Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA

Transkript

1 Finlands Kommunförbund Budget 2016 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2016

2 Finlands Kommunförbund Budget Innehåll Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf Allmänt Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Placerings- och finansieringsverksamhet Forskning och utveckling Investeringar 7 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna Intäkter av den ordinarie verksamheten Kostnader för den ordinarie verksamheten Tillförda medel 9 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy

3 Finlands Kommunförbund Budget BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF 1.1 Allmänt De strukturella förändringar som påbörjades i förbundskoncernen år 2013 har fortsatt under 2015 med utveckling av koncerntjänsterna. Kommunförbundets löneräkning, ekonomiförvaltning och interna ICT-enhet övergick till den servicecentral som verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab och som tillhandahåller merparten av dessa tjänster också för koncernens dotterbolag. I den nuvarande strukturen ägs Kommunernas hus av Kommunernas hus Ab, och Kommunförbundet Service Ab ansvarar för tjänsterna i huset. Kommunförbundet Holding Ab ansvarar för ägarstyrningen. På lång sikt är omstruktureringarna avsedda att tydliggöra de olika aktörernas roll i koncernen, göra verksamheten mer genomskinlig, förbättra den strukturella flexibiliteten och ge ekonomiska och kvalitativa fördelar på koncernnivå. Planen för kostnadseffektivitet i Kommunförbundets ekonomi och verksamhet rapporterades till fullmäktige Till planen hör sexton (16) åtgärder, som ingår i följande fyra (4) områden: 1. Den föränderliga omvärlden 2. Processer Utveckling och genomlysning av Kommunförbundets verksamhet 3. Personal och ledarskap 4. Ekonomi och strukturer Regelbundna rapporter ges om hur planen framskrider. Kommunförbundet har som mål att år 2017 uppnå nollresultat efter placeringsoch finansieringsverksamheten. Då placerings- och finansieringsverksamheten har ett genomsnittligt resultat på cirka 2,5 miljoner euro innebär det att ett operativt verksamhetsresultat på cirka -2,5 miljoner euro eftersträvas för år Nyckeltal för (budget), miljoner euro Resultat för den Personal- Övriga operativa kostnader fasta kostnader verksamheten Utfall ,3 15,4 16,1 Utfall ,8 13,8 14,4 Budget ,8 13,0 13,4 Budget ,1 12,8 13,6 Mål ,5

4 Finlands Kommunförbund Budget Resultaträkning för Finlands Kommunförbund rf (1000 euro): Budget 2016 Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter Utomstående finansiering Medlems- och serviceavgifter Intäkter sammanlagt KOSTNADER Löner och arvoden Pensions- och andra lönebikostnader Personalkostnader sammanlagt Avskrivningar Övriga personalkostnader och utbildning Resor Köpta tjänster Marknadsföring, PR och representation Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader sammanlagt KOSTNADER SAMMANLAGT Överskott/underskott Placerings- och finansieringsverksamhet Extraordinära poster ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2016 budgeterats till sammanlagt 2,3 miljoner euro, medan budgeten 2015 var 2,1 miljoner. Hyresintäkterna har budgeterats till 1,3 miljoner euro 2016, medan de i budgeten 2015 var 1,0 miljoner. Försäljningen av förtjänst- och hederstecken beräknas sjunka ytterligare. För 2016 är budgeten 0,4 miljoner euro, medan budgeten för 2015 var 0,5 miljoner euro och försäljningen år ,7 miljoner euro. Försäljningen av sakkunnigtjänster har budgeterats till 0,5 miljoner euro för både 2015 och År 2014 uppgick försäljningen av sakkunnigtjänster till 0,7 miljoner euro.

5 Finlands Kommunförbund Budget Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 2,2 miljoner euro i budgeten 2016, medan den i budgeten 2015 var 1,8 miljoner. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter är på samma nivå i budgeten 2016 som i budgeten 2015, dvs. 17,1 miljoner euro. Serviceavgifterna för sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger har budgeterats till samma nivå som utfallet år 2015, dvs. 1,9 miljoner euro. 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 12,8 miljoner euro, medan de i budgeten 2015 var 13,0 miljoner. I personalbudgeten 2016 ingår i genomsnitt 157 årsverken, medan antalet var i genomsnitt 169 i budgeten Den budgeterade personalstyrkan för 2016 är förenlig med den långsiktiga personalplanen, och personalminskningen innebär att personalkostnaderna sjunker med 0,7 miljoner euro. Personalbudgeten görs på personnivå. På grund av olika personalförändringar (visstidsanställningar, byte av arbetsuppgifter, nyanställda som kostar betydligt mer än de tidigare etc.) stiger de genomsnittliga personalkostnaderna per anställd från till euro per månad. Denna förändring i kostnadsstrukturen syns i form av att personalkostnaderna stiger med 0,5 miljoner euro. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2016 B ,7 169,3 177,3 195,9 226,4 222,4 En del av minskningen i antalet årsverken beror på att anställda överförts till koncernbolagen. Debiteringarna för dessa personer ingår i övriga verksamhetskostnader. 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt exerna servicekostnader uppgår i budgeten 2016 till 4,2 miljoner euro, medan beloppet i budgeten 2015 var 4,4 miljoner. Minskningen beror på att personalkostnaderna, utbildningskostnaderna och användningen av köpta tjänster minskat. De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 9,5 miljoner euro (9,0 miljoner euro i budgeten 2015, utfallet 10,4 miljoner euro år 2014). De består främst av debiteringar för tjänster av koncernbolagen Kommunförbundet Service Ab, Kommunförbundet Holding Ab, Kommunernas hus Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 8,4 miljoner euro.

