 574 11 558 2 179 10 997 13 176 Helsingfors 628 208 21 932 514 341 1 956 211 2 470 552 Hirvensalmi 2 290 11 949 1 414 7 086 8 500 Hollola 23 915 16 333 16 914 77 223 94 137 Honkajoki 1 793 12 192 1 108 5 550 6 658 Huittinen 10 473 13 476 6 767 33 064 39 831 Humppila 2 388 12 705 1 517 7 482 9 000 Hyrynsalmi 2 422 11 670 1 489 7 478 8 967 Hyvinge 46 463 18 695 35 085 146 938 182 023 Högfors 8 969 15 216 6 124 29 037 35 161 Idensalmi 21 945 14 428 14 665 69 607 84 271 Ii 9 663 12 883 6 120 30 235 36 355 Iitti 6 910 14 140 4 571 22 048 26 620 Ikalis 7 207 13 452 4 676 22 795 27 472 Ilmajoki 12 159 14 241 8 055 38 822 46 877 Ilomants 5 336 12 197 3 345 16 620 19 965 Imatra 27 835 16 701 19 942 89 196 109 137 Ingå 5 541 18 445 4 167 18 699 22 866 Jakobstad 19 436 16 366 13 786 64 055 77 841 Janakkala 16 853 16 454 11 938 55 508 67 446 Jockis 5 425 15 025 3 710 17 575 21 285 Joensuu 75 514 14 455 50 182 220 368 270 550 Jomala 4 648 19 389 0 11 811 11 811 Jorois 5 110 13 832 3 358 16 256 19 614
Finlands Kommunförbund Budget 2017 13 Joutsa 4 688 12 231 2 928 14 579 17 507 Juuka 5 034 11 148 3 028 15 400 18 428 Juupajoki 1 988 13 599 1 302 6 314 7 616 Juva 6 548 11 979 4 039 20 250 24 289 Jyväskylä 137 368 15 863 95 099 403 025 498 124 Jämijärvi 1 948 11 621 1 194 6 007 7 201 Jämsä 21 542 15 720 15 020 69 840 84 860 Kaavi 3 194 10 706 1 880 9 681 11 561 Kajana 37 622 15 376 25 860 115 486 141 346 Kalajoki 12 621 13 107 8 055 39 625 47 680 Kangasala 30 607 17 578 22 365 98 141 120 506 Kangasniemi 5 628 11 905 3 464 17 389 20 853 Kankaanpää 11 769 13 856 7 728 37 426 45 154 Kannonkoski 1 462 10 570 857 4 424 5 281 Kannus 5 590 13 254 3 599 17 618 21 217 Karleby 47 570 15 359 32 516 143 616 176 132 Karlö 993 14 843 671 3 200 3 871 Karstula 4 268 11 484 2 581 13 086 15 667 Karvia 2 475 10 914 1 468 7 526 8 994 Kaskö 1 285 17 030 940 4 298 5 238 Kauhajoki 13 875 12 624 8 746 43 322 52 068 Kauhava 16 784 13 141 10 755 52 788 63 543 Kaustby 4 305 13 408 2 768 13 560 16 328 Keitele 2 379 12 241 1 479 7 383 8 862 Kemi 21 758 15 906 15 224 70 582 85 806 Kemijärvi 7 766 14 346 5 196 24 908 30 104 Keminmaa 8 388 16 915 6 055 27 875 33 930 Kempele 17 066 16 944 12 207 56 468 68 675 Kervo 35 293 19 825 27 531 114 909 142 440 Keuruu 10 117 13 924 6 647 32 180 38 827 Kihniö 2 038 11 450 1 239 6 263 7 502 Kimitoön 6 909 13 521 4 478 21 842 26 320 Kinnula 1 745 10 675 1 028 5 291 6 320 Kitee 10 832 12 329 6 773 33 700 40 473 Kittilä 6 416 14 565 4 307 20 610 24 918 Kiuruvesi 8 600 11 413 5 216 26 401 31 617 Kivijärvi 1 200 9 976 696 3 613 4 309 Kolari 3 848 13 273 2 466 12 104 14 570 Konnevesi 2 757 12 085 1 718 8 565 10 284 Kontiolahti 14 827 15 137 10 048 47 836 57 884 Korsholm 19 302 17 198 13 976 64 234 78 210 Korsnäs 2 201 11 875 1 352 6 793 8 145 Koski Åbo l. 2 399 12 605 1 516 7 498 9 013 Kotka 54 319 16 612 38 744 166 461 205 205 Kouvola 85 855 16 378 60 910 257 974 318 884 Kristinestad 6 793 13 706 4 435 21 546 25 980 Kronoby 6 682 13 584 4 325 21 111 25 435
Finlands Kommunförbund Budget 2017 14 Kuhmo 8 806 12 565 5 556 27 506 33 061 Kuhmoinen 2 334 12 206 1 455 7 252 8 707 Kumlinge 317 16 083 0 785 785 Kumo 7 591 13 982 5 016 24 209 29 225 Kuopio 116 921 16 018 81 525 345 441 426 966 Kuortane 3 715 12 362 2 315 11 540 13 855 Kurikka 21 734 12 848 13 840 67 508 81 347 Kuusamo 15 688 13 229 10 087 49 418 59 505 Kyrkslätt 38 649 21 966 31 686 127 555 159 241 Kyyjärvi 1 379 11 285 832 4 223 5 054 Kärkölä 4 604 14 248 3 061 14 724 17 785 Kärsämäki 2 658 10 598 1 564 8 053 9 617 Kökar 250 14 248 0 600 600 Lahtis 118 743 16 106 83 240 351 682 434 922 Laihela 8 090 15 704 5 598 26 353 31 951 Laitila 8 520 14 156 5 631 27 174 32 805 Lapinlahti 9 982 12 547 6 280 31 140 37 420 Lappajärvi 3 215 12 259 2 005 9 991 11 996 Lappo 14 609 14 035 9 644 46 568 56 212 Lappträsk 2 774 13 447 1 791 8 755 10 546 Larsmo 5 147 13 381 3 302 16 197 19 500 Laukaa 18 865 14 634 12 596 60 448 73 044 Lemi 3 073 14 356 2 055 9 853 11 908 Lemland 1 991 18 344 0 5 000 5 000 Lempäälä 22 536 17 767 16 481 74 246 90 726 Leppävirta 9 953 14 196 6 597 31 786 38 384 Lestijärvi 798 10 618 471 2 422 2 894 Lieksa 11 772 12 974 7 572 37 088 44 660 Limingo 9 937 13 814 6 431 31 393 37 824 Liperi 12 338 13 