Utredning om gemensam organisation för räddningstjänsten i Skåne Nordväst

Utredning om gemensam organisation för räddningstjänsten i Skåne Nordväst December 2011 Eva Lagbo Bergqvist 1

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Uppdraget... 3 1.2 Genomförande... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Om kommunalförbund... 5 3 Situationen i kommunerna idag... 7 3.1 Nuvarande samverkan inom Skåne Nordväst... 10 3.2 Organisation och uppdrag per kommun... 12 3.3 Ekonomi... 26 4 Möjliga effekter på kort och lång sikt... 28 4.1 Önskvärda effekter av ett kommunalförbund... 30 5 Rekommendationer... 32 5.1 Förslag till tidsplan... 35 Bilaga 1 Stationer, värn samt övningsanläggningar... 38 Bilaga 2 Lokalkostnader, fordon och avskrivningstider... 39 Bilaga 3 Anläggningar som omfattas av LSO 2:4... 40 Bilaga 4 Heltids- och deltidsstyrkor och dess bemanning... 41 Bilaga 5 Antal tjänster... 42 Bilaga 6 System för administration och utryckningsverksamhet... 44 Bilaga 7 Gemensamma och kommunspecifika avtal... 45 Bilaga 8 Karta med stationsstruktur... 49 2

1 Inledning Skåne Nordväst lät under 2007 genomföra en utredning i syfte att belysa möjligheterna med fördjupad samverkan inom räddningstjänsten mellan de tio kommuner som utgör Skåne Nordväst. Utredningen resulterade i en rekommendation om att fördjupa samarbetet och att ha ett gemensamt kommunalförbund som vision inom ett tioårsperspektiv. Under 2011 har frågan angående utökad samverkan aktualiserats och styrelsen i Skåne Nordväst har beslutat att genomföra en utredning kring konsekvenserna av att bilda ett för de tio kommunerna i Skåne Nordväst gemensamt kommunalförbund inom räddningstjänsten med ikraftträdande vid årsskiftet 2014/2015. 1.1 Uppdraget Styrelsen i Skåne Nordväst har i sin verksamhetsplan för åren 2011-2014 klargjort att strategin för samarbetet inom räddningstjänsten ska vara att undersöka förutsättningarna för en gemensam organisation inom Skåne Nordväst med sikte på årsskiftet 2014/2015. Med anledning av detta har samarbetskommittén för Skåne Nordväst beslutat att uppdra åt sekretariatet att med stöd av konsult från Public Partner uppdatera faktaunderlaget i tidigare utredning samt att belysa effekterna av ett gemensamt kommunalförbund inom räddningstjänsten. I uppdraget ingår också att ge förslag på en tidplan för genomförandet. 1.2 Genomförande Syftet med alla kommunala organisationer är att på effektivast möjliga sätt verkställa politiska beslut med samtidig förankring i demokratiska värden såsom offentlighet, lika behandling och respekt för den enskilde individen. Varje kommun är samtidigt unik och för att belysa effekterna av en gemensam organisation inom räddningstjänsten måste denna utgå från den enskilda kommunens förutsättningar såsom organisatoriska erfarenheter, utvecklingsläge, risktopografi och framtidsbilder. När vi genomför en organisationsutredning lägger vi därför störst vikt vid att identifiera de utgångspunkter och förutsättningar som är väsentliga för förståelse av nuvarande organisation och för önskvärda förändringar. Ett faktaunderlag som stämmer med dagens situation har utarbetas. Till grund för nulägesbeskrivningen av respektive kommun ligger uppgifter inhämtade via räddningscheferna omfattande bl a: Politisk organisation och tjänstemannaorganisation Räddningstjänstens uppdrag och roll Personal och bemanning Verksamhet och ekonomi Reflekterande samtal kring tänkbara effekter av ett gemensamt kommunalförbund har genomförts med respektive kommun företrädd av kommundirektör och chef för räddningstjänsten. I några av kommunerna har politiker deltagit vid samtalen. 3

2 Bakgrund I den nordvästra delen av Skåne sker sedan flera år ett långtgående samarbete mellan de tio kommunerna inom flera områden. Visionen för samarbetet är att Skåne Nordväst år 2020 ska upplevas som en sammanhängande stad och en av norra Europas mest kreativa och toleranta regioner. I detta sammanhang är det betydelsefullt att den enskilda kommunens egna målsättningar med bl a räddningstjänsten bidrar till att infria visionen. Utvecklingen i landet inom områdena räddningstjänst, trygghets- och säkerhetsarbete, krisberedskap och skydd har varit omfattande det senast decenniet. Kommunerna har haft, och får fortsatt, en viktig roll och stort ansvar. För att möta det måste kommunernas verksamhet ständigt utvecklas. Lagstiftningen har reformerats kraftigt och det tidigare civilförsvaret utgörs idag endast av viss planläggning och övning samtidigt som området olycks- och krishantering utvecklats starkt. En tydlig indikator på denna utveckling finns att hämta i lagstiftarens intentioner. År 2004 kom Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som dels var en revidering av den tidigare räddningstjänstlagen men också gav kommunerna helt nya uppgifter framför allt när det gäller att samordna hela samhällets olycksförebyggande verksamhet. I den lagen är räddningstjänst ett av sex kommunala huvuduppdrag. Lagen omsluter inte bara olyckor som leder till räddningsinsatser, utan i princip alla olyckor. År 2006 kom Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) som ger kommunerna långtgående skyldigheter vid stora påfrestningar. Den senaste reformeringen av lagstiftningen omfattade Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) som trädde i kraft hösten 2010. Till nyheterna hör bland annat att hanteringen av tillstånd för explosiva varor fördes över från polisen till kommunerna. En växande region ställer helt andra krav på förmågan att möta framtida risker och innebär att samverkan kommer att vara nödvändig på ett större plan än idag där såväl det förebyggande som det skadeavhjälpande arbetet värnas. Den förebyggande förmågan är i detta sammanhang den skicklighet som har störst utvecklingspotential i ett samverkansperspektiv. Efter tidigare utredning av samverkan inom räddningstjänsten har kommunerna i Skåne Nordväst initierat flera åtgärder för att stärka samarbetet ytterligare. Samarbetet har i dagsläget utvecklats långtgående inom ramen för vad som är möjligt genom avtal. Här kan bl.a nämnas framtagande av gemensamma mål och riktlinjer för räddningstjänsten i Skåne Nordväst som sedan 2011 inarbetas i respektive kommuns verksamhetsplanering. Vidare har en gemensam värdegrund formulerats vilken har som ledord; professionalism, öppenhet och bra bemötande. Flera av kommunerna har hållit fast i starka organisatoriska band genom att bl a samverka kring ledningsstrukturerna. Bjuv, Landskrona och Svalövs kommuner har gemensam räddningschef liksom Klippan och Åstorp samt Ängelholm och Örkelljunga. 4

Kommunerna i Skåne län tillämpar sk gränslös räddningstjänst, vilket innebär att närmsta resursen alltid larmas för att man ska nå fram så fort som möjligt och för att komma fram med tillräckliga resurser i ett tidigt skede. Kommunerna i Skåne Nordväst samverkar vidare inom räddningstjänsten enligt ett gemensamt samverkansavtal. Avtalet omfattar framförallt den operativa verksamheten genom att kommunerna delar funktioner, som räddningschef i beredskap tillika tjänsteman i beredskap för respektive kommun, vakthavande brandingenjör samt stabsbrandmästare. Kommunerna har vidare utvecklat specialiteter kring material och kompetens som delas med varandra. För att möjliggöra långsiktiga hållbara samarbetsformer framgent bedöms samarbetet nu vara moget för att ta ytterligare steg och att däri överväga bildandet av en gemensam organisation i form av ett kommunalförbund. 2.1 Om kommunalförbund Medborgarnas möjligheter till insyn och ansvarsutkrävande inom ramen för den demokratiska styrningskedjan är en nyckelfråga i samband med kommunal samverkan. Därför är fullmäktiges utrymme för styrning och kontroll av samverkan en viktig faktor när de demokratiska konsekvenserna av samverkan ska bedömas. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Organisatoriskt är de uppbyggda på i princip samma sätt som en kommun. Reglerna om kommunalförbund finns i 3 kap. 20-28 kommunallagen. Fullmäktige kan inte detaljstyra kommunalförbund. Instrument och verktyg för styrning finns dock, bl a i form av förbundsordning, beslut om representation, möjligheter att ställa interpellationer och frågor samt små partiers yttrande- respektive närvarorätt. Även kommunstyrelsen har vissa styrinstrument att tillgå för att hantera sin uppsiktsplikt över de kommunalförbund som kommunen är medlemmar i (6 kap 1 andra stycket). Styrelsen har ett ansvar för att vaka över verksamheten men har inga befogenheter att bestämma över förbundet. Den kan göra uttalanden, påpekanden och lämna råd om verksamheten och har rätt att från kommunalförbundet begära in yttranden och upplysningar som behövs. Ett kommunalförbund ska ha en förbundsordning som innehåller närmare bestämmelser om förbundet. Denna ska fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundsordningen är vid sidan av bestämmelserna i kommunallagen det dokument som reglerar förhållandena i ett kommunalförbund. Kommunallagen ställer vissa minimikrav på en förbundsordning för kommunalförbund (3 kap. 28 ). Uppräkningen i paragrafen reglerar inte exklusivt innehållet i en förbundsordning utan anger de frågor som måste regleras. Innehållet i de olika punkterna är det förbundsmedlemmarna som bestämmer. De beslutar också om ändringar i förbundsordningen. Bland punkterna återfinns följande minimikrav. 5

1. Kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål, 2. förbundets organisation, organens befogenheter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen skall få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige, 3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 24, 4. antalet revisorer och deras mandattid, 5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer, 6. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen, 7. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta skall gälla, 8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen skall ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 21, 9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 23, 10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås, 11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, 12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet, 13. föreskrifter om förbundets budgetprocess, 14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet, 15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses, 16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, samt 17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna. Lag (2006:369). En central del i förbundsordningen är vilken befogenhet som överförs till kommunalförbundet. Detta ska tydligt anges så det står klart vad kommunen ansvarar för och vad kommunalförbundet ansvarar för d v s uppdraget. Detta innebär att varje eventuell ändring av ansvarsfördelningen måste beslutas genom ändring av förbundsordningen av samtliga medlemmar. För att garantera inflytande från medlemmarna och ett minoritetsskydd för de partier/ledamöter som inte är ledamöter eller är ersättare i förbundet, finns möjligheter att tillföra särskilda regler i förbundsordningen. Det kan handla om rätt för förbundsmedlem att väcka ärenden i den beslutande församlingen, att det ska krävas kvalificerad majoritet för beslut i vissa typer av ärenden och om förtroendevald som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha närvarorätt och yttranderätt. Av förbundsordningen ska det också framgå hur stor andel medlemmarna har i förbundets tillgångar och skulder. Det ska även framgå hur förbundets kostnader ska fördelas (3 kap. 28 p 11). I förbundsordningen för kommunalförbund kan medlemmarna införa regler om hur de styr förbundet och får insyn i dess ekonomi och verksamhet samt hur budgetprocessen ska utformas. De ingående kommunernas främsta möjlighet att styra verksamheten är via de 6

representanter man har i kommunalförbunden. Kommunallagen innehåller en bestämmelse om att varje medlem i ett kommunalförbund ska vara representerad i den beslutande församlingen, fullmäktige eller direktion med minst en ledamot och en ersättare. Med fullmäktige kan alla, eller i vart fall de flesta partier i medlemsfullmäktige få en ledamot. Väljs direktionsmodellen är det mindre sannolikt. Samverkan kan sägas ha ett pris på så sätt att alla partier som är representerade i medlemmarnas fullmäktige inte alltid kan ha en ledamot eller ersättare. Ledamöterna i de fullmäktige som är medlemmar i ett kommunalförbund kan ställa frågor och interpellationer om förbund som är organiserade med direktion. Kommunalförbunden är underkastade de regler som finns i kommunallagen om revision. Förbundsordningen ska ange på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse revisorer som avger rapport till medlemmarnas fullmäktige. 3 Situationen i kommunerna idag Kommunerna i Skåne Nordväst har tillsammans knappt 320 000 invånare på en yta om drygt 2 500 kvadratkilometer. Drygt tre fjärdedelar bor i kustkommunerna Båstad, Helsingborg, Höganäs, Landskrona och Ängelholm. Hallands-Väderö har ingen bofast befolkning men gästas sommartid av sommarboende och turister. Ven har en bofast befolkning på cirka 400 personer som även den ökar kraftigt sommartid. De närmaste 10 åren beräknas befolkningen i Skåne Nordväst öka med 18 000 invånare (Källa: Region Skåne). 7