6 Finlands Kommunförbund Budget Kostnaderna för förbundskoncernens ekonomi- och löneförvaltning samt interna ICT-servicecentral, vilka verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab, är på samma nivå i budgeten 2016 som motsvarande kostnader i budgeten Utvecklings- och effektiveringsåtgärderna i koncernens servicecentral kommer att minska kostnadsnivån år Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn verkställer Kommunförbundet de beslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. För närvarande är förbundets kapitalförvaltare Nordea Asset Management Finland och Seligson & Co Varainhoito. Placeringarna görs i regel via fonder. Det gör placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimerar det administrativa arbetet och möjliggör en fortlöpande effektiv riskspridning. Rapporteringen ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetskontroll av kapitalförvaltarna. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Placeringspolicyn har diskuterats med experter från Suomen Sijoitustutkimus Oy. Placeringspolicyn motsvarar det nuvarande behovet och det finns inga grunder för att föreslå ändringar. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten (budget) Placerings- och finansieringsverksamhet (1 000 euro) Budgeterat 2016 Budgeterat 2015 Utfall 2014 Placeringsportfölj Vinstutdelning Finansiering Sammanlagt

7 Finlands Kommunförbund Budget Forskning och utveckling I budgeten 2016 är Kommunförbundets egna insats för forskning och utveckling 1,1 miljoner euro och den externa finansieringen 2,2 miljoner euro. Kommunförbundets egna insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. År 2016 inriktas forsknings- och utvecklingsverksamheten i allt högre grad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Statens åtstramade finanspolitik återspeglas i den externa projektfinansieringen. Å andra sidan kan statens spetsprojekt enligt regeringsprogrammet öppna nya finansieringsmöjligheter. Verksamheten stabiliseras enligt de tillgängliga resurserna. 1.7 Investeringar Investeringar som gäller fastigheten sköts via Kommunernas hus Ab och ICTinvesteringar via FCG Finnish Consulting Group Ab. Kostnaderna för dessa ingår i de serviceavgifter, hyror, underhållsvederlag och finansieringsvederlag som dotterbolagen debiterar. År 2016 planeras inköp av två tjänstebilar till ett anskaffningspris på sammanlagt euro.

8 Finlands Kommunförbund Budget Budget för KT Kommunarbetsgivarna Enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) godkänns Kommunala arbetsmarknadsverkets budget av kommunernas centralorganisations fullmäktige. Arbetsmarknadsverkets bruttoutgifter uppgår till euro år Verksamhetsinkomsterna har uppskattats till euro. I betalningsandelar av kommunerna uppbärs enligt budgeten euro. 2.1 Intäkter av den ordinarie verksamheten Inkomsterna från försäljning av sakkunnig- och utbildningstjänster uppgår till euro. Publikationsinkomsterna uppgår till euro och de övriga inkomsterna till euro. 2.2 Kostnader för den ordinarie verksamheten Budget Bokslut (1000 ) B B Den största kostnadsposten i budgeten är löner och lagstadgade lönebikostnader. De uppgår till sammanlagt cirka euro, vilket är omkring 55 % procent av alla kostnader. De övriga kostnaderna uppgår till euro, vilket är mer än i budgeten Höjningen beror på renoveringen av lokaler, de förändrade debiteringsgrunderna för ICT-tjänster och ökningen av externa tjänster. KT Kommunarbetsgivarna betalar kostnaderna för lokaler och administrativa tjänster till Kommunernas hus Ab, Kommunförbundet Service Ab och Finnish Consulting Group Ab. Antal årsverken hos KT Kommunarbetsgivarna B2016 B ,6 53,5 49,0 48,3 45,8 44,0 I siffrorna ovan ingår Avainta rf:s personal, som i budgeten 2016 består av åtta (8) personer.

9 Finlands Kommunförbund Budget Tillförda medel Kommunernas betalningsandelar Budget Bokslut (1000 ) B B Betalningsandelarna uppbärs hos kommunerna så att hälften tas ut enligt kommunens beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen det föregående året och den andra hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. De slutliga kommunvisa betalningsandelarna räknas ut i samband med bokslutet.