716 8 029 39 077 47 106 Loimaa 16 467 13 695 10 751 52 229 62 980 Lojo 47 353 17 502 34 704 147 945 182 649 Loppi 8 175 14 306 5 457 26 193 31 651 Lovisa 15 311 16 104 10 794 50 316 61 111 Luhanka 761 11 824 465 2 344 2 808 Lumijoki 2 076 11 574 1 257 6 368 7 625 Lumparland 398 16 659 0 998 998 Lundo 19 263 18 012 14 264 64 617 78 881 Luumäki 4 860 13 786 3 196 15 466 18 662 Malax 5 545 14 250 3 680 17 719 21 398 Mariehamn 11 461 20 471 0 29 601 29 601 Marttila 2 028 13 389 1 318 6 419 7 736 Masku 9 706 17 700 7 156 32 525 39 681 Merijärvi 1 134 9 458 639 3 375 4 014 Miehikkälä 2 085 11 202 1 255 6 381 7 636 Muhos 9 063 13 244 5 787 28 460 34 247 Multia 1 710 11 020 1 028 5 229 6 257
Finlands Kommunförbund Budget 2017 15 Muonio 2 358 13 951 1 551 7 505 9 057 Muurame 9 791 17 504 7 122 32 620 39 741 Mynämäki 7 859 14 711 5 298 25 294 30 592 Mäntsälä 20 685 16 511 14 661 67 887 82 548 Mänttä-Vilppula 10 604 15 472 7 333 34 535 41 868 Mäntyharju 6 159 12 911 3 933 19 342 23 275 Mörskom 1 969 13 022 1 257 6 183 7 440 Nakkila 5 651 14 769 3 804 18 174 21 978 Nivala 10 876 11 713 6 636 33 476 40 112 Nokia 33 162 17 272 23 958 105 215 129 172 Nousis 4 859 15 750 3 366 15 837 19 203 Nurmes 7 996 12 390 5 003 24 884 29 887 Nurmijärvi 41 897 20 190 32 858 135 209 168 067 Nykarleby 7 564 13 868 4 938 23 991 28 929 Nyslott 35 523 14 443 23 794 108 097 131 891 Nystad 15 510 16 482 11 020 51 158 62 178 Nådendal 18 961 19 524 14 628 64 566 79 194 Närpes 9 387 13 307 6 029 29 555 35 584 Orimattila 16 326 14 221 10 788 52 067 62 855 Oripää 1 377 12 439 870 4 303 5 173 Orivesi 9 408 13 779 6 185 29 935 36 120 Oulainen 7 610 13 184 4 899 23 986 28 885 Outokumpu 7 139 12 545 4 479 22 243 26 722 Padasjoki 3 143 12 476 1 978 9 805 11 783 Paltamo 3 488 11 856 2 152 10 789 12 941 Pargas 15 457 17 573 11 332 51 680 63 012 Parikkala 5 235 12 650 3 326 16 403 19 730 Parkano 6 766 13 043 4 319 21 244 25 563 Pedersöre 11 129 13 370 7 143 35 028 42 170 Pelkosenniemi 958 13 703 620 3 027 3 647 Pello 3 623 13 387 2 348 11 453 13 801 Pemar 10 620 17 289 7 716 35 388 43 104 Perho 2 931 10 097 1 676 8 774 10 450 Pertunmaa 1 817 10 604 1 067 5 500 6 567 Petäjävesi 4 008 12 736 2 545 12 556 15 101 Pieksämäki 18 801 14 335 12 558 60 254 72 812 Pielavesi 4 740 10 784 2 802 14 392 17 195 Pihtipudas 4 221 10 890 2 505 12 837 15 341 Polvijärvi 4 556 10 714 2 689 13 823 16 511 Posio 3 477 10 973 2 098 10 650 12 748 Pudasjärvi 8 257 10 738 4 887 25 083 29 971 Pukkila 1 971 14 810 1 341 6 372 7 713 Punkalaidun 3 049 11 576 1 863 9 391 11 254 Puolanka 2 776 11 473 1 687 8 529 10 216 Puumala 2 260 12 611 1 430 7 069 8 500 Pyhäjoki 3 211 13 584 2 104 10 200 12 304 Pyhäjärvi 5 505 13 159 3 534 17 329 20 863
Finlands Kommunförbund Budget 2017 16 Pyhäntä 1 587 12 068 971 4 891 5 863 Pyhäranta 2 136 15 766 1 483 6 968 8 451 Pyttis 5 321 16 547 3 793 17 577 21 370 Påmark 2 240 12 134 1 392 6 950 8 342 Pälkäne 6 676 13 738 4 362 21 181 25 543 Pöytyä 8 562 13 139 5 484 26 924 32 408 Rantasalmi 3 733 11 527 2 277 11 489 13 766 Ranua 4 020 10 650 2 373 12 197 14 570 Raseborg 28 405 15 859 19 862 89 796 109 659 Raumo 39 809 18 057 29 619 126 303 155 921 Rautalampi 3 303 11 965 2 046 10 233 12 278 Rautavaara 1 737 10 458 1 018 5 254 6 272 Rautjärvi 3 537 14 491 2 387 11 390 13 777 Reisjärvi 2 894 11 288 1 737 8 844 10 581 Reso 24 290 17 682 17 873 79 695 97 568 Riihimäki 29 269 17 332 21 314 94 103 115 417 Ristijärvi 1 351 12 216 853 4 222 5 075 Rovaniemi 61 838 15 905 43 009 186 038 229 047 Ruokolahti 5 312 15 904 3 734 17 431 21 165 Ruovesi 4 623 12 889 2 946 14 505 17 451 Rusko 6 110 17 388 4 426 20 325 24 751 Rääkkylä 2 349 9 991 1 362 7 074 8 437 S:t Karins 32 590 19 690 25 137 106 127 131 264 S:t Michel 54 665 15 397 37 499 164 195 201 693 Saarijärvi 9 915 12 145 6 168 30 777 36 945 Sagu 3 019 15 031 2 042 9 732 11 775 Salla 3 727 12 091 2 312 11 554 13 866 Salo 53 890 15 208 36 883 161 791 198 674 Saltvik 1 829 16 451 0 4 516 4 516 Sastamala 25 220 13 613 16 403 77 873 94 276 Sastmola 3 185 12 329 1 996 9 918 11 914 Savitaipale 3 613 12 859 2 301 11 332 13 633 Savukoski 1 061 12 224 668 3 311 3 979 Seinäjoki 61 530 16 133 42 964 185 523 228 487 Sibbo 19 399 21 065 15 473 66 837 82 309 Sievi 5 124 11 009 3 049 15 602 18 651 Siikainen 1 527 10 146 893 4 615 5 508 Siikajoki 5 466 12 323 3 412 16 994 20 406 Siikalatva 5 677 11 254 3 433 17 406 20 838 Siilinjärvi 21 794 16 401 15 376 70 964 86 340 Simo 3 238 14 840 2 202 10 464 12 667 Sjundeå 6 182 19 666 4 807 21 122 25 929 Sodankylä 8 782 15 478 6 055 28 560 34 615 Soini 2 224 10 078 1 287 6 692 7 979 Somero 9 093 13 329 5 866 28 687 34 553 Sonkajärvi 4 278 11 320 2 582 13 105 15 687 Sotkamo 10 523 14 205 6 980 33 618 40 598