I regionen finns ett omfattande vägnät som möjliggör stor rörlighet inom området. Genom regionen går två europavägar med mycket trafik och stor mängd farligt gods. Från norr till söder löper E6/E20 och passerar Landskrona, Helsingborg, Ängelholm och Båstad. Från färjeterminalen i Helsingborg löper E4 i nordostlig riktning och passerar Åstorp, Klippan och Örkelljunga. Förutom de ovan nämnda europavägarna är ett flertal riksvägar angivna som rekommenderade vägar för transport av farligt gods Järnvägstrafiken på västkustbanan passerar Landskrona, Helsingborg, Ängelholm och Båstad. Straxt norr om Ängelholm ligger Ängelholm Helsingborgs Airport. Viktigare hamnar finns i Helsingborg, Landskrona samt Höganäs industrihamn som ägs av Höganäs AB. Mellan Helsingborg och Helsingör sker en omfattande färjetrafik. Från Landskrona går reguljär färjetrafik som förbinder Ven med fastlandet. Om ett företags verksamhet kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön omfattas det av bestämmelserna i 2 kap 4 i LOS. Det är länsstyrelsen i samråd med räddningstjänsten som beslutar om vilka verksamheter som anses som farlig verksamhet. En verksamhet som klassas som farlig verksamhet är skyldig att vidta vissa åtgärder för att hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom, hindra eller begränsa skador samt analysera riskerna för olyckor. Sju av kommunerna rymmer verksamheter som anses som farlig verksamhet enligt följande. Bjuv Helsingborg Höganäs Klippan Landskrona Ängelholm Örkelljunga Findus Kemira Kemi AB, Nordic Storage, Preem Petroleum AB, Bostik AB, Helsingborgs Hamn AB, Ashland AB, LMI AB, Mc Neil AB, Interlink, rangerbangården Cisternanläggningen i hamnen Ljungbyheds Airport AB Viarps flygfält, Yara AB, Haldex Brake Products AB Ängelholm/Helsingborgs flygplats, Invivo Trade AB (Svea Fireworks) Oxyd-Ex Räddningstjänstverksamheten inom Skåne Nordväst fördelar sig på totalt 19 brandstationer, varav sex är heltidsstationer. Stationerna i Höganäs och Ängelholm rymmer båda hel- och deltidsstyrkor. Därutöver finns för närvarande 10 värn i området. En ny citystation i Helsingborg, omfattande utryckande verksamhet, är under projektering. Stationsstrukturen framgår av bilaga 8. Utifrån statistik hämtad från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt Sveriges Kommuner och Landsting, har ett antal uppgifter jämförts för kommunernas räddningstjänst som bl a visar följande: Utbildning: Antal personer som utbildats i att hantera och förebygga bränder per 1000 invånare uppgick år 2010 till 44 personer. Räddningstjänstens utbildningsverksamhet är mest omfattande i Åstorp sett till antalet utbildade per invånare (69 utbildade 8

personer per 1000 invånare), Svalöv (55 utbildade personer per 1000 invånare) och Örkelljunga (52 utbildade personer per 1000 invånare). Skriftliga redogörelser: Totalt uppgår antalet objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet till drygt 1 800. Antalet objekt som omfattas av kravet varierar i antalet mellan kommunerna. Minst objekt har Svalöv och Örkelljunga (55 respektive 63 objekt). Flest objekt finns i Helsingborg och Landskrona (726 respektive 253 objekt). Antal insatser: Totalt har räddningstjänsten larmats 4 700 gånger under år 2010. Insatsfrekvens skiljer sig åt mellan kommunerna. Antalet larm per tusen invånare är flest i Åstorp och lägst i Svalöv, 22 respektive 10 larm per tusen invånare. Åstorp Örkelljunga Bjuv Båstad Klippan Helsingborg Landskrona Höganäs Ängelholm Svalöv Såne län 10 12 12 12 16 15 15 14 20 19 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 22 Antal insatser per 1000 invånare Diagram: Antal händelser dit räddningstjänst larmats per 1000 invånare år 2010. Larmorsak: Den vanligaste larmorsaken till att räddningstjänsten larmas är brand ej i byggnad (40 %) samt på grund av automatlarm som inte förorsakats av brand (30 %). Därefter kommer trafikolycka (16 %) samt brand i byggnad (10 %). 9

Antal larm 2000 1600 1200 800 400 0 Antal larm totalt varav automatlarm ej brand varav trafikolycka Diagram: Antal larm som tillkallat räddningstjänst år 2010 per kommun med precisering av antalet larm som förorsakats av automatlarm som ej utlösts av brand samt antalet larm som orsakats av trafikolyckor. Farlig verksamhet: Totalt uppgår antalet anläggningar med farlig verksamhet till 19 anläggningar. Flest anläggningar med farlig verksamhet finns i Helsingborg (10 st), därefter följer Landskrona (3 st), Ängelholm (2 st), Bjuv (1 st), Höganäs (1) och Klippan (1 st) och Örkelljunga (1 st). Se bilaga 3. Av uppgifterna ovan framgår att det finns olikheter mellan kommunerna vilka bl a speglar skillnader i risktopografin. Olikheterna måste bejakas och där de samlade resurserna i ett gemensamt kommunalförbund ska kunna nyttjas flexibelt för att hantera riskbilden. 3.1 Nuvarande samverkan inom Skåne Nordväst Det finns en aktiv och långtgående samverkan mellan kommunerna inom Skåne Nordväst som byggts upp under ett flertal år. En rad avtal har tecknats under åren i syfte att minska betydelsen av kommungränserna och för att stödja en gemensam verksamhetsutveckling. För att öka effektiviteten inom räddningstjänsten i Skåne Nordväst har kommunerna i ett särskilt avtal beslutat att skapa en gemensam ledningsorganisation och fastställa rutiner för samverkan vid operativ räddningstjänst och förebyggande arbete. Avtalet omfattas även av att Räddningschef i Beredskap (RCB) ikläder sig uppgiften som Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid andra händelser än räddningstjänst. En ständigt tillgänglig tjänsteman är en viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna agera snabbt och effektivt i det akuta skedet av en oönskad händelse. Grunden för den gemensamma ledningsorganisationen är Räddningsverkets doktrin (numera MSB) Grunder för ledning. För att uppnå doktrinens ledningsnivåer finns de regiongemensamma funktionerna: Räddningschef i beredskap (RCB), Vakthavande 10

Brandingenjör (VBI) samt Stabsbrandmästare (SBM). Kommunvis finns sedan funktionerna Insatsledare (ILD) och Styrkeledare (SLD). En gemensam organisationsplan för samverkan mellan räddningstjänsterna i Skåne Nordväst har utformats med utgångspunkt från samverkansavtalet från år 2003. Organisationen leds av en grupp, RCH-gruppen, som består av räddningscheferna i Räddningstjänsten Skåne Nordväst. RCH-gruppen träffas 4 gånger per år. Under RCH-gruppen har ett antal arbetsgrupper inrättats, se nedan. KUA-gruppen ansvarar för planering, genomförande samt uppföljning av gemensamma utbildningar och övningar inom de olika sakområdena för räddningstjänsterna i nordvästra Skåne. I arbetet ingår även att ta fram en gemensam utbildningsplan. Ledningsgruppen ansvarar för utveckling, samordning, metodik, strategi samt utbildnings- och övningsbehov inom området Stab/ledning för nivåerna 2, 3, 4 samt stabsbrandmästarfunktionen med avseende på samverkan/samordning vid olika händelser i nordvästra Skåne. Olycksundersökning. Gruppen ansvarar för samverkan och utveckling inom området samt återföring av resultatet av olika utredningar inom nordvästra Skåne. Gruppen ansvarar även för utbildningsbehovet inom sakområdet i nordvästra Skåne. Operativa gruppen ansvarar för utveckling, samordning, teknik, taktik, metodik samt utbildnings- och övningsbehov inom området operativ räddningstjänst inom samtliga nivåer med avseende på samverkan vid olika räddningstjänstinsatser inkl kemhändelser inom nordvästra Skåne. Skydd och säkerhet ansvarar för metodik, samverkan, utveckling samt utbildningsbehov med avseende på samarbete och gemensam syn inom sakområdet Skydd och säkerhet i nordvästra Skåne. Ett arbete pågår med att titta på möjligheterna för ett gemensamt insatssystem för utryckningsverksamheten. Räddningscheferna har beslutat att under åren 2011 till 2012 utarbeta en gemensam checklista för kvalitetssäkring av den operativa verksamheten samt gemensam kvalitetssäkring av den olycksförebyggande verksamheten. I bilaga 7 framgår de gemensamma avtalen som i dagsläget tecknats mellan kommunerna i Skåne Nordväst samt ett axplock av de kommunspecifika avtalen som tecknats. 3.1.1 Synen på samverkan idag Den samlade bilden på samverkan mellan kommunerna i Skåne Nordväst är att den kommit långt i att koordinera och likrikta räddningstjänsterna samt utveckla kommunerna utifrån ett samverkansperspektiv som kommer hela Skåne Nordväst till godo. Vidare råder det enighet om att avtalssamverkan nu optimerats och att det behövs ett organisatoriskt närmande mellan 11

kommunerna om samverkanseffekten ska tas ytterligare steg bl a vad gäller effekten av gemensamt fattade beslut. Flera av kommunerna lyfter också fram att ett organisatoriskt närmande till varandra inom räddningstjänsten stödjer visionen om att Skåne Nordväst år 2020 ska upplevas som en sammanhängande stad. Det finns några farhågor som delas av flera kommuner vad gäller bildandet av ett eventuellt kommunalförbund. Bland dessa finns en oro för att den lokala närvaron och närheten till den egna kommunens övriga förvaltningar och sammanhang äventyras vid en eventuell förbundsbildning. En annan är att det inte blir en vinna-vinnalösning mellan storstadskommunen och småstadskommunen där alla medlemskommuner oavsett storlek får del av vinsterna med en samordnad organisation. Det finns också farhågor kring att inflytandet från medlemskommunen blir alltför begränsat. 3.2 Organisation och uppdrag per kommun Kommunens uppgifter enligt LSO 1 ska fullgöras av en eller flera nämnder. Den vanligaste politiska hemvisten för räddningstjänsten i landet är kommunstyrelsen. Tre av kommunerna, Helsingborg Landskrona och Svalöv har en egen räddningsnämnd. Räddningsnämnden i Helsingborg tillsattes inför 2011. I resterande kommuner är kommunstyrelsen räddningsnämnd. Räddningstjänsternas uppdrag tar sin utgångspunkt främst från LSO, LBE, LEH samt Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor den sk Sevesolagstiftningen. Kommunledningarna och förvaltningarna har erfarenhet av olika arbetssätt och ser på räddningstjänstens roll lite olika. Detta ger att räddningstjänstens roll i kommunernas samlade arbete inom krishantering, skydd mot olyckor, förebyggande säkerhets- och trygghetsarbete skiljer sig åt. Flera av kommunerna i Skåne Nordväst delar sedan flera år räddningschef med varandra. Bjuv, Landskrona och Svalövs kommuner har gemensam räddningschef liksom Klippan och Åstorp samt Ängelholm och Örkelljunga. Sammantaget finns det vid räddningstjänsterna i Skåne Nordväst 522 tjänster, varav 102 kan räknas som administrativa tjänster 2, 172 tjänster är heltidsanställd utryckningspersonal och 248 tjänster är deltidsanställd utryckningspersonal. Se bilaga 5. Merparten av stationerna ägs av respektive kommun. I Skåne Nordväst finn två övningsanläggningar en i Helsingborg och en i Landskrona. Några av kommunerna nyttjar övningsanläggningen i Revinge i Lunds kommun. Vidare finns det i området en 1 3 kap 11 2 Till kategorin administrativa tjänster räknas räddningschef samt andra ledningsfunktioner. 12

ledningscentral i Helsingborg och en räddningscentral som är gemensam för Ängelholm och Örkelljunga. I Höganäs finns sedan 1996 en mindre ledningscentral (RC 90). Det finns 19 anläggningar i regionen som omfattas av 2 kap. 4 i Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, 10 av dessa anläggningar återfinns i Helsingborg. Se bilaga 3. Fyra kommuner har heltidsstyrkor; Helsingborg, Höganäs, Landskrona och Ängelholm. Sammantaget har dessa kommuner sex heltidsstyrkor. I Skåne Nordväst kommuner finns totalt 15 deltidsstyrkor. Se bilaga 2, 4 och 8. Dimensioneringen av heltids- och deltidsstyrkorna skiljer sig åt mellan kommunerna. I Helsingborg har man valt att bemanna med 1+4. I Höganäs har man differentierad bemanning dagtid med 1+1+3 på heltid och 0+5 på deltid samt nattetid och helg med 1+1+1 på heltid och 0+5 på deltid. I Landskrona 1+1+6 och i Ängelholm 1+1+3. Även när det gäller deltidsbemanningen finns olikheter mellan kommunerna. Styrkorna består av 1 + 2 brandmän till 1 + 5 brandmän. 3.2.1 Bjuvs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i Bjuvs kommun har ett utvecklat samarbete med kommunerna Landskrona och Svalöv, vilket regleras genom civilrättsliga avtal. Kommunerna har en gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag. Avtalen reglerar samarbete inom såväl den operativa som den förebyggande verksamheten och omfattar alla verksamhetsansvariga i Landskronas räddningstjänsts organisation som ska kvalitetssäkra att Bjuvs räddningstjänst är uppdaterad. Bjuv erlägger 520 Tkr per år för dessa tjänster inklusive tillgång till insatsledare. Se Landskrona kommuns organisation för räddningstjänsten under avsnitt 3.2.6. Räddningstjänstens uppdrag baseras på LSO, LBE och LEH samt följande gemensamma verksamhetsmål med Landskrona och Svalöv: Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv Antalet som skadas eller omkommer pga olycka ska minska Fastighetsägare och verksamhetsutövare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete Räddningstjänsten ska upplevas som en aktiv och stödjande samarbetspartner Vid olyckshändelse ska Räddningstjänsten inom godtagbar tid bryta den negativa händelseutvecklingen så att skadan inte förvärras Vi ska alltid stödja den drabbade Efter en insats ska vi utvärdera vårt arbete och ta lärdom av erfarenheterna Räddningstjänstens personal ska spegla samhällets sammansättning och vara minst 95% långtidsfriska Öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar Bjuvs kommun har en brandstation som finns i Bjuv vilken räddningstjänsten hyr av kommunens fastighetskontor. 13