10 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 1 Finlands Kommunförbund rf:s medlemskap i organisationer och årlig medlemsavgift (euro) Organisationer i Finland Levande stadskärna rf Helsingforsregionens handelskammare HL7 Finland ry Huoltaja-säätiö 481 Näringslivets arkivförening rf 50 Trafikskyddet 100 Förbundet för ungdomsbostäder rf 400 PANK ry 500 Pohjola-Norden rf 340 Projektföreningen rf 87 Interna revisorer rf 240 Skills Finland ry Suomalaisen Työn Liitto 97 Finlands Hembygdsförbund rf 800 Nationalekonomiska Föreningen rf 38 Työelämän tutkimusyhdistys ry 40 Finansministeriet 130 Kuntatekniikan foorumi Maarakennusalan neuvottelukunta MANK ry Föreningen för Finlands Stadssekreterare rf 15 Finlands Kvalitetsförening rf Finska Andelslaget för ersättning av läkemedelsskador 5 Föreningen för sjukhushygien i Finland rf 250 Samfundet Finland-Ryssland 723 Finlands Företagsmentorer rf Finlands regionala utvecklingssammanslutning SEKES rf Internationella organisationer European Health Property Network Council of European Municipalities and Regions IHF International Hospital Federation HOPE European Hospital and Healtcare Federation KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer Organisationer i Finland HENRY ry Internationella organisationer CEEP European Centre of Employers and Enterprises EFEE EuropeanFederation of Education Employers HOSPEEM EuropeanHospital & Healtcare Employers' Association WorldatWork Society of Certified Professionals

11 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 2 Kommunernas medlemsavgifter till Kommunförbundet och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna Medlemsavgiften enligt kalkylen: KT Kommunarbetsgivarna: Betalningsandel euro, varav 80 % tas ut i förskott = euro. Hälften av medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet 1) och hälften på de beskattningsbara inkomsterna 2). Medlemsavgift för det övriga förbundet: Medlemsavgifterna uppgår till sammanlagt euro, varav ¾ tas ut på basis av invånarantalet 1) och ¼ på basis av de beskattningsbara inkomsterna 2). Kommunens invånarbaserade medlemsavgift sänks dock med 15 procent för den del av invånarantalet som överstiger Om de beskattningsbara inkomsterna per invånare överstiger genomsnittet för samtliga kommuner ( /inv.), sänks kommunens inkomstbaserade andel av medlemsavgiften med 25 procent av den överstigande delen. Medlemsavgiften för de åländska kommunerna är dessutom nedsatt med 25 procent. 1) 2) 1) Antal invånare vid årsskiftet 2014/2015 (Källa: Statistikcentralen) Med beskattningsbara inkomster avses beskattningsbara inkomster från 2014 som motsvarar den debiterade kommunalskatten (Källa: Skatteförvaltningens förhandsbesked ) Kommun Invånar- Beskattnings- Medlemsavgifter år 2016 bara inkomster/inv. antal KT Kommun- Övriga Sammanlagt vid årsskiftet år 2014* arbets- Kommun- 2014/2015 (inv.antal givarna förbundet ) euro euro euro Hela landet Akaa Alajärvi Alavieska Alavus Asikkala Askola Aura Birkala Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Brändö Bötom Eckerö Enare

12 Finlands Kommunförbund Budget Enonkoski Enontekis Esbo Etseri Eura Euraåminne Evijärvi Finström Forssa Fredrikshamn Föglö Geta Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halsua Hammarland Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Hirvensalmi Hollola Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Högfors Idensalmi Ii Iitti Ikalis Ilmajoki Ilomants Imatra Ingå Jakobstad Janakkala Jockis

13 Finlands Kommunförbund Budget Joensuu Jomala Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Kaavi Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karleby Karlö Karstula Karvia Kaskö Kauhajoki Kauhava Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi Keminmaa Kempele Kervo Keuruu Kihniö Kimitoön Kinnula Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsholm Korsnäs

14 Finlands Kommunförbund Budget Koski Åbo l Kotka Kouvola Kristinestad Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kumlinge Kumo Kuopio Kuortane Kurikka Kuusamo Kyrkslätt Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Kökar Lahtis Laihela Laitila Lapinlahti Lappajärvi Lappo Lappträsk Larsmo Laukaa Lemi Lemland Lempäälä Leppävirta Lestijärvi Lieksa Limingo Liperi Loimaa Lojo Loppi Lovisa Luhanka Lumijoki Lumparland Lundo Luumäki Luvia Malax

15 Finlands Kommunförbund Budget Mariehamn Marttila Masku Merijärvi Miehikkälä Muhos Multia Muonio Muurame Mynämäki Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Mörskom Nakkila Nivala Nokia Nousis Nurmes Nurmijärvi Nykarleby Nyslott Nystad Nådendal Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Outokumpu Padasjoki Paltamo Pargas Parikkala Parkano Pedersöre Pelkosenniemi Pello Pemar Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pihtipudas Polvijärvi

