Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014

Text Fredrik Mörtberg, Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Definitioner... 2 Sammanfattning... 3 Sysselsättning och efterfrågan... 5 Regionala skillnader i omsättning till arbete... 6 Lediga platser har ökat något... 7 Oförändrat kapacitetsutnyttjande inom länets näringsliv... 9 Ökade rekryteringsproblem hos länets arbetsgivare... 10 Varseltalen fortsatt höga under året... 12 Sysselsättningen i länet... 13 Näringsgrenar... 15 Brist och överskott på arbetskraft... 15 Arbetsmarknadsutsikterna om fem år... 16 Jord- och skogsbruk... 16 Industri... 17 Byggverksamhet... 20 Privata tjänster... 23 Offentliga tjänster... 28 Utbudet av arbetskraft... 31 Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen... 31 En åldrande befolkning i länet... 32 Stor andel står utanför arbetskraften... 32 Ohälsotalet minskar i länet... 33 Pendlingen in och ut från länet... 33 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 35 Arbetslöshetens utveckling går åt rätt håll... 35 Den öppna arbetslösheten har ökat något... 37 Ökat antal deltagare i program med aktivitetsstöd... 37 Minskande arbetslöshet trots högre varseltal... 38 Stora skillnader på arbetslösheten inom länet... 38 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 41 Möjligheterna är många... 41 Vikten av utbildning bör poängteras... 43 Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar trendmässigt... 43 Länsspecifika frågor... 45 Om prognosen... 46 Tabell- och diagrambilaga... 47 Rekryteringsproblem... 48

Sida: 1 av 50 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Örebro län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Sida: 2 av 50 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

Sida: 3 av 50 Sammanfattning Efter ett något dystert slut på 2012 har det skett en vändning under 2013 och länets arbetsmarknad har sett allt ljusare tider med en minskande arbetslöshet och förväntningar på ökad sysselsättning. Olika indikatorer visar på en konjunkturförbättring i flera branscher och en ökad optimism kan anas. Arbetsförmedlingens konjunkturindex tillsammans med både SCB:s och Konjunkturinstitutets indikatorer pekar på att vi är på väg åt rätt håll. Vi ser även en ökad optimism bland hushållen under hösten vilket kan tänkas påverka bland annat handeln positivt. Sverige, liksom en stor del av resten av världen, dras med efterverkningarna av en utdragen lågkonjunktur. När vi tittar oss runt i omvärlden syns en positiv utveckling i bland annat USA och Europa där ekonomin går i rätt riktning men i försiktig takt. 2013 och 2014 innebär en långsam men positiv sysselsättningstillväxt Sysselsättningen i länet förväntas öka under både 2013 och 2014 på grund av förbättrat konjunkturläge. Andelen företag som förväntar sig en ökad efterfrågan det närmaste halvåret uppgår till 40 procent, vilket är något mer än förra hösten. I tidsperspektivet 6-12 månader är länets arbetsgivare än mer optimistiska. Återhämtningen inom industrin är dock trög och det finns en stor outnyttjad produktionskapacitet hos många företag. Industrin förväntas minska sysselsättningen under prognosperioden men detta vägs upp av en sysselsättningsökning inom privata tjänster. En bedömning är att sysselsättningen ökar med 800 personer under 2013 och ytterligare 900 personer under 2014. En snabbare konjunkturförbättring kan ge högre tillväxt. Länet har drabbats av fortsatt höga varseltal I länet har antal varsel under året varit på en relativt hög nivå om vi jämför historiskt sett. Mellan 2000 till 2013 har, under kvartal 1-3, endast år 2009 högre varseltal. Det är främst inom industrin som det varslats under året. Trots många varsel går länets arbetsmarknad åt rätt håll och en positiv framtid anas då alla som varslats inte blir uppsagda i slutändan. Arbetslösheten minskar under 2013 och 2014 Arbetslösheten i Örebro län ligger hösten 2013 knappt en procent över riksgenomsnittet. Arbetslösheten har minskat under året och i oktober var antalet inskrivna på arbetsförmedlingarna i länet 430 färre än i oktober 2012. Kvartalsgenomsnittet för tredje kvartalet 2013 är dock något högre än samma kvartal året innan. En positiv utveckling på arbetsmarknaden i länet under 2013 har bidragit till minskad arbetslöshet och även en reviderad prognos för arbetslösheten. Fjärde kvartalet i år förväntas sluta med 500 färre inskrivna än fjärde kvartalet året innan. Denna positiva utveckling förväntas fortgå med en något högre takt under 2014 och till fjärde kvartalet bedöms en ytterligare minskning med 700 personer ske.

Sida: 4 av 50 Efterfrågan på arbetskraft Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen i Örebro län ökade under början av 2013 jämfört med samma period förra året för att sedan minska. Hittills under året (januarioktober) har något fler platser anmälts till arbetsförmedlingen i länet än vad som gjordes mellan januari oktober 2012. Med bättre framtidsutsikter förväntas även efterfrågan på arbetskraft öka genom fler nyanmälda platser. I år är det framförallt sommarvikariaten som dragit upp antalet nyanmälda platser. Många nya platser fanns inom yrken där ingen särskild utbildning krävs. Utbudet av arbetskraft Det finns fortfarande ett omfattande utbud av arbetskraft, men arbetssökande som har den utbildning, kompetens och arbetslivserfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar blir allt färre. Denna obalans på arbetsmarknaden är problematisk och insatser för att försöka åtgärda den är av stor vikt. Arbetsgivarna måste börja se sig om efter den oanvända kompetens som finns, i bland annat de grupper som är utsatta på arbetsmarknaden. I dessa grupper ingår personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga samt personer i åldern 55-64 år. Arbetskraftens struktur är väldigt blandad och utbildningsnivån skiljer sig väsentligt åt då exempelvis en tredjedel har eftergymnasial utbildning och en femtedel endast har förgymnasial utbildning. Utsatta grupper är en nöt att knäcka Trendmässigt ökar antalet inskrivna som är i utsatta grupper, även om en faktisk minskning i antalet går att se mellan oktober 2012 och oktober 2013. Långtidsarbetslösheten bland inskrivna i dessa grupper är hög och det är problematiskt att vi fastnat i den strukturen. Här har vi en av de största utmaningarna när det kommer till att få ut personer på arbetsmarknaden. Här finns oumbärliga kompetenser som arbetsgivarna går miste om och vi måste underlätta för dem att upptäcka arbetskraften som finns här. Utmaningarna är flera Länet står inför många och ganska stora utmaningar, arbetsmarknadspolitiskt sett. Matchningar mellan arbetssökande och arbetsgivare ska gå snabbt trots brist på kompetent personal. Tillväxten av befolkning i länet drivs på främst av utrikes födda och det innebär att länet måste ta tillvara på den kompetens som finns bland dessa individer. Information om vikten av en bra utbildningsgrund att stå på behöver nå ut till fler individer i länet, särskilt till ungdomar och personer i utsatta grupper.