Räddningstjänsten har 1,2 administrativa tjänster (1,0 Stf räddningschef/platschef och 0,2 kanslist). Platschefen är tillika beredskapssamordnare och har hand om kommunjägare. En brandman är heltidtidsanställd och tillika deltidsbrandman. Totalt finns 18 deltidsanställda brandmän fördelat på tre skift. Tre brandmän extra finns också i systemet för byten. I Bjuvs kommun finns en deltidsstyrka. Modellen för bemanning är att styrkan är dimensionerad efter rådande riskbild och enligt handlingsprogrammet. Styrkan omfattar sex personer och kommunen har investerat i tre nya styrkeledare för att klara bemanningen långsiktigt. Bemanningen i styrkan är 1 styrkeledare + 5 brandmän. Bjuv är vidare saneringsenhet vid kemolycka för Nordvästra Skåne. Findus anläggning omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Kommunens personalavdelning stödjer räddningstjänsten med personaladministration och rådgivning och ekonomiavdelningen erhåller budgetadministration. Vidare erhålls stöd av kommunens kansli, vaktmästeri, företagshälsovård, IT, telefontjänster och upphandlingsverksamhet. Den sammanlagda volymen uppskattas uppgå till 250 Tkr. 3.2.2 Båstads kommun Kommunstyrelsen är sedan år 2011 kommunens räddningsnämnd. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott ansvarar för myndighetsutövning inom räddningstjänst och kommunstyrelsens ekonomiutskott ansvarar för trygghet, säkerhet, folkhälsa samt beredskap och kris. Räddningstjänsten är en del i Verksamhetsområde Samhällsskydd. Samhällsskydd omfattar förutom enheten räddningstjänst också folkhälsa, brottsförebyggandeverksamhet, krisberedskap och säkerhetssamordning samt miljöverksamhet, energirådgivning och tunneltillsyn. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt följande verksamhetsmål: Båstads kommuns krishanteringsförmåga skall öka Utveckla en långsiktig tillsynsplan Räddningstjänsten ska arbeta i linje med de gemensamt fastställda målen för räddningstjänsten i Skåne Nordväst Gemensamt kvalitetssäkrad räddningstjänst i Skåne Nordväst år 2012 för att öka förmågan att agera vid gemensamma räddningsinsatser. I steg två kvalitetssäkra all verksamhet i samarbete med Räddsam Skåne Öka den enskildes förmåga att ingripa i samband med olyckstillbud Antalet personer som skadas eller omkommer i samband med olycka ska årligen minska Antalet bränder i skolor, förskolor och öppen fritidsverksamhet i Skåne Nordväst ska årligen minska Gränslös bemanning för optimalt resursutnyttjande 14

Räddningsnämnd/KS Kommunchef Chef Samhällsskydd Räddningsjänst Säkerhetssamordning och brottsförebyggande Folkhälsa Miljö Hållbar utveckling Energi- och klimatrådgivning Tunnelstillsyn Figur: Räddningstjänstens organisation i Båstad. Räddningstjänsten har 5,0 administrativa tjänster (0,5 räddningschef, 1,0 operativ chef, 1,0 materialförvaltare, 1,0 brandförman, 1,0 brandinspektör/säkerhetssamordnare samt 0,5 assistent). Totalt finns 41 deltidsanställda brandmän. I Båstads kommun finns tre brandstationer med tre deltidsstyrkor. Brandstationen i Båstad utgör även arbetsplats för den administrativa personalen. Brandstationerna i Båstad och Förslöv ägs av kommunen. Brandstationen i Torekov ägs av en privat fastighetsägare (Protor). Modellen för bemanning är att all personal förutom insatsledare i utryckning är deltidsanställd. Insatsledarberedskapen upprätthålls av operativ chef och brandinspektör/säkerhetssamordnare som är dagtidsanställda på räddningstjänsten tillsammans med insatsledare från Laholms kommun genom avtal. Bemanningen i styrkorna är i Båstad 1 styrkeledare + 4 brandmän, Förslöv 1 styrkeledare + 2 brandmän och Torekov 1 styrkeledare + 2 brandmän. Verksamhetsområde Samhällsskydd erhåller support från stödverksamheter i kommunen såsom personal, ekonomi, IT, reception, kommunikation/information, företagshälsovård, kontorsservice, fastighetsservice, upphandling mm. Den sammanlagda volymen av dessa är svår att uppskatta. 3.2.3 Helsingborgs stad Helsingborgs stad har sedan 2011 en egen räddningsnämnd (fem ledamöter och tre ersättare) med egen förvaltning, Brandförsvaret. 15

Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE, LEH och Sevesolagstiftningen samt följande verksamhetsmål: Den enskildes förmåga och kunskap att hantera sin egen säkerhet ska öka Den enskilde skall ha upplevelsen av rätt omhändertagande vid räddningsinsats Den enskildes medvetenhet kring risker, skador och olyckor skall öka Medverka till ökad samverkan inom staden Arbeta utifrån en hög kvalitetsnivå på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag Ekonomi med utrymme för utveckling Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten Utveckla brandmannens arbetssätt, andelen arbetstid utanför ordinarie beredskapstjänst Vi skall vara en attraktiv arbetsgivare Utveckla en kommunikationsorganisation Fördjupad samverkan Skåne nordväst Brandförsvaret skall spegla samhällsstrukturen avseende på likabehandling En ny citystation ska vara i drift innan utgången av 2014 Stadens bilpark ska miljöanpassas De operativa resurserna skall anpassas efter aktuell riskbild Under åren 2009-2010 genomfördes en omorganisation inom den administrativa verksamheten. En verksamhetsstrateg och en utvecklingsverksamhet med en utvecklingschef tillsattes. Från och med år 2012 tillkommer en kommunikationsstrateg vid verksamheten för beredskap och räddningstjänst och en personalchef som delas med personalavdelningen. Enheterna Tillsyn och Risk slogs ihop till en verksamhet Samhällsskydd. Den operativa verksamheten bytte namn till Verksamheten för Beredskap och Räddningstjänst. Räddningsnämnd Räddningschef Verksamhetsstrateg Personalchef Verksamhetscontroller Kommunikationsstrateg Verksamhetsstöd Verksamhet för samhällsskydd Verksamhet för Beredskap och räddningstjänst Verksamhet för stöd till enskild Verksamhet för utveckling Figur: Räddningstjänstens organisation i Helsingborg. Förvaltningen har 67 administrativa tjänster (5,0 förvaltningsledning, 8,0 beredskap och räddningstjänst, 13,5 samhällsskydd, 23 stöd till enskild, 3,5 utveckling samt 14,0 verksamhetsstöd). Sammantaget finns 91 heltidsanställda och 29 deltidsanställda brandmän. 16

I Helsingborg stad finns fem brandstationer; Berga, Bårslöv och Gåsebäck, Allerum, och Vallåkra med tre heltids- och två deltidsstyrkor. Samtliga stationer ägs av kommunens fastighetsförvaltning. En ny citystation, omfattande utryckande verksamhet, är under projektering. Modellen för bemanning är delat dygn vardagar, dygn helger och sommarperiod. Deltid var tredje vecka. Bemanningen i de tre heltidsstyrkorna är 1+4, en deltid 1+4 samt en deltid 1+2. Av bemanningsfaktor 5,3 är 1,3 övertalighet. Därtill finns en insatsledare och en vakthavande brandingenjör. De 10 anläggningarna vid Kemira Kemi AB, Nordic Storage AB, Preem Petroleum AB, Bostik AB, Helsingborgs Hamn AB, Ashland AB, LMI AB, Mc Neil AB, Interlink samt rangerbangården omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Helsingborgs brandförsvar är industribrandkår till Kemira Kemi enligt avtal. Brandförsvaret erhåller tjänster vid behov från den egna stadens övriga förvaltningar vad IT, HR, juridik, ekonomi, företagshälsovård, kommunikation mm. Den sammanlagda volymen är svår att uppskatta. 3.2.4 Höganäs kommun Kommunstyrelsen är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten är en egen förvaltning och leds av en förvaltningschef. Räddningstjänsten är den förvaltning i kommunen som samordnar säkerhetsarbetet. Ansvaret för säkerheten i de olika verksamheterna åligger dock respektive verksamhetschef. Bland räddningstjänstens uppgifter ingår att belysa säkerhetsfrågorna på alla kommunens förvaltningar, informera och ge råd i säkerhetsfrågor till verksamhetscheferna samt bistå med utbildning i exempelvis systematisk brandskyddsarbete och hjärt- och lungräddning. Räddningstjänsten har också i uppgift att leda risk- och sårbarhetsanalysarbetet i kommunen. Från och med år 2012 finns en funktion inrättad som säkerhetssamordnare vid kommunkansliet vilket gör att vissa delar av LEH kommer att drivas av kommunkansliet. Räddningstjänstens uppgifter baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt följande verksamhetsmål: Antalet personer som skadas eller omkommer i samband med olycka ska årligen minska och den enskildes förmåga att ingripa vid olyckstillbud öka Öka tryggheten och säkerhetsmedvetenheten hos barn och ungdomar I samband med investeringar säkerställa medel för drift och underhåll Interndebiteringen ska vara i fas med nämndernas budgetprocesser Medarbetaren ska känna att de kan påverka sin tjänst, lön och utveckling Cheferna ska känna sig tillfreds i sin roll, att de har tid för sina medarbetare och samtidigt kunna utveckla verksamheten Gemensamt kvalitetssäkra räddningstjänst i Skåne Nordväst 17

Räddningstjänsten ska verka för att tillsammans med kommunens förvaltningar skapa en Vattensäker kommun enligt Svenska Livräddningssällskapet Räddningsnämnd/KS Kommunchef Räddningschef Ledningsgrupp Assistenter Förebyggande avd Operativa avd Figur: Räddningstjänstens organisation i Höganäs. Räddningstjänsten har 6,6 administrativa tjänster (1,0 räddningschef, 1,6 assistenter samt 4,0 heltidsanställda både med adm/operativt varav en stf räddningschef, två brandmästare samt en brandförman). Sammantaget finns 10 heltidsanställda och 20 deltidsanställda brandmän. I kommunen finns en brandstation med en hel- och en deltidsstyrka belägna i Höganäs vilken räddningstjänsten hyr av kommunens fastighetsförvaltning, Det finns två brandvärn i kommunen, ett i Jonstorp och ett i Mölle. Modellen för bemanning är en deltidsstyrka dygnet runt med fyra skift. Från och med år 2012 kommer ingen övertalighet att finnas på heltid genom ett nytt femveckorschema. Bemanningen i heltidsstyrkan på dagtid är 1+1+3 och vid ledigheter som minst 1+1+1 och nätter och helger 1+1+1. Räddningstjänsten i Höganäs och Region Skåne har i samverkan utbildat en höjdräddningsoch sjukvårdsenhet som är en resurs för hela Skåne och har sin bas på räddningstjänsten i Höganäs. Cisternanläggningen i hamnen omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Räddningstjänsten erhåller tjänster från den egna kommunens övriga förvaltningar vad gäller fastighetsservice, städ, ekonomi, IT, kommunikation/information, personal, företagshälsovård, jurist mm. Den sammanlagda volymen av dessa uppskattas till knappt 800 timmar per år. 18

3.2.5 Klippans kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i Klippans kommun har ett utvecklat samarbete med Åstorps kommun vilket regleras med civilrättsligt avtal. Avtalet omfattar gemensam räddningschef. Klippan erlägger 369 Tkr per år för tjänsten. Det samordnande ansvaret för kommunens säkerhetsarbete åligger kommunstyrelsen. Varje förvaltning och bolag ansvarar för skydds- och säkerhetsarbetet inom sitt område enligt LSO och LEH, samt utser ett eller flera säkerhetsombud. Samordningsfunktionen ligger på kommunens kris och säkerhetssamordnare. Räddningstjänsten har produktionssamarbete med kommunens kris- och säkerhetsamordnare. Gemensam tillsyn sker med miljökontoret. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt gemensamma verksamhetsmål med Åstorps kommun: Att 90 % av kommunens invånare skall nås av livräddande styrka inom 20 minuter Under året skall 3 större olycksundersökningar genomföras Budgeten skall hållas och vid befarad avvikelse skall åtgärder vidtas Avdelningens/enhetens ekonomi skall diskuteras vid minst tre arbetsplatsträffar under året Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjlighet till utveckling Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Under året skall kommunens riskanalys gällande skydd mot olyckor samt extraordinära händelser uppdateras. Uppdatering skall ske i samverkan med kommunens kris och säkerhetssamordnare samt övriga förvaltningar Under året skall 50 bostadstillsyner genomföras Räddningsnämnd/ KS Kommundirektör Räddningschef Kris/säkerhet Stf räddingschef Adm assistent Insatsledare Insatsledare Figur: Räddningstjänstens organisation i Klippan. I Klippans kommun finns två brandstationer med två deltidsstyrkor. Brandstationerna i Klippan och den i Ljungbyhed (en bostadsrätt) hyr räddningstjänsten av kommunfastigheter. Räddningstjänsten har 4,3 administrativa tjänster (0,5 räddningschef, 0,8 assistenttjänst samt 3 heltidsanställda både adm/operativt varav 1 stf räddningschef och 2 insatsledare). Totalt finns 39 deltidsanställda brandmän. 19

