PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD EN STAD FÖR ALLA
Tillgänglighet är en demokratifråga I Stockholm möts människor och kulturer. Här får nya innovativa idéer liv och här skapas ny världsomdanande teknik. Staden växer kraftigt och år 2030 beräknas det bo en miljon människor i staden och tre och en halv miljon i Stockholmsregionen. Vi har en spännande tid framför oss. En framtid som dessutom ställer stora krav på tillgänglighet för alla. Tillgänglighet är till exempel att du kan ta dig mellan ditt hem och ditt arbete, att stadens kulturliv når alla, att du kan handla och fika var du vill, och att alla dessa saker som vi ser som självklarheter också gäller alla. Även dem som exempelvis använder rullstol eller dem som har en synnedsättning. Liksom dem som har benet i gips eller småbarn i vagn. Tillgänglighet är alltså inte bara en fråga om livskvalitet det är också en demokratifråga. 1
Därför gör vi Stockholm till en stad för alla Vi har bytt 7 610 ränndalar för att göra Stockholm mer tillgängligt. I Stockholm är det självklart att alla kan ta sig fram i staden oavsett om man går med barnvagn, använder rullstol, hör dåligt eller har en synned sättning. I över tio år har Stockholm arbetat med just detta, att bli världens mest tillgängliga huvud stad. Vi är inte framme än, men vi är på god väg. I vår stad är det självklart att alla ska ta sig fram på stadens gator, gå på bio, uträtta bankärenden och handla i vilka butiker man vill. Det är tillgänglighet för alla. Här är tre områden som vi arbetat med länge och fortsätter att arbeta med: Vi ökar tillgängligheten på gator och torg, i parker och stadens egna lokaler. Vi uppmuntrar fastighets- och lokalägare att förbättra sina lokaler. Vi informerar stockholmare och andra kring tillgängligheten. Tillgängligheten på gator och torg Sedan år 2002 har stadsdel för stadsdel inventerats tillsammans med handikappförbunden, handikappråden, kollektivtrafiken och andra. Hinder som finns där flest personer rör sig har kartlagts, och tillgänglighetsplaner har tagits fram för varje stadsdel. Planerna ger ett underlag för vilka åtgärder som behöver göras i park- och gatumiljöer för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna betas sedan av efter hand och all information samlas i en databas. Vi började med insatser i de mest befolkade stråken men på sikt ska hela staden åtgärdas. Olika behov och olika lösningar När vi planerar för framtidens Stockholm tar vi hänsyn till många olika funktionsnedsättningar med olika behov. Rullstolsanvändare ska kunna ta sig fram, personer med synnedsättning ska kunna orientera sig inne och ute, personer med hörselnedsättning ska ha tillgång till teleslingor i möteslokaler och det ska finnas offentliga toaletter som är anpassade även för mag- och tarmsjukas behov. Och stadens lekplatser ska förstås kunna användas av alla. 2
Det här gör staden Hittills har 6 av 10 övergångsställen byggts om enligt Stockholmsmodellen. Små och stora förbättringar sker i Stockholm nästan varje dag. Många märker man knappt om man inte har en funktionsnedsättning. Alla har nytta av dem. En miljö som är bra för personer med funktionsnedsättningar är också bra för andra. Det märker till exempel många äldre som får svårare att resa sig. Därför är det viktigt att bänkarna har armstöd. Här är exempel på några saker som vi hittills har genomfört. Stockholmsmodellen är en lösning för övergångsställen, utformad för personer med rörelse- och synnedsättning. För personer med synnedsättning är det viktigt att det finns ett tickande ljud som talar om när det är grönt, kontrastmarkering och en kännbar kant som visar var körbanan börjar. Personer som använder rullstol, rullator eller skjuter en barnvagn framför sig får en ramp som gör det lättare att ta sig upp på gångbanan. Hittills har 6 av 10 övergångsställen byggts om enligt Stockholmsmodellen. Sittplatser placeras ut för dem som behöver vila med jämna mellanrum. Staden har 7 068 soffor... men hittills har bara 3 667 av dem armstöd som gör det lättare att resa sig. Vi jobbar vidare! 7 610 ränndalar eller 6 av 10 som leder regnvattnet från stuprören och över trottoaren har bytts ut. De nya är breda och grunda, utan kanter som de gamla hade. Det gör det lättare att komma fram för den som använder rullstol, och man slipper fastna med resväskans hjul. Återstår att åtgärda drygt 5 000 av totalt 12 650. 252 av totalt 2 297 busshållplatser har höjts upp för att underlätta av- och påstigning. Kontrastmarkeringar visar personer med nedsatt syn bland annat platsen där bussen ska stanna. Hittills har 856 trappor fått nya trappräcken och/eller kontrastmarkerade trappsteg på första och sista steget för att personer med nedsatt syn lättare ska se dem. Trappräcken underlättar både för personer med synnedsättning och per soner med rörelsenedsättning. 33 av stadens offentliga toaletter har hittills byggts om och anpassats. Siffror från januari 2008 4