Sida: 5 av 50 Sysselsättning och efterfrågan Prognosen i höst har reviderats från vad som prognostiserades våren 2013. Under hösten har flera indikatorer, som SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) och den kortperiodiska Sysselsättningsstatistiken (KS) visat på en stadig utveckling av sysselsättningen under den senare halvan av 2013. Under andra halvan av året har också KI:s barometerindikator ökat, med undantag för september månad. Barometerindikatorn i november visade mycket högre värde än de låga som syntes under hösten 2012 och visar på att läget är starkare just nu. Alla indikatorer visade en ökning förutom den för privata tjänstenäringar. Diagram 1 visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex för det privata näringslivet. 1 Där visas precis som i KI:s barometerindikator ett stort lyft uppåt sedan hösten 2012, om än från en mycket låg nivå. Enligt höstens konjunkturindex ligger nivåerna något lägre än i våras vilket dock kan ses som en säsongseffekt. Bland företagen anger 40 procent att efterfrågan kommer öka under det kommandet halvåret och endast 16 procent tror på en minskad efterfrågan på varor och tjänster. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Örebro län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. 1 Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen som bedömt minskning. Sedan har data transformerats till den standardiserade normalfördelningen N(0,1). För lättare tolkning har data i ett nästa steg transformerats till en ny serie med medelvärde 100 och standardavvikelse 10.

Sida: 6 av 50 Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Örebro län följer rikets index förhållandevis väl. Företagens bedömning av efterfrågan på varor och tjänster för det kommande halvåret ligger på en nivå strax under det historiska genomsnittet för länet, vilket är i linje med den utveckling som vi ser för riket som helhet. De flesta branscherna i undersökningen visar ganska liknande signaler. Emellertid har många exportföretag problem med försäljningen på den europeiska marknaden och en generell nedåtgående trend syns inom exporten. De svenska exportföretagen hämmas också av en stark svensk krona. Sammantaget betyder detta att vi kan förvänta oss en långsammare återhämtning av tillverkningsindustrin än inom de privata tjänstenäringarna. Utvecklingen i omvärlden pekar dock på en förbättring, i både USA och Europa ser det bättre ut samt att Kina är stor tillväxtekonomi som hjälper omvärldstillväxten. Att med precision ange ett värde för sysselsättningen i framtiden är osäkert i det läge som råder, i både Sverige och omvärlden. Dock förväntas sysselsättningen att öka under såväl 2013 som 2014, men i en försiktig takt. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsätta i Örebro län kommer att öka med 800 personer år 2013 för att öka med ytterligare 900 personer under 2014. Om konjunkturen förstärks snabbare än förväntat kan sysselsättningen komma att öka ytterligare. Regionala skillnader i omsättning till arbete Diagram 2 visar andelen arbetslösa (kvarstående öppet arbetslösa och sökande i program plus nyinskrivna arbetslösa) som gått till arbete under de senaste tolv månaderna. Med andra ord är det omsättningen till arbete som redovisas. I Örebro län ligger omsättningen från arbetslöshet till arbete på mellan 46 och 66 procent räknat på ett år. 2 Hela länets omsättning uppgår till 52 procent. Det är inte centralregionen med Örebro i spetsen som har högst omsättning utan några mindre kommuner med en relativt hög arbetslöshet men stor omsättning, vilket indikerar på en troligen välfungerande och flexibel arbetsmarknad i dessa kommuner. 2 Omsättningen beräknas på följande sätt: Antalet arbetslösa som fått arbete under det senaste året divideras med kvarstående arbetssökande i november 2012 plus antalet nyinskrivna arbetssökande under det senaste året. I samtliga fall sker beräkningen av det totala antalet arbetslösa.

Sida: 7 av 50 Diagram 2. Omsättning från arbetslöshet till arbete mellan november 2012 och oktober 2013 Källa: Arbetsförmedlingen I tabellen ingår endast de som gått till arbete från arbetslöshet och program i aktivitetsstöd. Timvikariat och deltidstjänster är exkluderade. Omsättningen mellan olika yrkesgrupper spretar förhållandevis mycket där gruv-, bygg-, och anläggningsarbetare har den högsta omsättningen på 75 procent, tätt följt av transport- och maskinförare med en omsättning på 73 procent. Det område där det är lägst omsättning till arbete är inom finmekaniskt och grafiskt hantverk med en omsättning på endast 39 procent. Yrken inom servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning håller sig också på en relativt låg omsättningsnivå (41 procent). Inom vissa yrken är det säsongseffekter som påverkar omsättningen och inom andra fastnar man lättare i arbetslöshet då dessa säsongseffekter inte påverkar. Lediga platser har ökat något Diagram 3 visar antalet nyanmälda platser per månad till arbetsförmedlingarna i Örebro län, januari till oktober, i år. Under perioden januari oktober anmäldes nästan 16 400 platser till arbetsförmedlingarna i Örebro län. Drygt hälften av platserna fanns i den privata tjänstesektorn och där var det finansiell verksamhet och företagstjänster som utgjorde majoriteten. Därefter följer utbildning, vård och omsorg som stod för en dryg tredjedel av alla nyanmälda platser. Offentlig förvaltning, industri, bygg samt jord- och skogsbruk svarade för en liten andel vardera. År 2012 anmäldes något färre platser under samma period.