Modellen för bemanning är att en insatsledare på heltid med beredskap var fjärde vecka delas med Åstorps kommun. Deltidspersonalen har beredskap var tredje vecka. Bemanningen i styrkorna är i Klippan 1 styrkeledare + 5 brandmän och i Ljungbyhed 1 styrkeledare + 4 brandmän. Ljungbyheds flygplats omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Räddningstjänsten erhåller tjänster från den egna kommunens övriga förvaltningar vad gäller HR, juridik, företagshälsovård, ekonomi samt kansli. Den sammanlagda volymen av dessa uppskattas till cirka 120-150 timmar per år. 3.2.6 Landskrona stad Staden har egen räddningsnämnd med arbetsutskott (9 ledamöter och 9 ersättare). Räddningstjänsten i Landskrona stad har ett väl utvecklat samarbete med kommunerna Bjuv och Svalöv, vilket regleras genom civilrättsliga avtal. Kommunerna har en gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag. Avtalen reglerar samarbete inom såväl den operativa som den förebyggande verksamheten och omfattar alla verksamhetsansvariga i räddningstjänsten Landskronas organisation som ska kvalitetssäkra att Bjuvs och Svalövs räddningstjänster är uppdaterad. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt gemensamma mål med Bjuv och Svalöv: Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv Antalet som skadas eller omkommer p g a olycka ska minska Fastighetsägare och verksamhetsutövare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete Räddningstjänsten ska upplevas som en aktiv och stödjande samarbetspartner Vid olyckshändelse ska Räddningstjänsten inom godtagbar tid bryta den negativa händelseutvecklingen så att skadan inte förvärras Vi ska alltid stödja den drabbade Efter en insats ska vi utvärdera vårt arbete och ta lärdom av erfarenheterna Räddningstjänstens personal ska spegla samhällets sammansättning och vara minst 95% långtidsfriska Öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar Räddningstjänsten deltar aktivt i nära samverkan med stadens övriga förvaltningar för att utveckla kommunens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. Räddningstjänsten deltar som aktiv part gentemot den nytillsatta funktionen som säkerhetschef. En brandingenjör är utsedd till kommunens säkerhetsrådgivare för att kvalitetssäkra kommunens transporter av farliga ämnen. Under en avtalsperiod tillhandahåller räddningstjänsten båttransport och sjukvårdare gällande ambulansen på Ven. 20

Räddningschef Ledningsgrupp Stf Räddningschef Operativa insatser Verksamhetsoch utvecklingsstöd Myndighetsutöving och rådgivning Extern service Kommunövergripande säkerhet och beredskap Figur: Räddningstjänstens organisation i Landskrona vilken är stödjande för Svalövs och Bjuvs kommuner via särskilt avtal. I Landskrona stad finns en heltidsstyrka. Modellen för bemanning är att styrkan är dimensionerad efter rådande riskbild och efter genomtänkt arbetsbedömning vid trafikolyckor på motorväg och bostadsbrand för att på ett effektivt sätt kunna genomföra en insats med bra arbetsmiljö. Styrkan i Landskrona består av en insatsledare som delas med Bjuv och Svalöv, 1 styrkeledare och 6 brandmän. Bemanningen i styrkan 1 styrkeledare + 7 brandmän. Landskrona kommun har en brandstation som finns i Landskrona vilken räddningstjänsten hyr av kommunen. Det finns vidare två brandvärn belägna vid Glumslöv och Ven. Räddningstjänsten har 5,75 administrativa tjänster 3 (1,0 räddningschef, 1,0 Stf räddningschef, 1,75 kanslist/adm/ekonom och 2,0 förebyggare/krishantering). Totalt finns 42 heltidsanställda brandmän fördelat på tre skift. De tre anläggningarna vid Viarps flygfält, Yara AB och Haldex omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Personalavdelningen stödjer räddningstjänsten med HR och personaladministration, juridik gällande avtal och upphandlingar, diarium samt företagshälsovård. Den sammanlagda volymen är svår att uppskatta. 3.2.7 Svalövs kommun Politiskt leds räddningstjänsten i kommunen av bygg-, trafik- och räddningsnämnden. (5 ledamöter och 5 ersättare). Räddningstjänsten i Svalövs kommun har ett utvecklat samarbete med kommunerna Bjuv och Landskrona, vilket regleras genom civilrättsliga avtal. Kommunerna har en gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag. Avtalen reglerar samarbete inom såväl den operativa som den förebyggande verksamheten och omfattar alla verksamhetsansvariga i räddningstjänsten Landskronas organisation som ska kvalitetssäkra att 3 Av dessa ingår det i två av tjänsterna att ingå i funktionen vakthavande brandingenjör i Nordvästra Skåne. 21

Svalövs räddningstjänst är uppdaterad. Svalöv erlägger 520 Tkr per år för dessa tjänster inklusive tillgång till insatsledare. Se Landskrona kommuns organisation för räddningstjänsten under avsnitt 3.2.6. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt gemensamma mål med Bjuv och Landskrona: Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv Antalet som skadas eller omkommer p g a olycka ska minska Fastighetsägare och verksamhetsutövare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete Räddningstjänsten ska upplevas som en aktiv och stödjande samarbetspartner Vid olyckshändelse ska Räddningstjänsten inom godtagbar tid bryta den negativa händelseutvecklingen så att skadan inte förvärras Vi ska alltid stödja den drabbade Efter en insats ska vi utvärdera vårt arbete och ta lärdom av erfarenheterna Räddningstjänstens personal ska spegla samhällets sammansättning och vara minst 95% långtidsfriska Öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar I Svalövs kommun finns två deltidsstyrkor och två värn (Teckomatorp och Tågarp). Modellen för bemanning är att styrkan är dimensionerad efter rådande riskbild och enligt handlingsprogrammet d v s för att klara rökdykning med styrkan i Svalöv och en första insatts i de norra delarna av kommunen. Bemanningen i styrkorna är i Svalöv 1 styrkeledare + 4 brandmän och i Röstånga 1 styrkeledare + 2 brandmän. Kommunen har nyligen rekryterat fyra brandmän extra för att klara bemanningen på sikt med pensionsavgångar etc. Svalövs kommun har två brandstationer en i Svalöv som räddningstjänsten hyr av Svalövsbostäder och en i Röstånga vilken ägs av kommunen som en bostadsrätt i en HSBförening. Räddningstjänsten har 1,0 administrativa tjänster (1,0 Stf räddningschef/platschef tillika beredskapssamordnare). Totalt finns 2 heltidsanställda brandmän och 36 deltidsanställda brandmän (24 i Svalöv och 12 i Röstånga). Personalavdelningen stödjer räddningstjänsten med personaladministration. Vidare erhålls stöd i form av företagshälsovård, IT- samt telefontjänster. Den sammanlagda volymen är svår att uppskatta. 3.2.8 Åstorps kommun Kommunstyrelsen är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i Åstorps kommun har ett utvecklat samarbete med Klippans kommun. Avtalet omfattar gemensam räddningschef. Räddningstjänsten utgör en egen enhet vid kommunstyrelseförvaltningen och svarar för kommunens uppgifter enligt författningarna om skydd mot olyckor och om brandfarliga och explosiva varor samt kommunens interna säkerhets- och riskarbete. 22

Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE, och LEH samt gemensamma verksamhetsmål med Klippans kommun enligt följande: Att 90 % av kommunens invånare skall nås av livräddande styrka inom 20 minuter Under året skall 3 större olycksundersökningar genomföras Budgeten skall hållas och vid befarad avvikelse skall åtgärder vidtas Avdelningens/enhetens ekonomi skall diskuteras vid minst tre arbetsplatsträffar under året Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjlighet till utveckling Åstorps kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Under året skall kommunens riskanalys gällande skydd mot olyckor samt extraordinära händelser uppdateras. Uppdatering skall ske i samverkan med kommunens kris och säkerhetssamordnare samt övriga förvaltningar Under året skall 50 bostadstillsyner genomföras Räddningsnämnd/ KS Kommunchef Räddningschef Kris/säkerhet Stf räddingschef Adm assistent Insatsledare Insatsledare Figur: Räddningstjänstens organisation i Åstorp. I Åstorps kommun finns två brandstationer med en deltidsstyrka. Brandstationerna i Åstorp respektive Kvidinge hyrs av kommunens fastighetsbolag. Räddningstjänsten har 4,0 administrativa tjänster (0,5 räddningschef, 0,5 assistenttjänst, 1,0 stationstekniker/externutbildning samt 2 heltidsanställda både adm/operativt varav 1 stf räddningschef och 1 insatsledare ). Totalt finns 23 deltidsanställda brandmän. Modellen för bemanning är att en insatsledare på heltid med beredskap var fjärde vecka delas med Klippans kommun. Deltidspersonalen har beredskap var tredje vecka. Bemanningen i styrkan är 1 styrkeledare + 5 brandmän. Räddningstjänsten erhåller tjänster från den egna kommunens övriga förvaltningar vad gäller HR, juridik, företagshälsovård och ekonomi. Den sammanlagda volymen av dessa uppskattas till cirka 80-100 timmar per år. 23

3.2.9 Ängelholms kommun Kommunstyrelsen är tillika räddningsnämnd. Räddningschefen ansvarar direkt under kommunstyrelsen för att samordna kommunens planering enligt LEH, samt genomföra utbildning av personal ingående i krisledningsorganisationen. På uppdrag av Örkelljunga kommun svarar Ängelholms kommun för räddningschef, insatsledare, olycksförebyggande arbete, övningsplanering mm. Räddningstjänsten i Ängelholm har sedan ett och ett halvt år en ny organisation som under räddningschefen är fördelad på tre avdelningar. Räddningstjänstavdelning Örkelljunga, Räddningstjänstavdelning Ängelholm och Krisberedskap. Räddningstjänstavdelningarna har vardera en avdelningschef och Krisberedskap leds av beredskaps-/ säkerhetssamordnaren i Örkelljunga kommun. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE, och LEH samt gemensamma verksamhetsmål med Örkelljunga kommun: Att kunskapen och förmågan i att förebygga och ingripa i samband med bränder eller andra olyckor i kommunen ökar. Antalet arbetade timmar som riktas mot olycksförebyggande verksamhet skall vara minst 15% Heltidspersonalen ska någon gång under året ha tjänstgjort på sin icke ordinarie arbetsplats eller vid bemanning av tvär- kommunala projekt Genomföra medarbetarenkät vart annat år (gäller tillsvidareanställd personal). Att efter inträffad brand i byggnad uppskatta effekterna av räddningstjänstens insats. All kontakt i samband med myndighetsutövning skall präglas av ett professionellt och korrekt bemötande mot medborgare, företag och organisationer. Räddningsnämnd/KS Räddningschef Ängelholm Räddningstjänstavdelning Räddningstjänstavdelning Örkelljunga Krisberedskap Administration Olycksförebyggande Utveckling Planering Teknisk enhet Figur: Räddningstjänstens organisation i Ängelholm. Räddningstjänsten har 6,5 administrativa tjänster (1 räddningschef, 1 avdelningschef, 2 brandingenjörer, 1 brandinspektör, 0,5 ekonomiassistent samt 1 brandingenjör/enhetschef för olycksförebyggande enheten). Flera av tjänsterna gör också ett antal procent av sin arbetstid i Örkelljunga kommun enligt avtal. En av brandingenjörerna ägnar ca 30 % av sin arbetstid 24

som avdelningschef i Örkelljunga. Totalt finns 26 heltidsanställda brandmän och 12 deltidsanställda brandmän. Räddningstjänsten erhåller tjänster från den egna kommunens övriga förvaltningar vad gäller jurist, företagshälsovård, personalenheten HR utvecklare, löneadministration, delar av faktura och ekonomi, ekonom, telefonväxel, IT-support, vaktmästeri upphandling. Den sammanlagda volymen av dessa är svårt att uppskatta. I Ängelholm finns en brandstationen som rymmer en heltids- och deltidsstyrka. Brandstationen ägs av kommunen och hyrs av räddningstjänsten. Kommunens har tre räddningsvärnsdepåer, två depåer ägs av kommunen och en depå av kommunalt bostadsbolag. Bemanningen i heltidsstyrkan är 1+1+3 samt deltid 1+3. Två anläggningar, Ängelholm Helsingborg Airport samt Invivo Trade (Svea Fireworks), omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. 3.2.10 Örkelljunga kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i kommunen har ett utvecklat samarbete med Ängelholms kommun. Örkelljunga kommun har tillsammans med Ängelholms kommun gemensam räddningschef, olycksförebyggande verksamhet samt administration. Örkelljunga erlägger ca 600 Tkr per år för dessa tjänster inklusive tillgång till insatsledare. Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE, och LEH samt följande verksamhetsmål: Räddningstjänsten skall verka för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Örkelljunga kommun skall verka för att integrera riskfaktorer i samhällsplaneringen. Räddningstjänsten i Örkelljunga skall arbeta för att räddningstjänsten inom länet och mot gränsande kommuner samverkar. Räddningstjänstens fordon och materiel skall hålla en hög teknisk standard. Räddningstjänsten i Örkelljunga är sedan år 2010 en egen avdelning vid Ängelholms kommun direkt under räddningschefen. Räddningstjänstens ansvar omfattar såväl operativ räddningstjänst som olycksförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten har 0,8 administrativa tjänster (en heltidsbrandman dagtid, övriga tjänster erhålls via avtal med Ängelholm). Totalt finns 30 deltidsanställda brandmän. Se även Ängelholms organisation under avsnitt 3.2.9. I Örkelljunga finns två brandstationer med två deltidsstyrkor. Räddningstjänsten har en brandstation i Örkelljunga med en räddningsstyrka på 1+4 (deltid) samt en brandstation i Skånes Fagerhult med en räddningsstyrka på 1+4 (deltid). Insatsledare finns att tillgå genom avtal med Ängelholm. Båda brandstationerna hyrs av kommunfastigheter. 25

