Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme

Vägledning för Energibolag till lagkravet för Energikartläggning av stora företag Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 2015-09-18 Utförd av: Per Lindh och Martin Schultz

Sammanfattning Detta är en vägledning som riktar sig till Svensk energis och Svensk Fjärrvärmes medlemmar med syftet att underlätta genomförandet av energikartläggning stora företag, i enlighet med EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EED (Direktiv 2012/27/EU). För att definieras som ett stort företag ska, enligt EKL2, följande två kriterier vara uppfyllda: Företaget ska sysselsätta minst 250 personer; och Företaget ska ha en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller ha en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. Det finns dock specialfall kring om man omfattas av lagkravet att ta hänsyn till som tydliggörs mer i detalj i denna rapport samt i Energimyndighetens vägledning för Energikartläggning i stora företag. Energimyndigheten ställer inte några krav på när arbetet ska påbörjas utan har i dagsläget enbart de två datumen 5 december 2015 samt kvartal 1 år 2017 att förhålla sig till. I inrapporteringen år 2017 behöver dock ett arbete vara utfört, vilket innebär att en uppstart under 2016 är att rekommendera. Insamling av data, övergripande beskrivning och prioriteringar kan dock med fördel redan påbörjas under 2015. I samband med inrapporteringen den 5 december 2015 ska företagen svara på enklare frågor om de omfattas eller inte och hur inrapportering kommer att gå till, det krävs alltså inte någon övergripande kartläggning eller prioritering vid detta tillfälle. För att underlätta energikartläggningen bör energibolagen göra en grafisk sammanställning över inköpt energi och sedan fördela ned den på olika nivåer där de successivt skalar bort olika typer av energiförluster och försäljning till kund. Det innebär att den typ av energianvändning som det ska fokuseras på är energibolagens egen energianvändning och det är där fokus ska läggas för att hitta åtgärdsförslag. Dessa förslag ska sedan inrapporteras till energimyndigheten med start kvartal 1 år 2017. Vägledningen tar upp hur en övergripande beskrivning och en prioritering av verksamheter kan genomföras med avseende på resonemang, projektplan och genomförandetider. Vidare ger vägledningen råd kring detaljerade kartläggningar och sammanställningar av åtgärdsförslag. Dessa avsnitt kan dock utformas på olika sätt och denna vägledning ska endast ses som rådgivande. Mot slutet av vägledningen diskuteras olika sätt att genomföra kartläggningen med egen personal eller med upphandlade konsulter samt vilka viten som kan utdömas om inrapporteringen inte sker i tid eller med tillräckligt hög kvalitet. (II) IV

Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Avgränsningar... 1 Metod... 1 Inför energikartläggning... 2 Energibolag som omfattas av lagkravet... 2 Regelverk... 2 Omfattning av lagkravet... 2 Möjliga avgränsningar... 2 Speciella krav för energibolag... 5 Exempel på vilka verksamheter som kan omfattas... 5 Inrapportering... 6 Metod... 6 Verksamheter... 6 Verksamheter med olika ägare... 7 Datum för anmälan till energimyndigheten... 7 Datum för val av certifierade energikartläggare... 7 Datum för uppstart av arbete... 8 Genomförande... 9 Övergripande beskrivning och prioritering... 9 Exempel på ingående komponenter i en övergripande beskrivning och prioriteringar... 9 Visualisering av energiflöden... 9 Resonemang kring prioriteringar av betydande energianvändning... 11 Resonemang kring platsbesök... 12 Krav på mätnoggrannhet... 13 Exempel på ett projektupplägg... 13 Alternativ på genomförandetid... 13 Exempel på en projektorganisation... 14 Detaljerad energikartläggning... 14 Exempel på ingående komponenter i detaljerad energikartläggning... 15 Produktionsanläggningar... 17 Lokaler... 20 Tydliggörande kring transporter... 21 (III) IV

Visualisering av kostnadseffektiva åtgärder... 21 Prioritering av kostnadseffektiva åtgärder... 22 Genomförande med egen personal eller konsult... 24 ISO-standarder som ska uppfyllas... 24 Regler för upphandling av certifierad energikartläggare... 24 Upphandling av konsult... 25 Energikartläggning med egen personal... 26 Konsekvens vid avvikelse från lag... 29 Kontrollerande instans... 29 Kontroll från Energimyndigheten... 29 Viten eller påföljder vid konstaterad avvikelse... 29 Bilaga A - Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag... A Bilaga B - Förordning (2014:347) om energikartläggning i stora företag... B Bilaga C - Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag (STEMFS 2014:2)... C Bilaga D - Vägledning vid ackreditering av certifieringsorgan och certifiering med hänvisning till: STEMFS 2014:2 Statens energimyndighets föreskrifter om energikartläggning i stora företag... D (IV) IV

Inledning Syfte Vägledningen är till för att underlätta genomförandet av energikartläggning stora företag, i enlighet med EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EED (Direktiv 2012/27/EU), för Svensk energis/svensk fjärrvärmes medlemmar. Mål Vägledningen ska göra Svensk energis/svensk Fjärrvärmes genomförande av energikartläggning stora företag bättre och mer kostnadseffektiv. Avgränsningar Rapporten riktar sig till Svensk energis och Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag. Metod Inläsning av material från energimyndigheten, intervju av energibolag, samt egen analys. Svensk energis och Svensk fjärrvärmes medlemmar har haft möjlighet att påverka vilka frågeställningar som de vill ha besvarade i vägledningen. Intervjuer med ansvariga från energimyndigheten har skett både innan vägledningen börjat skrivas samt innan den färdigställts i syfte att tydliggöra vägledningen och undvika felaktig eller missvisande information. 1(29)