Sida: 8 av 50 Diagram 3. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 2013 till oktober 2013. Örebro län. Källa: Arbetsförmedlingen En stor del av ökningen under 2013, i jämförelse med 2012, förklaras emellertid av ett ökat inflöde av sommarvikariat och feriearbeten under perioden. I sammanhanget är det också värt att notera att en stor andel av de sommarvikariat som anmälts under år 2013 anmäldes under februari månad då 781 sommarvikariat anmäldes. Under samma månad 2012 anmäldes 150 sommarvikariat. I diagram 4 kan vi se utvecklingen av nyanmälda platser från januari 1996 fram till oktober i år. Antalet ligger på relativt höga nivåer även om det syns en nedåtgående trend sen slutet av 2011. Det är även intressant att titta närmare på inom vilka yrkesgrupper de nyanmälda platserna har funnits och inte bara inom vilka branscher. Flest nya platser, hittills under 2013, anmäldes för yrken inom service-, omsorgs- och säkerhetsarbete med ett antal som uppgick till 3 385, därefter var det yrken inom servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning med 2 068 nyanmälda platser. Även om det är positivt att många nya platser anmäldes inom servicearbete utan krav på särskild utbildning är det viktigt att ha i åtanke att det är väldigt många som söker sig till dessa yrken, särskilt ungdomar. Konkurrensen är således väldigt hög bland dessa jobb.

Sida: 9 av 50 Diagram 4. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013. Örebro län. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Oförändrat kapacitetsutnyttjande inom länets näringsliv En viktig indikator när det gäller efterfrågan på arbetskraft är kapacitetsutnyttjandet, det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personalstyrka innan ytterligare personal måste rekryteras. Andelen företag som klarar av att öka sin produktion mellan 0 till 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal visas i diagram 5. Desto högre värde som visas ju högre utnyttjande av resurserna har företagen medan låga värden tyder på att produktionsökningar är möjliga utan nyrekrytering. Kapacitetsutnyttjandet ligger på samma nivåer som vårens undersökning men något högre i jämförelse med förra höstens undersökning. Andelen företag inom näringslivet som klarar av en produktionsökning på 0 till 10 procent innan ny personal måste rekryteras uppgår till 63 procent.

Sida: 10 av 50 Diagram 5. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten 2013. Örebro län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Det finns en förhållandevis stor spridning mellan olika branscher och kapacitetsutnyttjandet. Industrin har den lägsta nivån där 45 procent av företagen måste rekrytera ny personal om produktionen ökar med mer än 10 procent. Det stämmer med att industrin kommer minska sysselsättningen framöver då all personal inte behövs. Även handeln har låga siffror där 50 procent av företagen inte kan öka produktionen mer än 10 procent utan att nyrekrytera. Högst kapacitetsutnyttjade har företag inom skola, vård och omsorg där 87 procent av företagen uppger att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att nyanställa, tätt följt av företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster där andelen uppgår till 84 procent. Inom bygg- och anläggningssektorn är motsvarande siffra 80 procent. Ökade rekryteringsproblem hos länets arbetsgivare Höstens undersökning visar att en fjärdedel av företagen inom den privata sektorn upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar som skett under det senaste halvåret. Bristtalet ligger därmed på samma nivå som det historiska genomsnittet (se diagram 6). Andelen som anger brist på arbetskraft är högre än undersökningarna våren och hösten 2012, samt våren 2013. Detta kan hänga ihop med den något positivare utvecklingen som sker på arbetsmarknaden just nu. Arbetslösheten tenderar att minska och samtidigt borde bristen på arbetskraften öka, vilket vi ser i höstens undersökning och statistiken över arbetslöshetens utveckling.

Sida: 11 av 50 Diagram 6. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten 2013. Örebro län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Inom det privata näringslivet i länet kan man skåda en variation mellan olika företag och branscher. I hotell- och restaurangbranschen uppger drygt 40 procent av företagen att man haft problem med rekrytering. Detta verkar främst bero på att det saknas personer med erfarenhet inom diverse yrkeskategorier. Det blir särskilt problematiskt då många unga söker sig till den sektorn, som första jobb, vilket innebär att det är många oerfarna sökande. Även inom utbildning, vård och omsorg anges en relativt stor andel (28 procent) av de tillfrågade arbetsgivarna att man upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Här är det till största del bristen på förskollärare och fritidspedagoger, grundskolelärare, specialistsjuksköterskor och läkare som arbetsgivarna påpekar. Den lägsta bristen på kompetent arbetskraft ser vi inom jordbruks-, skogsbrukssektorn, här anger ca 3 procent av företagen brist på arbetskraft. Inom industrin uppger cirka 15 procent av de arbetsgivarna att man upplevt någon brist på arbetskraft vid rekryteringar som skett under det senaste halvåret. Industrins rekryteringsproblem kan i första hand kopplas till svårigheter att rekrytera särskilda spetskompetenser, det vill säga kompetenser som företagen behöver oavsett konjunkturläge, till exempel verkstadsmekaniker med särskilda kompetenser. Generellt sett är det även svårt att hitta personal med efterfrågad erfarenhet inom givet yrkesområde. Civilingenjörer av olika slag är också en brist som industrin uppger är stor och då särskilt inom kemi och maskin. Andra exempel på bristyrken som arbetsgivare inom det privata näringslivet anger är företagssäljare, lastbilsmekaniker, mjukvaru- och systemutvecklare samt bussförare.

