Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Relevanta dokument
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Religioner och andra livsåskådningar

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Kursplanen i ämnet religionskunskap

M E D I A I N M O T I O N

LPP i religion ht. 2015

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Kunskapskrav i religion

LPP i religion vt. 2016

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Religion Livsfrågor och etik

Judendomen och Kristendomen

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Hinduism och Buddhism

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Övergripande planering Reviderad:

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Handlingsplan 0-18 år

Syfte och mål med kursen

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Tänket bakom filmserien

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Ämne Religionskunskap

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

5.15 Religion. Mål för undervisningen

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Transkript:

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll i världen, viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor och att kunna analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Betygskriterier Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Religion och samhälle Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Identitet och livsfrågor Religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Etik Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

9A:s mål för området Ta ansvar för sina studier och samarbeta med andra. Träna på analys (likheter, skillnader, orsak, verkan) Koppla muntlig redovisning till centrala innehållet i kursplanen för religion och betygskriterierna. Satsa på högre resultat än vanligt. Förbättra muntlig redovisning. Tidsplanering Måndag Tisdag Fredag v.2 Lovdag Introduktion av arbetsområdet. Kort genomgång, indelning av grupper. Källkritik. v.3 Besvara frågor Lämna in frågor/ Eget arbete Besvara frågor Planera i gruppen. Eget arbete. v.4 Eget arbete Eget arbete Eget arbete v.5 Eget arbete Eget arbete Träna inför redovisning och justera detaljer. v.6 Träna inför redovisning och justera detaljer. Redovisning Redovisning v.7 Redovisning Gruppreflektion likheter/skillnader Skriva reflektioner

Arbetsgång Planering av arbetsområdet Hur vill vi jobba med detta arbetsområde? Redovisningsformen blev muntlig redovisning i grupp. Lotta grupper. Läs igenom den religion du ska redovisa om. Försök att läsa med eftertanke så att du har lite kunskap om hur olika religioner kan påverka människors sätt att leva. Vilka centrala tankegångar, urkunder och utmärkande drag hittar du? Enskilt jobb att besvara frågor. Planera i gruppen vad redovisningen ska innehålla och kom ihåg att utgå från centrala innehållet och betygskriterier. Redovisning. Kom ihåg att titta igenom bedömningsmallen för muntliga redovisningar. När du lyssnar på andra redovisningar ska du föra anteckningar för att kunna göra en analys av världsreligionerna, vilka likheter och skillnader hittar du, men även egna åsikter. Tänk på analysmodellen. Skriva reflektioner I grupp göra jämförelser mellan världsreligionerna, likheter och skillnader.

Fakta som ska finnas med: Utbredning (var, hur många anhängare, grundare, olika inriktningar osv.) Trosuppfattning Religionens historia Urkunder (viktiga personer, gudar, skapare) Riter, levnadsregler, högtider Heliga skrifter, heliga platser och städer, heliga personer Begrepp ord som hör till religionen t.ex. namn på kyrkan, gudar osv. Mindmap inför redovisning: VÄRLDSRELIGION:

Talaren och innehållet E C A Faktainnehåll Har ett tydligt syfte med talet Är kunnig i ämnet Valet av källor Kan anpassa talet till tiden (om man har en tid angivelse) Talaren: Har ögonkontakt med åhörarna Verkar säker och lugn Visar engagemang Talar lagom högt och tydligt Talaren och uppläggningen Väcker intresse genom inledningen Ger konkreta exempel Formulerar en tydlig avslutning Anpassar språket till åhörarna och ämnet Talaren och hjälpmedlen Visar frihet när det gäller manus Använder hjälpmedel som berikar talet Lyssnarna Är inställda på att lära sig något Verkar vara intresserade Riktar uppmärksamheten mot den som talar Är beredda att ställa frågor efter framförandet