Inför energikartläggning Energibolag som omfattas av lagkravet Regelverk Kravet på energikartläggningar i stora företag följer av artikel 8 i EU:s energieffektiviseringsdirektiv (2012/27/EU). I Sverige har EU-direktivets krav genomförts i följande regelverk: Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag Förordning (2014:347) om energikartläggning i stora företag Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag (STEMFS 2014:2) Dessa regelverk finns som bilagor i denna vägledning. Omfattning av lagkravet I enlighet med Energimyndighetens rapport (Vägledning för energikartläggning i stora företag för privat och offentlig sektor, ET 2015:05 april 2015), är det följande definition som avgör om företaget är ett stort företag: För att definieras som ett stort företag ska, enligt EKL2, följande två kriterier vara uppfyllda: Företaget ska sysselsätta minst 250 personer; och Företaget ska ha en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller ha en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. Möjliga avgränsningar Bland medlemmarna till Svensk energi och Svensk Fjärrvärme finns det både företag som uppfyller dessa kriterier och som inte gör det. En noggrann genomläsning av Energimyndighetens vägledning rekommenderas om ägarförhållanden är avvikande från de vanligaste fallen. Som kommunalägt energibolag finns det två huvudscenarios, dels att kommunen organiserat ägandet så att ett bolag vid namn Stadshus AB, eller liknande namn, äger 100 % av aktierna i energibolaget. I detta stadshusbolag finns då ofta andra kommunala bolag t.ex. bostadsbolag och andra utvecklingsbolag inom kommunen. I detta fall räknas Stadshusbolaget som moder och både energibolag och andra verksamheter inom stadshusbolaget omfattas. I de fall kommunen bedriver verksamheter som inte är direkt anknutna till varandra via ett bolagsrättsligt ägande, ska dessa betraktas som anknutna enbart om de agerar på samma eller angränsande marknad. Det innebär t.ex. att verksamheten för energibolag samt energiproduktion och energihandel inom förvaltning räknas samman för sig och att bostadsbolag samt bostadsuthyrning inom förvaltning räknas samman för sig liksom stadsnät och bredbandsverksamhet. Om någon av dessa delar uppfyller kriterierna ovan omfattas de av lagkravet. I de fall det finns en bolagsrättslig koncern är det större chans att energibolaget omfattas eftersom det då inte görs någon avgränsning om verksamheterna verkar på olika marknad utan enbart om de är en ekonomisk verksamhet eller ej. Definitionen för ekonomisk verksamhet är enligt Vägledning för energikartläggning i stora företag för privat och offentlig sektor, ET 2015:05 april 2015 : 2(29)

Ekonomisk verksamhet i offentlig verksamhet omfattar som regel affärsmässig verksamhet, medan allmän utbildning och andra i huvudsak skattefinansierade välfärdstjänster är att se som icke-ekonomisk verksamhet. Inte heller myndighetsutövning och en myndighets förvaltningsuppgifter, som inte är av ekonomisk eller kommersiell natur, betraktas som ekonomisk verksamhet. Det är svårt att entydigt avgöra vilka verksamheter som är ekonomiska, eftersom detta styrs av regler och rättspraxis inom respektive verksamhetsområde. Bedömningen måste därför göras från fall till fall. Exempel på vad som i regel kan ses som ekonomisk verksamhet är avgiftsfinansierad tandvård, produktion av och handel med energi, bostadsverksamhet, utförande av kollektivtrafik, verksamhet inom flyg och sjöfart, drift av vatten- och avloppsanläggning i annan kommun, kommunalt utförande av sjuktransporter åt landsting, kommersiell verksamhet inom kultur, fritid och turism, uppdragsutbildning samt viss tjänsteexport. Oavsett om kommunen organiserat energibolaget som en del av stadshus AB eller om det är en kommunal förvaltning utan bolagsrättsligt ägande så innebär det att verksamheter som inte är definierade som ekonomisk verksamhet kan räknas bort, exempel på detta är enligt Vägledning för energikartläggning i stora företag för privat och offentlig sektor, ET 2015:05 april 2015: Kommunal drift av vatten-, avlopps- och avfallsverksamhet inom ramen för de kommunala monopolen. En rekommendation är att ändå inkludera denna typ av verksamhet i den första inrapporteringen och i potentialuppskattningen. Visar det sig att det finns större energibesparingspotential inom icke ekonomisk verksamhet bör ju denna inkluderas och kanske till och med prioriteras över ekonomisk verksamhet eftersom huvudsyftet med lagen är att spara så mycket energi som möjligt så kostnadseffektiv som möjligt. 3(29)

Lathund - Omfattas energibolaget av lagkraven? Av egen kraft? Ja Nej Som en del av en bolagskoncern? Ja Nej Ditt bolag omfattas av lagkraven Som en del av ett stadshusbolag? Ja Nej Som en del av ekonomisk verksamhet inom en kommun? Ja Nej Ditt bolag omfattas ej av lagkraven 4(29)

Speciella krav för energibolag Nej, det finns inte några speciella lagkrav för energibolag. Energibolag har dock en något annorlunda användning av energi eftersom de omvandlar energi i stora processer och sedan säljer den vidare. För att få en klar bild över hur detta ser ut bör energibolag beräkna energivärdet i de fasta och flytande bränslen som används för att få en klar bild över den input som finns inom bolaget. Energibolagen bör sedan tydliggöra vilka förluster de har i sina anläggningar, hur stor andel som säljs till kunder i form av t.ex. fjärrvärme och elektricitet samt vilken egen användning av energi som energibolaget haft både i sina produktionsprocesser och egna lokaler. Exempel på vilka verksamheter som kan omfattas Bolagiserade energibolag Antal anställda > 250 st. och omsättning > 50 miljoner euro eller en balansomslutning > 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas energibolaget av lagkravet av egen kraft och kan då även påverka andra bolag inom t.ex. en stadshuskoncern. Det enda undantaget är om energibolaget väljer att räkna bort antal anställda och omsättning p.g.a. monopolverksamhet, inom t.ex. kommunal drift av vatten-, avlopps- och avfallsverksamhet, och på så vis inte når upp till gränsvärdena för att omfattas av lagkrav. Antal anställda < 250 st. och omsättning < 50 miljoner euro eller en balansomslutning < 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas energibolaget inte av lagkravet av egen kraft men kan ändå påverkas genom andra bolag t.ex. inom en stadshuskoncern då det i så fall är stadshuskoncernen som ska mätas mot villkoren ovan. Det enda undantaget är om stadshuskoncernen väljer att räkna bort antal anställda och omsättning p.g.a. monopolverksamhet, inom t.ex. kommunal drift av vatten-, avlopps- och avfallsverksamhet, och på så vis inte når upp till gränsvärdena för att omfattas av lagkrav. Ej bolagiserade energibolag (del av kommunal förvaltning) Antal anställda > 250 st. och omsättning > 50 miljoner euro eller en balansomslutning > 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas förvaltningen av lagkravet av egen kraft och kan då även påverka andra förvaltningar inom kommunen, om de verkar inom samma ekonomiska verksamhet t.ex. inom Energiproduktion och energihandel inom förvaltning. Antal anställda < 250 st. och omsättning < 50 miljoner euro eller en balansomslutning < 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas förvaltningen inte av lagkravet av egen kraft men kan ändå påverkas genom att andra förvaltningar inom kommunen bedriver ekonomisk verksamhet inom samma område t.ex. Energiproduktion och energihandel inom förvaltning. Om dessa förvaltningar tillsammans med det ej bolagiserade energibolaget når upp till gränsvärdena omfattas de av lagkravet. 5(29)

