Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras. I sin skildring av Gamla Uppsala från 1070-talet berättar Adam av Bremen hur en bild av guden Tor finns inne i templet, omgiven av Oden och Frej. Adam skriver att Tor härskar i luften och råder över åska och blixt, vind och regn, solsken och gröda.
Någon stor gudabild har ännu inte hittats i Gamla Uppsala, däremot tecken på att Tor dyrkades här. Inte mindre än tre torshammaramuletter har påträffats under utgrävningarna. Den ena - den som syns på bilden ovan - hittades på boplatsen vid Storgården. - Torshammaren är lite speciell, öglan är elegant och skickligt utformad medan hammaren är osymmetrisk, nästan slarvigt klippt med plåtsax. Den är tillverkad av silver och kommer från samma lager som guldringen. I lagret fanns även en hel del avfall men vi tror att vissa fynd ha koppling till en byggnad som stått på platsen, kanske har de ha legat gömda någonstans under golvet eller blivit deponerade när byggnaden övergivits. Vi tror inte att vare sig guldringen eller torshammaren är borttappade eller slängda saker, säger arkeologen Anton Seiler. Tors hammare hette Mjölner, och trots att skaftet blivit för kort i samband med tillverkningen var det ett oslagbart vapen. Hammaren träffade alltid sitt mål och kom sedan lydigt tillbaka till Tors hand. Med hammaren skyddade Tor gudar och människor mot kaoskrafterna i tillvaron - till exempel jättarna. Bland människorna åkallades Tor när någon blivit sjuk eller som skydd mot onda makter, och det är möjligt att amuletter som föreställer gudens hammare användes för att skona sin bärare från allsköns hemskheter. Att bära torshammare tycks ha blivit särskilt populärt under 900- och 1000-talen, kanske som en reaktion mot det kristna korset. De torshammare som hittats skiftar i kvalitet och utseende, vissa är tillverkade av silver och är vackert dekorerade. Ibland kan man se ett rovfågelhuvud med stora ögon som kröner skaftet, till exempel på den vackra förgyllda torshammaren från Erikstorp i Ödeshög, Östergötland. Andra är mycket enkelt utförda i järn eller brons. Ibland sitter amuletterna på en ring av järn, en så kallad torshammarsring som i de allra flesta fall påträffas i Uppland och Sörmland. Man hittar dem oftast i brandgravar, där man vanligtvis lagt ringen överst i urnan där de brända benen förvarades. Tor har dock inte bara lämnat spår efter sig i form av amuletter. Formeln Tor vige finns nämnd på fyra runstenar, och kan tolkas som Tor skydde. Religionshistorikern Maths Bertell som skrivit avhandlingen Tor och den nordiska åskan menar att Tor även finns nämnd på Rökstenen där han omtalas som viets väktare det vill säga att han vaktar en helig plats. Självaste Tor med hammare finns också avbildad på Altunastenen i Uppland, där ristningen illustrerar Tors fiskafänga. Det var då som Tor tillsammans med jätten Hymer förgäves försökte att fiska upp Midgårdsormen ur havet.
Tor dyker också upp på den så kallade Kvinnebyamuletten som är funnen på Öland, inte långt från orten Torslunda där guden uppenbarligen spelat en stor roll. De 143 runorna har tolkats på flera sätt så innebörden i sin helhet är fortfarande oklar, men det framgår att Tor ska ge skydd med sin hammare. Även långt efter kristendomens intåg i vårt land, fortsatte Tor att ha ett finger med i spelet åtminstone när det gällde väderleken. När bönderna hittade stenyxor från forntiden i jorden, trodde de att dessa hade hamnat där efter åsknedslag detta eftersom blixten ansågs vara Tors hammare som for i luften, medan mullret orsakades av hans vagn. Långt in i tiden användes dessa åskviggar som skydd mot åsknedslag och vådeld, man kunde mura in stenyxorna i husgrunden eller placera dem på andra ställen i byggnader för att Tor skulle rädda huset undan lågorna. Torshammare av järn påträffad under förundersökningen i Gamla Uppsala. Foto: Bengt Backlund, Upplandsmuseet
Den praktfulla torshammaren från östgötska Erikstorp i Ödeshög. Foto: Statens historiska museum
Senast uppdaterad: 2013-03-23 Rapportera fel på sidan E-post: kristina@tidsresan.nu Publikationer Pressrum Kontakta oss Om webbplatsen