Finlands Kommunförbund Budget 2017 17 Sottunga 99 19 713 0 255 255 Storkyro 4 785 13 672 3 126 15 182 18 308 Storå 2 123 11 072 1 281 6 502 7 783 Sulkava 2 724 11 097 1 638 8 330 9 968 Sund 1 031 16 026 0 2 534 2 534 Suomussalmi 8 336 12 465 5 245 26 006 31 251 Suonenjoki 7 390 12 950 4 698 23 162 27 860 Sysmä 4 040 11 488 2 453 12 409 14 862 Säkylä 7 070 16 178 5 009 23 287 28 295 Taipalsaari 4 815 16 896 3 451 15 947 19 398 Taivalkoski 4 199 11 600 2 553 12 905 15 458 Tammela 6 280 14 508 4 228 20 199 24 426 Tammerfors 225 118 17 346 162 995 670 877 833 873 Tavastehus 68 011 17 003 48 971 207 518 256 489 Tavastkyro 10 667 14 556 7 114 34 163 41 277 Tervo 1 608 10 892 955 4 892 5 847 Tervola 3 195 13 196 2 057 10 070 12 126 Tohmajärvi 4 738 11 590 2 885 14 570 17 455 Toholampi 3 311 12 093 2 053 10 262 12 315 Toivakka 2 431 13 219 1 568 7 669 9 237 Torneå 22 199 15 694 15 416 71 602 87 018 Träskända 40 900 20 180 31 983 131 979 163 961 Tusby 38 459 21 186 30 978 126 088 157 066 Tuusniemi 2 719 11 416 1 645 8 338 9 984 Tyrnävä 6 793 11 991 4 159 20 940 25 099 Tövsala 1 633 14 245 1 085 5 220 6 305 Uleåborg 198 525 16 675 140 823 586 506 727 329 Ulvsby 13 352 16 228 9 388 43 822 53 210 Urjala 4 928 12 655 3 112 15 399 18 511 Utajärvi 2 861 11 413 1 734 8 781 10 515 Utsjoki 1 250 14 073 826 3 986 4 812 Uurainen 3 666 12 397 2 270 11 356 13 625 Vaala 3 074 12 162 1 917 9 552 11 468 Valkeakoski 21 332 16 746 15 188 69 924 85 112 Valtimo 2 324 10 757 1 376 7 061 8 437 Vanda 214 605 19 868 165 947 656 948 822 895 Varkaus 21 638 15 513 14 976 69 875 84 851 Vasa 67 619 17 239 48 800 206 560 255 360 Vehmaa 2 276 13 405 1 484 7 215 8 699 Vesanto 2 191 10 446 1 286 6 633 7 920 Vesilahti 4 489 15 230 3 066 14 535 17 601 Vetil 3 302 12 844 2 099 10 349 12 448 Vichtis 28 919 18 850 21 986 94 595 116 581 Vieremä 3 757 11 891 2 315 11 614 13 930 Viitasaari 6 666 11 949 4 119 20 630 24 749 Villmanstrand 72 875 16 304 51 383 219 421 270 804 Vimpeli 3 073 13 331 1 984 9 699 11 683 Virdois 7 002 12 446 4 410 21 855 26 265
Finlands Kommunförbund Budget 2017 18 Virolahti 3 347 12 716 2 122 10 476 12 598 Vårdö 441 14 476 0 1 058 1 058 Vörå 6 714 13 794 4 378 21 284 25 662 Ylivieska 15 039 14 179 9 916 47 915 57 831 Ylöjärvi 32 738 16 524 23 081 102 750 125 831 Ypäjä 2 411 13 022 1 550 7 593 9 143 Åbo 185 908 16 651 131 785 549 520 681 305 Äänekoski 19 646 14 666 13 262 63 269 76 531 Östermark 5 482 12 147 3 402 16 999 20 401 Övertorneå 4 291 12 569 2 704 13 396 16 100
Finlands Kommunförbund Budget 2017 19 Bilaga 3 Grunderna för fakturering av avgiftsbelagd service vid Finlands Kommunförbund 2017 1 Avgifter för Kommunförbundets tjänster Kommunförbundets styrelse har godkänt följande principer för förbundets tjänster och serviceavgifter: 1.1 Tjänster som ingår i medlemsavgiften Intressebevakning för kommunerna och samkommunerna gemensamt utvecklingsarbete och forskning sakkunnigservice per telefon och e-post (den första timmen) information (bl.a. cirkulär, informationsblad, tillämpningsanvisningar, allmän statistik, webbtjänster). 1.2 Avgiftsbelagda tjänster Skriftliga utlåtanden, även arbetsdryga svar på e-postfrågor. Frågeställaren måste först underrättas om faktureringen mer krävande juridisk rådgivning och uppdrag förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga utbildning publikationer extra exemplar av informationsbladen. 