Modellen för bemanning är beredskap var tredje vecka. Det finns tillgång dygnet runt till insatsledare genom avtal med Ängelholms kommun. Genom avtal svarar Ängelholms kommun för större delen av administrationen. En brandman/materialförvaltare är anställd av Örkelljunga kommun omfattande 0,8 procent. Totalt finns 30 deltidsanställda brandmän och 4 reserver. Anläggningen vid Oxyd-Ex omfattas av 2 kap 4 i LSO och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Räddningstjänsten erhåller tjänster från den egna kommunens övriga förvaltningar vad gäller företagshälsovård, personalenheten HR utvecklare, löneadministration, delar av faktura- och ekonomihantering, controller, telefonväxel, IT-support, upphandling. Den sammanlagda volymen av dessa är svårt att uppskatta. 3.3 Ekonomi Kommunernas samlade bruttokostnad för räddningstjänst uppgick år 2010 till 266 Mnkr varav Helsingborg stad står för nära hälften. Under år 2010 redovisade kommunerna sammantaget 63 Mnkr i intäkter. Den samlade personalkostnaden uppgick samma år till 163 Mnkr (80 procent av nettokostnaden) och lokalkostnaden till 28 Mnkr (14 procent av nettokostnaden). Se diagram och tabell nedan. Bokslut 2010 Bruttokostnad Intäkter Netto Budget 2011 Bruttokostnad Intäkter Netto Bjuv 7,5 1,6 5,9 Bjuv 7,5 1,2 6,3 Båstad 11,2 1,7 9,5 Båstad 11,4 1,6 9,7 Helsingborg 132,0 43,1 4 88,9 Helsingborg 143,7 46,2 97,5 Höganäs 16,0 1,3 14,7 Höganäs 17,0 1,1 15,9 Klippan 10,8 0,9 9,9 Klippan 10,4 0,7 9,7 Landskrona 35,6 5 7,1 6 28,5 Landskrona 36,1 6,1 7 30,0 Svalöv 9,3 1,1 8,2 Svalöv 9,8 1,1 8,7 Åstorp 8,3 1,5 6,8 Åstorp 7,3 1,1 6,2 Ängelholm 27,7 3,4 24,3 Ängelholm 27,3 2,9 24,4 Örkelljunga 8,0 1,3 6,7 Örkelljunga 8,3 1,3 7,0 Summa: 266,4 63,0 203,4 Summa: 278,8 63,3 215,4 Tabell: Bruttokostnad (inkl avskrivningar), intäkter och nettokostnader för räddningstjänsterna år 2010 (Mnkr). 4 Varav 13,4 Mnkr ersättning för övertagande av kommunens småbilshantering, 5 Mnkr intäkter för anläggningsskötsel åt kommunen samt 1 Mnkr i ersättning för drift av samverkansavtalet mellan kommunerna i Skåne Nordväst. 5 Inkluderar kostnad om 0,6 Tkr för ambulansverksamhet på Ven. 6 Inkluderar två medarbetare som arbetat utanför organisationen 25-50% vilket genererat intäkter samt 0,6 Tkr i ersättning för ambulanstjänst på Ven. 7 Inkluderar 6 Tkr i ersättning för ambulanstjänst på Ven. 26

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Genomsnitt 80 % Diagram: Personalkostnadernas andel av nettokostnaden 2010. Personalkostnader Utfall snitt 2008-2010 Utfall 2010 Budget 2011 Bjuv 3,8 3,7 4,1 Båstad 7,1 6,9 6,9 Helsingborg 77,6 77,0 81,4 Höganäs 11,0 11,1 11,6 Klippan 6,8 6,8 6,8 Landskrona 25,0 23,7 8 25,5 Svalöv 5,5 5,4 5,9 Åstorp 5,4 5,5 5,2 Ängelholm 18,2 18,5 18,5 Örkelljunga 4,7 4,8 4,7 Summa: 165,1 163,4 170,6 Tabell: Personalkostnad inom räddningstjänsterna (Mnkr). Med anledning av att det finns jämförelsestörande kostnader och intäkter i de redovisade uppgifterna ovan är det av vikt att det i ett följande utredningsarbete görs en justering av dessa. Detta omfattar också de tjänster som i dagsläget nyttjas från andra förvaltningar i den egna kommunen och som inte är kostnadsförda så som exempelvis lönehantering, upphandlingsstöd, IT-stöd etc. 8 Personalkostnaderna inkluderar anställda ambulansförarna på Ven på 0,6 Tkr 27

Av de totalt 19 brandstationerna, bedöms merparten vara av god standard. För sex av stationerna uppges däremot att det finns ett omfattande eller visst behov av renovering. Lokalkostnaderna föreslås att de lyfts ur den ekonomiska beräkningen och görs till en fråga för respektive kommun att hantera med en fordran att respektive kommun ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler. Av bilaga 2 framgår lokalkostnader samt större planerade investeringsbehov. Vanligt är att spegla de ekonomiska måtten för räddningstjänsten i relation till invånarantal. Detta ger inte alltid en rättvisande bild då invånarantalet inte är en given indikator på nivån på de resurser som avsatts till verksamheten. För att ge nyanser åt bilden har mått också tagits fram per kvadratmeter landyta samt per tätortsgrad 9. Den genomsnittliga kostnaden för kommunerna i Skåne Nordväst uppgick år 2010 till 639 kronor per invånare, 79 Tkr per kvadratmeter landareal samt 237 Tkr per tätortsgrad. Vid en jämförelse mellan kommunerna framkommer skillnader. Helsingborg och Landskrona är de kommuner som i samtliga tre mått ligger över genomsnittet för kommungruppen. Nettokostnad Kr per inv Kr per kvm Kr per tätortsgrad Invånare Landareal Tätortsgrad Bjuv 398 50 862 64 481 14 841 116 91,5 Båstad 665 43 578 136 691 14 278 218 69,5 Helsingborg 688 256 936 931 866 129 177 346 95,4 Höganäs 597 102 083 165 727 24 637 144 88,7 Klippan 599 26 260 132 708 16 515 377 74,6 Landskrona 683 202 128 309 783 41 724 141 92 Svalöv 619 21 026 123 867 13 242 390 66,2 Åstorp 461 73 118 111 658 14 737 93 60,9 Ängelholm 617 57 447 298 526 39 394 423 81,4 Örkelljunga 696 20 872 97 525 9 631 321 68,7 Summa: 639 79 175 237 283 318 176 2569 78,9 Tabell: Nettokostnad 2010, Mnkr, fördelat per invånare, landareal (kvm) samt tätortsgrad. Skuggad yta anger värde under genomsnittet. 4 Möjliga effekter på kort och lång sikt Vinsterna vid ett fördjupat samarbete är främst en minskad sårbarhet samt en möjlighet till att skapa en gemensam identitet samt ökad kompetens och högre kvalité i verksamheten för att möta ökade krav från allt fler medborgare i en expansiv region liksom ökade krav från lagstiftaren. 9 Tätortsgrad beskriver tätortsbefolkningens andel av befolkningen i hela kommunen. En tätort definieras som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. 28

Det ges också större möjlighet till specialisering och ökad satsning på utvecklings- och omvärldsfrågor. En gemensam organisation kan mer verkningsfullt flytta resurser dit de för situationen behövs bäst utifrån ett specifikt behov och det finns goda möjligheter att säkerställa bemanning av specialistfunktioner och ledning. En sammanhållen och effektiv ledningsorganisation ger också större möjlighet till effektiviseringar med bibehållen kvalitet och kraft att utveckla arbetssätt och erfarenhetsutbyte. Det medger vidare större synergier i form av samordnad administration och gemensam verksamhetsutveckling. Det bedöms vidare bli lättare att rekrytera och behålla befintlig personal samt att övnings- och utbildningsverksamheten kan utökas. Sammantaget borde man erhålla kvalitetsvinster både ur ett internt verksamhetsperspektiv som ur ett medborgarperspektiv. Erfarenheter från liknande fusionsarbete har visat att ekonomiska effekter av samordningsvinster inte uppstår omedelbart. Vid en samordning av räddningstjänstorganisationerna finns det dock vissa ekonomiska vinster att initialt hämta inom främst ledningsorganisationen. På vilken tidshorisont övriga ekonomiska vinningar kan realiseras i en samordnad organisation beror på de samverkande parternas förmåga att styra och leda verksamheten. Det övergripande målet måste vara att klara en organisatorisk samverkan och framtida utmaningar med bibehållen kvalitet och samma eller något mindre framtida ekonomiska resurser än i dagsläget. Några stora och snabba besparingar bedöms inte vara möjliga, däremot möjliggör en gemensam organisation ökad kostnadseffektivitet på längre sikt. Vid en förbundsbildning finns inte sällan dolda kostnader i respektive kommun som måste beaktas exempelvis sådana som avser stöd från andra förvaltningar. Dessutom hanteras hyressättningen av lokaler oftast olika och det finns jämförelsestörande poster. Detta är frågor som mer exakt kan bedömas i en genomförandeutredning. Varje medverkande kommun måste avsätta nödvändiga resurser för en genomförandeutredning. När det gäller antalet och storleken av hel- och deltidsstyrkor påverkas det i normalfallet initialt inte i någon större utsträckning av en samordning. Detta under förutsättning att den enskilda kommunen inte har en uppenbar fel dimensionering. Det finns dock möjlighet för en gemensam ledningsorganisation att ta ett helhetsgrepp på dimensioneringen inom ett större geografiskt område. Den större organisationen skapar möjligheter till effektivare personalhantering. Det kan bl a gälla semesterplanering och övnings- och utbildningsaktiviteter i syfte att minimera övertidsuttag och nyttjande av extern personal. En större räddningstjänstorganisation, med större upphandlade volymer av varor och tjänster ger även förutsättningar för bättre samordning av material- och fordonsanskaffning. 29

4.1 Önskvärda effekter av ett kommunalförbund Nedan ges en sammanfattande bild per kommun utifrån vad som framkommit vid intervjuer och avstämningar avseende önskvärda effekter av ett framtida kommunalförbund för Skåne Nordväst. Bjuv Svarar upp mot visionen för Skåne Nordväst. Lokala skillnader bejakas utifrån ett medborgarperspektiv. Fungerande kontakt mellan medlemskommunen och förbundet. Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Större uthållighet i en större organisation om vakanser uppstår. Samverkan med kommuner utanför Skåne Nordväst. Båstad Det regionala perspektivet säkerställs. Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. Bli en mer uthållig organisation genom att klara vakanser samt bredare spets på tillgänglig kompetens. Fortsätta att arbeta med det breddade uppdraget, Samhällsskydd, som innefattar hälsa/trygghet/säkerhet. Behålla den lokala närvaron och servicen till kunder och övriga kommunala verksamheter. Behålla nuvarande styrkor. Fortsätta samarbetet med Laholms kommun. Vi får ut mer av de satsade resurserna vilket ger en bättre service till kunderna. Helsingborg Ett konkret projekt som kan stödja visionen för regionen. Regionnytta framför kommunnytta. Lättare att få en samsyn i en gemensam organisation i jämförelse med dagsläget med förankring i 10 kommuner. En styrning som utgår från medborgaren i fokus. Utifrån det breddade uppdraget kunna arbeta med fler frågor än vad som regleras genom lag om skydd mot olyckor. Lättare att leda vad gäller personalförsörjning. Minskad sårbarhet vid pensionsavgångar. Ökad tillgång till spetskompetens. Upphandlingsfrågorna blir rationellare. Höganäs Stärker det regionala varumärket. Ökade kvaliteter för medborgare och personal. 30