Bolag eller fjärrvärmenät med flera ägare Antal anställda > 250 st. och omsättning > 50 miljoner euro eller en balansomslutning > 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas energibolaget av lagkravet av egen kraft. De olika ägarna kan dock också påverkas beroende på hur ägarandelen ser ut. Detta är komplext och går mer detaljerat att läsa om i Energimyndighetens vägledning, men här nedan kommer ett exempel: Ett bolag D har tre ägare A, B och C där A äger 55 %, B 40 % och C 5 %. A, B och C är inte knutna till varandra på något sätt. Bolag A måste inkludera alla anställda och omsättningen/balansomslutning i bolag D till sitt eget antal anställda och omsättning för att avgöra om de omfattas av Energikartläggningen i stora företag (vilket de gör i detta fall eftersom bolag D av egen kraft uppfyller lagkravet). Detta eftersom A äger mer än 50 % av D, vilket gör D till ett anknutet bolag. Bolag B måste inkludera 40 % av antalet anställda och omsättningen/balansomslutning i bolag D till sitt eget antal anställda och omsättning/balansomslutning för att avgöra om de omfattas av Energikartläggningen i stora företag. Eftersom B äger minst 25 % men högst 50 % av D, vilket gör D till ett partnerbolag, ska B föra över antalet anställda samt omsättning/balansomslutning utifrån ägarandel. Bolag C ska inte inkludera alla anställda och omsättningen/balansomslutning i bolag D till sitt eget antal anställda och omsättning för att avgöra om de omfattas av Energikartläggningen i stora företag. Detta eftersom C äger 5 % av D, vilket gör D till ett fristående bolag. Antal anställda < 250 st. och omsättning < 50 miljoner euro eller en balansomslutning < 43 miljoner euro per år. I detta fall omfattas inte energibolaget av lagkravet av egen kraft. De olika ägarna kan dock också påverkas beroende på hur ägarandelen ser ut, metodiken är densamma som ovan med skillnaden att antal anställda och omsättning är lägre. För fler förtydliganden rekommenderas energimyndighetens Vägledning för energikartläggning i stora företag för privat och offentlig sektor, ET 2015:05 april 2015. Inrapportering Metod Inrapporteringen till Energimyndigheten kommer att ske via en nyutvecklad tjänst på Energimyndighetens hemsida. För att genomföra inrapporteringen krävs en e-legitimation för en firmatecknare för det bolag eller den koncern som ska sköta inrapporteringen, alternativt en person som har fullmakt från en firmatecknare. Del av företag kan inte rapporteras in, utan den lägsta nivå inrapporteringen kan ske på är på bolagsnivå. En rekommendation är ta ut en sådan legitimation i god tid innan den 5 december så att inrapporteringen kan göras utan fördröjning. Portalen för inrapportering kommer att öppna i början av oktober 2015. Verksamheter Det är upp till varje företag hur man vill redovisa till Energimyndigheten. Ett alternativ är att redovisa hela sin koncern, om energibolaget skulle tillhöra en sådan, men det går också bra att 6(29)

exkludera några av bolagen i koncernen och göra egna inrapporteringar till Energimyndigheten för dessa. En rekommendation är att försöka ha en så beständig rapportering som möjligt så att uppföljning senare kan ske för att följa upp energianvändning och genomförda åtgärdsförslag. I de fall energibolagen som i egen kraft omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag tillhör ett Stadshusbolag, eller en annan koncernmoder, så är det bra att i god tid innan den 5 december förankra om koncernmodern vill rapportera in till Energimyndigheten inklusive eller exklusive energibolaget. Verksamheter med olika ägare I de fall det finns flera ägare till t.ex. ett energibolag eller ett produktionsbolag är det upp till ägarna hur man vill redovisa bolaget. Antingen väljer majoritetsägaren att redovisa hela bolaget eller så väljer ägarbolagen att redovisa energianvändning enligt ägarandel. Huvudsaken är att all energi finns med och att den inte räknas dubbel så att den kan följas upp. Ett tredje alternativ är att inte ta med redovisningen av bolaget i någon av koncernerna, utan låta bolaget själv skicka in en egen rapport till energimyndigheten. Detta kan vara en bättre lösning om ägarförhållandena för vissa bolag är mer komplex, t.ex. flera olika minoritetsägare eller om ägarförhållanden kan komma att ändras inom en snar framtid. En rekommendation är att försöka ha en så beständig rapportering som möjligt så att uppföljning senare kan ske för att följa upp energianvändning och genomförda åtgärdsförslag. Det får inte vara en dubbelrapportering av energi, så att flera bolag t.ex. inkluderar 100 % av energianvändningen för ett kärnkraftverk. Datum för anmälan till energimyndigheten Den första anmälan till Energimyndigheten ska av stora företag ske senast den 5 december 2015. I registreringen ska företag som omfattas av lagen registrera att de är ett stort företag. Vidare kommer vissa kontrollfrågor att ställas i formuläret, t.ex. om företaget planerar att genomföra kartläggningen genom ett energiledningssystem eller via en konsult etc. Den andra anmälan till energimyndigheten ska skickas in det första kvartalet år 2017. Denna rapportering till energimyndigheten ska bekräfta att en detaljerad energikartläggning genomförts med förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och effektivisera energianvändning. De ska även meddela att de initialt har gjort en övergripande beskrivning över köpt energi, använd energi och en prioriterad plan för genomförande av den detaljerade energikartläggningen. Den prioriterade planen ska utgå från var företagen tror att de kan hitta de mest lönsamma besparingarna. Denna rapport med beskrivning och plan ska dock inte skickas in till myndigheten. Stora frihetsgrader att hitta energibesparingsförslag lämnas till utövarna. Rapporten avseende energikartläggning sparas dock hos företaget, då den kan innehålla företagshemlig information. Rapporten ska upprättas av företaget som ska spara den och övriga uppgifter från kartläggningen i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser. Datum för val av certifierade energikartläggare Energimyndigheten samarbetar med ett flertal certifieringsorgan samt Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) för att ta fram certifieringssystemet för certifierade energikartläggare. Det finns inte någon tydlig tidplan för detta i dagsläget, men det arbetas intensivt för att utveckla certifieringen så att certifieringsorganen kan börja erbjuda certifiering av energikartläggare. 7(29)