16 Finlands Kommunförbund Budget Posio Pudasjärvi Pukkila Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pyttis Påmark Pälkäne Pöytyä Rantasalmi Ranua Raseborg Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Reso Riihimäki Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi Rusko Rääkkylä S:t Karins S:t Michel Saarijärvi Sagu Salla Salo Saltvik Sastamala Sastmola Savitaipale Savukoski Seinäjoki Sibbo Sievi Siikainen Siikajoki

17 Finlands Kommunförbund Budget Siikalatva Siilinjärvi Simo Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sottunga Storkyro Storå Sulkava Sund Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Tammela Tammerfors Tavastehus Tavastkyro Tervo Tervola Tohmajärvi Toholampi Toivakka Torneå Träskända Tusby Tuusniemi Tyrnävä Tövsala Uleåborg Ulvsby Urjala Utajärvi Utsjoki Uurainen Vaala Valkeakoski Valtimo Vanda Varkaus

18 Finlands Kommunförbund Budget Vasa Vehmaa Vesanto Vesilahti Vetil Vichtis Vieremä Viitasaari Villmanstrand Vimpeli Virdois Virolahti Vårdö Vörå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Åbo Äänekoski Östermark Övertorneå

19 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 3 Grunderna för fakturering av avgiftsbelagd service vid Finlands Kommunförbund Avgifter för Kommunförbundets tjänster Kommunförbundets styrelse har godkänt följande principer för förbundets tjänster och serviceavgifter: 1.1 Tjänster som ingår i medlemsavgiften Intressebevakning för kommunerna och samkommunerna gemensamt utvecklingsarbete och forskning sakkunnigservice per telefon och e-post (den första timmen) information (bl.a. cirkulär, informationsblad, tillämpningsanvisningar, allmän statistik, webbtjänster). 1.2 Avgiftsbelagda tjänster Skriftliga utlåtanden, även arbetsdryga svar på e-postfrågor. Frågeställaren måste först underrättas om faktureringen mer krävande juridisk rådgivning och uppdrag förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga utbildning publikationer extra exemplar av informationsbladen. 2 Grunder för fakturering av avgiftsbelagda tjänster 2.1 Sakkunnigtjänster För skriftliga utlåtanden per post eller e-post inom normal tidsram till en kommun eller dess representant eller till Kommunförbundets samarbetspartner som har serviceavtal, faktureras varje påbörjad arbetstimme som överstiger den första timmen. Riktpriset är 150 euro/timme + moms. I Kommunförbundets medlemsavgift och i serviceavtalen ingår den första timmen av sakkunnigservice. För varje följande påbörjade timme debiteras riktpriset per timme. För övriga aktörer med kommunal bakgrund debiteras dubbelt pris och för andra organisationer minst ett dubbelt pris. För brådskande utlåtanden (svar önskas inom 1 3 dagar) faktureras dubbelt pris. Om utlåtandet kräver mycket omfattande utredningar, bestäms priset enligt särskild överenskommelse. Förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga faktureras enligt överenskommelse. Faktureringen baserar sig på använd arbetstid samt rese- o.d. omkostnader. Samma grunder tillämpas också på videoförhandlingar. Det riktgivande sakkunnigarvodet för föreläsningar, förhandlingar och hörande är 150 euro per timme + moms. Faktureringen baserar sig på tid som använts för förberedelser och genomförande samt resekostnader. Eventuella räkningar från resebyråer m.m. vilka föranleds av uppdraget skickas direkt till uppdragsgivaren

20 Finlands Kommunförbund Budget för att onödig kedjefakturering ska kunna undvikas. Om tillställningen kräver flera föreläsare avtalas priset separat. 2.2 Publikationer Det pris som fastställs för respektive publikation (genomsnittligt pris ca 20 euro + leveranskostnader). 2.3 Heders- och förtjänsttecken Priserna på heders- och förtjänsttecken år 2016 är följande: Hederstecken i guld Hederstecken i silver Förtjänsttecken i guld (40 år) Förtjänsttecken i guld (30 år) Förtjänsttecken i silver (20 år) Förtjänsttecken i brons (10 år) Specialförtjänsttecken 817 euro 210 euro 159 euro 141 euro 120 euro 93 euro 116 euro