Ödmjukhet från den stora kommunen gentemot de mindre. Bejakar olikheter i kommunerna. Påverkan säkerställs vad gäller den enskilda kommunens självständighet. Fungerande dialog och kommunikation med den enskilda kommunen. Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. Starkare inom området kompetensförsörjning. Möjliggör fler karriärvägar för personalen. Starkare motpart gentemot staten. Fungerande krisledning för den enskilda kommunen. Kostnadsbesparingar på lång sikt. Klippan/Åstorp Ett tydligt kundperspektiv med fokus satt på förebyggande arbete. Småstaden och storstaden drar båda nytta av kommunalförbundet. Arbetet sker nära den enskilda kommunen. Likriktning i regionen vad gäller operativt och förebyggande arbete. Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. Gemensam identitet. Ökat fokus på det förebyggande arbetet. Kunna få kraft i att ändra arbetssätten. Kompetensförstärkning genom tillgång till specialister. Landskrona En fungerande ägarstyrning. En fungerande målstyrning. Tydligt ledningssystem från förbundsdirektion ut till den enskilda medarbetaren. Nyttjande av specialistkompetens från medlemskommunerna för att borga för en professionell hantering av stödprocesser så som ekonomi, personal, IT etc. Lättare att rekrytera kompetenser. Respekt för varandras behov och lyhördhet för varandras skillnader. Samverkan med kommuner utanför Skåne Nordväst. Nyfiken och öppen attityd bland medarbetarna. Kundfokus/medborgarperspektiv. Besparingspotential vad gäller administrativa funktioner. Mer rationella investeringar. Svalöv Möjliggörare för att infria visionen för Skåne Nordväst. Större grad av kundfokus. Ett medborgarperspektiv. Fungerande kontakt mellan medlemskommunen och förbundet. Ödmjukhet från de större kommunerna gentemot de mindre. Samverkan med kommuner utanför Skåne Nordväst. Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. Bättre möjligheter att forma en modern räddningstjänst. Bättre förutsättningar att organisera den gränslösa samverkan. Likformig och transparant myndighetsutövning. 31

Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Mer resurser för att arbeta förebyggande. Fler möjliga karriärvägar. Fungerande krisledning för den enskilda kommunen. Ökad nytta för medlemskommunen. Kostnadsökningstakten kan dämpas. Ängelholm Möjliggörare för att infria visionen för Skåne Nordväst. Lättare att få en samsyn i en gemensam organisation i jämförelse med dagsläget med förankring i 10 kommuner. Fungerande kontakt mellan medlemskommunen och förbundet. Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Minskad sårbarhet i organisationen. Större uthållighet i en större organisation. En funktionell stationsstruktur. Ökat fokus på det förebyggande arbetet. Örkelljunga Tydliga mål och gemensam värdegrund. Större uthållighet i en större organisation. Minskad sårbarhet i organisationen. Säkerhet- och beredskapsarbetet är länkat till förbundet. Ökad kompetens genom tillgång till specialistkompetens för det förebyggande arbetet. Lokal förankring. Bli bättre och billigare. 5 Rekommendationer En växande region ställer nya krav på förmågan att möta framtida risker och innebär att samverkan inom säkerhets- och trygghetsområdet kommer att vara nödvändig på ett större plan än idag där såväl det förebyggande som det skadeavhjälpande arbetet värnas. Räddningstjänsten är i det regionala sammanhanget en viktig aktör för att skapa ett hållbart och utvecklingsorienterat säkerhets- och trygghetsarbete. Samarbetet inom räddningstjänsten i Skåne Nordväst har utvecklats långtgående inom ramen för vad som är möjligt genom avtal. För att möjliggöra långsiktiga varaktiga samarbetsformer framöver bedöms samarbetet nu vara moget för att ta ytterligare steg och att däri överväga bildandet av en gemensam organisation i form av ett kommunalförbund. Den förebyggande förmågan är i detta sammanhang den skicklighet som har störst utvecklingspotential i ett samverkansperspektiv. Tiden efter utredningen år 2007 har kommunerna i Skåne Nordväst initierat flera åtgärder för att stärka samarbetet inom räddningstjänsten ytterligare. Bland annat har gemensamma mål och riktlinjer inarbetas i respektive kommuns verksamhetsplanering och en gemensam värdegrund har formulerats. 32

Det finns några farhågor som flera kommuner delar vad gäller bildandet av ett eventuellt kommunalförbund. Bland dessa finns en oro för att den lokala närvaron och närheten till den egna kommunens övriga förvaltningar och sammanhang äventyras. En annan är att det inte blir en vinna-vinnalösning mellan storstadskommunen och småstadskommunen där alla medlemskommuner oavsett storlek får del av fördelarna med en samordnad organisation. Det finns också farhågor kring att inflytandet från medlemskommunen blir alltför begränsat. För att hantera de farhågor som lyfts fram är det inför en förbundsbildning betydelsefullt att ägna kraft åt att respektive kommun, som fattat ett principbeslut om att bli medlem i ett gemensamt kommunalförbund, avsätter tid och engagemang för att klargöra sina ingångsvärden i så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga avseenden. Två viktiga instrument och verktyg för styrning i ett kommunalförbund ges via förbundsordningen och beslut om representation. Det är därför angeläget att det i ett genomförandearbete läggs kraft på att forma och förankra förbundets uppdrag och roll liksom hur representationen ska gestaltas. Tid och engagemang behöver vidare läggs på att fastlägga formen för dialog mellan medlemskommunerna och kommunalförbundet, insyn från medlemskommunerna, fördelningsmodell till grund för kostnads- och intäktsfördelning samt samverkansformer mellan medlemskommunen och kommunalförbundet för att säkerställa lokal närvaro. Vidare är det av vikt att alla medlemskommuner, så väl den stora som den mindre, har en gemensam uttalad vilja att värna förbundets samlade framgång som ska komma alla medlemskommuner till godo. De fördelar som kan uppnås med ett gemensamt kommunalförbund för kommunerna i Skåne Nordväst kan sammanfattas med följande: En starkare organisation både vad det gäller kompetens och resurser. Förutsättningar för att kunna leva upp till gemensamma mål, leda, utveckla och höja kvaliteten ökar påtagligt. Med en gemensam organisation skapas förutsättningar att svara upp mot den ökade komplexitet (med ökade krav på specialistkompetens, resurser, mm) som räddningstjänstfrågorna alltmer präglas av. Förbundet, med sina samlade resurser, kommer att ha goda möjligheter att i framtiden åta sig nya uppgifter samt positionera sig nationellt och internationellt i utvecklingen av räddningstjänstens roll och uppdrag. Genom ett rationellare nyttjande av resurserna inom vissa kompetensområden kan ekonomiska besparingar uppnås, till en början i mindre skala. De kostnadsbesparingar som kan göras i det korta kan komma alla medlemskommunerna till godo genom principen att alla får sin andel med utgångspunkt från de andelstal som gäller. 33

De rationaliseringar som kan göras inom de administrativa funktionerna kan nyttjas för att stärka upp funktioner, processer, projekt där resurserna bedöms vara knappa. För att farhågorna och fördelarna ska kunna avvärjas respektive infrias är det angeläget att enas kring ett antal principiella utgångspunkter till grund för synen på ett organisatoriskt närmande. Vidare är det viktigt att också enas kring vilka aktiviteter som ska prioriteras i arbetet med att förbereda driftsättningen av ett kommunalförbund som erbjuder medlemskap för samtliga kommuner i Skåne Nordväst. Nedan presenteras ett antal principiella utgångspunkter som föreslås ligga till grund för bildandet av ett kommunalförbund för Skåne Nordväst. Kommunalförbundet ska vara en aktiv aktör som stödjer visionen för regionen. Genom kommunalförbundet formas en ny organisation som tar utgångspunkt från uppdraget för förbundet inbegripande medlemskommunens särskilda behov. Kommunalförbundet ska ha en öppen inställning till att erbjuda medlemskap för kommuner som önskar ett framtida medlemskap efter att förbundet bildats. Samarbetet med andra kommuner utanför Skåne Nordväst ska bejakas liksom samarbetet med de kommuner i Skåne Nordväst som inte väljer att ingå som medlemmar i kommunalförbundet. Vid ett bildande av ett kommunalförbund är en viktig uppgift att formulera en målbild för vad medlemskommunerna vill med sitt förbund och förankra den hos alla berörda i medlemskommunen. Grundtanken är att ett kommunalförbund ska hålla samman utvecklingsarbetet och stödja framförallt kommunala verksamheter i deras arbete. Det innebär däremot inte att kommunalförbundet ska ta över andra kommunala verksamheters ansvar. En central del i förbundsordningen är vilken befogenhet som överförs till kommunalförbundet. Varje eventuell ändring av ansvarsfördelningen måste beslutas genom ändring av förbundsordningen av samtliga medlemmar. Det är därför viktigt att det i genomförandearbetet som vidtas inför en förbundsbildning görs ett grundarbete per kommun för att klargöra vilka uppdrag den enskilda kommunen vill ombesörja själv respektive de uppdrag som ska åligga förbundet att utföra. Kommunalförbundet ges befogenhet att ansvara för räddningstjänst enligt lag om skydd mot olyckor samt vidgade befogenheter utifrån respektive medlemskommuns egna behov. Medlemskommunernas respektive ambitioner vad gäller bemanning av utryckande styrkor accepteras och lyfts in i kommunalförbundet. 34

Till grund för medlemskommunernas kostnadsandel läggs faktisk nettokostnad år 2012 reducerad med jämförelsestörande belopp. I genomförararbetet genomförs en process kring framtagandet av medlemskommunernas kostnadsandel där bl a analys beaktas sker av jämförelsestörande kostnads- och intäktskostnader liksom i dag okända kostnader för tjänster från den egna kommunen. De ekonomiska vinster som åstadkoms inom kommunalförbundet ska komma alla medlemskommuner tillgodo fördelad utifrån medlemmarnas kostnadsandel. En av farhågorna med att bilda kommunalförbund är inte sällan att de befaras bli kostnadsdrivande. För att undvika detta måste medlemskommunernas verksamhetsoch ekonomistyrning vara tydlig. Förbundets ekonomiska ramar bör vara fleråriga för att möjliggöra en långsiktig planering. Ramarna ska samtidigt vara styrbara utifrån ägarkommunernas totala ekonomiska situation. I genomförararbetet utförs en process med medlemskommunerna för att säkerställa formerna för dialog mellan medlemskommunen och kommunalförbundet. Kommunalförbundets säte kan placeras i annan ort än den ort som väljs för placering av funktioner för ledning och administration. Frågan prövas om någon av medlemskommunerna ska vara ansvarig för administrativa göromål gentemot kommunalförbundet alternativt att förbundet är självförsörjande på kompetens vad gäller lönehantering, fakturering etc. Fastlägg vilket ledarskap, såväl det politiska som tjänstemannamässiga, som ska vara utmärkande för kommunalförbundet. Frågan prövas per medlemskommun huruvida kommunalförbundet ska äga alt hyra fastigheterna. Lokalkostnaderna föreslås att de lyfts ur den ekonomiska beräkningen och görs till en fråga för respektive kommun att hantera med en fordran att respektive kommun ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler. En kartläggning görs om hur personalkostnader hanteras i respektive medlemskommun avseende bl a pensioner, rehabilitering, företagshälsovård och hur de ska hanteras inom ramen för ett kommunalförbund. Arbeta fram instruktioner för eventuellt framtida medlemsutträde samt eventuell avveckling av förbundet. 5.1 Förslag till tidsplan Ett kommunalförbund kan bildas efter att tilltänkta medlemskommuner fattat beslut i respektive fullmäktige. Nedan beskrivs hur den formella beslutsgången kan utformas inklusive vilka huvudsakliga delbeslut som fordras. Nedanstående tidsplan är utarbetad utifrån en tänkt start för ett samarbete i ett kommunalförbund den 1 januari 2015. 35

För att förbundet skall bli framgångsrikt gäller det att det finns en samstämmig politisk vilja och uppfattning om förbundets roll och dess uppdrag samt att de ingående räddningstjänsternas ledningar och de politiska kommunledningarna signalerar en tydlig gemensam uppfattning. Därför är det nödvändigt att man redan inledningsvis har beslutat vilka kommuner som ska ingå i kommunalförbundet. Eftersom räddningstjänstförbundet byggs med stor delaktighet av inblandade parter är det principiellt omöjligt, att när processen väl inletts, ta in ytterligare kommuner. Det förhindrar dock inte att förbundet kan ta in nya medlemmar när den nya organisationen väl startat. Det är också angeläget att tydligt redovisa de ekonomiska förutsättningarna på både kort och lång sikt. I samband med att processen att bilda förbundet påbörjats bör en verksamhetschef rekryteras som får ansvaret att under direktionen (inledningsvis i interimsform) leda den fortsatta etableringen av förbundet, forma den inre organisationen, rekrytera övrig personal samt föreslå budget för förbundets första verksamhetsår etc. 9 december 2011 Utredning om gemensamt kommunalförbund för kommunerna i Skåne Nordväst presenteras för styrelsen. Våren 2012 Principbeslut fattas i respektive kommunstyrelse om att inleda bildandet av ett kommunalförbund för räddningstjänsten. Överenskommelsen uttrycktes i en gemensam avsiktsförklaring. Projektledare, styrgrupp och ledningsgrupp utses. Ett arbete inleds med att: Utifrån ett ekonomiskt perspektiv särskilt se över följande områden: - Driftbudget (intäkter och kostnader) och fördelningsprinciper - Se över förutsättningarna för fastighetsbeståndet och inventera översiktligt fordon och tyngre investeringar. - Kostnader som ska omfördelas mellan respektive kommun och kommunalförbundet identifieras. Omfattar bl a kostnader för tjänster som idag tillhandahålls av respektive kommun (telefonväxel, bokslut, redovisningstjänster, personal- och arbetsmiljöfrågor, löneadministration, pensionsfrågor, administrativa system, gemensamma IT-funktioner etc) - Nya kostnader för förbundet identifieras exempelvis arvoden, revision etc. 36