För att komma vidare med inrapporteringen av arbete rekommenderas energibolag att antingen med egen kompetens eller tillsammans med en aktör som förväntas genomföra certifieringen upprätta en plan och genomföra inrapportering till energimyndigheten. Att samla in information om energianvändning och att sammanställa detta går bra även för en icke certifierad energikartläggare, det är själva kartläggningarna som kräver en certifiering. Datum för uppstart av arbete Energimyndigheten ställer inte några krav på när arbetet ska påbörjas utan har i dagsläget enbart de två datumen 5 december 2015 samt kvartal 1 år 2017 att förhålla sig till. I inrapporteringen år 2017 behöver dock ett arbete vara utfört, vilket innebär att en uppstart under 2016 är att rekommendera. Insamling av data, övergripande beskrivning och prioriteringar kan dock med fördel redan påbörjas under 2015. Det finns inte någon definition på vad påbörjat arbete innebär och energimyndigheten behöver inte ha information om när olika företag påbörjar sitt arbete. I samband med inrapporteringen den 5 december 2015 ska företagen, om de omfattas, svara på enklare frågor och hur kartläggningen planeras att genomföra; med certifierad energikartläggare eller genom ett miljöeller energiledningssystem. Det krävs alltså inte någon omfattande kartläggning eller prioritering vid detta tillfälle. Observera att en fullständig detaljerad kartläggning inte behöver rapporteras in 2017 i det fall företaget valt att dela upp genomförandet av energikartläggningen under flera år. Detta innebär att företag som upprättar en plan där genomförandet av energikartläggningen sprids ut på t.ex. fyra år (2016-2019) bara rapporterar in utfallet för 2016 års energikartläggning. Den första inrapporteringen ska innehålla övergripande beskrivning, prioritering och detaljerat resultat från kartläggningen (men ok att det är år 1 av 4). Det innebär också att företaget vid nästa inrapportering år 2021 ska rapportera in kartläggningarna för år 2017-2019 samt delar av den nya kartläggningen för åren 2020-2023. 8(29)

Genomförande Övergripande beskrivning och prioritering Exempel på ingående komponenter i en övergripande beskrivning och prioriteringar Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning o Bakgrund o Syfte och mål o Avgränsning o Metod Nuläge o Beskrivning av bolaget o Historisk energianvändning Analys o Visualisering av energiflöden Slutsats o Projektorganisation o Projektplan o Prioriteringar inför energikartläggning Visualisering av energiflöden Ett bra sätt att visualisera hur energi flyttas från tillförd energi till slutlig användning kommer från energimyndigheten och brukar återfinnas i deras årliga presentation Energiläget i Sverige. En bild från denna sammanställning återfinns nedan (Energimyndighetens hemsida, https://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget1/, 2015-09-01). 9(29)

Figuren visar på ett mycket pedagogiskt sätt hur energin omvandlas i Sverige, från tillförd energi i form av fasta och flytande bränslen till olika energibärare och slutligen användning per sektor. På detta sätt får läsaren en bättre bild över vår bränslemix och kan dra bättre slutsatser om de utsläpp och omvandlingsförluster som dessa energibärare ger upphov till. Genom att använda samma pedagogik vid kartläggningen av energibolag fångas både stora och små samband upp. Det går att få en överblick över de förluster som finns vid produktionsanläggningarna men framförallt går det att få en tydlig bild över förluster i distributionsnät, transporter, lokaler samt själva produktionsanläggningarna. En rekommendation är att ha med en graf liknande denna i den övergripande beskrivningen, eftersom det tydliggör energianvändningen och underlättar prioritering samt projektplan för de kommande åren. Ett exempel på hur detta kan se ut följer nedan. 10(29)

Exemplet ovan visar schematiskt hur energiflödena i ett energibolag kan visualiseras, energimyndigheten kräver inte denna redovisning men rekommenderar att en visualisering likt den ovan finns med. Informationen kan även användas i andra sammanhang som t.ex. miljö- och årsredovisningar men även för att öka förståelse hos ledning och anställda om hur energibolagets energisystem ser ut. För att kunna ta fram nivå 4, användning att prioritera i energikartläggning, i bilden ovan kan det krävas att hela bilden ovan visualiseras. För att undvika missförstånd så är det nivå 4 i bilden ovan som ska fokuseras i Energikartläggning för stora företag, det är denna nivå som energimyndigheten kräver. Det är denna typ av energianvändning som ska kartläggas av certifierade energikartläggare och det är här som åtgärdsförslag ska utarbetas. Stegen mellan nivå 1-3 har de flesta energibolag god inblick i och behandlar inom ramen för den löpande verksamheten. Därmed inte sagt att denna visualisering kan skapa insikter och starta effektiviseringsprojekt, de blir dock utanför energikartläggningen i stora företag. Enligt STEMFS 2014:2 4 ska alla nivåerna redovisas men det är som tidigare nämnts i nivå 4 som fokus på åtgärdsförslag ska återfinnas. Resonemang kring prioriteringar av betydande energianvändning Riktlinjen för att välja vilka områden som ska fokuseras i energikartläggningarna är att utgå från stora energianvändare eller energibesparingspotential, men som tidigare nämnts har energibolag en annorlunda situation än de flesta andra företag som köper in förädlad energi. Energibolag köper in fasta och flytande bränslen som sedan förädlas till t.ex. elektricitet eller fjärrvärme i olika produktionsanläggningar. 11(29)

