Miljörapport 2016 Hetvattencentraler LJUNGSBRO
Innehåll 1 Grunddel 1 Allmänna uppgifter 1 2 Textdel 3 Organisationens uppbyggnad 3 Lokalisering och bakgrund 4 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska verken 4 2.3.2 Fjärrvärmenätet i Ljungsbro 4 2.3.3 HVC 40 4 2.3.4 HVC 45 4 Miljöuppföljning 5 Reningsutrustning 5 2.5.1 HVC 40 5 2.5.2 HVC 45 5 Gällande beslut 6 2.6.1 Tillstånd 6 2.6.2 Villkor 6 3 Miljöberättelse 7 Miljöpåverkan 7 Verksamhetssystem 7 Drift- och produktionsförhållanden 7 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 8 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter 8 3.3.4 Förändringar och störningar i driften 9 Kontrollresultat 10 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 10 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 10 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 10 3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 11 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 11 4 Villkor och kommentarer 13
Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Karta över fjärrvärmenätet i Ljungsbro Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Organisation miljöarbete
1 Grunddel Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnummer 0580-1021-01, 0580-1021-02 Anläggningsnamn HVC 40 resp. HVC 45 Ort Besöksadress Ljungsbro Myragatan 3 resp. Hjalmar Svenfelts väg Fastighetsbeteckningar Heda 1:133 resp. Malfors 6:1 Kommun Huvudbransch Koder enligt EG-förord. 166/2006 Tillstånd enligt Tillsynsmyndighet Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Linköping kommun 40.60 C Saknas Länsstyrelsen i Östergötlands Län Länsstyrelsen i Östergötlands Län Karin Larsson Telefonnummer 013-20 92 72 E-postadress Godkännare av miljörapport Förnamn Efternamn Karin.larsson@tekniskaverken.se Tomas Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Linköping 1
2 Textdel Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Ljungsbros hetvattencentraler ligger organisatoriskt under affärsområdet Bränslebaserad Energi markerad med gul ruta, se Figur 1 nedan. Information om hur miljöarbetet är organiserat finns i bilaga 3. Figur 1. Organisationsschema för affärsområden inom Energi, Tekniska verken i Linköping AB (publ) 3
Lokalisering och bakgrund I Ljungsbro finns två hetvattencentraler, HVC 40 och HVC 45. Sedan år 2000 är fjärrvärmenätet i Ljungsbro sammankopplat med Linköpings fjärrvärmenät varpå värmebehovet, under merparten av 2016, täckts genom fjärrvärmeproduktion i Linköping. Under driftstörningar på fjärrvärmenätet eller vid kallt väder kan Hetvattencentralen (HVC 40) och/eller Cloettacentralen (HVC45) försörja Ljungsbro med fjärrvärme. HVC 45 är belägen på Cloetta industriområde och producerar primärtånga till Cloettas verksamhet. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät. Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska verken Tekniska verken är ett regionalt företag med Linköping som bas och med energi och miljö som hörnpelare. Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. Elproduktionen sker i de stora anläggningarna, men också av våra vattenkraftstationer. 2.3.2 Fjärrvärmenätet i Ljungsbro Tekniska verkens två anläggningar i Ljungsbro, Ljungsbros hetvattencentral (HVC 40) och Cloettacentralen (HVC 45), är båda kopplade till Ljungsbros fjärrvärmenät. Under våren 2015/2016 genomfördes en kapacitetshöjning av fjärrvärme på ledningen från Linköping till Ljungsbro. Pumpstationen är belägen vid infarten till Berg (se bilaga 1, punkt 1). Detta betyder att ledningen kan ombesörja värmebehovet i Ljungsbros fjärrvärmenät, förutom under mycket kalla perioder eller vid driftstörningar på ledningen, då reserv- och spetslastproduktion kan behövas. 2.3.3 HVC 40 HVC 40 togs i drift år 1981 och består av två hetvattenpannor, varav en fastbränslepanna (flispanna) och en oljepanna. Fastbränslepannan togs ur drift i mars 2016, då den nya pumpstationen byggts i Berg, som ökade fjärrvärmekapaciteten från Linköping. Flispannan kommer inte fysiskt tas bort eller kopplas bort från fjärrvärmenätet, eftersom det i framtiden kan finnas behov av en flispanna under längre driftperioder, t ex om värmebehovet i Ljungsbro ökar så mycket att kapaciteten från Linköpingsledningen inte räcker till. Oljepannan används vid reserv- och spetslastproduktion. Rökgaserna avleds genom en 50 m hög skorsten. Tabell 1. Produktionskapacitet vid HVC 40 Panna Nyttig effekt [MW] Bränsle Fastbränslepanna (till mars 2016) 4,5 Biobränsle Oljepanna 7 Eldningsolja 1 2.3.4 HVC 45 HVC 45 består av två oljepannor, en elpannor och en fjärrvärmekondensor. Fram till april 2016 eldades träpulver vid panna 1. Efter april har möjligheten att elda med träpulver tagits bort vid panna 1, som nu enbart kan eldas med olja som bränsle. Panna 2 är en oljepanna som är försedd med en s.k. låg-no x -brännare. Båda pannorna är spets- och reservlastpannor. Oljepannorna används tex om Cloettas uttag av ånga överstiger elpannans kapacitet, vid driftsstopp på elpannan eller vid mycket kallt väder. En ny elpanna installerades under 2016 som främst ska producera ånga till Cloetta. Elpannan var i full drift från december 2016. Kondensorn används för produktion av fjärrvärme. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i Tabell 2. 4
Tabell 2. Produktionskapacitet HVC 45. Benämning Nyttig effekt [MW] Bränsle oljepanna 1 4,5 Eldningsolja 5 Oljepanna 2 10 Eldningsolja 5 Elpanna 2,5 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras dagligen vid respektive anläggning. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningarna kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. Reningsutrustning 2.5.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. Oljepannan saknar reningsutrustning. 2.5.2 HVC 45 Panna 1 är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. På panna 2 finns det en vattenemulsionsanläggning vilket innebär att vatten blandas med eldningsolja i bränsleregleringsventilen. Det leder till en lägre förbränningstemperatur och en bättre fördelning av bränsle vilket därför ger en lägre bildning av kväveoxider. 5
Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen 1990-12-20 (0580-124) Länsstyrelsen lämnar, i ett delbeslut, Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till samkörning av produktionsenheterna i Ljungsbro (panncentralerna vid Cloetta och hetvattencentral vid Brunnby) nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Länsstyrelsen 1991-11-27 (0580-1021) Koncessionsnämnden för miljöskydd Länsstyrelsen lämnar Tekniska verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Villkor 2 i Länsstyrelsens beslut (1991-11-27) ändras efter överklagande. I sammanställningen av villkor nedan anges villkoret efter ändringen. 1992-04-09(B 60/92) (Överklagat beslut). Miljökontoret i Linköpings kommun 2001-08-06 (2001-1539) Beslut efter rapportering av proveldning av köttmjöl i Ljungsbros träbränslepanna. Tekniska verkens egen bedömning var att ingen fortsatt proveldning av köttmjöl är aktuell i nuläget i Ljungsbro. Miljökontoret råder Tekniska verken att inrikta framtida förbränning av denna typ av material till annan anläggning än Ljungsbro och att Tekniska verkens anläggningar för avfallsförbränning kan vara bättre alternativ för lokalisering. Länsstyrelsen i Östergötlands län 2007-06-12 (2007-1243) TvABs anmälan om att ersätta brännaren i en av de två befintliga oljeeldade pannorna med en kombinerad olje- och träpulverbrännare föranleder inte någon åtgärd från LSTs sida. Länsstyrelsen 2012-02-27 Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 27 i förordningen (SFS 1998:899) att installationen av träpulverbrännare kan permanentas och att träpulver kan ersätta olja för ångproduktion i enlighet med anmälan. Länsstyrelsen förelägger Tekniska verken följande skyddsåtgärd: Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6% O₂). 2.6.2 Villkor Villkor för HVC 40 och HVC 45 kan ses i kap 4 tillsammans med kommentarer. 6
3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Miljöpåverkan Miljöpåverkan från hetvattencentralerna i Ljungsbro är främst utsläpp av rökgaser till luft, förbrukning av naturresurser så som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna har sedan 1999 ett certifierat miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete genom ett aktivt miljömålsarbete. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver den externa revisionen genomförs en intern revisioner av miljöledningssystemet varje år. Drift- och produktionsförhållanden Under 2016 har en del förändringar skett vad gäller drift- och produktionsförhållanden. Under våren genomfördes en kapacitetshöjning, med hjälp av en pumpstation, av fjärrvärme på ledningen från Linköping till Ljungsbro. Pumpstationen är belägen vid infarten till Berg. Ledningen förväntas nu kunna ombesörja värmebehovet i Ljungsbros fjärrvärmenät, förutom under mycket kalla perioder eller driftstörningar på ledningen då reserv- och spetslastproduktion kan behövas. Vidare har en ny elpanna på 2,5 MW, installerats vid HVC 45 och möjligheten att elda med träpulver är nu borttagen vid panna 1. Vid HVC 40 har fastbränslepannan tagits ur drift. Den kommer dock inte fysiskt tas bort eller kopplas bort från fjärrvärmenätet, eftersom det i framtiden kan finnas behov av en flispanna under längre 7