2 Grunder för fakturering av avgiftsbelagda tjänster 2.1 Sakkunnigtjänster För skriftliga utlåtanden per post eller e-post inom normal tidsram till en kommun eller dess representant eller till Kommunförbundets samarbetspartner som har serviceavtal, faktureras varje påbörjad arbetstimme som överstiger den första timmen. Riktpriset är 150 euro/timme + moms. I Kommunförbundets medlemsavgift och i serviceavtalen ingår den första timmen av sakkunnigservice. För varje följande påbörjade timme debiteras riktpriset per timme. För övriga aktörer med kommunal bakgrund debiteras dubbelt pris och för andra organisationer minst ett dubbelt pris. För brådskande utlåtanden (svar önskas inom 1 3 dagar) faktureras dubbelt pris. Om utlåtandet kräver mycket omfattande utredningar, bestäms priset enligt särskild överenskommelse. Förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga faktureras enligt överenskommelse. Faktureringen baserar sig på använd arbetstid samt rese- o.d. omkostnader. Samma grunder tillämpas också på videoförhandlingar. Det riktgivande sakkunnigarvodet för föreläsningar, förhandlingar och hörande är 150 euro per timme + moms. Faktureringen baserar sig på tid som använts för förberedelser och genomförande samt resekostnader. Eventuella räkningar från resebyråer m.m. vilka föranleds av uppdraget skickas direkt till uppdragsgivaren för att onödig kedjefakturering ska kunna undvikas. Om tillställningen kräver flera föreläsare avtalas priset separat.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 20 2.2 Publikationer Det pris som fastställs för respektive publikation (genomsnittligt pris ca 20 euro + leveranskostnader). 2.3 Heders- och förtjänsttecken Priserna på heders- och förtjänsttecken år 2017 är följande: Hederstecken i guld Hederstecken i silver Förtjänsttecken i guld (40 år) Förtjänsttecken i guld (30 år) Förtjänsttecken i silver (20 år) Förtjänsttecken i brons (10 år) Specialförtjänsttecken 817 euro 210 euro 159 euro 141 euro 120 euro 93 euro 116 euro
Finlands Kommunförbund Budget 2017 21 Bilaga 4 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF PLACERINGSPOLICY FASTSTÄLLD AV FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS STYRELSE 8.11.2012 ALLMÄNT Finlands Kommunförbund rf är en tvåspråkig intresse-, service- och utvecklingsorganisation för kommunerna och hela kommunsektorn. Också bland annat sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och landskapsförbunden är med i verksamheten. Kommunförbundets och dess bolags tjänster täcker alla delområden inom den kommunala verksamheten: social- och hälsovård, undervisning och kultur, samhälle, teknik och miljö, region- och näringsutveckling, kommunal ekonomi, juridik, kommunutveckling och forskning, information och internationella ärenden. Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Kommunförbundet. Till förbundskoncernens bolag hör revisions- och konsultkoncernen Audiator, kongresshotellet Gustavelund, KL-kustannus och FCG Finnish Consulting Group, vars verksamhet är indelad i tre affärsverksamhetsgrupper: FCG Infra och miljö, FCG Utbildning och konsultering och FCG Internationell konsultering. Kommunrekry (KL-Kuntarekry) är ett nationellt rekryteringssystem för kommunsektorn och KL-Kuntahankinnat sköter gemensam upphandling för kommunerna. Kommunförbundet bildades år 1993 då Finlands Stadsförbund, Suomen Kunnallisliitto, Finlands svenska kommunförbund, Sjukhusförbundet, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter, Landskapens förbund i Finland och Kommunala arbetsmarknadsverket slogs ihop till en allmännyttig förening. Grunden till Kommunförbundets placeringstillgångar lades till stor del år 1998 när Kommunförbundet sålde en betydande del av sitt innehav i IT-bolaget Novo Group. Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde 8.11.2012 fastställt dessa placeringsanvisningar, som syftar till att dokumentera och fastställa principerna för den placeringsverksamhet som förbundet idkar för egen räkning. TILLGÅNGARNAS ROLL I KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDETS ÄGARINTRESSEN