Den initiala processen blir därför något annorlunda dels därför att det är stora energiflöden som ska visualiseras, dels för att stora delar av insatt energi försvinner i olika värmeförluster som inte vidare behöver kartläggas inom ramen för energikartläggning för stora företag. För att få en klar bild över energiflödena bör energibolagen beräkna energivärdet i de fasta och flytande bränslen som används för att få en klar bild över den input som finns inom bolaget. Energibolagen bör sedan tydliggöra vilka förluster de har i sina anläggningar, hur stor andel som säljs till kunder i form av t.ex. fjärrvärme och elektricitet samt vilken egen användning av energi som energibolaget haft både i sina produktionsprocesser och egna lokaler. För att förtydliga detta resonemang bör produktionsförluster och pannverkningsgrad visualiseras på något sätt, t.ex. genom ett Sankeydiagram. Med stor sannolikhet är redan dessa processer högt prioriterade inom energibolaget och ska därför inte ytterligare prioriteras inom ramen för energikartläggning av stora företag, men i vissa fall kan denna visualisering väcka tankar på att tillvarata restvärme i t.ex. växthus eller andra smarta användningar av överskottsenergi. All den energi som säljs till kunder bör ingå i den totala kartläggningen men sedan exkluderas när det kommer till prioritering av åtgärder, eftersom det självklart är svårt för energibolagen att ta ansvar för kundernas energikartläggning. Kartläggningen bör dock inkludera nätförluster i form av drift av pumpar samt i förekommande fall växlarförluster. Värmeförluster i kulvertar anses likt förluster i produktionsprocessen viktiga och något man bör arbeta med, dock inte nödvändigtvis inom ramen för energikartläggning i stora företag. Inom Sverige finns det inte någon entydig riktlinje för hur stor andel av energin hos ett energibolag som ska omfattas, utan det är upp till bolagen själva så länge de bedömer att de gjort en representativ kartläggning. Som ett exempel skulle t.ex. distributionsnät och produktionsanläggningar byggda innan år 2000 kunna ingå i en kartläggning medan de nyare än år 2000 inte ingår, så länge energibolaget kan argumentera för detta. För att ha någonting att relatera till kan det nämnas att i Frankrike har myndigheterna satt upp ett mål om att 90 % av den totala energianvändningen ska inkluderas i de mer detaljerade energikartläggningarna men detta är som sagt inte uttalat för Svenska bolag. Det är dock rimligt att anta att Energimyndigheten börjar granskningen underifrån, dvs. de bolag som kartlägger minst andel energianvändning granskas tidigare än någon som granskar 80 % av sin totala energianvändning. Resonemang kring platsbesök I de fall ett energibolag väljer att inkludera t.ex. pumphus, olika servicestationer, lokaler i anslutning till produktionsanläggningar eller servicestationer till mindre vattenkraftverk går det bra att inkludera alla enheter i kartläggningen men ta fram åtgärdsförslag genom att besöka ett representativt antal av dem. För att förtydliga hur detta kan gå till kan vi ta ett exempel på ett bolag som har t.ex. 2000 servicestationer. Om bolaget då först kategoriserar dessa i sju olika kategorier av servicestationer som är lika varandra kan det räcka att utföra t.ex. tio besök per kategori av servicestation för att på så vis få en representativ bild av alla 2000 stationer. Grunden för kategoriseringen kan vara t.ex. byggnadsår, geografiskt läge, byggnadstyp eller liknande. På detta sätt kan stora volymer av energi inkluderas i energikartläggningarna utan att kostnaderna för att genomföra energikartläggningen blir orimliga. 12(29)

Sammanfattningsvis kräver inte energimyndigheten ett platsbesök på alla enheter eller verksamheter som ingår i den detaljerade energikartläggningen utan att en representativ del av de delar som energibolagen väljer att prioritera ska besökas på plats. Krav på mätnoggrannhet Lagen har inte några krav på detaljeringsgrad på de mätningar som ska genomföras utan det som är viktigt är att den totala energianvändning, inklusive verksamhetsenergi, lokaler och transporter ska inkluderas. Dessa energimängder ska vara aktuella, uppmätta och spårbara. I vissa fall innebär det att ett företag mäter mängder avfall, flis, pellets, uran, diesel och andra fasta och flytande bränslen på ett sätt som går att följa upp på ett bra sätt. När mätningen är klar genomförs en omräkning av mängder till energivärde. Detta är ett exempel på när teoretiska beräkningar kan användas istället för mätning på plats. Det är viktigt att omräkningsnycklarna sparas för att möjliggöra uppföljning av besparingar etc. Det är högst troligt att många åtgärdsförslag i den första omgången av energikartläggningarna handlar om att införa fler mätpunkter. Dels därför att detta i många fall kommer att underlätta kommande uppföljningar, dels för att bolag genom att mäta tydliggör besparingspotentialer. Genom att mäta mer noggrant bör det t.ex. vara mycket lättare för bolagen att hitta höga och felaktiga baslaster. Enligt resonemanget under rubriken Resonemang kring platsbesök så behöver t.ex. inte alla servicestationer mätas, utan det ska vara en representativ mängd av det totala antalet. Då bör den representativa delen mätas noggrant med mätverktyg eller dylikt och den resterande delen uppskattas utifrån mätningarna som genomförts. Exempel på ett projektupplägg Alternativ på genomförandetid Det finns alternativ på hur energikartläggningarna kan genomföras. Däremot så måste alla bolag förhålla sig till de datum för inrapportering som gäller. 13(29)

I grundutförandet så ska en inrapportering av det färdiga resultatet för energikartläggningen för hela energibolaget ske under kvartal 1 år 2017. Det innebär i så fall att det blir en större punktinsats med mycket energikartläggningar för de berörda bolagen under 2016. Ett alternativ till detta är att genomföra energikartläggningen uppdelat på t.ex. 4 år. I detta fall blir energikartläggningen mer en naturlig del av verksamheten och kan kanske t.o.m. komma att bli en del av energibolagets kontinuerliga stödprocesser. Om ett bolag väljer denna strategi måste fortfarande en inrapportering till energimyndigheten ske under kvartal 1 2017, skillnaden mot att rapportera in hela resultatet, som i exemplet ovan, blir att endast genomförda energikartläggningar för 2016 rapporteras in, tillsammans med planen för åren 2017-2019. Nästkommande inrapportering till energimyndigheten är år 2021 och då bör energikartläggningarna som genomfördes år 2017-2019 rapporteras in. Så som lagen är skriven ska hela beståndet energikartläggas vart fjärde år med en inrapportering år 2017 och nästa 2021 etc. Det innebär en ny övergripande beskrivning av hela beståndet vart fjärde år. Då det generella rådet för prioritering av områden att fördjupa sig inom dock är att utgå från stora energianvändare eller energibesparingspotential, bör det dock rimligen vara så att olika delar prioriteras och berörs eftersom energibesparingsåtgärder genomförts på områdena med störst energibesparingspotential mellan inrapporteringsåren. Vidare bör rapporten som tas fram 2021 redovisa utfallet av de energibesparingsåtgärder som genomförts sedan 2017. Exempel på en projektorganisation Detaljerad energikartläggning Den detaljerade energikartläggningen kan se ut på en mängd olika sätt och ändå uppfylla de standarder som finns inom området. Energimyndigheten kommer tillsammans med intresseorganisationer för t.ex. industri och fastighet skriva vägledningar under hösten 2015. Dessa vägledningar kommer även kunna komma energibolag till nytta, eftersom t.ex. produktionsanläggningar är snarlik tung industri. 14(29)

