TEMA: Droger Mitt namn:

Relevanta dokument
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

Drogvaneundersökning vt 2012

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Kultur- och fritidskansliet

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Narkotikakartläggning för 2010

Kultur- och fritidskansliet

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

i Täby tobak cannabis & alkohol

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Systembolaget extra övningar kurs C och D

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City

Nationell baskurs

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Policyprogram

Narkotika finns där din tonåring finns

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Stockholmsenkäten Upplands Väsby kommun

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Stockholmsenkäten Upplands Väsby kommun

Alkohol och droger bland ungdomar

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Stockholmsenkäten Danderyds kommun

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Drogvaneundersökning 2015

Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter

Drogvaneundersökning 2018

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson

Vad dricker ditt barn?

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Transkript:

TEMA: Droger Mitt namn: 1

Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren ta nya droger; dessutom mer och mer för varje gång. Det finns biverkningar till droger, t.ex. hallucinationer dvs. man ser något som inte finns och vissa droger är också väldigt beroendeframkallande. Med beroendeframkallande menas att den som använder har ett behov att ha mer droger hela tiden. Tre olika typer av droger: 1.) Alkohol 2.) Tobak 3.) Narkotika Lagliga droger: Alkohol, tobak och mediciner i vården. Olagliga(illegala) droger: Narkotika och hembränd sprit. Narkotika- förbjudet att använda, sälja, tillverka, ha hemma eller på sig. Tar polisen dig kan du dömas för narkotikabrott (du säljer narkotika), ringa narkotikabrott (du har narkotika på dig) eller grovt narkotikabrott (Du smugglar eller säljer stora mängder narkotika). Alla tre typerna kan ge dig fängelse. Lagliga typer av narkotika är de mediciner som läkare skriver ut, t.ex. morfin till svårt sjuka människor. Alkohol- För att få handla på Systembolaget måste man ha fyllt 20 år, men man får köpa folköl i butiker då man fyllt 18 år. Langning kallas det när någon som är äldre köper ut alkohol till någon minderårig, och det är förbjudet. Tobak- Du måste vara 18 år enligt lagen för att få köpa ut tobak. På cigarettpaketen ska det finnas varningstexter om att tobak dödar osv. Det är inte tillåtet att röka på bussen, på dagis, på skolor, i simhallar osv. Snus- är inte lika farligt som att röka, men snus är väldigt beroendeframkallande. En prilla innehåller lika mycket nikotin som en och en halv cigarett. (I Finland är det förbjudet att sälja snus i affärer.) 2

Drogens väg till missbrukaren: Bönder i fattiga länder odlar växter till droger droger tillverkas droger transporteras till andra länder (av en person som kallas kurir) langaren (den som ska sälja drogerna) får drogerna användaren (missbrukaren) köper droger. Olika effekter av missbruk: - Rökare får lungcancer. - Alkoholmissbrukare skadar sin lever, eller kör rattfulla. (Köra bil trots att man druckit alkohol). - Narkotikamissbrukare måste åka in på avgiftning för att bli av med sitt beroende, och bli av med sina fysiska (t.ex. undernäring) och psykiska (hjärnan ser saker som inte finns, dvs. hallucinationer) problem. Många begår brott för att få ihop pengar till droger. Allt detta kosta staten mycket pengar! Obs! Alkohol och tobak är alltså lagligt, medan narkotika är olagligt att använda. Hur kan man se om en människa blivit beroende av droger? 1.Kontrollförlust- Användaren av drogen kan inte längre styra över hur mycket eller hur länge han/hon tar drogen. 2.Toleransökning- Användaren behöver mer och mer för att uppleva den glada känslan. (Ruset) 3. Abstinens- Användaren behöver ta en återställare för att kunna fungera igen när ruset gått ur kroppen. Annars får användaren abstinens och det betyder att man börjar svettas, fryser, det värker i kroppen osv. 4. Ögonen. Användare av heroin har t.ex. mycket små pupiller. Av hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy och kokain får användaren så stora pupiller att de nästan inte syns. Dessutom kan man få rödsprängda ögon av hasch. Olika typer av droger: Etanol- Finns i öl, vin eller sprit, och orsakar att de som dricker alkohol pratar sluddrigt, pratar högt osv. Opiater- Narkotika som används för att dämpa smärta, hjälpa vid sömnproblem och muskelavslappning, t.ex. opium, heroin och morfin. Heroin kan både rökas och injiceras(sprutas in i kroppen). 3