Finlands Kommunförbund Budget 2017 22 Kommunförbundet är en icke-vinstdrivande allmännyttig förening. Förbundets verksamhet leds av fullmäktige med 101 ledamöter och styrelsen med 15 ledamöter. Fullmäktige och styrelsen väljs vart fjärde år vid förbundskongressen, som hålls året efter kommunalvalet. En del av Kommunförbundets uppgifter sköts via enheter i bolagsform. Som ägare har Kommunförbundet strategiska och samhälleliga intressen samt placerarintressen. De strategiska bolagsinnehaven är en del av den service och utvecklingsverksamhet som Kommunförbundet tillhandahåller kommunerna och samkommunerna. Bolag som ägs på samhälleliga grunder utför något viktigt samhällsuppdrag för vilket det saknas en fungerande marknad eller som har en tydlig samhällelig dimension. De bolagsinnehav som grundar sig på placerarintressen ingår i Kommunförbundets placeringsportfölj som förvaltas i enlighet med fastställda avkastningsmål och riskgränser. En stor del av förbundets tillgångar är likvida, dvs. kan lätt omvandlas till pengar (bland annat en likvid placeringsportfölj). Tack vare sin goda kreditvärdighet har Kommunförbundet goda möjligheter att lätt få finansiering till förmånliga villkor exempelvis från banker om förbundet så önskar. De allra förmånligaste banklånen beviljas vanligen mot säkerheter. Användning av förmånliga krediter som finansieringsalternativ kan bli aktuellt till exempel om det finns ett behov av att öka/finansiera strategiska placeringar vid en tidpunkt då det skulle vara ofördelaktigt att lösgöra medel från den likvida placeringsportföljen. DE LIKVIDA PLACERINGSTILLGÅNGARNAS ROLL Den likvida planeringsportföljen uppgår till cirka 67 miljoner euro (hösten 2012). Till Kommunförbundets största innehav hör Kommunernas hus och aktieinnehav i FCG Finnish Consulting Group Ab och Ekokem Oy. År 2012 är Kommunförbundets verksamhetskostnader omkring 32 miljoner euro, varav 19 miljoner euro täcks med inkomster från medlemsavgifter, serviceavgifter och hyresinkomster. Cirka 7 miljoner euro täcks genom projektfinansiering och annan service- och produktförsäljning. Det operativa underskottet är sålunda 6 miljoner euro. Underskottet har täckts med utdelning från bolagsinnehaven och avkastning från den likvida placeringsportföljen. Omkring 4 miljoner euro av verksamhetskostnaderna har i budgeten beräknats bli täckta med intäkter från placerings- och finansieringsverksamheten. Efter dessa intäkter är underskottet då cirka 2 miljoner euro. Förutom för finansiering av verksamheten kan kapitalet och avkastningen från Kommunförbundets likvida placeringsportfölj användas enligt behov för att öka/finansiera strategiska placeringar och i annan företagsverksamhet som är viktig med tanke på den kommunala sektorn. AVKASTNINGSMÅL OCH PLACERINGSHORISONT FÖR DEN LIKVIDA PLACERINGSPORTFÖLJEN I fråga om avkastningsmålet för placeringsportföljen bör man ta ställning både till hur stort kassaflöde som behövs från portföljen årligen och behovet att bibehålla portföljens realvärde. Ett kontinuerligt kassaflöde från Kommunförbundets likvida portfölj behövs för finansieringen av verksamheten. Å andra sidan är det viktigt att kapitalet i portföljen bibehålls med tanke på finansieringen av framtida strategiska placeringar. Avkastningsmålet för portföljen utgår från dessa behov.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 23 Den likvida placeringsportföljens andel av verksamhetsfinansieringen har uppskattats vara i genomsnitt cirka 2 miljoner euro per år över tid. Detta motsvarar en årlig avkastning/ett årligt kassaflöde på cirka 3 % av placeringsportföljen på cirka 65 miljoner euro. Det är naturligt att förbereda sig på att det uppskattade finansieringsbehovet på cirka 2 miljoner euro ökar i takt med inflationen. Den likvida placeringsportföljen borde då ge en avkastning på minst 3 % + inflationen, för att köpkraften för kapitalet och det årliga kassaflödet på cirka 3 % ska förbli på samma nivå. Eftersom kapitalet i den likvida placeringsportföljen kommer att användas först efter flera år till exempel för att öka/finansiera de strategiska placeringarna, är det viktigt att en bibehållen köpkraft beaktas då avkastningsmålet ställs upp. Det långsiktiga avkastningsmålet (5 10 år) för Kommunförbundets likvida placeringsportfölj, är 3 % + inflationen. Då i genomsnitt cirka 3 % används årligen för finansiering av Kommunförbundets verksamhet, bibehålls kapitalets realvärde, vilket möjliggör en motsvarade inflationskorrigerad finansieringsandel över tid. Om det fattas beslut om att den likvida placeringsportföljens kapital ska användas till exempel för finansiering av strategiska placeringar, görs det en ny bedömning av avkastningsmålet och/eller den finansieringsandel som årligen