21 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 4 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF PLACERINGSPOLICY FASTSTÄLLD AV FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS STYRELSE ALLMÄNT Finlands Kommunförbund rf är en tvåspråkig intresse-, service- och utvecklingsorganisation för kommunerna och hela kommunsektorn. Också bland annat sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och landskapsförbunden är med i verksamheten. Kommunförbundets och dess bolags tjänster täcker alla delområden inom den kommunala verksamheten: social- och hälsovård, undervisning och kultur, samhälle, teknik och miljö, region- och näringsutveckling, kommunal ekonomi, juridik, kommunutveckling och forskning, information och internationella ärenden. Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Kommunförbundet. Till förbundskoncernens bolag hör revisions- och konsultkoncernen Audiator, kongresshotellet Gustavelund, KL-kustannus och FCG Finnish Consulting Group, vars verksamhet är indelad i tre affärsverksamhetsgrupper: FCG Infra och miljö, FCG Utbildning och konsultering och FCG Internationell konsultering. Kommunrekry (KL-Kuntarekry) är ett nationellt rekryteringssystem för kommunsektorn och KL-Kuntahankinnat sköter gemensam upphandling för kommunerna. Kommunförbundet bildades år 1993 då Finlands Stadsförbund, Suomen Kunnallisliitto, Finlands svenska kommunförbund, Sjukhusförbundet, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter, Landskapens förbund i Finland och Kommunala arbetsmarknadsverket slogs ihop till en allmännyttig förening. Grunden till Kommunförbundets placeringstillgångar lades till stor del år 1998 när Kommunförbundet sålde en betydande del av sin ägarandel i IT-bolaget Novo Group. Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde fastställt dessa placeringsanvisningar, som syftar till att dokumentera och fastställa principerna för den placeringsverksamhet som förbundet idkar för egen räkning.

22 Finlands Kommunförbund Budget TILLGÅNGARNAS ROLL I KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDETS ÄGARINTRESSEN Kommunförbundet är en icke-vinstdrivande allmännyttig förening. Förbundets verksamhet leds av fullmäktige med 101 ledamöter och styrelsen med 15 ledamöter. Fullmäktige och styrelsen väljs vart fjärde år vid förbundskongressen, som sammanträder året efter kommunalvalet. En del av Kommunförbundets uppgifter sköts via enheter i bolagsform. Som ägare har Kommunförbundet strategiska och samhälleliga intressen samt placerarintressen. De strategiska bolagsinnehaven är en del av den service och utvecklingsverksamhet som Kommunförbundet tillhandahåller kommunerna och samkommunerna. Bolag som ägs på samhälleliga grunder utför något viktigt samhällsuppdrag, för vilket det saknas en fungerande marknad eller som har en tydlig samhällelig dimension. De bolagsinnehav som grundar sig på placerarintressen ingår i Kommunförbundets placeringsportfölj som förvaltas i enlighet med fastställda avkastningsmål och riskgränser. En stor del av förbundets tillgångar är likvida, dvs. kan lätt omvandlas till pengar (bland annat en likvid placeringsportfölj). Tack vare sin goda kreditvärdighet har Kommunförbundet, om förbundet så önskar, goda möjligheter att lätt få finansiering till förmånliga villkor exempelvis från banker. De allra förmånligaste banklånen beviljas vanligen mot säkerheter. Användning av förmånliga krediter som finansieringsalternativ kan bli aktuellt till exempel om det finns ett behov av att öka/finansiera strategiska placeringar vid en tidpunkt då det skulle vara ofördelaktigt att lösgöra medel från den likvida placeringsportföljen. DE LIKVIDA PLACERINGSTILLGÅNGARNAS ROLL Den likvida planeringsportföljen uppgår till cirka 67 miljoner euro (hösten 2012). Till Kommunförbundets största innehav hör Kommunernas hus och aktieinnehav i FCG Finnish Consulting Group Ab och Ekokem Oy. År 2012 var Kommunförbundets verksamhetskostnader omkring 32 miljoner euro, varav 19 miljoner euro täcks med inkomster från medlemsavgifter, serviceavgifter och hyresinkomster. Cirka 7 miljoner euro täcks genom projektfinansiering och annan service- och produktförsäljning. Det operativa underskottet är sålunda 6 miljoner euro. Underskottet har täckts med utdelning från bolagsinnehaven och avkastning från den likvida placeringsportföljen. Intäkter på 4 miljoner euro har budgeterats för att täcka kostnaderna i anknytning till placerings- och finansieringsverksamheten. Efter dessa intäkter är underskottet då cirka 2 miljoner euro. Förutom för finansiering av verksamheten kan kapitalet och avkastningen från Kommunförbundets likvida placeringsportfölj användas enligt behov för att öka/finansiera strategiska placeringar och i annan företagsverksamhet som är viktig med tanke på den kommunala sektorn.