Det finns sedan tidigare ett flertal guider och vägledningar som mer eller mindre detaljerat beskriver hur energikartläggningar kan utföras, likväl som många konsultbolag har egna paketeringar och mallar för energikartläggningar. Dessa går bra att använda så länge de uppfyller gällande standarder. Nedan kommer några exempel på disposition samt visualisering av energiflöden för att underlätta genomförandet, det finns dock inte någon rekommendation kring exakt hur dessa kartläggningar ska se ut i dagsläget utan det är upp till varje certifierad energikartläggare. Exempel på ingående komponenter i detaljerad energikartläggning Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning o Bakgrund o Syfte och mål o Avgränsning o Metod Förutsättningar o Beskrivning av bolaget o Historisk energianvändning o Beskrivning av byggnader och verksamhet Lokaler Inneklimatstyrda lokaler för kontor, lager mm Inomhusklimatkrav Interna laster Produktionsanläggningar Verksamhet främst inriktad på process/produktion med tillhörande byggnader Produktionsbehov/varaktighetsdiagram Prioriteringskriterier för olika anläggningar Inomhusklimatkrav Tillförda energislag Levererade energislag Nät mm Verksamhet utomhus och i byggnader utan klimatstyrning Kulvert för fjärrvärme och fjärrkyla Elnät Pumpstationer Ställverk/transformatorstationer Utomhusbelysning Markvärme Motorvärmare/elbilsladdare Transporter Transporter och fordon Personbilar, servicebilar, persontransporter mm Gods/materialtransporter, lastbilar mm 15(29)

Under förutsättningar beskrivs t ex. energibolagets kundstock och dess behov och vad som krävs för att försörja dessa med önskade nyttigheter. För nät t ex en viss längd ledningsnät/kulvert, vilka spänningar/temperaturnivåer som är aktuella, geografiska förutsättningar (höjdskillnader) som kräver avväxling/pumpstationer mm För transporter t ex en viss mängd fordon av viss typ eller utrustningsnivå som kör ett visst antal mil per år för att upprätthålla den service/materialförsörjning/bränsleförsörjning som krävs etc. Nuläge och analys o Lokaler Inneklimatstyrda lokaler för kontor, lager mm Elkartläggning Värmesystem Kylsystem Belysning Ventilation Vatten Styr- och regler Byggnad/klimatskal o Produktionsanläggningar Verksamhet främst inriktad på process/produktion med tillhörande byggnader Tillförda energislag Levererade energislag Interna hjälpsystem Förluster (beskrivning av större förlusttyper, t ex rökgas, verkningsgrad) Tomgångsförluster (energianvändning vid stillestånd) Lokaler inom produktionsanläggningen o Nät mm Verksamhet utomhus och i byggnader utan klimatstyrning Pumpar Värmeförluster o Transporter Transporter och fordon Under nuläge beskrivs de tekniska systemen som finns för att uppfylla förutsättningarna. Dessutom skrivs analyser och iakttagelser av nuläget. Slutsatser o o o o Åtgärdsförslag Prioriteringar av åtgärdsförslag Plan för genomförande Organisation för genomförande Under slutsatser beskrivs och prioriterad åtgärdsförslag samt plan och organisation för genomförande. 16(29)

Produktionsanläggningar Det finns många sätt att beskriva hur energianvändningen ser ut varav Sankeydiagram är ett. Exemplet nedan visar energibalansen i Hallands län år 2012 (Länsstyrelsen i Halland, Länsstyrelsens meddelande 2014:22). Sankeydiagrammet visar både ingående och utgående energiflöden och kan även visa interna energiflöden. Balans ska normalt råda mellan summan av ingående och summan av utgående flöden. Genom att pilarnas bredd oavsett var man återfinner dem i diagrammet ska motsvara energiflödets storlek är det lätt att se vilka flöden som dominerar och därmed kan vara intressanta att titta vidare på. Ett annat sätt att kartlägga energianvändningen är att logga elanvändning och eleffekter. Det är ett effektivt sätt att upptäcka avvikelser av energianvändning. I och med att ventilationsaggregat drivs av el medför eleffektskartläggningen även att stora potentiella energibesparingar både vad 17(29)

gäller tillförd värme och kyla inkluderas. Vidare upptäcks ofta om maskiner, belysning eller annan produktionsutrustning är aktiva nattetid och helger utan att det krävs av verksamheten. Nedan följer ett diagram som beskriver hur eleffekten varierar under en typvecka. Genom att fördela om mätpunkterna i bilden ovan så att de timmar med mest eleffekt placeras till vänster och sedan ordnas de i fallande ordning, då får man ett varaktighetsdiagram enligt diagrammet nedan. För att analysera vidare är det lämpligt att kontrollera vilka arbetstider som gäller i lokalen eller anläggningen så att det går att fördela ungefär hur stor andel av energianvändningen som är verksamhetsenergi och baslast, men även förhöjd baslast och orena driftlägen. En rekommendation för hur företag inom ramen för Energikartläggning stora företag ska prioritera vilka verksamheter som företaget ska analysera vidare är att kontrollera en huvudmätare eller undermätare för en del av verksamheten och göra varaktighetsdiagram. Med stor sannolikhet kommer då vissa verksamheter ha större områden med orena driftlägen eller förhöjda baslaster och därmed vara lämpliga att analysera vidare. Energikartläggaren bör tillsammans med energibolaget sätta de olika nivåerna för baslaster etc. 18(29)

När vissa byggnader eller verksamheter är utvalda att gå vidare med finns det flera alternativ för att följa upp energianvändningen där, t.ex. kan fler undermätare installeras eller så placeras tillfälliga loggers ut för att få en representativ bild över hur energianvändningen ser ut under 19(29)

verksamhetstid, på kvällar och på helger. Det är viktigt att vara kritisk i granskningen av verksamhetstider, behöver t.ex. en hel fabrik vara tänd för att ett arbetslag (av flera) kör treskift? Ofta ger mätningarna, liksom i diagrammet nedan, en bild över var den största sannolikheten att hitta besparingspotentialer är. Lokaler Vad gäller lokaler så finns det lika många sätt att visualisera detta som det finns konsultbolag som utför energikartläggningar och de flesta är bra. Olika metoder som teoretiska beräkningar av energibalans, eleffektmätning, avkylning, termografering kan användas och alla strategier kommer inte att tas upp här. Energimyndigheten har gjort flera guider kring hur energikartläggningar ska genomföras och dessa finns tillgängliga på myndighetens hemsida. För noggranna beräkningar av byggnaders energibehov vid nyproduktion används idag ofta olika typer av programvaror. Där simuleras effektbehoven för en mängd olika driftfall (utetemperatur, solinstrålning, interna laster, drifttider mm) som sedan summeras för att få fram en årlig energianvändning. Sådana beräkningar är förstås möjliga att göra även för befintliga byggnader, men det finns inget krav på att det ska göras inom ramen för energikartläggning stora företag. Det finns goda möjligheter att hitta besparingar genom att logga eleffekter även i lokaler och då är det bra att både mäta under dygnets olika timmar samt översätta mätningarna till kostnader enligt diagrammen nedan. 20(29)