S:t Julianpriset uppmuntrar företagare att förbättra sina lokaler Sedan den 1 juli 2001 är det lag på att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas av lokal- och fastighetsägare. För att uppmuntra dem att snabbt ta itu med sådana hinder har Stockholms stad instiftat S:t Julianpriset. Det delas ut till några företagare som gjort sina lokaler mer tillgängliga exempelvis genom att de tagit bort trösklar och trappsteg i entrén, installerat dörröppnare så att dörrarna inte är lika tunga och tröga att öppna eller kontrastmarkerat trappor och glasdörrar så att synskadade inte gör sig illa på dem. Det kan också finnas andra typer av hinder som enkelt kan åtgärdas. Allergiker måste kunna handla utan att butiken doftar starkt av parfymer. De behöver även veta vad maten på lunchbrickan innehåller. En checklista med 32 tips som ökar tillgängligheten och därmed omsättningen har tagits fram och delas ut till tusentals företagare i staden. Du som äger eller driver en lokal, till exempel en butik eller ett café, kan vara med och tävla om S:t Julianpriset. Det delas ut i februari varje år till och med år 2010. Du som vet om ett bra ställe där tillgängligheten har förbättrats kan tipsa om det på vår webbplats, www.stockholm.se/tillganglig. 3 667 av Stockholms soffor har fått armstöd som gör det lättare att resa sig. 7
Alla måste hjälpa till Stockholms stad gör mycket, men vi kan inte göra allt. Byggherrar, butiker och lokalägare måste också uppmuntras att ta sitt ansvar, liksom alla som planerar, ritar och bestämmer över det som påverkar tillgängligheten. Därför informerar Stockholms stad både näringsidkare och stockholmarna i allmänhet om tillgängligheten i staden och om hur den kan förbättras. Bygg rätt från början! Lokal- och fastighetsägare har både möjligheten och ansvaret att påverka hur väl den slutgiltiga miljön kommer att fungera för personer med funktionsnedsättning. Entré Stockholm är en webbaserad tillgänglighetsguide där du med hjälp av bilder, mått och andra uppgifter kan bilda dig en egen uppfattning om lokalen och tillgängligheten innan du tar dig dit. Se www.stockholm.se/ tillganglig. Ett av våra utvecklingsprojekt är det digitala gångvägnätet som är en kommande navigeringstjänst för personer med synnedsättning. Via en röst i mobiltelefonen får man, under sin promenad i staden, vägbeskrivningar och information om övergångs ställen, trappor, grävningsarbeten och uteserveringar med mera. Vår handbok om tillgänglighet Stockholms stad har tagit fram en handbok som i första hand riktar sig till planerare, projektörer och arkitekter. I handboken beskriver vi hur tillgängliga miljöer kan skapas, vilka lagar och riktlinjer som gäller vid ny- och ombyggnad och vilka behov personer med funktionsnedsättning har vid utformningen av miljön. Handboken ska följas vilket också skrivs in i stadens markanvisnings- och exploateringsavtal. Med information förändrar vi attityder och ökar förståelsen De flesta tänker inte på vilka hinder en funktionsnedsättning kan innebära, eller hur hindren begränsar den personliga rörelsefriheten. Därför jobbar vi också med information och utbildning för att öka förståelsen. Bland annat genomför staden insiktsutbildningar för medarbetare, förtroendevalda och konsulter. De får information om olika funktionsnedsättningar och de behov som olika grupper har. De får också prova på att ta sig fram i staden med en synnedsättning och med rullstol. Samarbetsprojektet Värdig entré förenar tillgänglighet och estetik i kultur historiskt känsliga byggnader, som Liljevalchs konsthalls nya tillgängliga entré. Ingen ska hänvisas till varuhissen eller ingången på baksidan. Kampanjarbete som når Stockholms invånare och butiksägare. Stort intresse även från internationellt håll Intresset för stadens arbete med tillgängligheten är stort, både i Sverige och utomlands. Vi tar emot många studiebesök och berättar gärna om Stockholms långsiktiga strategi och vårt arbete. Handbok som i första hand riktar sig till planerare, projektörer och arkitekter. Staden genomför insiktsutbildningar för medarbetare, förtroendevalda och konsulter. Stockholm en stad för alla Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö 8 Foto denna sida: NINA BROBERG, OLA ERICSON, INGEGERD FORSS. Övriga foton: CONNY EKSTRÖM
På väg att bli världens mest tillgängliga huvudstad BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2009 Klarar du att ta dig upp på trottoaren på andra sidan gatan? Kommer du in i butiken som har två trappsteg upp till entrén? Kan du läsa det som står på informations tavlan? Hör du vad försäljaren säger när det spelas musik på hög volym? För de flesta är det inga problem, men för var tionde person är det svårare. Därför gör Stockholms stad sedan många år en jättesatsning för att öka tillgängligheten i staden för alla. Arbetet pågår fortfarande, varje dag. Målet är att Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad. Arbetet med att göra Stockholms gator och torg tillgängliga för alla, startade 1999 i Tillgänglighetsprojektet. Kommun fullmäktige har avsatt 100 miljoner kronor per år fram till år 2010 till projektet. Av detta går tio miljoner per år till att öka tillgängligheten vid idrottsanläggningar, och fem miljoner vardera till kulturen och stadens egna fastigheter. TRAFIKKONTORET Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08-508 272 00 E-post tillganglig@tk.stockholm.se www.stockholm.se/tillganglig