Kära bröder (och systrar?)

Kära bröder (och systrar?) En undersökning av könsinkluderande språk i Svenska Bibelsällskapets provöversättning av Galaterbrevet Ulrika Morén LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP BIVK10 Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Handledare: Tobias Hägerland Examinator: Ola Wikander Termin: Höstterminen 2015

Abstract This essay has translation of the Bible in view and more specifically inclusive language. I study a new test translation of Galatians, commissioned by the Swedish Bible Society this year. This translation has applied inclusive language and my problem for this essay is: is the Swedish Bible Society s test translation of the Galatians a plausible application of inclusive language? To be able to answer this question I use the grammatical method and a set of principles for inclusive translation made by Fredrik Ivarsson. These principles are in summary: to use gendered words only when they were intended in the original communication situation, not to use male words for women or groups where women is included and not to let these principles affect the quality of the language. The material I use is the test translation, the original text in Greek, Fredrik Ivarsson s application of inclusive language on Mark, the instructions made by the Swedish Bible Society for the test translation, encyclopedias, bible commentaries etc. My conclusion is that the test translation is a plausible application of inclusive language. It goes well together with Ivarsson s principles and shows good examples of inclusive language. On some passages I discuss if a more inclusive translation had been possible and I present a few suggestions of improvement. Keywords: Galatians, inclusive language, Bible translation, moderate functional equivalence, Svenska bibelsällskapet.!1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Inledningskapitel 4 1.1 Inledning 4 1.2 Syfte, frågeställningar, avgränsningar 4 1.3 Metod 6 1.3.1 Grammatisk metod 6 1.3.2 Ivarssons översättningsprinciper 6 1.4 Material 7 1.5 Tidigare forskning 8 1.6 Begrepp 9 1.6.1 Könsinkluderande språk 9 1.6.2 Androcentriskt språk 10 1.6.3 Patriarkal 10 1.6.4 Jesustroende 10 1.7 Disposition 10 2 Teorier kring översättning och könsinkluderande språk 11 2.1 Översättningsteori 11 2.1.1 Översättningsideal 11 2.2 Könsinkluderande språk 14 2.2.1 Feministisk kritik av språket 14 2.2.2 Könsinkluderande språk i bibelöversättningar 15 3 Könsinkluderande språk i provöversättningen av Galaterbrevet 17 3.1 En ny provöversättning 2015 17 3.2 Provöversättningens behandling av könsinkluderande språk 19 3.2.1 Utförande av analys 19 3.2.2 Relativt givna översättningar 20 3.2.2.1 Ställen där könsinkludering inte är aktuellt 20 3.2.2.2 (Gud) fader 21!2

3.2.3 Översättningar som påverkats av könsinkluderande språk 22 3.2.3.1 Bröder eller bröder och systrar 22 3.2.3.2 Söner eller barn 26 3.2.3.3 Han eller den 28 3.2.4 Översättningar som inte påverkats av könsinkluderande språk (men borde?) 31 3.2.4.1 Falska bröder och systrar? 31 3.2.4.2 Ord som innehåller maskulina termer 32 3.2.4.3 Omskärelse och kvinnor 33 3.2.4.4 Män som exempelpersoner 35 3.3 Syntes 36 4 Avslutningskapitel 38 4.1 Inledningens formulering av syfte och frågeställningar 38 4.2 Sammanfattning av sättet att lösa uppgiften 39 4.3 Slutsatser 39 4.4 Uppslag för vidare studier 41 Litteraturförteckning 42!3