Sida: 12 av 50 Varseltalen fortsatt höga under året Diagram 7 nedan visar antalet personer i Örebro län som varslats om uppsägning mellan 2004 och 2013, kvartal 1-3 sammanslagna för att visa en mer rättvis bild då statistik för hela 2013 inte är tillgänglig. Mellan kvartal 1-3 det här året varslades 1 752 personer i länet om uppsägning, vilket historiskt sett är den nästa högsta siffran från 2004 och framåt. Det är endast år 2009 som har ett högre varseltal under årets tre första kvartal. Viktigt att poängtera är fjärde kvartalet 2008 som hade en väldigt omfattande varselvåg och det syns inte i diagram 7. Det historiska genomsnittet över varsel för kvartal 1-3, perioden 2004-2013, uppgår till drygt 1 400 varsel. Det innebär att årets varsel under de tre första kvartalen ligger en bra bit över det historiska genomsnittet. För att ge en helhetsbild över tidigare års varsel se diagram 8 som visar antal varslade personer från 2004 2013, men observera att siffrorna för 2013 endast sträcker sig till och med oktober månad. Diagram 7. Antal varslade personer i Örebro län, kvartal 1-3, 2004-2013. Källa: Arbetsförmedlingen.

Sida: 13 av 50 Diagram 8. Antal varslade personer per år i Örebro län, 2002-2013. Källa: Arbetsförmedlingen. De två månader under året som innehöll höga varseltal var januari och september med 341 respektive 435 varslade personer. Det är en stor ökning i jämförelse med samma månader året innan. Den bransch som varslat flest personer under 2013 är tillverkningsindustrin varav verkstadsindustrin hade det största varselantalet. Efter industrin var det uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster som varslade flest personer. Viktigt att poängtera är att långt ifrån alla som varslas om uppsägning faktiskt blir uppsagda. Det innebär att antalet varslade personer inte ska tolkas som att antalet arbetslösa kommer öka med samma antal. Redan under höstens senare del har vissa företag gått ut med att antalet personer som behöver sägas upp är färre än antalet som inledningsvis varslats om uppsägning. Så trots dessa höga varseltal prognostiseras en positivare syn gällande arbetslöshetens utveckling, vilket framkommer längre fram i rapporten. Sysselsättningen i länet Antalet sysselsatta i Örebro län uppgick till lite drygt 125 000 personer i slutet av 2011. 3 Sedan år 2008 har den totala sysselsättningen (16-64 år) i länet minskat med drygt 1 200 personer. Den största förklaringen är att sysselsättningen minskat inom industrin. Sedan 2008 har antalet sysselsatta i industrin minskat med 8,6 procent. En del av minskningen uppvägs dock av industripersonal som hänförs till tjänstesektorn genom att de arbetar i bemanningsföretag. Trots den förhållandevis stora minskningen av antalet sysselsatta inom industrin är Örebro län fortfarande ett jämförelsevis industritungt län. Företag som Atlas Copco och Meritor återfinns bland länets 12 största arbetsgivare. Andelen sysselsatta inom industrin i länet uppgår till 18 procent, vilket är ca tre procentenheter högre än riksgenomsnittet. I motsats till industrin, där antalet sysselsatta tenderar att minska, tenderar antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn att öka. Sedan 2008 har sysselsättningen ökat med nästan 3 SCB, RAMS 2011. Omfattar personer i åldern 16-64 år och sysselsatta vars näringsgren saknas.

Sida: 14 av 50 2 200 personer. År 2011 sysselsatte den privata tjänstesektorn närmare 47 000 personer i länet. Räknat som andel av den totala sysselsättningen (bland personer i åldern 16-64 år) i Örebro län motsvarar detta ca 37 procent, vilket är sex procentenheter lägre än för riket som helhet. Omkring 30 procent av de sysselsatta, eller 36 000 personer, arbetar inom vård, skola och omsorg. Majoriteten av dessa är kvinnor. Den å andra sidan traditionellt mansdominerade bygg- och anläggningssektorn sysselsätter närmare 9 000 personer i länet. Antalet verksamma inom jord, skog och fiske uppgår till drygt 2 100 personer. Trenden med en vikande sysselsättning inom industrin och en ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektorn väntas fortgå under prognosperioden. Sammantaget väntas ökningen inom den privata tjänstesektorn och bygg- och anläggningssektorn att bli större än minskningen inom industrin.

Sida: 15 av 50 Näringsgrenar I detta avsnitt granskas länets näringsgrenar och deras utveckling samt några utvalda yrken som är viktiga i branschen. Många yrken ingår i flera olika branscher. Det som gäller i en bransch gäller därför också i en annan. Bemanningsföretagen som ingår i tjänstenäringarna innefattar en stor grupp industrisysselsatta, något som man bör ta hänsyn till vid granskningen. Det sker fortsatta övergångar från offentligt anställda inom vård och skola till privata huvudmän i samma bransch. Många personliga assistenter hänförs därför till privata tjänstenäringar istället för offentliga tjänster. Utvecklingen för sysselsättningen inom respektive bransch illustreras i tabell 1. Tabell 1. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Örebro län. Kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 800 900 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Brist och överskott på arbetskraft På arbetsmarknaden råder det både brist och överskott på arbetskraft då det finns ett stort antal sökande men få med rätt utbildning och erfarenhet. Arbetsgivarnas krav är idag höga och det krävs inte sällan särskilda kompetenser och gärna några års erfarenhet. Många som söker arbeten är lågutbildade eller saknar relevant erfarenhet. Kompetensglidningar i yrken sker snabbare idag än tidigare och nya kompetenskrav dyker också snabbt upp. Inom vissa yrken behöver certifikat och licenser förnyas med jämna mellanrum och med en längre tid av arbetslöshet förlorar personer sina kompetensbevis. Dessa så kallade paradoxyrken ger en felaktig bild av utbudet. Trots att arbetsgivarna säger att det inte går att hitta lämpliga sökande finns det ett stort antal sökande i yrket men som saknar just den kompetens som efterfrågas. Därför är det mycket viktigt med en hög kvalité i kartläggningen av den enskilde sökande och samtidigt att följa de snabba förändringarna i arbetsgivarnas behov. Den här kartläggningen är av vikt för att inte skapa fler snedvridningar på arbetsmarknaden, där individer till exempel utbildar sig till något där möjligheterna till jobb är väldigt små. Mer om paradoxyrken längre fram i avsnittet.