Tydliggörande kring transporter Transporter ska ingå i energikartläggningen men det kan ändå vara bra med ett tydliggörande kring detta eftersom det i dag är vanligt att entreprenörer utför en stor andel av de transporter som utgörs åt energibolag, vidare är det många som leasar fordon, åker tåg, flyger och hyr bilar vid olika tillfällen. De avgränsningar som gäller är att bara den som betalar bränsle för fordonen, dvs. har rådighet över bränsleåtgång, ska inkludera fordonet i sin energikartläggning. Det innebär att ägda, leasade och hyrda bilar ska ingå. Resor i samband med tjänst ska också kartläggas vilket innebär en inkludering av resor i tjänsten med tjänstebilar, privata bilar och bilpooler etc. Går det inte att via ekonomisystem eller leasingleverantör få fram exakta siffror går det bra att gör en schablonberäkning för dessa resor enligt resonemanget i avsnittet krav på mätnoggrannhet. Visualisering av kostnadseffektiva åtgärder En viktig lärdom som kan dras när det gäller energikartläggningar är att åtgärdsförslagen noggrant ska arbetas igenom. Det är viktigt att det finns trovärdiga energibesparingsberäkningar som ligger till grund för åtgärdsförslagen, det får t.ex. gärna finnas livscykelkostnadsberäkningar eller mer detaljerade energiberäkningar i bilagor, men det är också väldigt viktigt att andra uppgifter kopplade till åtgärden är genomarbetade. Detta kan t.ex. vara korrekta installationspriser, rätt kalkylränta, diskonterad och rak återbetalningstid (Pay Off), men det viktigaste är att åtgärdsförslagen följer samma logik som andra investeringar inom företaget gör så att beslutsfattare med budgetansvar kan ta beslut i frågan utan vidare utredningar. För att få en bra lista över åtgärdsförslag bör följande kolumner finans med: Lokalisering på åtgärd, t.ex. byggnad, process eller liknande Namn på åtgärd 21(29)

Kort beskrivning av åtgärd Investering [kr] Kostnadsbesparing [kr/år] Energibesparing [kwh/år] En parameter som beskriver lönsamheten i förslaget, t.ex. rak återbetalningstid, diskonterad återbetalningstid, nettonuvärde eller räntabilitet på eget kapital. Eventuella kommentarer Innan parametern som beskriver lönsamheten i förslaget är det flera antaganden som behöver göras. I bästa fall finns redan dessa parametrar inom företaget, eftersom de är vanliga vid olika typer av investeringsbeslut. Det är viktigt att göra antaganden om prisutveckling för el, drivmedel, fjärrvärme samt andra fasta och flytande bränslen. Det är även viktigt att ta fram en kalkylränta för energiinvesteringar. Här finns det olika alternativ att t.ex. använda samma kalkylränta som vid investeringar i kraftvärmeverk eller liknande, men om energibolagen vill premiera investeringar i energisparande åtgärder kan det också vara en idé att ha en något lägre kalkylränta än för investeringar i stora produktionsanläggningar. Prioritering av kostnadseffektiva åtgärder Det finns olika sätt att beskriva lönsamhet av energiåtgärder, det kan t.ex. vara återbetalningstid, diskonterad återbetalningstid, nettonuvärde eller räntabilitet på eget kapital. När det blir en stor mängd av dessa åtgärder finns det olika sätt att prioritera dem mellan varandra. Det finns inte något sätt som är mer rätt än något annat, alla företag har olika prioriteringar men här kommer tre sätt som ofta används: Nytto-kostnadsmatris Ett vanligt sätt att tänka när det kommer till investeringar, oavsett typ, inom stora företag är att göra en fyrfälts nytto-kostnadsmatris. Företaget kan själv välja exakt vilka parametrar som ska finnas på de olika axlarna men ofta är kostnaden för åtgärden (t.ex. investeringskostnad) på y- axeln och nyttan för åtgärden (t.ex. diskonterad pay back) på x-axeln. Se bild nedan. 22(29)

Om den ansvariga för energikartläggningen på företaget sammanställer de åtgärdsförslag enligt denna matris kommer det att vara lättare att diskutera med ledningsgrupper och andra med budgetansvar för att ta beslut om framtida åtgärdsförslag. De olika rutorna kan i liknande sammanställningar ha andra namn och betäckningar, men huvudsyftet med denna matris är inte att beskriva en exakt modell utan hjälpa till att få fler åtgärdsförslag genomförda efter energikartläggningen. Fördelen med matrisen ovan är att det lättare går att ta beslut kring åtgärder och att den är tilltalande för personer eller grupper med budgetansvar, det är lättare att motivera sina beslut med hjälp av matrisen. Nackdelarna är att olönsamma åtgärder konsekvent skjuts på framtiden, varför vissa installationer tenderar att användas långt över sin livslängd med en potentiellt stor kostnad för ett akutbyte som kan bli följden. Resultatpåverkan Ett annat sätt lägga upp prioriteringarna på är att göra en kalkyl där de olika åtgärdsförslagen jämförs mot varandra med avseende på resultatpåverkan. Detta är framförallt en fördel om företaget har liten budget för energiinvesteringar eller generellt sett dålig likviditet. Om företaget ändå har tillgångar i form av t.ex. fastigheter kan de fortfarande få förmånliga lån (gäller till hög grad inom den kommunala sfären) och genom att sätta upp resultatpåverkan för de olika investeringarna, antingen med egna medel eller med lånade, kan företag genomföra stora energibesparingsprojekt utan att ha tillgång till stora mängder egna medel, dvs. besparingarna via energiåtgärderna är större än räntor och amorteringar av ett lån. 23(29)

Belok Belok är Energimyndighetens beställargrupp för lokaler. Nätverkets uppgift är att sprida kunskap och inspiration om effektiva metoder för energieffektivisering av lokalfastigheter. Detta gör Belok genom att driva utvecklingsprojekt och sprida lärdomarna av projekten till fastighetsbranschen. Allt material på belok.se är tillgängligt för alla och kostnadsfritt att ta del av. (Beloks hemsida, www.belok.se, 2015-08-17) Belok har tagit fram olika verktyg varav ett är Totalverktyget, mer om detta verktyg på deras hemsida. Med Totalverktyget ställer Belok upp ett diagram med axlarna investering och årlig kostnadsbesparing, se diagrammet nedan för visualisering. Fördelen med detta sätt att redovisa energiåtgärder är att även mindre lönsamma investeringar (som ofta är nära angränsande rena underhållsåtgärder) som t.ex. fönsterbyten och tilläggsisoleringar av fasader kan inkluderas inom ramen för det projekt som ska genomföras. Detta är en fördel om företaget i fråga har svårt att få acceptans för höga underhållsinvesteringar och säkerställer att inte mindre bra investeringar aldrig blir genomförda. Genomförande med egen personal eller konsult ISO-standarder som ska uppfyllas Energikartläggningarna ska göras enligt SS EN 162 47, ISO 50 002 eller motsvarande krav. Regler för upphandling av certifierad energikartläggare Energimyndigheten kan inte förorda upphandlingar av certifierade energikartläggare innan certifieringarna är klara, därför går det inte att ge råd för hur upphandlingen av dessa ska gå till innan certifieringarna är klara. 24(29)

