Vresrosen ett hot mot kustens flora

Relevanta dokument
Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jätteloka (jättefloka)

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

13 praktiska allmänna skötselråd

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun


En liten krysslista för stora och små

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Äger du ett gammalt träd?

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Inledning Beskrivning av jätteloka:

BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun

Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring

Bensowsparken PARKENS HISTORIA


13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Trädgård på naturens villkor

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

Växtpärm Magnolior. Sida 1 av 10

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr.

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Utkast Diarienummer / XX

21 Hägg - Prunus padus

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Riktlinjer för kemisk bekämpning

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Strandinventering i Kramfors kommun

Skadedjursskydd och biocidlagstiftning

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Juni Ärlinghem. Blommor

2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön

Häckar och buskage. Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den.

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

fastighetsägare i Växjö kommun

BESKRIVNING AV ETABLERINGSSKÖTSEL FÖR NYPLANTERADE VÄXTER

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Bekämpning av Jättebjörnloka

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Hökafältet GULLBRANNA

1. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ekosystem ekosystem lokala och globala

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Transkript:

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i skärgården och på havsstränderna. Sandstränderna och strandängarna vid havet är skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen och därför hotar vresrosen inte endast enskilda växtarter, utan hela biotoper. På grund av sin härdighet tar arten livsrum från andra ursprungliga arter, och när de är som värst kan de enhetliga och täta vegetationerna omfatta flera hektar. Naturvårdslagen (NaturvårdsL 43 ) förbjuder att arter av främmande ursprung släpps ut i naturen, om det finns anledning att befara att det ger upphov till ett permanent bestånd av dem. Vresrosen är lätt att sköta och därför finner man den planterad i många parker, trädgårdar och till och med på mittfälten på motorvägarna. Det är arbetsdrygt att utrota en förvildad vresrosvegetation som spritt sig. Man borde undvika att plantera den speciellt i kustområdena.

Vresrosen är en främmande art som kraftigt förökar sig och kan bilda täta vegetationer. Speciellt är arten till olägenhet på de sandiga och steniga stränderna vid Östersjön, där den tränger ut den ursprungliga, värdefulla skärgårdsnaturen. Med de endemiska växtarterna försvinner många habitat för insekterna och omfattande vegetationer som täcker stränderna är till olägenhet för strändernas användning för rekreation. Plantering av främmande arter som rymmer borde undvikas och i stället för sådan gynna endemiska växtarter. (minst 50 km från stranden). Vresrosen förökar sig med hjälp av frön, rötter och bitar av rötterna. Rötterna som breder ut sig kring moderväxten kan bilda ett nästan ogenomträngligt rotverk som en matta i marken. Lösa rotstycken förs med vatten och vid schaktning till nya växtplatser. Spridningen av frön främjas av välsmakande nypon, som är en delikatess för många fåglar. Dessutom flyter fröna och nyponen i vattnet upp till flera veckor, och växten kan sprida sig t.o.m. mycket snabbt och obemärkt från den ena holmen och stranden till den andra. Det som gör det ytterst problematiskt att utrota vresrosen är dess kraftiga rotskott. I Hangötrakten har vresrosen spritt sig till ett synnerligen vidsträckt område och man har varit tvungen att utrota vegetationerna maskinellt. Fastän förekomsterna i Sydvästra Finland inte är alarmerande stora, är det aktuellt att inleda förebyggande bekämpningsåtgärder. Vresrosen är lätt att sköta och därför finner man den planterad i många parker, trädgårdar och till och med på mittfälten på motorvägarna.

Identifiering Vresrosen är en 0,5 1,5 meter hög flerårig buske. Vresrosens blad är glänsande, mörkgröna och fårade, vilket gett rosen dess namn. På hösten blir bladens färg gul. På stammarna och kvistarna finns det tätt med raka taggar av olika storlek och växten blommar i juli augusti med stora (6 9 cm) mörkröda, ljusröda eller vita blommor. Nyponen är stora, röda och formade som rovor. Det är bra att skilja vresrosen från nyponrosen (Rosa dumalis), som hör till de ursprungliga arterna, där taggarna växer glesare och är böjda. Blommorna är skirt ljusröda och nyponen ovala. Vresrosen nyponen är stora, röda och formade som rovor. Bekämpning Det lönar sig att inleda bekämpningen medan buskarna ännu är små. De småväxta vegetationerna kan lätt dras upp med rötterna. Stora vegetationer kan förgöras genom att man kapar dem vid roten till exempel med en sekatör eller röjningssåg. Efter kapningen ska rotverket grävas upp Det lönar sig att inleda bekämpningen medan buskarna ännu är små. De småväxta vegetationerna kan lätt dras upp med rötterna.

ur marken och rotstyckena avlägsnas så noggrant som möjligt, för de kan skjuta nya skott de kommande åren. Enbart en klippning ger fart åt vresrosen att växa och skjuta rotskott. Det lönar sig att bereda sig på en bekämpning under flera år på varandra, för att hela vegetationen ska kunna utrotas. Då de taggiga växterna hanteras är det skäl att skydda huden mot skråmor och sticksår exempelvis med rejäla handskar. I svåra fall, där vresrosvegetationen brett ut sig och blivit stor, har utrotningen gjorts maskinellt med hjälp av en traktor. Också en maskinell utrotning kräver upprepningar och kontroll för det kan bli kvar stycken av rötterna i marken. Veterligen har man inte prövat att använda bekämpningsmedel i Finland, men i svåra fall kunde det vara en möjlig bekämpningsmetod. Tillverkarens bruksanvisningar ska följas noggrant. En kemisk bekämpning rekommenderas inte nära vattendrag, för den kan vara farlig för organismerna i vattnet. Ytterst viktigt är det att få allmänheten medveten om att vresrosen är menlig och att förhindra uppkomsten av förvildade vegetationer. Man borde undvika att plantera vresros och andra främmande arter som rymmer och i stället gynna endemiska växtarter. I Hangötrakten har vresrosen spritt sig till ett synnerligen vidsträckt område och man har varit tvungen att utrota vegetationerna maskinellt.

Denna broschyr innehåller baskunskap om vresrosen och om hur den kan bekämpas. Vresrosen är en främmande art som som sprider sig särskilt i skärgården och på havsstränderna. Fastän förekomsterna i Sydvästra Finland inte är alarmerande stora, är det aktuellt att inleda förebyggande bekämpningsåtgärder. Ytterst viktigt är det att få allmänheten medveten om att vresrosen är menlig och att förhindra uppkomsten av förvildade vegetationer. Man borde undvika att plantera vresros och andra främmande arter som rymmer och i stället gynna endemiska växtarter. Läs mera: www.miljo.fi/frammandearter Fotot: Natalia Räikkönen, Maarit Jokinen, Marjo Kekki, Terhi Ryttäri, Minna Uusiniitty-Kivimäki Uppgifter om förekomster av vrestrosa kan anmälas: (fram till 31.12.2009) Satakunta Projektkoordinator Marjo Kekki, gsm 050 433 9906 e-mail: marjo.kekki@ymparisto.fi Sydvästra Finlands miljöcentral, Satakunta filial i Björneborg Valtakatu 6, 28100 Björneborg Varsinais-Suomi Projektkoordinator Natalia Räikkönen, gsm 040 769 9043 e-mail: natalia.raikkonen@ymparisto.fi Sydvästra Finlands miljöcentral PL 47, 20801 Åbo