ska lyftas från portföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Om till exempel 20 % av kapitalet i den likvida placeringsportföljen används för att öka de strategiska placeringarna, kan man besluta att i fortsättningen använda cirka 20 % mindre av den likvida portföljens avkastning för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då behöver avkastningsmålet för den likvida planeringsportföljen inte ändras, utan det minskade kapital som kvarstår ökar fortfarande i takt med inflationen (om kapitalförvaltningen lyckas uppnå avkastningsmålet 3 % + inflationen). Alternativt kan man besluta att ett kassaflöde i samma storleksklass (dvs. över 3 %) också i fortsättningen ska tas från den minskade placeringsportföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då krymper realvärdet på placeringsportföljens kapital, om man inte samtidigt beslutar höja avkastningsmålet genom en ändring av placeringsportföljens sammansättning och risknivå. RISKER Ett avkastningsmål som siktar på en avkastning högre än inflationen förutsätter att det också finns andra än helt riskfria placeringar i portföljen. Då är det inte bara sannolikt, utan ett faktum att portföljens värde också kommer att sjunka under någon tidsperiod och med viss sannolikhet. I praktiken bestäms portföljens risk (volatilitet) i hög grad av andelen aktier som ingår i portföljen, dvs. utgående från aktieviktningen.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 24 Den största risken med en likvid aktieportfölj är att avkastningsmålet för kapitalet inte uppnås på lång sikt. Detta kan äventyra den likvida placeringsportföljens roll som kapitalreserv för eventuella tilläggsplaceringar på strategiska och samhällsmässiga grunder, och portföljens roll i delfinansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Denna risk kan förverkligas snabbt (under 0 3 år) om till exempel en stor del av portföljens placeringsobjekts värde sjunker till följd av en utdragen recession, eller långsamt (under mer än tio år) om placeringsverksamheten inte uppnår avkastningsmålet 3 % + inflation. Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att denna risk ska realiseras på kort sikt, innebär det att placeringsportföljens risknivå måste begränsas kraftigt (till exempel genom att andelen aktier i portföljen hålls på en låg nivå). Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att risken realiseras på lång sikt bör andelen aktier vara hög som skydd mot inflation. Kommunförbundets styrelse har beslutat gå in för att minimera denna risk på lång sikt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv och i finansieringen av verksamheten talar för att man bör sträva efter inflationsskydd på lång sikt, trots att det innebär större värdefluktueringar på kort sikt. RISKER: Spridning I syfte att minska riskerna strävar man efter att sprida placeringarna effektivt i olika tillgångsslag (aktier, räntebärande instrument och övriga placeringar), såväl geografiskt som inom de olika tillgångsslagen (till exempel genom att placera i flera aktier inom flera olika sektorer). RISKER: Neutral allokering, maximi- och minimigränser Olika tillgångsslag (såsom aktier och ränteplaceringar) har olika avkastnings- och riskegenskaper. Den förväntade avkastningen på flera års sikt är bättre för en väl diversifierad aktieportfölj än för ränteplaceringar. Volatiliteten är också större för en aktieportfölj än för ränteplaceringar. Långsiktiga placerare som iakttar en måttfull placeringsstrategi har ofta både aktie- och ränteplaceringar i sin portfölj. En neutral allokering beskriver en idealisk fördelning av tillgångsslag i portföljen i ett neutralt marknadsläge (då det inte finns förväntningar på synnerligen gynnsamma eller ogynnsamma ekonomiska utsikter) med beaktande av Kommunförbundets mål och begränsning av portföljrisken. Placeringsportföljens långsiktiga avkastning utgår till största delen från denna neutrala allokering. En neutral allokering är normalt långsiktig och justeras främst då det görs fundamentala ändringar i målen eller i inställningen till risker. Den neutrala allokeringen har valts i samråd med en extern rådgivare. Följande tabell visar den neutrala allokeringen i Kommunförbundets placeringsportfölj:
Finlands Kommunförbund Budget 2017 25 Neutral % Minimi % Max % Aktier 50 25 60 Inhemska 25 15 35 Europa 10 0 20 Övriga I-länder 10 0 20 EM 5 0 10 Ränteplaceringar 50 40 75 Lågrisk (staten och IG) 30 20 55 Högre risk (HY och EM) 10 0 20 Kortfristiga (under 12 mån.) 10 5 40 Övriga placeringar 0 0 10 Hedge 0 0 5 Råvaror 0 0 5 I situationer där man bedömer att avkastningsutsikterna för något visst tillgångsslag (såsom ränteplaceringar) avviker från det normala, kan man avvika från den neutrala allokeringsprincipen inom ramen för vissa minimi- och maximigränser. Om till exempel den förväntade avkastningen på räntemarknaden bedöms bli lägre än vanligt, kan man temporärt minska andelen ränteplaceringar i portföljen. Likaså, om aktiemarknaden bedöms vara exceptionellt dyr, kan aktiernas andel i portföljen minskas temporärt. Normalt fortsätter man att för en tid under- eller övervikta ett tillgångsslag i förhållande till en neutral allokering, tills marknadsläget har neutraliserats. Ett vanligt sätt att bedöma hur framgångsrik portföljförvaltningen har varit är att följa portföljens totala avkastning i förhållande till jämförelseindex för en neutral allokering. Då man dessutom följer avkastningen av olika tillgångsslag (som aktier och ränteplaceringar) i förhållande till lämpliga index och referensgrupper, kan man analysera hur allokeringsbesluten (mer aktier eller mer ränteplaceringar) och placeringsbeslut inom tillgångsslagen (till exempel vilken sektor eller vilket lands aktier) har inverkat på portföljens totala avkastning under olika tidsperioder. Motsvarande analyser kan också göras per kapitalförvaltare (vilket är en del av kvalitetskontrollen inom portföljförvaltningen). Minimi- och maximigränserna finns också till för att man inte kontinuerligt ska behöva göra balanserande köp då viktningarna av de olika tillgångsslagen avviker från den neutrala allokeringen på grund av olika värdeutveckling. Minimi- och maximigränserna har fastställts efter omsorgsfullt övervägande och avsikten är att varken överskrida eller underskrida gränserna. Då är det helt naturligt att man tidvis "är tvungen" att sälja till exempel aktier vid plötsliga stora värdefluktuationer på marknaden, trots att det alltid finns de portföljförvaltare som anser att det går att få ännu större intäkter genom att tänja på gränserna under en gynnsam utveckling på marknaden. På motsvarande sätt kan portföljförvaltaren ibland vara tvungen att köpa ett visst tillgångsslag då
Finlands Kommunförbund Budget 2017 26 marknaden i fråga sjunker, trots att portföljförvaltaren, utgående från de dystra utsikterna, då kan vara av den åsikten att det snart är möjligt att köpa till ännu förmånligare priser. En sådan inverkan av minimi- och maximigränserna - att tidvis vara "tvungen" att köpa billigt eller sälja dyrt - är en del av den inbyggda planmässiga mekanismen för spridning av riskerna över tid. RISKER: Gränser som gäller enskilda emittenter En tillräcklig riskspridning också inom de olika tillgångsslagen (till exempel flera aktier från flera olika sektorer) är en viktig del av en effektiv portföljförvaltning. Högst 10 % av kapitalet kan placeras i enskilda emittenters värdepapper. Placeringar med en viktning på över 5 % kan utgöra högst 40 % av kapitalet. Fondplaceringar är i sig alltid diversifierade placeringsobjekt, så de omfattas inte av gränserna 10 % och 5 %. RISKER: Likviditet Placeringar görs enbart i likvida placeringsobjekt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv förutsätter att man vid valet av placeringar fäster särskild vikt vid placeringens eftermarknad (placeringsobjektet ska gå lätt att sälja och köpa på reglerade marknadsplatser såsom börsen, där prisbildningen är offentlig och genomskinlig) och likviditet. I enlighet med minimigränsen för ränteplaceringar ska minst 5 % av portföljen alltid vara i placeringar på penningmarknaden (eller i motsvarande fonder) för att det årliga kassaflöde som behövs för finansiering av Kommunförbundets verksamhet smidigt ska kunna lösgöras från portföljen, oberoende av marknadsläget. RISKER: Placeringsobjekt i utländsk valuta För aktieplaceringarnas del (både direkt i aktier och i fonder) är noteringsvalutan för ett placeringsobjekt