Centrum för medeltidsstudier
Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet har erhållit ekonomiskt stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Centrum för medeltidsstudier Varför medeltiden? Medeltiden såg Europa födas. Ett antikt kulturarv blandades med germanska sedvänjor och blev grogrund för något nytt. Till det nya som uppstod hör mycket som vi idag uppfattar som självklart, t.ex. universitet, banker, parlament, boktryckarkonst, litteratur på folkspråk, eldvapen, kyrkor och skatter. Glasögonen uppfanns, och upptäcktsresande utforskade tidigare okända delar av världen. Allt skedde inte på en gång. Medeltiden är en tusenårig epok. Den börjar med germanernas konfrontationer med den grekisk-romerska medelhavskulturen och den når in i renässansen och inledningen av den nya tiden. Stockholms universitet 1
Centrum för medeltidsstudier Centrum för medeltidsstudier Medeltidsforskning är med nödvändighet tvärvetenskaplig. Den kräver insikter och kunskaper från flera ämnen. Därför behövs ett centrum som för samman forskare från olika discipliner. Perspektiv, temata, metoder, teorier och färdigheter från skilda ämnesområden integreras med varandra. Centrum för medeltidsstudier anknyter till ett tjugotal ämnen vid olika fakulteter: arkeologi, ekonomisk historia, filosofi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi, kvartärgeologi, litteraturvetenskap, musikvetenskap, naturgeografi, numismatik, religionsvetenskap, teatervetenskap och en rad språk såsom franska, grekiska, italienska, latin, nordiska språk och tyska. Tyngdpunkten ligger på Europa, men förbindelserna med andra kulturområden beaktas också. Verksamheten omfattar symposier, seminarier och forskarkurser ofta ledda av forskare från andra länder och utvecklas hela tiden genom riktade projekt, genomförda av enskilda forskare eller grupper av forskare i samverkan. Centrum för medeltidsstudier bedriver ingen grundutbildning men samarbetar med flera institutioner (i Sverige och utomlands) kring kurser med medeltidsteman som kan locka studenter att satsa på medeltidsforskning. Stockholms universitet 3
Centrum för medeltidsstudier Forskning Den tvärvetenskapliga medeltidsforskningen har lång hävd i Stockholm. Den började under 1960-talet, då seminarier genomfördes med deltagare från ämnena arkeologi, historia, konstvetenskap och kulturgeografi. I början av 1970-talet anslöt även företrädare för språkämnen, främst nordiska språk och latin. I detta tidiga skede utvecklades också ett nära samarbete med huvudstadens lärda verk. En omfattande kunskapsuppbyggnad, väsentlig för medeltidsforskningen, har skett och sker vid Riksarkivet (Svenskt Diplomatarium, projektet medeltida pergamentsomslag), Riksantikvarieämbetet (Fornminnesinventeringen, Sveriges kyrkor, Det medeltida Sverige, Medeltidsstaden), Kungl. Biblioteket (Handskriftsavdelningen) och Lantmäteriverket (från 1970 i Gävle). Numera finns även ett samarbete med Statens maritima museer, Statens historiska museer och Stockholms läns museum. Verksamheten uppvisar idag stor bredd. Avancerad forskning sker inom halvannat dussin ämnen och lärda verk i Stockholm. Ett 15-tal doktorander och omkring 40 disputerade forskare finns inom fältet. Ämnesvalet är brett. Det kan gälla ordförrådet i fornspråken, teorier om politikens mål och medel, bruket av bilder och artefakter, talspråket i 1400-talets Stockholm, synen på litterär fiktion, liturgisk poesi, översättningar mellan olika språk, teorier om kunskapens natur, ideologiska budskap i krönikor, förhållandet talat skrivet, klosterdisciplin, skämt om kyrkan, beställare av konst, byggnaders funktioner, handskrifters sammansättning, kulturlandskapets resurser och deras utnyttjande. 15 Det finns runt 15 doktorander med medeltidsämnen. 40 Omkring 40 disputerade forskare arbetar med medeltidsämnen. 22 institutioner/ämnesområden samarbetar med Centrum för medeltidsstudier kring kurser och forskning vid lärda verk och Stockholms universitet som berör medeltiden på något sätt. Stockholms universitet 5
Några verser ur en dikt av 1100-talspoeten Makhzan al-asrâr: Du min kung! Jag har sett så lite av din omtanke (...) Och år efter år har jag fått uppleva din orättvisa (...) Jag ser ingen rättrådighet och oväld i dig Jag ser dig inte fri från förtryck (...) Du lär ha vänt upp och ner på världen Men vad har du gjort egentligen? (...) När en kung administrerar sitt rike bör han behandla sina bönder rättvist