Sida: 16 av 50 I tabell 2 visas en bedömning från Yrkesbarometern över yrken där arbetsgivarna anser att det finns brist på rekryterbar personal och yrken där det råder överskott på rekryterbar personal. För information om fler yrken och framtidsbedömningar finns Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbsida där omkring 200 olika yrken bedöms. Tabell 2. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Örebro län under det närmaste året Bristyrken Jurister Medicinsk sekreterare Mjukvaru- och systemutvecklare Kockar Läkare Sjuksköterskor Gymnasielärare i yrkesämnen Verkstadsmekaniker Civilingenjörer, maskin Bussförare Överskottsyrken Personaltjänstemän Ekonomiassistenter Grovarbetare inom bygg Inköpare Baristor/cafébiträden Vaktmästare Parkarbetare Städare Personliga assistenter Lagerarbetare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014. Arbetsmarknadsutsikterna om fem år I höstens prognos bedöms även hur läget förväntas se ut i respektive bransch om fem år. Att försöka prognostisera läget på arbetsmarknaden så många år fram i tiden är inget som kan göras med precision då det kan ske stora svängningar i ekonomin under en så pass lång period. Femårsbedömningarna ska mer ses som en fingervisning om hur stämningen är och vart företagen tror att branschen är på väg. Dessa bedömningar är gjorda med hänsyn till svar från länets företag samt i hela riket då underlaget för länet varierar beroende på bransch. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är den bransch som visar bland de lägsta förväntningarna på de kommande sex månaderna enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Dock har det skett en avsevärd förbättring av förväntningarna. Det svenska jordbruket befinner sig i en pressad och utsatt situation, med dålig lönsamhet och vikande produktefterfrågan. Lantbruket är utsatt för hård internationell konkurrens och det finns en osäkerhet kring prisutvecklingen samt att en relativt stark krona förvårar konkurrensen än mer. Enligt lantbruksbarometern 2013 anser 7 av 10 lantbrukare att lönsamheten är dålig eller mycket dålig, men framtidstron är något positiv. 4 Köttproducenter och mjölkbönder befinner sig i en särskilt utsatt situation. Bland köttproducenterna är det egentligen bara fläskköttsproducenterna som ser något ljust på 4 Lantbruksbarometern 2013

Sida: 17 av 50 tillvaron och framtiden medan nötkötts samt lamm- och fårköttsproducenterna har väldigt låga förväntningar om framtiden. Skogsbruket är å sin sida starkt exportberoende och den vikande internationella konjunkturen har haft en starkt negativ effekt på den svenska skogsnäringen. 5 Även valutakursen, framförallt det relativa värdet på den amerikanska dollarn, är viktig för industrin. En relativt starkare krona gör svenska varor och produkter dyrare vilket får till följd att exporten hämmas. Enligt Skogsstyrelsen förväntas bruttoavverkningen under 2013 minska med 3 procent jämfört med året innan. 6 Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har trendmässigt minskat under flera årtionden. Utvecklingen går mot att verksamheten bedrivs i större enheter vilket kräver större anläggningar och större investeringar i maskiner och annan utrustning. Sysselsättningen förväntas dock vara relativt oförändrad inom jord- och skogsbruket under prognosperioden. Tabell 3 beskriver arbetsmarknadsläget för några typiska yrken inom jord- och skogsbruket. I tabellen anges antalet sysselsatta i yrket i länet inom parentes, samt det totala antalet anställda inom jord- och skogsbruket i Örebro (år 2011). Tabell 3. Arbetsmarknadsläget inom ett antal utvalda yrken inom jord- och skogsbruk. Bedömning på ett års sikt. Brist Lantmästare (21) Balans Maskinförare (lantbruk, skog) (295) Skogsarbetare (192) Överskott Parkarbetare (490) Totalt sysselsatta i branschen (16-64 år), 2 146 Källa: SCB, RAMS (2011) Inga stora förändringar på fem års sikt Majoriteten av företagen tror på en oförändrad sysselsättning om fem år, men trots det finns viss optimism om att sysselsättningen kommer öka. De personer som kommer sluta under dessa år kommer till största del ersättas med personal som har liknande kompetens. Industri Industriproduktionsindex från SCB visar att industriproduktionen i riket, mellan januari till september, i år har varit i genomsnitt lägre än under samma period förra året. Samtliga månader i år har haft lägre produktion förutom mars som låg på oförändrad nivå. Vid en jämförelse av perioden januari till september 2012 så minskade industriproduktionen med i genomsnitt 4,4 procent under samma period 2013. 5 Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för mellan 11 och 13 procent (se Halvarsson, H. och Lundberg C. (2012), Skogsindustrin En faktasamling, Skogsindustrierna). 6 Skogsstyrelsen