Cannabis- Droger som fås av cannabisplantan, t.ex. hasch och marijuana. Användaren känner sig lugn och smartare än vanligt. Drogen rökes i pipa eller handrullade cigaretter. Röken som kommer från cigaretten luktar väldigt sött. Amfetamin- Den vanligaste drogen i Sverige. Ett gulvitt pulver som injiceras (sprutas in) eller sväljes. Användaren känner sig uppspelt, kan få små ryckningar dvs. tics, behöver inte sova osv. Kokain (Kola)- Ger en kraftig berusning. Användaren behöver inte äta eller sova på flera dygn, hör röster och får eksem på kroppen. Ecstasy (E)- Först känner användaren sig förvirrad, sen sticker det i kroppen och muskelryckningar. Sist av allt känner användaren sig extra pigg och lugn. LSD(Acid)- Hallucinationer och användarna tror sig ofta kunna stoppa tåg eller flyga. Sniffning: Användaren andas in ångor från t.ex. aceton, bensin, lim, tändargas. Det går snabbt och användaren känner fort av sniffningen och blir fnittrig och glad. Observera: Alla dessa droger ger obotliga skador på hjärnan, depressioner, sömnlöshet och självmordstankar. Du behöver bara prova droger en gång för att kunna bli beroende. Flera år efter att du provat droger kan du få abstinens eller hamna i ett chocktillstånd. Några viktiga begrepp att minnas: Legalisera narkotika Nederländerna (Holland) och Spanien har gjort det lagligt att använda lätt narkotika som t.ex. hasch och marijuana. Tullen- Människor jobbar vid Sveriges gränser för att se till att det inte kommer in droger till Sverige, och det stället kallas för tullen. Det finns också tullkontroller vid flygplatser. Behandlingshem- Ett ställe där människor som gått avgiftning och inte längre använder, men behöver hjälp med att komma tillbaka till ett normalt liv. På ett behandlingshem kan man få hjälp med att läsa upp sina betyg så man kan söka in till universitet eller söka ett jobb. Passiv rökning- De som inte röker men umgås i miljöer där människor röker, kan också drabbas av sjukdomar som lungcancer. 4

I Stockholm finns det ett behandlingshem för ungdomar som använt droger. Det finns också akutvård, dvs. att ungdomar får direkt hjälp när de behöver det. Detta ställe kallas för Maria Ungdom och finns på Kungsholmen nära St Görans-sjukhus. Instuderingsfrågor 1. Vad tänker du när du hör ordet drog? 2. Vilka tre huvudtyper av droger kan du? 3. Vad händer om polisen tar dig och du har droger t.ex. i byxfickan? Vad kan du dömas till? Vilka tre grader av brott finns det? 4. Vad betyder ringa narkotikabrott? 5. Vad gör man när man langar alkohol? 6. Vad är en kurir och vad är en langare? 7. Vilka effekter (negativa saker) kan missbruk leda till? 8. Ge exempel på hur man kan se om en person är beroende av droger? 9. Hur många olika droger kan du? 10. Vad är det för speciellt med Nederländerna och Spaniens drogpolitik? 11. Vad betyder det att en drog är olaglig? 12. Vad kallas det när en person kör bil full? 13. Skulle du kunna tänka dig att testa droger? Varför/varför inte? Motivera! 14. Varför tror du att unga testar droger? 5