Våren 2012 forts Hösten 2012 Hösten/vintern 2012 December 2012 Februari 2013 Mars - sept 2013 Okt-dec 2013 Se över de administrativa förutsättningarna för hantering av personal, ekonomi, arkiv- och ärendehantering och datakommunikation. Genomföra en omvärldsanalys för att dra lärdomar från andra förbundsbildningar inom räddningstjänstens område. Utredning avseende ekonomisk analys av samverkansformen kommunalförbund presenteras. En sammanhållen politisk process genomförs avseende förbundets roll och uppdrag, politisk styrform, ekonomiska och övriga grundläggande politiska förutsättningar. Överlämnande av förslag till kommunerna. Inriktningsbeslut fattas hos berörda kommuner. Utredningsarbete med en detaljerad plan för verkställighet av förslaget startar. Utredningen klar. Beslut fattas hos berörda kommuner om att anta förbundsordningen och utse direktion i interimsform. Rekrytering av verksamhetschef/förbundschef. Jan-dec 2014 November 2014 December 2014 Januari 2015 Verkställighetsår av beslutet om bildandet av ett kommunalförbund. Val av ny direktion. Interimsdirektionen avslutar sitt arbete och lämnar över till den nya direktionen. Den nya organisationen startar sin verksamhet. 37

Bilaga 1 Stationer, värn samt övningsanläggningar Bjuv Båstad Helsingborg Höganäs Klippan Landskrona Svalöv Åstorp Ängelholm Örkelljunga Hel- och deltidstationer samt värn En deltidsstation finns i Bjuv vilken ägs av kommunen. Stationen är nyrenoverad och det finns inget större renoveringsbehov. Tre deltidsstationer är lokaliserade till Båstad, Förslöv och Torekov. Brandstationerna i Båstad och Förslöv ägs av kommunen. Brandstationen i Torekov ägs av en privat fastighetsägare (Protor). Det finns ett omfattande behov av renovering och energibesparande åtgärder i de tre brandstationerna Tre heltidsstationer, Berga, Bårslöv och Gåsebäck samt två deltidsstationer i Allerum, och Vallåkra. Mörarp lades ner 2010. Samtliga fastigheter ägs av Helsingborgs stad. En ny citystation, omfattande utryckande verksamhet, är under projektering. Hel- och deltidsstationen i Höganäs ägs av Höganäs kommun (fastighetsavdelningen). Två brandvärn finns ett i Jonstorp och ett i Mölle. Ett renoveringsbehov finns vid brandvärnen men är ej planerat. Deltidsstationerna i Klippan och Ljungbyhed ägs av Klippans kommun (Kommunfastigheter). Det finns ett visst behov av renovering. Underhållsplan finns hos kommunfastigheter. Heltidsstationen i Landskrona ägs av kommunen. Det finns inget renoveringsbehov av stationen. Tre brandvärn finns: Värnen, Ven och Grumslöv. Deltidsstationen i Svalöv ägs av AB SvalövsBostäder och deltidsstationen i Röstånga ägs av HSB. Lokalen i Svalöv är nyrenoverad. Röstånga station är renoverad sedan några år och kommunen har ett avtal som är bindande i ca 5 år till p g a renoveringen. Tre brandvärn finns: Värnen, Teckomatorp och Tågarp. Deltidsstation i Åstorps centrum och Kvidinge värn ägs av kommunens fastighetsbolag. Det finns ett visst behov av renovering. En heltids- och deltidsstation i Ängelholm. Brandstationen ägs av Ängelholms kommun. Tre värn från 2008-01-01 (Vejbystrand, Munka Ljungby och Stövelstorp). Det finns inget behov av renovering. Två deltidsstationer: Skånes Fagerhult och Örkelljunga. Dessa hyrs av kommunfastigheter. Det finn behov av renovering av personalutrymmen i Skånes Fagerhult. Övningsanläggning Ledningscentral Bjuv Nyttjar Landskronas anläggning och hyr Helsingborg larmcentral ibland Revinge Båstad Ingen egen. Hyr i Revinge alt. andra Helsingborg larmcentral kommuner. Helsingborg Har egen anläggning Helsingborgs larmcentral Lokaler och gemensamt övningsfält för nordvästra Skåne är under utveckling. Höganäs Ett övningshus för kall rökdykning finns Helsingborgs larmcentral. Avtal med SOS- Malmö Klippan Hyr Revinge Helsingborgs larmcentral. Avtal med Åstorps kommun. Landskrona Har egen anläggning Helsingborgs larmcentral Svalöv Hyr i bland Revinge Helsingborgs larmcentral Åstorp Ingen egen Helsingborgs larmcentral Ängelholm Ingen egen. Övningsanläggning är planerad. Helsingborgs larmcentral. Gemensam räddningscentral med Örkelljunga Örkelljunga Ingen egen. Övningsanläggningen är avvecklad Helsingborgs larmcentral. Gemensam räddningscentral med Ängelholm 38

Bilaga 2 Lokalkostnader, fordon och avskrivningstider Lokalkostnader Utfall Budget Antal Ev renoveringsbehov (Mnkr) 2010 2011 stationer Bjuv 0,5 0,5 1 station Stationen är nyrenoverad. Båstad 0,9 0,9 3 stationer Det finns ett omfattande behov av renovering och energibesparande åtgärder i de tre brandstationerna. Helsingborg 15,1 15,5 5 stationer En ny citystation, omfattande utryckande verksamhet, är under projektering. Höganäs 2,1 2,2 1 station 2 värn Ett renoveringsbehov finns vid brandvärnen. Klippan 0,7 0,8 2 stationer Det finns ett visst behov av renovering. Landskrona 2,7 2,7 1 station 2 värn Det finns inget renoveringsbehov av stationen. Svalöv 1,0 1,1 2 stationer Stationerna är nyrenoverade. 2 värn Åstorp 0,6 0,7 1 station Det finns ett visst behov av renovering. 1 värn Ängelholm 4,3 4,4 1 station Det finns inget renoveringsbehov. 3 räddningsvärnsdepåer Örkelljunga 0,2 0,2 2 stationer Det finn behov av renovering av personalutrymmen i Skånes Fagerhult. Summa: 28,1 29,0 19 stationer 10 värn Större investeringsbehov vad gäller Avskrivningstider fordon de närmaste åren Bjuv - 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil och höjdfordon Båstad En släckbil till Förslöv (4,0 Mnkr) och två FIP-fordon (0,7 Mnkr) Tyngre fordon = 10år och personbilar = 5år Helsingborg Två lastväxlare under den närmaste treårsperioden 4.4Mnkr. Om fyra till sex år Två höjdenheter har köpts in med avskrivningstid på 20 år. tre släckbilar 12,2 Mnkr. Höganäs Upphandlar just nu släckbil med leverans år Höjdfordon 20 år övriga tunga fordon 2012. Nytt höjdfordon planerat till 2014. Klippan Chassi tankbil 1,4 Mnkr, befälsfordon 0,65 Mnkr under den närmaste treårsperioden. 10 år Tyngre fordon 10 år förutom höjdfordon 20 år Landskrona Släckbil 2013 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil och höjdfordon Svalöv Svalöv upphandlar just nu tankbil med leverans år 2012. En släckbil ska renoveras/uppdateras 2012. Tankbil och renoverad släckbil 2012. Åstorp Tankbil 2,700 Mnkr, Befälsfordon 0,35 Mnkr den närmaste treårsperioden. Ängelholm Släck-/räddningsbil total 3,5 Mnkr 2011-2012, tankbil total 3,2 Mnkr fördelar på 2014-2015 Örkelljunga Höjdfordonet i Örkelljunga är ålderstiget > 30 år gammalt. 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil och höjdfordon Tyngre fordon 10 år Tyngre fordon 10 år 10 år 39

Bilaga 3 Anläggningar som omfattas av LSO 2:4 Bjuv 10 Findus Båstad - Helsingborg Kemira Kemi AB 11 Nordic Storage AB Preem Petroleum AB Bostik AB Helsingborgs Hamn AB Ashland AB LMI AB Mc Neil AB Interlink Rangerbangården Höganäs Cisternanläggningen i hamnen 12 Klippan Ljungbyheds Airport AB Landskrona 13 Viarps flygfält Yara AB Haldex Brake Products AB Svalöv - Åstorp - Ängelholm Ängelholm/Helsingborgs flygplats Invivo Trade AB (Svea Fireworks) Örkelljunga Oxyd-Ex 10 Isover ligger för prövning hos Länsstyrelsen sedan några år. 11 Helsingborgs brandförsvar är industribrandkår till Kemira Kemi enligt avtal. 12 Anläggningens tillstånd upphör att gälla efter 2012 års utgång och kommer att läggas ner. 13 Helsingborgs brandförsvar är industribrandkår till Kemira Kemi enligt avtal. 40

Bilaga 4 Heltids- och deltidsstyrkor och dess bemanning Station Heltidsstyrka Deltidsstyrka Bjuv Bjuv - 6 (1+5) Båstad Båstad - 5 (1+4) Förslöv - 3 (1+2) Torekov - 3 (1+2) Helsingborg Bårslöv 5 (1+4) - Gåsebäck 5 (1+4) - Berga 5 (1+4) - Vallåkra - 5 (1+4) Allerum - 3 (1+2) Höganäs Höganäs 5-3 (1+1+3) dagtid 5 (0+5) (1+1+1) natt/helg Klippan Klippan - 6 (1+5) Ljungbyhed - 5 (1+4) Landskrona Landskrona 7 (1+1+6) - Svalöv Svalöv - 5 (1+4) Röstånga - 3 (1+2) Åstorp Åstorp - 6 (1+5) Ängelholm Ängelholm 5 (1+1+3) 4 (1+3) Örkelljunga Örkelljunga - 5 (1+4) Skånes- - 5 (1+4) Fagerhult Summa: 6 heltidsstyrkor 15 deltidsstyrkor 41

Bilaga 5 Antal tjänster Nedan redogörs för antalet tjänster respektive räddningstjänstorganisation har. Administrativa tjänster 14 Platschef 1,0 Bjuv Adm personal 0,2 Båstad 1,2 heltidstjänster 1 ordinarie Räddningschef 0,5 Operativ chef 1,0 Materialförvaltare 1,0 Brandförman 1,0 Brandinspektör/ säkerhetssamordnare 1,0 Assistent 0,5 Heltidsanställd utryckningspersonal Deltidsanställd utryckningspersonal 1 deltidsstyrka (1+5) 18 ordinarie på tre skift - 3 deltidsstyrkor (Båstad 1+4) (Förslöv 1+2) (Torekov 1+2) Specialistfunktioner Station Torekov - arbete på hög höjd samt båtresurs Station Båstad och Förslöv spårbundna räddningsfordon 5,0 heltidstjänster 15-41 ordinarie Helsingborg Förvaltningsledning 5,0 Beredskap och räddningstjänst 8,0 Samhällsskydd 13,5 Stöd till enskild 23,0 Utveckling 3,5 Verksamhetsstöd 14,0 1 RCB (delas med Ängelholm och Båstad) 1 vakthavande brandingenjör (delas med Landskrona, Ängelholm) 3 heltidsstyrkor (1 + 4) (1 + 4) (1 + 4) 2 deltidsstyrkor (Vallåkra 1+4) (Allerum 1+2) RITS RVR Regional kemresurs Vattendykning Skumdepå oljehamnen Spårbundet fordon MSB:s samverkansavtal (Kemira) Höganäs 67,0 heltidstjänster Räddningschef 1,0 Stf räddningschef 1,0 Assistent 1,6 Brandmästare 3,0 91 ordinarie 1 heltidsstyrka dagtid (1+1+3) natt/helger (1+1+1) 29 ordinarie 1 deltidsstyrka (0+5) (4 skift) Avancerad räddning Djurlivräddning Depåcontainer Klippan 6,6 heltidstjänster 16 Räddningschef 0,5 Stf räddningschef 1,0 Assistent 0,8 Insatsledare 2,0 10 ordinarie 20 ordinarie 2 deltidsstyrkor (Klippan 1+5) (Ljungbyhed 1+4) Rappelering Djurlivsräddning KAMBER Skånes katastofvagn Landskrona 4,3 heltidstjänster 17 - Räddningschef 1,0 1 heltidsstyrka Stf räddningschef 1,0 (1+1+6) Kanslist/adm/ekonom 1,75 Förebyggare/ krishantering 2,0 39 ordinarie och 3 reserver Via avtal med Helsingborg 5,75 heltidstjänster 42 ordinarie - 14 Bjuv har avtal med Landskrona kommun omfattande räddningschef, insatsledare, riskingenjör och viss adm hjälp. 15 Tjänsten som operativ chef och brandinspektör/säkerhetssamordnare är tillika insatsledare (delas med Laholms kommun) med beredskap i hemmet. 16 Tjänsten som räddningschef, stf räddningschef och brandmästare är tillika insatsledare med beredskap i hemmet. 17 Tjänsten som stf räddningschef och insatsledare omfattar både administrativ och operativ verksamhet. 42