Sida: 18 av 50 Intervjuundersökningen som genomfördes av Arbetsförmedlingen under hösten visar att industrin har upplevt ett förhållandevis oförändrat halvår där drygt 50 procent anger oförändrad efterfrågan de senaste sex månaderna. Knappt en fjärdedel angav att efterfrågan hade minskat och en liknande andel angav att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Intervjuundersökningen visar även att industriföretagen i länet har upplevt ett sämre läge än riket i genomsnitt. Andelen företag inom industrin i riket som upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna var drygt en tredjedel. Knappt en femtedel av företagen hade upplevt en lägre efterfrågan och nästan hälften påstod att de hade haft en oförändrad efterfrågan. Den svenska industrin är väldigt beroende av att exportera sina produkter och en kraftigt bidragande orsak till den förhållandevis svaga utvecklingen som industrin haft de inledande månaderna under 2013 är det faktum att den globala ekonomin är fortsatt svag. Den svenska kronan fortsätter också att vara relativt högt värderad gentemot andra viktiga valutor vilket ytterligare hämmar exporten. En försvagning av kronan vore gynnsamt för exportföretagen då konkurrensförutsättningarna skulle öka. Förutom konjunkturella problem dras också stora delar av industrin med strukturella problem. Effektivisering och omställning av olika produktionsprocesser kommer att vara nödvändiga för många företags överlevnad. Med mer positiva tecken runt om i världen som börjar synas kommer det förhoppningsvis även att synas på den generella industrikonjunkturen i Sverige med ökad export av industriprodukter. De prognostiserande indikatorerna ger emellertid en något delad, men positivare bild av industrin. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin i riket visar att orderläget har förbättrats och att produktionsvolymerna har stigit något under tredje kvartalet där inhemsk efterfrågan ökat men exporten minskat. Även produktionsplanerna har förbättrats. Sysselsättningen har dock minskat trots dessa positiva siffror och förväntningarna är att sysselsättningen inom industrin kommer minska ytterligare, enligt KI:s barometerindikator. Diagram 9 nedan visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industrin som i likhet med KI:s barometerindikator visar på en förbättrad situation för industrin, såväl regionalt som nationellt. Jämfört med hösten 2012 har andelen företag som förväntar sig en efterfrågeökning under de kommande sex månaderna ökat med 22 procentenheter, från 27 procent till 49 procent. Jämfört med våren 2013 är dock höstens index på en lägre nivå men det är generellt lägre siffror under hösten och det är mer rättvist att jämföra med hösten året innan. I höstens undersökning är det särskilt verkstadsindustrin som förväntar sig en ökad efterfrågan det kommande halvåret. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Örebro län ligger något över riket som helhet. Över en tidsperiod på 6-12 månader (över sommarhalvåret 2014) visar länets industriföretag en relativt hög optimism 57 procent av de intervjuade arbetsställena förväntar sig en ökad efterfrågan. Detta kan jämföras med 47 procent av företagen i vårens undersökning och 30 procent hösten 2012. Sammantaget visar de indikatorer som tagits hänsyn till att en förbättring inom industrin är på gång även om sysselsättningen fortsatt förväntas minska. Inom viss industri är det effektiviseringar som gör att personal inte behövs längre och således varslas, och inom vissa företag är det lägre efterfrågan som minskar sysselsättningen. Under avsnittet om varsel framgick det att industrin varslat flest, så en ökande optimism är välbehövd.

Sida: 19 av 50 Diagram 9. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Örebro län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tabell 4 visar arbetsmarknadsläget för några typiska yrken inom industrisektorn. Inom parentes i tabellen anges även antalet sysselsatta i yrket i Örebro län, samt totalt antal anställda inom industrin i länet (år 2011). När det kommer till yrken där det är brist är det viktigt att poängtera vissa yrken och hur strukturen ser ut. Utbildade CNC-operatörer råder det inte brist på inom branschen - Bristen omfattar utbildade CNC-operatörer som även har erfarenhet av yrket. Det efterfrågas således inte fler som saknar relevant arbetslivserfarenhet inom yrket. Ett annat yrke är verkstadsmekaniker där bristen gäller personer inom yrket som har särskilda spetskompetenser vilket innebär att det inte råder brist på personer med generell kunskap och erfarenhet som verkstadsmekaniker.

Sida: 20 av 50 Tabell 4. Arbetsmarknadsläget inom ett antal utvalda yrken inom industrin. Bedömning på ett års sikt. Brist Maskiningenjörer och maskintekniker (1 033) Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker (637) Ingenjörer och tekniker inom elektronik (434) Elingenjörer och eltekniker (258) Civilingenjörer (809) Maskin (401) Elektronik och teleteknik (259) Kemi (97) Elkraft (52) Verkstadsmekaniker (787) CNC-operatörer (1878) Processoperatörer, stål- och metallverk, massa (1 466) Balans Maskinoperatörer, trävaruindustrin (871) Grovplåtslagare (106) Fordonsmontörer (893) Överskott Montörer inom metall, gummi och plast (626) Svetsare (581) Totalt sysselsatta i branschen (16-64 år) 21 680 Källa: SCB, RAMS (2011) Som nämnts tidigare är kapacitetsutnyttjandet inom industrin förhållandevis lågt. Drygt hälften av länets företag anger att de kan öka produktionen med mer än tio procent utan att anställa ytterligare personal, vilket är lägre nivåer än i vårens undersökning. Detta i kombination med ytterligare effektiviserings- och rationaliseringsåtgärder från industrins sida leder till att Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom industrin kommer att minska under såväl 2013 som 2014. Positivare inställning på längre sikt Inom industrin ser bedömningarna om hur läget är om fem år något olika ut. Nästan hälften av företagen tror att antalet sysselsatta kommer öka, även om en stor del tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Det är dock mer positiva bedömningar än vad som gjorts för den kortare perioden. Förhoppningsvis är industrin på väg upp inom några år och fler kommer att anställas. Majoriteten av de som slutar kommer ersättas med personal som har likvärdig kompetens men en stor del kommer även ersättas av folk med en högre utbildning. Byggverksamhet Under fjolåret upplevde byggsektorn en succesiv försvagning. Nybyggnationen av lägenheter i små- och flerfamiljshus minskade kraftigt under 2012 jämfört med 2011. I Örebro län minskade antalet nybyggnationer av lägenheter i småhus och flerfamiljshus från 588 stycken år 2011 till 176 stycken år 2012, vilket motsvarar en minskning med 70 procent. 7 Av de totala 7 För mer information se SCB, statistik över nybyggnad av bostäder

