Välfärdsteknik för äldre personer - möjligheter eller hot Ett studiematerial om välfärdsteknik, tillgänglighet och mänskliga rättigheter presenterat av Tomas Lagerwall, Sigtuna 20 oktober 2016
Välfärdsteknik för äldre personer möjlighet eller hot Studiematerial med följande kapitel: Fler blir äldre Mänskliga rättigheter Design för alla, tillgänglighet och delaktighet Välfärdsteknik Näringspolitiskt perspektiv Organisationernas roll Internationell utblick
Orden är viktiga Äldre personer benämns som Brukare, vårdtagare, kunder, gamlingar eller patienter Valet av ord speglar synen på människor. Det är viktigt att inte reducera äldre personer till objekt Vi är individer och våra behov ska vara i centrum Hur vill du bli bemött?
Dagens äldre personer har upplevt många teknikgenombrott TV Flygresor och bilen Tvättmaskin, diskmaskin Medicinsk teknik och minskad barnadödlighet Rymdresor och satelliter Internet, datorer, mobiltelefoner, drönare m.m.
Teknik redan i dag Hjälpmedel förskrivs av landsting eller kommun (exempel hörapparater, rollator, medicinpåminnare) Bostadsanpassning i kommun (exempel spisvakt, dörröppnare) Biståndsinsatser i kommun (trygghetslarm) Egenvårdsprodukter betalas av individen (smarta ting, datorer, men kan också vara rollator i vissa landsting) Stora skillnader mellan kommuner och landsting/regioner
Välfärdsteknik i Sverige digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning Välfärdsteknologi: kunskapen om välfärdsteknik Källa: Svenska Socialstyrelsens termbank
Välfärdsteknik - vad handlar det om? Trygghetslarm med GPS Smarta hem med omgivningskontroll och automatiska funktioner Digitala nycklar Medicinpåminnare Hälsorobot Automatiska toaletter med tvättoch torkfunktion samt uppresningsfunktion Ätrobot
Välfärdsteknik exempel
Robotar som stimulans för personer med demenssjukdom
Varför satsa på välfärdsteknik? Välfärdsteknik kan främja individens livskvalitet, integritet och självbestämmande Välfärdsteknik kan effektivisera så att resurser används bättre Norge och Danmark satsar: Alla partier i norska stortinget är eniga om att satsa på välfärdsteknik Danmarks regering satsar 4 miljarder 2013 2020
Argument mot välfärdsteknik? Välfärdsteknik kan innebära intrång i personers integritet och privatliv Personal ersätts med hälsorobot eller kamera, vilket kan minska äldres sociala stimulans
Röster om välfärdsteknik Avsikten är att spara pengar Mänsklig kontakt ersätts med datorer och robotar Vad händer om tekniken inte fungerar?
Varför välfärdsteknik inom äldreomsorgen? Utgångspunkten bör vara äldres självbestämmande Välfärdsteknik är inte primärt en teknisk fråga utan en politisk Informations- och kommunikationsteknik (IKT) genomsyrar hela samhället Informationssamhället förändrar sättet att leverera och använda tjänster Teknikskifte på gång inom omsorgen. Vem styr utvecklingen?
Välfärdstekniken var står vi i Sverige idag? Sverige befinner sig i startgroparna Flera kommuner har påbörjat arbetet men inte alla Knappt hälften av kommunerna har digitaliserade trygghetslarm Nationell samordning behövs Kommunerna har olika förutsättningar Risk för stora skillnader inom landet Äldres röster behövs
Exempel: Jägarna använder välfärdsteknik Positioneringsutrustning på grythundar. Hundpejlar där man kan följa jakthundens position under jakten. Omkring 100 000 hundpejlar finns. Kostar cirka 7 000 kr. Positioneringsutrustning används ofta inom jaktområdet, men i begränsad utsträckning bland äldre personer med nedsatt orienteringsförmåga Varför är det så?
Välfärdsteknik i hemmet smarta hem Sensorer som t.ex. följer: Om jag rör mig i bostaden Om jag stiger upp ur sängen Om jag öppnar kylskåpet Om jag tar min medicin Om jag kontaktar andra Om jag ramlar
Röster om välfärdsteknik Ska vuxna oberoende människor behöva ha all denna teknik hemma? Är det inte att ta i?
Välfärdsteknik och den moderna bilen Klimatanläggning Adaptiv farthållare Automatisk helljusassistent Fotgängarskydd city emergency brake Parkeringssensorer och parkeringsassistent Backkamera Stolsinställning med minne
Mänskliga rättigheter - förändrat synsätt Från patient till medborgare Från handikappad till person med funktionsnedsättning Rättighetskonvention för äldre?
Mänskliga rättigheter (MR) en fråga för Sverige och Norden? Diskriminering i alla länder även i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island FN-konventioner om individens rättigheter Europakonventionen för mänskliga rättigheter Skärpt diskrimineringslagstiftning i Sverige En ny MR-institution i Sverige?
Vad innebär konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? - Samma rättigheter som andra i samhället - Får inte diskrimineras - Samhället (stat, region, landsting och kommun) har skyldigheter gentemot individer - Rätt till hälso - och sjukvård, rehabilitering, utbildning och arbete - 70% av personer med funktionsnedsättning fyllt 65 år
Design för alla och tillgänglighet Design för alla ska fungera för så många som möjligt Fysisk tillgänglighet Tillgänglighet och delaktighet till internet 850 000 står vid sidan om, de flesta är äldre personer Tekniken är dyr, krånglig och det finns ingen att fråga
Tillgänglighet till informationssamhället Bristande delaktighet en demokratifråga Hälften av alla personer mellan 65 o 75 år känner sig inte delaktiga 80% av personer över 75 känner sig inte delaktiga Många går miste om samhällsinformation Internetanvändning bra för hälsan Socioekonomiska skillnader
Välfärdsteknik en ny näringsgren! Antal och andel äldre ökar i världen. Nordisk kompetens hos hjälpmedelsföretag och IKT-företag Staten stödja framväxt av näringsgren genom fou-medel Gemensamma upphandlingar behövs i kommuner och landsting/regioner - hemmamarknad
Internationellt Snabbaste ökningen av antalet äldre personer i låg- och mellaninkomstländer Norden har mycket att lära av andra länder Internationellt samarbete också för pensionärsrörelsen 1900-talet hjälpmedlens genombrott 2000-talet välfärdsteknik
Organisationernas roll - påverkansarbete Civilsamhället viktig roll i samhället Intresseorganisationer för äldre Äldre personer en resurs PRO och andra pensionärsorganisationer - ledande aktörer för äldres rättigheter och levnadsvillkor Pensionärsråden har en viktig roll
Vi som skrivit boken Tomas Lagerwall, tomfrosunda@hotmail.com Claes Tjäder, claes.tjaeder@gmail.com