Det som dock går att klargöra innan inrapporteringen till Energimyndigheten den 5:e december 2015 och innan certifieringarna är klara är om bolaget omfattas av lagen samt insamling och analys. Mycket av detta kan bolaget göra i egen regi, eller med hjälp av en ännu ej certifierad konsult. För att genomföra själva energikartläggningarna och ta fram åtgärdsförslag krävs dock en certifierad energikartläggare. Vilka krav kan ställas på konsult? Energimyndigheten har tagit fram generella råd gällande upphandling av konsult som självklart gäller även här och som återfinns på deras hemsida (https://www.energimyndigheten.se/foretag/energieffektivisering-i-foretag/energitjanster/kopain-tjanster-fran-energikonsult/, 2015-09-03): Hur ser konsultföretagets organisation och bemanning ut? Vilka erfarenheter har konsulten av arbete med energifrågor inom ditt företags bransch? Har konsulten tidigare genomfört energikartläggningar i liknande företag? Hur många, och vilka typer av företag? Vad har energikartläggningarna omfattat? Byggnader, processer, hjälputrustning eller handhavande och drift av olika anläggningsdelar? Vilken kompetens har konsulten när det gäller energimätningar i företag? Vilka mätningar har genomförts i samband med kartläggningarna? Vilken erfarenhet har konsulten av uppskattningar eller beräkningar av kostnaderna för energiåtgärder Hur ser beskrivning av genomförandesätt och resultat av energikartläggningarna ut? Hur har kartläggningarna redovisats? Be att få se tidigare rapporter/energikartläggningar som konsulten har gjort. Har tidigare energikartläggningar resulterat i förslag till åtgärder? Vilka typer av åtgärder har det gällt och hur åtgärdsförslagen har redovisats? Är konsulten van att skriva rapporter? Timkostnad vid energiarbete? Upphandling av konsult De bolag som kan använda upphandlingsformen LUF ska ha en verksamhet inom den så kallade försörjningssektorn. Med det menas företag som har energi, gas, vatten, posttjänster, eller offentligt ägda transporttjänster inom sitt verksamhetsområde. (Värmeks hemsida, http://www.varmek.se/skillnad-mellan-lou-och-luf, 2015-09-01). Detta innebär att de flesta energibolag torde omfattas av LUF vid upphandling av energikartläggning stora företag. Det är svårt att ge några råd i detalj kring hur upphandlingen ska ske och vilken omfattning på upphandlingen det blir eftersom Svensk energis och Svensk Fjärrvärmes medlemmar har så olika omsättning och verksamhet, generellt kan dock ett tips som även belyses mer i avsnittet Energikartläggning med egen personal vara att använda egen personal för att samla in data och klargöra mätarstrukturer etc. och spara själva kartläggningarna åt certifierad personal. För många energibolag kan det även vara en bra lösning att säkerställa att egen personal införskaffar certifiering för energikartläggningar och på så sätt genomföra kartläggningarna, dock med risk för hemmablindhet. 25(29)

De tröskelvärden som gäller är enligt Konkurrensverkets hemsida (Konkurrensverkets hemsida, http://www.konkurrensverket.se/special/upphandling/om-upphandlingsreglerna/forfaranden/, 2015-09-01): Tröskelvärden för offentlig upphandling är vanligtvis giltiga i tvåårsperioder. Senaste ändringen ägde rum den 1 januari 2014. Tröskelvärdena för varor och A-tjänster är 1 169 378 kronor för statliga myndigheter 1 806 427 kronor för kommuner och landsting och deras bolag m.fl. Det finns även möjlighet att direktupphandla energikartläggning om beloppsgränsen ligger under 939 342 kronor för organisationer som lyder under LUF eller LUFS. Vid detta tillfälle är det dock inte enbart det aktuella köpet som räknas, utan även andra köp av samma slag som genomförts under räkenskapsåret. Vidare ska upphandlande myndigheter och enheter anta riktlinjer för direktupphandling samt dokumentera skälen för inköp som överstiger 100 000 kronor. (Konkurrensverkets hemsida, http://www.konkurrensverket.se/special/upphandling/omupphandlingsreglerna/forfaranden/under-troskelvardet/direktupphandling/, 2015-09-01) Observera att detta enbart är generella råd och att denna vägledning inte på något sätt gör anspråk på att i detalj kunna redogöra för LOU eller LUF. För expertis hänvisas t.ex. till Kammarkollegiets vägledning för upphandlare vid namn Upphandlingsprocessen steg för steg publicerad 2011-12-30 samt Konkurrensverkets och Värmeks hemsidor för aktuella uppgifter. Energikartläggning med egen personal Det finns mycket information som egen personal kan ta fram gällande en energikartläggning oavsett hur situationen ser ut med certifieringar, framförallt handlar detta om olika typer av insamling av data. Den egna personalen har oftast bäst verktyg och kunskap för att ta fram data vad gäller inköpt bränsle och använd energi samt de mätarstrukturer som gäller. Som tidigare nämnts kan egen personal klargöra om bolaget omfattas av lagen, insamling och analys av energidata. Det innebär att bolaget i egen regi kan göra inrapporteringen till Energimyndigheten, den övergripande beskrivningen av energiåtgång och -användning samt prioriteringen av vilka delar av bolaget som ska kartläggas. Ofta behöver dock egen personal en liten hjälpande hand för att sammanställa all denna data på ett strukturerat sätt och då kan en ännu ej certifierad konsult vara ett alternativ. Ett alternativ som mycket väl kan vara mest lönsamt över tid för många energibolag är att certifiera egen personal inom bolaget, dvs. säkerställa att någon inom företag blir en certifierad energikartläggare. Det ställer dock höga krav på kompetens och krav på oberoende. Om bolaget inte har någon certifierad energikartläggare I detta fall behöver en certifierad energikartläggare kopplas in, men i enlighet med resonemanget ovan kan egen personal bidra med mycket vad gäller datainsamling. Detta gäller främst för den övergripande beskrivningen och prioriteringen, men även de detaljerade energikartläggningar i olika anläggningar etc. som kan genomföras från 2016-2019. Certifierad energikartläggare kommer framförallt hjälpa till med själva kartläggningen, men kan naturligtvis även vara ett gott stöd i framförallt prioriteringen. 26(29)