Sida: 21 av 50 bygginvesteringarna år 2012, i riket, stod Örebro för en procent av dessa. De tre län med störst andel bygginvesteringar var Stockholm, Västra Götaland och Skåne med 32, 18 respektive 14 procent. För år 2013 finns nybyggnadsstatistik från SCB tillgänglig för årets två första kvartal. En jämförelse visar att påbörjade nybyggnationer av lägenheter i småhus och flerfamiljshus, de två första kvartalen 2013, var ca 4,3 gånger så många jämfört med samma period 2012. Antalet nybyggnationer uppgick till 334 respektive 77. Detta kan jämföras med grannlänet, Värmland, där antalet påbörjade nybyggnati0ner av lägenheter endast uppgick till 75 stycken. Även Sveriges Byggindustrier har under hösten, i sin byggprognos, sett en ökning av nybyggnationer av bostäder under året och denna uppgång förväntas fortsätta 2013 och 2014. Anläggningssektorn har haft det något tyngre på grund av minskade infrastruktursanslag från staten men en förbättring förväntas inom de privata delarna. En minskning i bygginvesteringarna förväntas i riket under hela 2013 men under 2014 prognostiseras en ökning. 8 Både KI:s konfidensindikator samt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning pekar på att efterfrågan är fortsatt svag och att sysselsättningen har minskat i branschen under det senaste året. En optimism finns dock och inom byggbranschen förväntas ökade orderstockar och produktionsvolymer, enligt KI:s konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamhet. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för bygg- och anläggningssektorn presenteras i diagram 10 och indikerar en uppgång sedan hösten 2012. Byggbranschen är en mycket säsongskänslig bransch vilket gör det svårt att jämföra olika säsonger med varandra och man bör därför vara försiktig med jämförelser av vår och höst. I diagrammet nedan kan vi dock se att efterfrågeförväntningarna för de kommande sex månaderna ligger något över förväntningarna för riket som helhet. Vid en jämförelse med tidigare höstundersökningar visar denna höst på de högsta siffrorna sedan hösten 2010 vilket tyder på en långsam förbättring inom byggbranschen. I höstens undersökning angav hela 54 procent av företagen inom bygg och anläggning att efterfrågan ökat de senaste sex månaderna. Endast 10 procent upplevde en minskad efterfrågan under samma period, men att tänka på är vilken säsong det omfattar då vädret är mer gynnsamt för byggföretagen den årstiden. Andelen företag som tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret uppgår till knappt 30 procent i höstens intervjuundersökning, men då står vintern runt hörnet och påverkar denna bransch avsevärt. För en period på 6-12 månader framöver tror majoriteten av företagen (62 procent) på en oförändrad efterfrågan medan 32 procent förväntar sig att den ökar. Dessa siffror indikerar på en förbättring, om än i långsamt takt. Sysselsättningen inom bygg och anläggning förväntas ligga på relativt oförändrade nivåer under prognosperioden. 8 Sveriges Byggindustrier

Sida: 22 av 50 Diagram 10. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Örebro län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tabell 5 nedan beskriver arbetsmarknadsläget för ett antal olika yrken inom branschen det kommande året. Ett generellt arbetsmarknadspolitiskt problem inom bygg- och anläggningsverksamhet är att det finns ett överskott på lärlingar samtidigt som det råder brist på erfarna och yrkeskunniga hantverkare. Med andra ord så befinner sig denna arbetsmarknad i obalans. Företagen är dessutom till stor del ovilliga att ta emot lärlingar då det finns en upplevd tidsbrist och en lärling kan inte utnyttjas i samma grad som en fullärd person inom sin profession utan måste följas upp över tiden. I länet råder det generellt balans på de flesta yrkena Tabell 5. Arbetsmarknadsläget inom ett antal utvalda yrken inom bygg- och anläggning. Bedömning på ett års sikt. Brist Balans Överskott Distributionselektriker (43) VVS-montörer (535) Golvläggare (137) Murare (380) Betongarbetare (343) Installationselektriker (767) Anläggningsmaskinförare (503) Grovarbetare inom bygg (95) Totalt antal sysselsatta i branschen (16-64 år), 8 815 Källa: SCB, RAMS (2011)

Sida: 23 av 50 Kapacitetsutnyttjandet inom byggverksamhet ligger på relativt höga nivåer med näst högst siffror av alla branscher i höstens undersökning. Knappt 80 procent anger att de måste nyrekrytera om produktionsvolymen ska öka med 0-10 procent. Många företag anger som nämnt att det inte finns tid att ta emot lärlingar och det går hand i hand med att kapacitetsutnyttjandet är högt. Försiktigheten till att ta emot lärlingar är en problematik då unga och oerfarna personer inte får chansen att ta sig in på arbetsmarknaden. Inom bygg- och anläggningsbranschen anger 26 procent av företagen att det finns rekryteringsproblem vilket är en ökning och även det högsta värdet sen hösten 2011. Problematiken ligger i att hitta rätt kompetens med rätt erfarenhet och ett överskott av lärlingar underlättar inte rekryteringarna. Exempelvis så är VVS-montörer svåra att rekrytera på grund av en viss avsaknad av kompetenser då generella kunskaper inom området inte räcker till i samma utsträckning längre. Anläggningsmaskinförare är även ett bra exempel då det råder överskott av dem men företagen har svårt att rekrytera personal som sitter på erfarenhet inom yrket. Att enbart ha samtliga formella intyg som krävs är inte tillräckligt då erfarenhet krävs för att vara självgående. Byggbranschen ser framtiden något ljusare Inom bygg och anläggning bedömer ungefär hälften av företagen att de kommer ha fler antal anställda om fem år och nästan hälften tror att antalet kommer vara oförändrat. En ytterst liten del tror på färre antal. Framtidsutsikterna är därför relativt positiva inom branschen. De flesta som slutar på grund av pensionsavgångar och andra orsaker kommer ersättas med personer som har likvärdig kompetens. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn har varit den sektor som drivit på den svenska sysselsättningen när andra branscher inte gått lika bra. Sektorn är bred och omfattar företag inom handel, företagstjänster, transport, hotell- och restaurang, fastighetsverksamhet, information och kommunikation men även företag inom finans- och försäkringsverksamhet. Det faktum att de olika branscherna har vitt skilda inriktningar innebär att utvecklingen ofta varierar mellan branscherna. I sin helhet visar både SCB:s tjänsteproduktionsindex och KI:s barometerindikator på förbättringar. SCB:s tjänsteproduktionsindex pekar på en viss förbättring i september 2013 jämfört med september 2012 med en ökning på 1,1 procent under första kvartalet 2013 jämfört med fjärde kvartalet 2012. 9 KI:s barometerindikator visade även den på en förbättring med stigande siffror under året tre första kvartal. Barometerindikatorn har mellan tredje kvartalet 2012 och tredje kvartalet 2013 stigit med drygt 12 punkter. 10 Arbetsförmedlingens prognostiserande konjunkturindex (se diagram 11) för den privata tjänstesektorn visar att optimismen har ökat tydligt sedan höstprognosen 2012. 9 För mer information se: http://www.scb.se/ha0104 10 För mer information: http://www.konj.se/926.html