Centrum för medeltidsstudier Öst-Väst: Intellektuella beröringspunkter mellan Persien och Västeuropa Projektet utgår från de livliga diskussioner som under senare tid förts om olikheter mellan öst och väst. Debatten har byggt på föreställningar om en absolut skillnad mellan Västeuropa och Främre orienten. Projektet skall bidra till denna debatt genom att jämföra den medeltida diskussionen om hur politisk och religiös makt bör organiseras och utövas. En debatt förekom alltså, men projektet syftar till att undersöka om det idémässigt fanns likheter mellan öst och väst. Utgångspunkten för undersökningarna är den kritik som enskilda framförde mot rådande ordning och de försvar som därvid mobiliserades. Syftet är att komma åt de normativa föreställningar som argumentationen bygger på. Källmässigt sker en koncentration på de persiska poeterna Sanâi, Sa di, Anvarí, Attâr och för Västeuropa Giovanni Boccaccio och uppbyggelseskrifter på lågtyska. Projektet samarbetar med forskare vid universitet i Frankfurt am Main. Professor Olle Ferm Historiska institutionen Fil.dr Cordelia Heß Historiska institutionen Fil.dr Hossein Sheiban Historiska institutionen Stockholms universitet 7
Centrum för medeltidsstudier Härnevi kyrka Strax utanför Enköping i Uppland ligger Härnevi kyrka. Omkring 1480 utsmyckades den med kalkmålningar av kyrkomålaren Albertus Pictor. Målningarna är några av de märkligaste som Albertus och hans verkstad utfört. Projektet undersöker faktorer som påverkat dels lokaliseringen av de medeltida kyrkorna till vissa platser och bebyggelselägen, dels deras utformning. Fokus ligger just nu på Härnevi socken och kyrka, som är väl dokumenterade i skriftliga källor och äldre kartor. Den äldsta kyrkan var en träkyrka som låg i anslutning till en stormannagård och prästen ingick i stormannens hushåll. Gården med dess tillägor låg på en höjd. Runt gården och kyrkan organiserades sedan socknen. Prästgården och klockargården skildes ut först mot slutet av 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är från andra hälften av 1400-talet. Professor Olle Ferm Historiska institutionen Fil.dr Johan Berg Kulturgeografiska institutionen Docent Ann-Cathrine Bonnier Riksantikvarieämbetet Professor Alf Härdelin Teologiska institutionen, Uppsala universitet Teol.dr Stina Fallberg Sundmark Teologiska institutionen, Uppsala universitet Fil.dr Mia Åkestam Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet 9
Centrum för medeltidsstudier Svenska studenter vid utländska universitet Vilka studerade under medeltiden? Var studier öppna för alla eller förbehållna en särskild social grupp? Vad hände efter studietiden? Många studenter rekryterades ur städernas borgerskap och det lägre frälset. På kontinenten fanns även bondestudenter, något som var mera sällsynt i Sverige. Efter studierna knöts de flesta till domkapitel eller furstars och aristokraters hushåll. Några studenter blev kvar som lärare vid det universitet där de studerat, men deras insatser under de politiska och religiösa oroligheterna under senmedeltiden är inte närmare undersökta. Projektet undersöker de svenska studenternas sociala ursprung, studieresor och insatser efter studierna. Deras undervisning och övriga verksamhet kan klarläggas med hjälp av bevarade tal, predikningar, disputationer och föreläsningar. Tyngdpunkten ligger på 1400-talet som är ett intressant brytningsskede mellan senskolastik och reformation och humanism. Professor Hans Aili Avdelningen för klassiska språk Docent Roger Andersson Riksarkivet /Svenskt Diplomatorium Fil.dr Alexander Andrée University of Toronto Fil.dr Tomas Ekenberg Filosofiska institutionen, Uppsala universitet Professor Olle Ferm Historiska institutionen Professor emeritus Siegfried Wenzel University of North Carolina at Chapel Hill Docent Claes Gejrot Riksarkivet/Svenskt Diplomatarium Fil.dr Robert Andrews Historiska institutionen Fil.dr Erika Kihlman Avdelningen för klassiska språk Stockholms universitet 11
Centrum för medeltidsstudier Schackallegorier Omkring år 1300 skrev dominikanen Jacobus de Cessolis en tidigt mycket spridd bok, De ludo scaccorum, där han utnyttjar schackbrädet och dess pjäser för att diskutera hur olika grupper skall förhålla sig till varandra och samhället i stort. Tidigare dominerade en organologisk syn på samhället och dess grupper. Samhället uppfattades som en organism, där de olika delarna hörde ihop som organen i en människokropp. I och med att schackspelet och dess pjäser med sina bestämda drag blev utgångspunkt kom ett kontraktstänkande in i diskussionen om samhälle och politik. Cessolis bok gjorde stor succé och spreds både på latin och på olika folkspråk. En svensk version kom på 1400-talet och kallades Schacktavelslek. Professor Olle Ferm Historiska institutionen Fil.dr Gösta Hedegård Centrum för medeltidsstudier Projektet samarbetar med forskare i Tyskland, Frankrike och Förenta staterna. Stockholms universitet 13