23 Finlands Kommunförbund Budget AVKASTNINGSMÅL OCH PLACERINGSHORISONT FÖR DEN LIKVIDA PLACERINGSPORTFÖLJEN I fråga om avkastningsmålet för placeringsportföljen bör man ta ställning både till storleken på det kassaflöde som behövs från portföljen årligen och behovet att bibehålla portföljens realvärde. Ett kontinuerligt kassaflöde från Kommunförbundets likvida portfölj behövs för finansieringen av verksamheten. Å andra sidan är det viktigt att kapitalet i portföljen bibehålls med tanke på finansieringen av framtida strategiska placeringar. Avkastningsmålet för portföljen utgår från dessa behov. Den likvida placeringsportföljens andel av verksamhetsfinansieringen har uppskattats vara i genomsnitt 2 miljoner euro per år över tid. Detta motsvarar en årlig avkastning/ett årligt kassaflöde på cirka 3 % av placeringsportföljen på cirka 65 miljoner euro. Det är naturligt att förbereda sig på att det uppskattade finansieringsbehovet på cirka 2 miljoner euro ökar i takt med inflationen. Den likvida placeringsportföljen bör då avkasta minst 3 % + inflation, för att köpkraften för kapitalet och det årliga kassaflödet på cirka 3 % ska förbli på samma nivå. Eftersom kapitalet i den likvida placeringsportföljen kommer att användas först efter flera år till exempel för att öka/finansiera de strategiska placeringarna, är det viktigt att en bibehållen köpkraft beaktas då avkastningsmålet ställs upp. Det långsiktiga avkastningsmålet (5 10 år) för Kommunförbundets likvida placeringsportfölj, är 3 % + inflation. Då i genomsnitt cirka 3 % används årligen för finansiering av Kommunförbundets verksamhet, bibehålls kapitalets realvärde, vilket möjliggör en motsvarade inflationskorrigerad finansieringsandel över tid. Om det fattas beslut om att den likvida placeringsportföljens kapital ska användas till exempel för finansiering av strategiska placeringar, görs det en ny bedömning av avkastningsmålet och/eller den finansieringsandel som årligen ska lyftas från portföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Om till exempel 20 % av kapitalet i den likvida planeringsportföljen används för att öka de strategiska placeringarna, kan man besluta att använda cirka 20 % mindre från den likvida portföljens avkastning för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet i fortsättningen. Då behöver avkastningsmålet för den likvida planeringsportföljen inte ändras, utan det minskade kapital som kvarstår ökar fortfarande i takt med inflationen (om kapitalförvaltningen lyckas uppnå avkastningsmålet 3 % + inflation). Alternativt kan man besluta att ett kassaflöde i samma storleksklass (dvs. över 3 %) också i fortsättningen ska tas från den minskade placeringsportföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då krymper realvärdet på placeringsportföljens kapital, om man inte samtidigt beslutar höja avkastningsmålet genom en ändring av placeringsportföljens sammansättning och risknivå.

24 Finlands Kommunförbund Budget RISKER Ett avkastningsmål som siktar på en avkastning högre än inflationen förutsätter att det också finns andra än helt riskfria placeringar i portföljen. Då är det inte bara sannolikt, utan ett faktum att portföljens värde också kommer att sjunka under någon tidsperiod och med viss sannolikhet. I praktiken bestäms portföljens risk (volatilitet) i hög grad av andelen aktier som ingår i portföljen, dvs. utgående från aktieviktningen. Den största risken med en likvid aktieportfölj är att avkastningsmålet för kapitalet inte uppnås på lång sikt. Detta kan äventyra den likvida placeringsportföljens roll som kapitalreserv för eventuella tilläggsplaceringar på strategiska och samhällsmässiga grunder, och portföljens roll i delfinansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Denna risk kan förverkligas snabbt (under 0 3 år) om till exempel värdet på en stor del av portföljens placeringsobjekt sjunker till följd av en utdragen recession, eller långsamt (under mer än tio år) om placeringsverksamheten inte uppnår avkastningsmålet 3 % + inflation. Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att denna risk ska realiseras på kort sikt, innebär det att placeringsportföljens risknivå måste begränsas kraftigt (till exempel genom att andelen aktier i portföljen hålls på en låg nivå). Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att risken realiseras på lång sikt bör andelen aktier vara hög som skydd mot inflation. Kommunförbundets styrelse har beslutat gå in för att minimera denna risk på lång sikt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv och i finansieringen av verksamheten talar för att man bör sträva efter inflationsskydd på lång sikt, trots att det innebär större värdefluktueringar på kort sikt. RISKER: Spridning I syfte att minska riskerna strävar man efter att sprida placeringarna effektivt i olika tillgångsslag (aktier, räntebärande instrument och övriga placeringar), såväl geografiskt som inom de olika tillgångsslagen (till exempel genom att placera i flera aktier inom flera olika sektorer). RISKER: Neutral allokering, maximi- och minimigränser Olika tillgångsslag (såsom aktier och ränteplaceringar) har olika avkastnings- och riskegenskaper. Den förväntade avkastningen på flera års sikt är bättre för en väl diversifierad aktieportfölj än för ränteplaceringar. Volatiliteten är också större för en aktieportfölj än för ränteplaceringar. Långsiktiga placerare som iakttar en måttfull placeringsstrategi har ofta både aktie- och ränteplaceringar i sin portfölj. En neutral allokering beskriver en idealisk fördelning av tillgångsslag i portföljen i ett neutralt marknadsläge (då det inte finns förväntningar på synnerligen gynnsamma eller ogynnsamma ekonomiska utsikter) med beaktande av Kommunförbundets mål och begränsning av portföljrisken. Placeringsportföljens långsiktiga avkastning utgår till största delen från denna neutrala allokering. En neutral allokering är normalt långsiktig och justeras främst då det görs grundläggande ändringar i målen eller i inställningen till risker. Den neutrala allokeringen har valts i samråd med en extern rådgivare.