driftperioder, t ex om värmebehovet i Ljungsbro ökar så mycket att kapaciteten från Linköpingsledningen inte räcker till. I det fall flispannan åter ska tas i bruk kommer det troligen att behövas större åtgärder i t ex stoftreningsutrustning för att klara de behov och krav som då finns. 3.3.1 Energiproduktion, egenförbrukning av el och bränsleförbrukning 3.3.1.1 HVC 40 Den totala energiproduktionen vid HVC 40 uppgick till 4790 MWh. Egenförbrukningen av el uppgick till 207 MWh. I Tabell 3 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och eldningsolja 1. Tabell 3. Produktion och bränsleförbrukning 2016 vid HVC 40. Benämning Produktion MWh Bränsleförbrukning ton Biobränsle 4 480 1 710 Eldningsolja 1 310 44 3.3.1.2 HVC 45 Den totala energiproduktionen vid HVC 45 uppgick under 2016 till 11 123 MWh varav 39 MWh var fjärrvärme. Anläggningens egenförbrukning av el, inkluderat tillförd el till elpannan var 600 MWh. I Tabell 4 redovisas producerad energi samt bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och olja. Tabell 4. Produktion och bränsleförbrukning 2016, HVC 45. Benämning Produktion Förbrukning bränsle Biobränsle 2 897 MWh 808 ton Eldningsolja 5 7 638 MWh 838 m 3 El 588 MWh - 3.3.2 Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se information om verksamhetens kemiska produkter och var de används. Alla kemiska produkter som används ska finnas med i EcoOnline. I bilaga 2 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. Servicekemikalier, som tidigare fanns ute på anläggningen, hanteras numera helt av underhållsavdelningen/kv1, varför förbrukningen inte längre redovisas i miljörapporten. 3.3.3 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid HVC 40 och HVC 45 är askor. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall, skrot, brännbart avfall och liknande. Flyg- och bottenaska matas ut i slutna containers och körs till en godkänd mottagare. Större mängder farliga avfallet som uppkommer på anläggningarna hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. 8
Mindre mängder restmaterial, som uppkommer vid drift- och underhåll, tas med direkt av drift- och underhållspersonal från anläggningarna i Ljungsbro till Kraftvärmeverket. Där förvaras det tillfälligt innan materialet går till slutligt omhändertagande och det då blir avfall respektive farligt avfall. Mängd uppkommen aska, brännbart avfall och farligt avfall från HVC 40 visas i Tabell 5. Motsvarande siffra för HVC 45 återfinns itabell 6. Vid HVC 45 har ombyggnationer under året gett högre avfallsmängder än normalt, framförallt vad gäller fraktionen skrot. Mängden askor har minskat på grund av att förbränning av flis vid HVC40, sedan mars och Träpulver vid HVC45, sedan apri. I övrigt har inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. Tabell 5 Uppkommen mängd avfall från HVC 40 Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten- och flygaska 16 660 Kg Tekniska verken Askslam 29 540 kg Tekniska verken Industrislam 13 560 kg Tekniska verken Oljeavskiljareavfall 13:05:02 2200 kg Tekniska verken Askvatten 10:01:22 7380 kg Tekniska verken Brännbart avfall 540 kg Tekniska verken Skrot 560 kg Tekniska verken Tabell 6 Uppkommen mängd avfall från HVC 45 Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten- och flygaska 3580 kg Tekniska verken Brännbart avfall 160 kg Tekniska verken Osorterat avfall 920 kg Tekniska verken Skrot 5700 kg Tekniska verken Deponi 160 kg Tekniska verken 3.3.4 Förändringar och störningar i driften HVC 40 Byggnationen av den nya pumpstationen i Berg har inneburit en höjning av effekten på fjärrvärmeledningen och Ljungsbros fjärrvärmenät försörjs nu från produktionsanläggningarna i Linköping. I och med detta har fastbränslepanna konserverats. Oljepannan fungerar som reserv- och topplastanläggningar. Enligt plan skulle pumpstationen varit klar och tagits i drift innan vintern 2015/2016. På grund av förseningar i projektet så behövde dock fastbränslepannan köras under vintern. Vid emissionsmätning vid fastbränslepanna som utfördes i januari 2016 uppmättes förhöjda stofthalter. Trimning av pannan, multicyklon och lufttillförsel utfördes och ytterligare en emissionsmätning genomfördes i februari 2016. Även denna mätning visade dock på förhöjda stoftvärden. Pannan stoppades den 14 mars 2016 och har lagts i malpåse. 9