Sida: 24 av 50 Diagram 11. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Örebro län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. I jämförelse med vårens intervjuundersökning syns dock något sämre förväntningar i höstens undersökning. Andelen företag som tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret uppgår till 42 procent medan 17 procent förväntar sig en lägre efterfrågan. I vårens undersökning var dessa siffror på 41 respektive 12 procent. Det som drar ner konjunkturindex i höstens undersökning är således de som förväntar sig en lägre efterfrågan, men det kan förklaras med säsongseffekter. Konjunkturindex för de privata tjänstenäringarna ligger fortfarande på nivåer som är lägre än det historiska medelvärdet. Senast Arbetsförmedlingens konjunkturindex för privata tjänster, i Örebro län, låg över det historiska genomsnittet var våren 2011. Sysselsättningen inom privata tjänstenäringen förväntas öka under hela prognosperioden. Handel Inom handeln skiljer sig utvecklingen åt mellan de olika delbranscherna. Fjolåret blev ett mörkt år för sällanköpshandeln medan dagligvaruhandeln klarade sig betydligt bättre. Utvecklingen speglas delvis av hushållens beteende i lågkonjunktur där de tenderar att först dra ner på sällanköpsvaror istället för dagligvaror. Ett positivt sken har stigit över handeln under året och de dystra tal vi såg under förra året har vänt till positiva siffror, enligt Handels utredningsinstitut (HUI). 11 Både dagligvaruhandeln 11 Handels utredningsinstitut (HUI), Detaljhandelsindex (DHI), oktober 2013

Sida: 25 av 50 och sällanköpsvaruhandeln visar på tillväxt även om dagligvaruhandeln visar på en något försiktig tillväxt. Uppstickaren som fått ett kraftigt uppsving är sällanköpsvaruhandeln som har haft en period där de senaste månaderna (siffror till och med oktober) har varit positiva. HUI:s prognos för 2013 är att detaljhandeln växer med 2 procent vilket gör att det är en liten bit kvar då tillväxten uppgick till 1,7 procent i oktober. Dock flaggar HUI för att vi fortfarande kan nå prognossiffran på 2 procents tillväxt då handeln, i skrivande stund, står inför årets viktigaste försäljningsperiod. Även SCB:s preliminära detaljandelsindex för september månad visar på positiva tal. 12 Jämfört med samma månad förra året har detaljhandeln utvecklats med 1,6 procent. När vi jämför perioden januari september, 2013, med samma period förra året ser vi en utveckling med 2,3 procent. Det är även här som sällanköpsvaruhandeln visar starka siffror och drar upp tillväxten. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att drygt fyra av tio företag inom handeln förväntar sig att efterfrågan kommer att öka det kommande halvåret, medan nästan vart femte företag tror att efterfrågan kommer att minska de kommande sex månaderna vilket är en ökning i jämförelse med vårens undersökning. Dock ser handeln mer positivt på en period om 6-12 månader framåt Nästan 50 procent tror på en ökad efterfrågan. Sammantaget ser det ut att bli en positivare utveckling inom handeln det kommande året. Rekryteringsproblemen inom handeln är inte särskilt stora och det finns gott om människor som söker sig till den branschen, särskilt unga människor som vill ut på arbetsmarknaden. Som inom de flesta branscherna så finns det vissa yrken där rekryteringen är svårare då det krävs mer än att bara vara serviceinriktad. Försäljare inom fackhandeln är ett exempel. Dessa behöver ett intresse av försäljning samtidigt som en fackkunskap inom produktområdet är viktig. Under hösten har hushållen blivit allt mer optimistiska om framtiden och nivåerna ligger högre än normalt, vilket inte skett på två år. 13 Denna optimism kan förhoppnings innebära ett uppsving för handeln på grund av en högre privat konsumtion. Hotell och restaurang samt personliga och vissa kulturella tjänster I Örebro län ökade antalet hotellnätter under perioden januari till september vid en jämförelse med samma period förra året. Ökningen uppgår till 3,5 procent eller drygt 14 300 nätter. 14 I riket ökade antalet hotellnätter något mindre och uppgick till 3 procent. Arbetsförmedlingens undersökning visar att hotell och restaurangbranschen haft ett bra halvår 58 procent av företagen menar att efterfrågan har ökat under de senaste sex månaderna medan ca 26 procent anger att efterfrågan har minskat. Hotell- och restaurangbranschen är dock väldigt beroende av vilken säsong det är, vilket senaste halvårets upplevda efterfrågan talar för. Andelen företag som förväntar sig en ökad efterfrågan under det kommande halvåret uppgår till hela 43 procent. Andelen företag som förväntar sig minskad efterfrågan är på låga 13 procent. Vidare så är hotell- och restaurangbranschen särskilt viktig för ungdomar då många ingångsjobb finns här, men det är dock viktigt att inte utlova guld och gröna skogar till länets ungdomar - En trend som syns är att restauranger allt 12 SCB, preliminärt detaljhandelsindex, september 2013 13 KI:s konjunkturbarometer 14 SCB, regional statistik över antal hotellnätter