25 Finlands Kommunförbund Budget Följande tabell visar den neutrala allokeringen i Kommunförbundets placeringsportfölj: Neutral % Minimi % Maximi % Aktier Inhemska Europa Övriga utv. markn EM Ränteplaceringar Låg risk (Staten och IG) Högre risk (HY och EM) Korta (under 12 mån) Övriga placeringar Hedge Råvaror I de situationer där man bedömer att avkastningsutsikterna för något visst tillgångsslag (såsom ränteplaceringar) avviker från det normala, kan man avvika från den neutrala allokeringsprincipen inom ramen för vissa minimi- och maximigränser. Om till exempel den förväntade avkastningen på räntemarknaden bedöms bli lägre än vanligt, kan man temporärt minska andelen ränteplaceringar i portföljen. Likaså, om aktiemarknaden bedöms vara exceptionellt dyr, kan aktiernas andel i portföljen minskas temporärt. Normalt fortsätter man för en tid att under- eller övervikta ett tillgångsslag i förhållande till en neutral allokering, tills marknadsläget har neutraliserats. Ett vanligt sätt att bedöma hur framgångsrik portföljförvaltningen har varit är att följa portföljens totala avkastning i förhållande till jämförelseindex för en neutral allokering. Då man dessutom följer avkastningen av olika tillgångsslag (som aktier och ränteplaceringar) i förhållande till lämpliga index och referensgrupper, kan man analysera hur allokeringsbesluten (mer aktier eller mer ränteplaceringar) och placeringsbeslut inom tillgångsslagen (till exempel vilken sektor eller vilket lands aktier) har inverkat på portföljens totala avkastning under olika tidsperioder. Motsvarande analyser kan också göras per kapitalförvaltare (vilket är en del av kvalitetskontrollen inom portföljförvaltningen).

26 Finlands Kommunförbund Budget Minimi- och maximigränserna finns också till för att man inte kontinuerligt ska behöva göra balanserande köp då viktningarna av de olika tillgångsslagen avviker från den neutrala allokeringen på grund av olika värdeutveckling. Minimi- och maximigränserna har fastställts efter omsorgsfullt övervägande och avsikten är att varken överskrida eller underskrida gränserna. Då är det helt naturligt att man tidvis "är tvungen" att sälja till exempel aktier vid plötsliga stora värdefluktuationer på marknaden, trots att det alltid finns de portföljförvaltare som anser att det går att få ännu större intäkter genom att tänja på gränserna under en gynnsam utveckling på marknaden. På motsvarande sätt kan portföljförvaltaren ibland vara tvungen att köpa ett visst tillgångsslag då marknaden i fråga sjunker, trots att portföljförvaltaren, utgående från de dystra utsikterna, då kan vara av den åsikten att det snart är möjligt att köpa till ännu förmånligare priser. En sådan inverkan av minimi- och maximigränserna - att tidvis vara "tvungen" att köpa billigt eller sälja dyrt - är en del av den inbyggda planmässiga mekanismen för spridning av riskerna över tid. RISKER: Gränser som gäller enskilda emittenter En tillräcklig riskspridning också inom de olika tillgångsslagen (till exempel flera aktier från flera olika sektorer) är en viktig del av en effektiv portföljförvaltning. Högst 10 % av kapitalet kan placeras i enskilda emittenters värdepapper. Placeringar med en viktning på över 5 % kan utgöra högst 40 % av kapitalet. Fondplaceringar är i sig alltid diversifierade placeringsobjekt, så de omfattas inte av gränserna 10 % och 5 %. RISKER: Likviditet Placeringar görs enbart i likvida placeringsobjekt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv förutsätter att man vid valet av placeringar fäster särskild vikt vid placeringens eftermarknad (placeringsobjektet ska gå lätt att sälja och köpa på reglerade marknadsplatser såsom börsen, där prisbildningen är offentlig och genomskinlig) och likviditet. I enlighet med minimigränsen för ränteplaceringar ska minst 5 % av portföljen alltid vara i placeringar på penningmarknaden (eller i motsvarande fonder) för att det årliga kassaflöde som behövs för finansiering av Kommunförbundets verksamhet smidigt ska kunna lösgöras från portföljen, oberoende av marknadsläget. RISKER: Placeringsobjekt i utländsk valuta För aktieplaceringarnas del (både direkt i aktier och i fonder) är noteringsvalutan för ett placeringsobjekt en sekundär faktor då placeringsbeslut fattas. Exempelvis ett finländskt bolag noterat i euro som säljer 90 % av sin produktion till USA är normalt känsligare för dollarns värdeförändringar än ett bolag som är noterat i svenska kronor på Stockholmsbörsen och som i huvudsak har sin affärsverksamhet i Sverige och Finland. I fråga om ränteplaceringar har valutan däremot en stor inverkan på placeringens totala avkastning i euro. Valutamarknadens utveckling är normalt ännu svårare att förutse än ränte- och aktiemarknadens trender och riktning. Kommunförbundets medel placeras i regel inte i ränteinstrument ellerpå konton i utländsk valuta.