HVC 45 2008 konverterades panna 1:s oljebrännare till en kombinerad olje- och pulverbrännare och Tekniska verken har sedan dess jobbat aktivt med tillgängligheten och med att sänka stofthalten vid pannan. Då man inte nått önskat resultat har Tekniska verken, i samarbete med Cloetta, behövt hitta en ny lösning. Den nya lösningen blev att byta ut befintliga små elpannor mot en större elpanna för ångproduktion. Då Cloetta har ett viktigt nyckeltal i att hålla nere koldioxidutsläpp önskade de att träpulvereldning skulle få fortgå till dess att den nya elpannan var på plats. Efter en överenskommelse med miljökontoret kunde träpulver användas till den 30 april 2016. Efter det togs möjligheten att elda med träpulver bort och enbart olja användes sedan fram till november då den nya elpannan togs i drift för produktion av ånga till Cloetta. Oljepannorna har sedan december fungerat som spets- och reservlastpannor för ångproduktion till Cloetta och värme till Ljungsbros fjärrvärmenät. Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid hetvattencentralerna i Ljungsbro övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. 3.4.1.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet och syre. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. 3.4.1.2 HVC 45 Oljepanna 1 är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepanna 2 är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet. Mätinstrumentet har under året fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i nödvändig omfattning. 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) 3.4.2.1 Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter vid emissionsmätningar, effekter, bränsleanalyser och bränslemängder. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Roxen. 10
3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 Emissionsmätning ska utföras vartannat år men en oljepanna startas i regel inte, enbart för emissionsmätning. Senaste mätning vid oljeeldning utfördes 2012. Då oljepannan endast startar vid mycket kallt väder och då ofta under korta perioder är det svårt att planera in mätning. Mätning vid flispannan utfördes 2015. Då stofthalten vid denna mätning var förhöjd, gjordes efter åtgärder, en ny mätning av stoft 2016-02-02. Även denna mätning visade på förhöjda mätvärden av stoft. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 Emissionsmätning ska utföras vartannat år. Mätningar har utförts vid båda oljepannorna under året. Mätningarna har utförts av ILEMA Miljöanalys AB. Se Tabell 7. Tabell 7 Emissionsmätningar vid oljepannorna på HVC45 Panna Datum Stoft mg/mj NOₓ mg/mj Oljepanna 1 2016-06-21 7,9 165 Oljepanna 2 2016-12-13 7,7 153 11
4 Villkor och kommentarer Villkor Kommentar 1 Allmänt Villkor 2 Stoft från fliseldning (KN 92-04-09) Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna Stoftutsläppet från fliseldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 150 mg/m 3 Vid emissionsmätningar 2016-02-02 var ntg vid 13 % CO 2. stofthalterna på panna 2 förhöjda. Pannan togs ur drift i mars (Se avsnitt 3.3.4) HVC 45 Ingen mätning har genomförts 2016 vid pulvereldning. 3 Stoft från oljeeldning Stoftutsläppet från oljeeldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 25 Vid emissionsmätningarna 2012-02-14 uppgick stofthalterna vid oljepannan till 0,5 mg/mj. mg/mj. HVC 45 Vid mätning 2016-06-21 på panna 1 uppgick stofthalten till 7,9 mg/mj. Mätningen 2016-12-13 vid panna 2 gav stofthalten 7,7 mg/mj. 4 Svavel Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde inte överstiga 100 för 2016 har beräknats till 31 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av svavel mg/mj bränsle sammantaget från HVC 40 och HVC 45 gemensamt 5 Kväveoxider Utsläppet av kväveoxider får som Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2016 har beräknats till 136 mg/mj. riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj sammantaget från anläggningarna. 6-7 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. Ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 55/- kvällstid (18-22): 50/- sön- och helgd. (7-18): 50/- nattetid (22-07): 45/55 Villkoret bedöms vara uppfyllt. Om riktvärdena överskrids ska bolaget utreda och vidta de åtgärder 13