Administrativa tjänster 18 Platschef 1,0 Svalöv Heltidsanställd utryckningspersonal Deltidsanställd utryckningspersonal 2 deltidsstyrkor (Svalöv 1+4) (Röstånga 1+2) Specialistfunktioner Åstorp Ängelholm 1,0 heltidstjänst 2 ordinarie Räddningschef 0,5 Stf räddningschef 1,0 Assistent 0,5 Insatsledare 1,0 Stationstekniker/ externutb 1,0 4,0 heltidstjänster 19 - Räddningschef 1,0 1 heltidsstyrka Avdelningschef 1,0 Minimibemanning 1+1+3 Brandingenjör 2,0 Brandinspektör 1,0 Ekonomiassistent 0,5 Brandingenjör/ enhetschef för olycksförebyggande enheten 1,0 36 ordinarie på 4 skift - 1 deltidsstyrka (1+5) 23 ordinarie och 3 reserver - 1 deltidsstyrka (1+3) Skyttar med uppgift att punktera gasflaskor Enheten tunga lyft Örkelljunga 6,5 heltidstjänster 26 ordinarie 12 ordinarie och 3 reserver 2 deltidsstyrkor (1+4) (1+4) 0,8 heltidstjänster 20-30 ordinarie och 4 reserver - Summa: 102,15 administrativa tjänster 172 ordinarie brandmän (6 heltidsstyrkor) 248 ordinarie brandmän samt 13 reserver (15 deltidsstyrkor) 18 Svalöv har avtal med Landskrona kommun omfattande räddningschef, insatsledare, riskingenjör och viss adm hjälp. 19 Tjänsten som stf räddningschef och insatsledare omfattar både administrativ och operativ verksamhet. 20 1 heltidsbrandman dagtid 80% övriga tjänster genom avtal med Ängelholm. 43

Bilaga 6 System för administration och utryckningsverksamhet Administrativa system Bjuv Aditro Personec Ekonoma ror (Aditro) Båstad Ärendehantering och personalhantering: LPA Daedalos Lönehantering: Aditro Personec självservice Fakturahantering: Aditro Inköp och faktura Helsingborg Uppföljning sker i A+ och Qlikview Leverantörsfakturor hanteras i E-fakt och Spindel Budget görs i Excel Kundfakturor skapas i A+ och if web Lönehantering: Personec WinLas - lasdagar m.m Adato - rehab Diabas diariesystem Daedalos ärendehanteringssystem för förebyggande Höganäs Lönehantering: Personec Ärendehantering: Platina Personalplanering: Daedalos och Excel Ekonomi: A+ Fakturering: Basware IP Uppföljning: Qlikview Kart GIS: Geosecma Klippan Lönehantering: Personec Core tom 111231 from 120101 Daedalos Platina (begränsad omfattning) Raindance Landskrona Heroma, Stratsys, Ådata, Daedalos, ALP, Prelima och Flexcite Svalöv Raindance, ekonoma, groupwise, självservice tillsammans med HBG (löner), diabas Åstorp Lönehantering: Personec, Core tom 111231 from 120101 Daedalos, Raindance Ängelholm Time Care och Självservice samt något mer för löneutbetalningar Ärendehantering: Evolution och Core se även pkt 6.2. Personalplanering: Excel fil/filer, är även på gång att använda Time Care Fakturahantering: Raindance samt för utgående vissa underlag från Core, EOS (beslutsstödsystem) för uppföljning av budget etc: Trio som interntelefonkatalog och telefonhänvisning, Office 2010. Örkelljunga Lönehantering: Time Care och Självservice samt något mer för löneutbetalningar Ärendehantering: Core se även pkt 6.2. Personalplanering: Excel fil/filer, samt Time Care Fakturahantering: Raindance samt för utgående vissa underlag från Core etc: Office System för utryckningsverksamheten Daedalos Daedalos Daedalos Daedalos Core tom 111231 from 120101 Daedalos Daedalos Daedalos Core tom 111231 from 120101 Daedalos Core används för utryckningsverksamhet och förebyggande, mm. Core används för utryckningsverksamhet och förebyggande mm 44

Bilaga 7 Gemensamma och kommunspecifika avtal Gemensamma avtal Avtal med Trafikverket avseende sanering av vägbana. Avtalet gäller perioden 1995-02-21---1996-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Kommunförbundet Skåne avseende angående handhavande och stationering av ledningsfordon för räddningstjänst för kommunerna i Skåne län. Avtalet gäller från 1998-01-01 och löper tre år. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal om inbördes bemyndigande mellan Skånes kommuner om räddningsledare Avtalet syftar till att alla avtalslutande kommuner ska säkerställa behovet av räddningsledare vid räddningsinsatser. Avtalet gäller för perioden 2006-01-01 2006-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Avtalet gäller mellan 18 räddningstjänstorganisationer i Skåne. Ramavtal om samverkan och gemensamma befälsresurser i Skåne Nordväst Avtalet har tecknats mellan samtliga 10 kommuner. Syftet är att uppnå en effektiv räddningstjänst i Skåne Nordväst. Avtalet innebär att samtliga kommuner förbinder sig att påbörja räddningsinsats oavsett var i regionen olyckan inträffar. Avtalet avser vidare beslut att skapa en gemensam ledningsorganisation och fastställa rutiner för samverkan vid operativ räddningstjänst. Gäller fr o m 2011-01-01-2013-12-31). Kostnad enligt fastställd fördelningsnyckel. Avtal om mottagning, analys och alarmerings- och dirigeringstjänster i Skåne Avtal tecknat mellan SOSAB och Kommunförbundet Skåne 2003. Avtalet gäller fler kommuner än de som ingår i Skåne Nordväst. Helsingborgs stad har ett särskilt avtal med SOS Alarm. Samverkansavtal avseende Kemberedskap Skåne Avtal tecknat mellan Kommunförbundet Skåne och samtliga 33 kommuner. Avtal är tecknat 2011 och gäller tills vidare. Avtalet reglerar nyttjande, avgifter m.m. avseende kembefäl samt gemensamt ägd/hyrd miljöskyddsfordon och miljöskyddsmaterial/utrustning. Avtalet omfattar även regional kemresurs placerad på stationen Berga i Helsingborg. Avtal avseende specialresurser/gemensamma resurser Avtal mellan Ängelholm kommun och Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga har tecknats för perioden 2006-07-01 2009-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtalet avser att Ängelholm rycker ut med en styrka efter påkallande av SOS med ett befäl och tre brandmän med de gemensamma lyftkuddar. Avtal med Region Skåne avseende räddningstjänstens deltagande vid IVPA-larm och sjukvårdslarm. Avtal om restvärdesräddning. 45

Bjuv Avtal med Landskrona avseende gemensam räddningschef, riskingenjör och insatsledare. Landskrona kvalitetssäkrar Bjuvs räddningstjänst. Kostnad 520 Tkr per år. Båstad Avtal med Trafikverket avseende sanering av trafikolyckor 1995-03-01 tills vidare. Intäkt för Båstads kommun. Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborgs stad. Avtal är tecknat 1988 och förlängt. Avtal avseende gemensam insatsledare med Laholms kommun. Avtalet gäller under perioden 2007-02- 01 2009-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Kostnad uppskattas till 80.000-100.000kr/år. Samverkansavtal om gränslös räddningstjänst med Laholms kommun. Avtalet gäller under perioden 2011-05-23 2012-05-31 och förlängs därefter ett år i taget. Samverkansavtal om gränslös räddningstjänst med Ängelholms kommun. Avtalet gäller från och med 1995-09-01 och tills vidare. Gemensam styrkeledare med Ängelholms kommun 2011-05-23 2012-05-31. Intäkt för Båstads kommun. Gemensamt tankflak med Ängelholms kommun 2010-10-01 och tills vidare. Olycksförlopps- och brandutredningar med Ängelholms kommun 2009-02-02--2012-05-31. Helsingborg Avtal om företagsanpassad utbildning med Kemira Service Partner AB. Avtalet gäller för perioden 2006- tv. Flera avtal med företag med speciella risker. Avtal om bl a företagsanpassad utbildning med Stadsteatern. Avtalet gäller för perioden 2005- tv. Avtal om vattendykarinsatser med Båstads kommun. Avtalet gäller för perioden 1988-01-01 1988-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal om vattendykarinsatser med Örkelljunga kommun. Avtalet gäller för perioden 1989-01-01 1989-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal om vattendykarinsatser med Ängelholms kommun. Avtalet gäller för perioden 2007-01-01 2007-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Avtal om vattendykarinsatser med Landskrona kommun. Avtalet gäller för perioden 1995-01-01 1996-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Avtal om vattendykarinsatser med Höganäs kommun. Avtalet gäller för perioden 1989-01-01 1989-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal avseende restvärdesskydd med Larmtjänst AB. Avtalet gäller till och med 1998-21-31 och förlängs därefter ett år i taget. Avtal om medverkan i räddningstjänst till sjöss med staten. Avtalet gäller mellan 1997-07-01 till 1997-12-31 med förlängning ett år i taget. Avtal med Höganäs kommun om medverkan i skötsel av kommunens automatiska brandlarmanläggningar. Avtalet gäller perioden 2006-01-01 och tills vidare. Avtal avseende sotning och brandskyddskontroll med SIMAB gällande perioden 2006-06-26-2011- 10-31. Avtal om slangvård med Ängelholms kommun under perioden 2002-01-01 2003-01-01. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med SOS Alarm om utalarmering av räddningstjänst samt kommunal jourhantering. 46

Höganäs Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborg stad. Avtalet gäller för perioden 2008-01-01-2008-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Larmtjänst avseende restvärdeshantering. Avtalet gäller perioden 1996-01-12---1998-12- 31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med SOS Alarm avseende utalarmering. Avtalet gäller perioden 2003-11-01---tv. Avtal med Helsingborgs stad om medverkan i skötsel av kommunens automatiska brandlarmanläggningar. Avtalet gäller perioden 2006-01-01---tv. Avtal avseende sotning och brandskyddskontroll med SIMAB som gäller perioden 2006-06-26---2011-10-31. Avtal om slangvård med Ängelholms kommununder perioden 2002-01-01---2003-01-01. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Klippan Avtal med Åstorps kommun avseende gemensam räddningschef. Avtalet löper tillsvidare med ett års uppsägningstid. Kostnad 369 Tkr per år. Avtal avseende sotning med LJ-sot tom 2015. Landskrona Avtal med Svalövs och Bjuvs kommuner avseende gemensam räddningschef, riskingenjör och insatsledare. Intäkt 1.040 Tkr per år. Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborg stad. Avtal med Falck angående ambulans på Ven. Svalöv Avtal med Landskrona kommun avseende gemensam räddningschef, riskingenjör och insatsledare. Landskrona kvalitetssäkrar Bjuvs räddningstjänst. Kostnad 520 Tkr per år. Avtal med Ängelholms kommun avseende slangvård. Avtalet förlängs ett år i taget. Åstorp Avtal med Klippans kommun avseende gemensam räddningschef. Avtalet löper tillsvidare med ett års uppsägningstid. Intäkt 369 Tkr per år. Avtal avseende sotning med LJ-sot. Ängelholm Sotningsavtal med SIMAB som gäller under perioden 2006-06-26 2011-10-31. Avtal med Banverket avseende sanering efter järnvägsolycka. Avtalet gäller perioden 2004-04-30 2005-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Gemensam räddningschef med Örkelljunga kommun. Avtalet gäller 2002-03-01 2008-03-01. Avtalet förlängs två år i taget. Intäkt ca 600 Tkr per år Avtal om slangvård med Svalöv, Höganäs och Örkelljunga under perioden 2002-01-01 2003-01-01. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. 47

Avtal med Larmtjänst avseende restvärdeshantering. Avtalet gäller perioden 1996-01-12 1998-12- 31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med PEAB avseende hjälp vid räddningsinsatser. Avtalet är tecknat 2004 och gäller tills vidare. Avtal med Kristianstads kommun avseende nödlarm. Avtalet är tecknat 2002 och gäller tills vidare. Avtal med SOS Alarm avseende utlarmning. Avtalet gäller perioden 2006-10-04 2010-10-31. Avtal med Luftfartsverket avseende fyllning av luftflaskor. Avtalet gäller under perioden 2005-09-01 2006-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget, nuemar med Ängelholm Helsingborg Airport. Avtal med skytteenheten. Avser kostnader för och principer för utnyttjande, gäller perioden 2006-07- 01 2007-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga avseende luftkuddar för tunga fordon. Avtalet gäller under perioden 2006-07-01 2009-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Gränslös räddningstjänst Laholms kommun gällande från 1998-07-01 och tillsvidare. Slangvårdsavtal med Svalöv, Höganäs och Örkelljunga kommuner. Örkelljunga Avtal avseende sotning med LJ-sot. Avtal avseende gemensam räddningschef, olycksförebyggande verksamhet, övningsplanering, insatsledare mm med Ängelholms kommun. Avtalet gäller 2002-03-01 2008-03-01. Avtalet förlängs två år i taget. Kostnad ca 600 Tkr per år. Avtal avseende restvärde med Larmtjänst. Avtalet gäller 1996-01-12 1998-12-31. Avtalet förlängs ett år i taget. Avtal med PEAB avseende hjälp vid räddningsinsatser. Avtalet tecknades 2004-06-01 och gäller tills vidare. Avtal kring nödlarm med Kristianstads kommun. Avtal tecknades 2002 och gäller tills vidare. Avtal med SOS Alarm avseende utlarmning. Avtalet gäller perioden 2006-10-04 2010-10-31. Avtal med Ängelholms kommun avseende slangvård. Avtalet gäller perioden 2002-01-01 2003-01- 01. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Gränslös räddningstjänst Laholm, Markaryd, Hässleholm och Perstorps kommuner. 48

Bilaga 8 Karta med stationsstruktur 49