Forskningsprojekt Pågående forskningsprojekt Forskningsprojekt som håller på att byggas upp Eskilstunakistor och runstenar. Analys med 3D-scanner Jeune fille i medeltida franska Konsten att kompilera franska världskrönikor och kungakrönikor 1250 1337 Korstågsromantik som politisk agenda: 1200-talets gotländska mynt Medeltida fiktionsteori Ny fornsvensk bibliografi Political thought and political action Hammersta hus och Ösmo socken, bygd i förändring Sveriges mynthistoria före cirka 1100 1318 Heliga Birgittas texter på fornsvenska Samarbete med andra forskningsnätverk Ars edendi-programmet Medieval gender history a Nordic research network Leibnitz-projekt: Politische sprache im Mittelalter Semantische Zugänge. Goethe-Universität, Frankfurt am Main. Hansischer Geschichtsverein Hertzog August-Bibliothek, Wolfenbüttel. 3D-scanneranalys av Gotlands bildstenar Översättningen av latinets absoluta ablativ och förekomsten av satsförkortningar under medelfranskan
Centrum för medeltidsstudier Aktuella avhandlingsprojekt Att undervisa på folkets villkor. Populärreligiös lärdom i Heliga Birgittas och medeltidskyrkans exempla 1340 1500 Bebådelsebilder om bildbruk under medeltiden Den didaktiska fiktionen Early Relations between Vadstena and Syon Abbey Från Lödöse till Uleåborg Sveriges och Finlands urbanisering 1200 1610 Folkfostran under medeltiden Ideologin kring kungamakten i nordiska medeltidslagar cirka 1150 1350 In Erwartung der Apokalypse. Die polemischen Schriften Melchior Hoffmans Institution, text och genre. En texthistorisk undersökning av kanslistilen i Stockholms stads tänkeböcker Le Roman d Alexandre en prose. Édition et étude linguistique du manuscrit Vu 20 Medeltida kopparframställning i Sverige Medeltidens historieskrivning: Ideologi och narrativa strategier i medeltidens svenska rimkrönikor Minne, monument och sociala kontexter runstenar och tidigkristna gravmonument med fokus på Östergötland Moneta Lundensis. Myntningen i Lund under Hardeknut, Magnus den gode och Sven Estridsen cirka 1035 1050. En stampstudie En elit i periferin. Bondearistokratin i Jämtland 600 1600. Total St. Gall. Medieval Monastery as a Disciplinary Institution Transfert linguistique et culturel: La traduction du Chevalier au lion en suédois Ur den understa jordens innanmäte äldre svensk gruvhantering, från Roms fall till Vasatiden Stockholms universitet 15
Styrelsen för Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet Professor Gunnel Engwall, Preses i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Ordförande för Centrum för medeltidsstudier Professor Anders Andrén, Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Olle Ferm Professor i medeltidshistoria och föreståndare för Centrum för medeltidsstudier Professor Anders Cullhed, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Professor Gunilla Iversen (ständigt adjungerad), Avdelningen för klassiska språk. Professor Inger Larsson, Institutionen för nordiska språk. Riksbibliotekarie fil.dr Gunnar Sahlin, Kungl. biblioteket. Professor Elisabeth Wåghäll Nivre, Institutionen för baltiska språk, tyska och finska. Fil.dr Mia Åkestam, Konstvetenskapliga institutionen. Fredrik Charpentier Ljungqvist Doktorand i historia och sekreterare vid Centrum för medeltidsstudier Professor Olle Ferm, Historiska institutionen. Föreståndare för Centrum för medeltidsstudier Doktorand Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen. Sekreterare vid Centrum för medeltidsstudier
Ämnen och institutioner vid Stockholms universitet och lärda verk i Stockholm som bedriver forskning om medeltiden Arkeologi Ekonomisk historia Filosofi Franska Grekiska Historia Italienska Konstvetenskap Kulturgeografi Kvartärgeologi Latin Litteraturvetenskap Musikvetenskap Naturgeografi Nordiska språk Numismatik Religionsvetenskap Teatervetenskap Tyska Kungliga biblioteket Riksantikvarieämbetet Riksarkivet och Svenskt diplomatarium Statens historiska museer Statens maritima museer Tryck: Åtta45 2010 Grafisk form: Cecilia Österholm, Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet Foto: Mia Åkestam utom bild på uggla (Arkeologiska institutionen), Höger övre bild s 10 från Kungliga biblioteket, två nedre bilderna s 10 Carolina Redviva. Övre bild s 13 Universitetsbiblioteket i Heidelberg. För mer information kontakta Centrum för medeltidsstudier.
Kontakt: sekreterare@medeltid.su.se www.medeltid.su.se Tel: 08-16 28 11 Centrum för medeltidsstudier, Stockholm universitet, SE-106 91 Stockholm Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet främjar mångvetenskaplig medeltidsforskning, där perspektiv, temata, metoder, teorier och färdigheter från olika områden integreras. Verksamheten omfattar symposier, seminarier och kurser med en internationell räckvidd och utvecklas genom riktade projekt av enskilda forskare eller grupper av forskare i samverkan. Tidsramen är vid, från senantik till tidig renässans, liksom den ämnesmässiga förankringen (arkeologi, franska, grekiska, historia/ekonomisk historia, italienska, konstvetenskap, kulturgeografi, kvartärgeologi, latin, naturgeografi, nordiska språk, numismatik och tyska). Tyngdpunkten ligger på Europa, men även andra kulturområden ryms inom den givna tidsramen.