som erfordras för att överskridandet inte ska upprepas. Åtgärder ska redovisas till tillsynsmyndigheten. 8 Damning Hantering, lagring och transporter av fastbränsle och aska skall ske på sådant sätt att besvärande damning inte uppstår. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Möjlighet till vattenbegjutning finns om damningsproblem uppstår. 9 Oljeaska Omhändertagande av oljeaska Oljeaska omhändertas vid Gärstaddeponin. skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten skall ske. 11 Haveri/driftstörning 12 Installation av pulverbrännare ut- Skyddsåtgärd släpp av CO Befintligt kontrollprogram är daterat 2013. Uppdatering av detta pågår 2017 p.g.a. förändringar i verksamheten. Om haveri eller omfattande driftstörning i process- eller reningsut- inträffade under 2016. Inget haveri eller omfattande driftstörning rustning inträffar, skall detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Om TVAB beslutar om att, efter december 2008, permanent gå över till träpulver krävs en förnyad anmälan som omfattar redovisning av - utvärdering av provdriften - ytterligare åtgärder som är möjliga för den här typen av anläggning för att minska utsläppen och vilka halter som skulle uppnås - kostnader för inköp och underhåll, räntor och avskrivningstider som underlag för skälighetsbedömning av olika åtgärder. Beslut från Länsstyrelsen inkom 2012-02-27 att träpulverbrännare kan permanentas. Träpulvereldningen upphörde under 2016. Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får som tim- Träpulvereldningen upphörde under 2016. Ingen mätning har utförts under 2016. medelvärde inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6 % O₂). Om utsläppen överstiger detta värde skall bolaget inom en månad efter detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. 14
Tekniska verken i Linköping AB (publ) Bilaga 1. Karta över Ljungsbro fjärrvärmenät
Bilaga 2. Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16-22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen har sedan 2001 ett certifierad miljöledningssystem, enligt standarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl.a. genom ett aktivt miljömålsarbete. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Vid HVC45 tillverkas ånga som i sin tur används vid Cloettas tillverkning. Vid HVC40 produceras värme till Ljungsbros fjärrvärmenät. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner mm. Inga olyckor eller liknande har inträffat vid HVC 40 och HVC45, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Under året har det förekommit förhöjda halter av stoft vid biobränsledrift på både HVC 45 och HVC 40 (se avsnitt 3.3.4). Nya lösningar för produktion har kommit på plats under året, vilket kommer minska stoftbelastning kraftigt från anläggningarna (se avsnitt 3.3.4).
Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalieinventering görs en gång per år. Under 2016 har inga kemiska produkter vid anläggningen bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Under året har en pumpstation för fjärrvärme färdigställts, som ska ombesörja Ljungsbros fjärrvärmebehov året om (se avsnitt 3.3.4). Anläggningen omfattas av den lag som trädde i kraft den 1 juni 2014, lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL). Lagen syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn av lagen. Rapporteringen av den övergripande energianvändningen tillsammans med en projektplan för perioden 2016-2019 ska göras under första kvartalet 2017. Parallellt med detta pågår detaljerade energikartläggningar på olika anläggningar enligt projektplan. Vartefter dessa har energikartlagts kommer en årlig uppdatering av framskridet arbete rapporteras in kvartalsvis 2017-2019. Det avfall som uppkommer vid HVC40 har hittills huvudsakligen utgjorts av aska från biobränslepannan och vid HVC45 huvudsakligen från pulverpannan. Askan omhändertas vid Gärstad avfallsanläggning. 19
Bilaga 3. Organisation miljöarbete Befattning, ansvar Namn Åligganden Avdelningschef Produktionsservice, delegerat ansvar för miljöuppgifter Daniel Eklund/Morgan Wännlund Ansvar för att den dagliga driften sker i enlighet med kontrollprogram så att miljökrav innehålls. Rapportering till myndighet då händelse som har eller kan ha inneburit fara för människa och/eller miljö Avdelningschef anläggning, anläggningsansvar Tomas Hvalgren Ansvar för att anläggningen är i det skick så att miljökrav kan innehållas Miljöingenjör EM, kontaktperson i miljöfrågor Karin Larsson Uppföljning av miljödata och rapportering, enligt kontrollprogram, till tillsynsmyndigheter. Tv: s Kontaktperson mot tillsynsman Stöd i miljörelaterade arbetet kring anläggningen Stöd i miljörelaterade frågor kring driften av anläggningen
Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se