en sekundär faktor då placeringsbeslut fattas. Exempelvis ett finländskt bolag noterat i euro som säljer 90 % av sin produktion till USA är normalt känsligare för dollarns värdeförändringar än ett bolag som är noterat i svenska kronor på Stockholmsbörsen och som i huvudsak har sin affärsverksamhet i Sverige och Finland. I fråga om ränteplaceringar har valutan däremot en stor inverkan på placeringens totala avkastning i euro. Valutamarknadens utveckling är normalt ännu svårare att förutse än ränte- och aktiemarknadens trender och riktning. Kommunförbundets medel placeras i regel inte i ränteinstrument eller på konton i utländsk valuta. RISKER: Mål och gränser som gäller samarbetspartner Kommunförbundets placeringar görs enbart via eller genom förmedling av etablerade och välrenommerade banker, kapitalförvaltningsbolag och fondbolag som omfattas av myndighetstillsyn. Kommunförbundet är en ansvarsfull placerare och förutsätter att dess samarbetspartner ska ha undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar. Kommunförbundets mål är likväl att få en så bra avkastning på sin portfölj som möjligt med den risknivå man valt. Frågan är med vilka metoder denna avkastning ska åstadkommas. Ansvarsfull placering betyder inte automatiskt en högre eller lägre avkastning. Det är närmast fråga om verksamhetssättet, eftersom de företag som iakttar principerna för hållbar utveckling också verkar sköta sina ekonomiska åtaganden, vilket innebär mindre risker. Ansvarsfullhet kan inte betraktas som ett hinder för att nå avkastningsmålen.
Finlands Kommunförbund Budget 2017 27 RISKER: Fondtyper och placeringsobjektens kostnadsstruktur För att undvika att placeringarna hamnar i skatteparadis, kan Kommunförbundets medel i fråga om fondplaceringar endast placeras i reglerade europeiska fonder (i enlighet med UCITSdirektivet). Kommunförbundets medel kan endast placeras i sådana placeringsobjekt som har en klar och genomskinlig kostnadsstruktur. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunförbundets styrelse följer regelbundet upp placeringsportföljens utveckling som en del av ägarpolitiken och Kommunförbundets övriga ekonomiska rapportering. Placerings- och finansieringsverksamhetens viktigaste resultat rapporteras regelbundet till styrelsen. Kapitalförvaltaren eller någon motsvarande aktör som man särskilt kommit överens om, lämnar sin översikt om placeringstillgångarnas och marknadens läge regelbundet, dock minst två gånger per år. Vid Kommunförbundets styrelsesammanträde (det så kallade budgetsammanträdet) fastställer styrelsen följande års placeringsplan och överlämnar den till fullmäktige för godkännande. Planen kan innehålla till exempel ställningstaganden om riktlinjer och beslut inom riskgränserna i denna placeringsanvisning. Exempelvis då utsikterna är sämre än normalt kan man besluta att den maximala viktningen av aktier i portföljen ska begränsas till en nivå som är lägre än den maximigräns som anges i placeringsanvisningen, eller besluta att man vill undvika en viss typ av emittenter i fråga om ränteinstrument. Följande års placeringsplan bereds i samråd med till exempel ekonomiska experter, marknadsanalytiker och/eller andra sakkunniga. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Placeringsbeslut, kapitalförvaltare/fonder Med beaktande av Kommunförbundets egna resurser är linjen att de placeringsbeslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak ska verkställas via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. Eventuella beslut om egna placeringar (delar av portföljen som står utanför kapitalförvaltningen) fattas av ekonomi- och förvaltningsdirektören inom ramen för denna placeringsanvisning och den årliga placeringsplanen. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. I syfte att göra placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimiera det administrativa arbetet och fortlöpande trygga en effektiv riskspridning görs placeringar i regel via fonder. Avtalen med kapitalförvaltarna undertecknas av Kommunförbundets verkställande direktör och ekonomi- och förvaltningsdirektör. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ger kapitalförvaltarna anvisningar inom ramen för denna placeringsanvisning.