27 Finlands Kommunförbund Budget RISKER: Mål och gränser som gäller samarbetspartner Kommunförbundets placeringar görs enbart via eller genom förmedling av etablerade och välrenommerade banker, kapitalförvaltningsbolag och fondbolag som omfattas av myndighetstillsyn. Kommunförbundet är en ansvarsfull placerare och förutsätter att dess samarbetspartner ska ha undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar. Kommunförbundets mål är likväl att få en så bra avkastning på sin portfölj som möjligt med den risknivå man valt. Frågan är med vilka metoder denna avkastning ska åstadkommas. Ansvarsfull placering betyder inte automatiskt en högre eller lägre avkastning. Det är närmast fråga om verksamhetssättet, eftersom de företag som iakttar principerna för hållbar utveckling också verkar sköta sina ekonomiska åtaganden, vilket innebär mindre risker. Ansvarsfullhet kan inte betraktas som ett hinder för att nå avkastningsmålen. RISKER: Fondtyper och placeringsobjektens kostnadsstruktur För att undvika att placeringarna hamnar i skatteparadis, kan Kommunförbundets medel i fråga om fondplaceringar endast placeras i reglerade europeiska fonder (i enlighet med UCITSdirektivet). Kommunförbundets medel kan endast placeras i sådana placeringsobjekt som har en klar och genomskinlig kostnadsstruktur. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunförbundets styrelse följer regelbundet upp placeringsportföljens utveckling som en del av ägarpolitiken och Kommunförbundets övriga ekonomiska rapportering. Placerings- och finansieringsverksamhetens viktigaste resultat rapporteras regelbundet till styrelsen. Kapitalförvaltaren eller någon motsvarande aktör som man särskilt kommit överens om, lämnar sin översikt om placeringstillgångarnas och marknadens läge regelbundet, dock minst två gånger per år. Vid Kommunförbundets styrelsesammanträde (det så kallade budgetsammanträdet) fastställer styrelsen följande års placeringsplan och överlämnar den till fullmäktige för godkännande. Planen kan innehålla till exempel ställningstaganden om riktlinjer och beslut inom riskgränserna i denna placeringsanvisning. Exempelvis då utsikterna är sämre än normalt kan man besluta att den maximala viktningen av aktier i portföljen ska begränsas till en nivå som är lägre än den maximigräns som anges i placeringsanvisningen, eller besluta att man vill undvika en viss typ av emittenter i fråga om ränteinstrument. Följande års placeringsplan bereds i samråd med till exempel ekonomiska experter, marknadsanalytiker och/eller övriga sakkunniga. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Placeringsbeslut, kapitalförvaltare/fonder Med beaktande av Kommunförbundets egna resurser är linjen att de placeringsbeslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak ska verkställas via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning.

28 Finlands Kommunförbund Budget Eventuella beslut om egna placeringar (delar av portföljen som står utanför kapitalförvaltningen) fattas av ekonomi- och förvaltningsdirektören inom ramen för denna placeringsanvisning och den årliga placeringsplanen. För att motparts- och förvaltarrisken ska spridas används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. I syfte att göra placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimiera det administrativa arbetet och fortlöpande trygga en effektiv riskspridning görs placeringar i regel via fonder. Avtalen med kapitalförvaltarna undertecknas av Kommunförbundets verkställande direktör och ekonomi- och förvaltningsdirektör. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ger kapitalförvaltarna anvisningar inom ramen för denna placeringsanvisning. Oberoende av de åtgärder som eventuellt föranleds av den kontinuerliga kvalitetskontrollen av kapitalförvaltarna konkurrensutsätts kapitalförvaltningen med minst 5 års mellanrum i syfte att trygga ett kostnadseffektivt pris. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Rapportering Kommunförbundets styrelse och ledning ges regelbundet en rapport med åtminstone följande uppgifter om den likvida placeringsportföljens placeringar och utveckling: a. kapitalets utveckling b. avkastningens utveckling under olika tidsperioder c. avkastningen i förhållande till jämförelseindex för neutral allokering d. riskutvecklingen e. de viktigaste portföljdelarnas avkastning och risker (per tillgångsslag) f. den rådande allokeringen i förhållande till en neutral allokering och riskgränser g. geografisk fördelning h. de största enskilda placeringarna och deras procentuella andel av portföljen i. de viktigaste risk- och effektivitetsmåtten j. VaR-analys för bedömning av hur omfattande negativa marknadsförändringar påverkar portföljvärdet k. jämförelse av kapitalförvaltare och kvalitetskontroll Rapporten sammanställs av en aktör som är oberoende av kapitalförvaltarna. Aktören deltar minst två gånger per år i Kommunförbundets styrelsesammanträden. Ledningsgruppen ska regelbundet ges rapporter minst två gånger per år. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ska ges rapporter minst fyra gånger per år.