1 Inledningskapitel 1.1 Inledning Denna uppsats berör områden som för många är betydelsefulla, både emotionellt och identitetsmässigt. Det handlar om Bibeln, den heliga skrift, av många ansedd som Guds ord, av andra inspirerad av Gud och en av de mest betydelsefulla skrifterna i historien. Det handlar också om genus, om manliga och kvinnliga roller och identiteter, något som på många sätt berör oss på djupet och provocerar som få andra ämnen idag. Jag vet att vi rör oss på minerat område, men det är också det som gör ämnet så mycket mer intressant. Inte heller jag är oberörd av ämnet, mig angår det personligen på flera sätt. Jag studerar för att bli präst i Svenska kyrkan och följaktligen är Bibeln och tolkningar av denna av högsta intresse för mig både som framtida yrkesverktyg och för min egen tro och gudsrelation. Jag är också kvinna i ett patriarkalt samhälle och som sådan har jag ett perspektiv på ämnet som en manlig student kanske inte skulle haft. 1.2 Syfte, frågeställningar, avgränsningar Svenska Bibelsällskapet gav nu i år ut en provöversättning av Lukasevangeliet 9-19 samt Galaterbrevet. Den är tänkt att vara en sorts diskussionsunderlag för om en ny bibelöversättning behövs och om denna i så fall skulle vara exempel på en god sådan. Översättningen skiljer sig på många punkter från den översättning många bibelläsare är vana vid, Bibel 2000, men en aspekt i översättningen väckte särskilt mitt intresse. I provöversättningen har Bibelsällskapet valt att tillämpa könsinkluderande språk, det vill säga översättningar som synliggör eller inkluderar kvinnor i språket där de i tidigare översättningar ofta förblivit dolda eller exkluderats. Denna strävan väcker hos mig flera frågor: om, och i så fall varför bör en ny bibelöversättning använda könsinkluderande språk? Och hur översätts bibeltext könsinkluderande? Jag har därför valt att undersöka hur Svenska Bibelsällskapets provöversättning av Galaterbrevet påverkats av deras strävan efter ett könsinkluderande språk. Min problemformulering är således följande: Är Svenska Bibelsällskapets provöversättning av Galaterbrevet en rimlig tillämpning av könsinkluderande språk? För att kunna ge ett svar på denna problemformulering kommer jag också försöka besvara följande frågor: hur förhåller sig provöversättningen till grundtexten? Vilka val har gjorts i fråga om översättningsideal och könsinkluderande språk? Och vilka andra översättningar hade varit möjliga?!4

Jag tar min utgångspunkt dels i de aktuella idealen för översättning av bibeltexter i allmänhet, dels i diskussionen av könsinkluderande bibelöversättningar i synnerhet, för att sedan djupdyka i provöversättningen av Galaterbrevet. Jag ska undersöka vilka ord som fått en könsinkluderande översättning, vilka ord i grundtexten som ligger bakom dem, vilka argument som finns för att göra en sådan översättning eller inte och vilka andra översättningar som hade varit möjliga. Jag ska också titta på några ord som hade kunnat översättas mer könsinkluderat men där översättaren valt att inte göra detta. Jag ska därefter diskutera huruvida provöversättningen har tillämpat könsinkluderande språk på ett rimligt sätt utifrån en uppsättning översättningsprinciper för könsinkluderande språk. Jag är medveten om att termen rimlig har en dragning åt det subjektiva. Det är inte meningen att denna uppsats ska undersöka vad jag personligen anser vara rimligt. Termen syftar på ett antal principer för könsinkluderande översättningar som jag presenterar under 1.3 Metod nedan. Jag har valt att ägna mig åt Galaterbrevet och inte Luk 9-19 eller båda, därför att Galaterbrevet är en egen enhet som är lagom stor att analysera i denna typ av uppsats. Könsinkluderande språk ligger i fokus för den här uppsatsen och därför kommer jag inte analysera andra översättningsaspekter i provöversättningen. Jag kommer inte heller fördjupa mig i de teologiska aspekterna på eller följderna av könsinkluderande språk i översättningen, då detta inte ryms i uppsatsen. Frågan om könsinkluderande språk är lämpligt över huvud taget i en översättning kommer nämnas i uppsatsen men inte diskuteras i någon större omfattning. Jag lämnar denna fråga för stunden och utgår helt enkelt från konstaterandet att så har skett i provöversättningen. Denna undersökning är tänkt att vara intressant för den som använder en svensk översättning av Bibeln. Eftersom Bibeln är en av de allra mest betydelsefulla texterna i svensk historia, oavsett hur var och en förhåller sig till kyrkan, skulle en ny översättning få konsekvenser inte bara inom de mest uppenbara sammanhangen som kyrkor och akademin, men också i samhället i stort och dess förhållande till kristendom. En ny översättning skulle påverka den nutida uppfattningen om denna text. Det är samtidigt genus som står i fokus för denna uppsats och därför vill jag också lyfta fram att en könsinkluderande översättning troligtvis skulle få en särskild effekt på de kvinnliga läsarna av och lyssnarna på Bibeln. Av dessa båda anledningar är det därför särskilt viktigt, menar jag, att målen med en könsinkluderande översättning och tillämpningen av densamma är tydligt genomtänkta och formulerade.!5

1.3 Metod För att kunna svara på problemformuleringen, om provöversättningen är en rimlig tillämpning av könsinkluderande språk, kommer jag behöva tillämpa flera metoder. Jag har valt att inte titta närmare på de textkritiska aspekterna i översättningen eftersom jag utgått från den provöversättning som föreligger och jag har inte funnit några textkritiska aspekter som har betydelse för just könsinkluderande språk. 1.3.1 Grammatisk metod Den kanske mest självklara är den grammatiska metoden. Den kommer jag använda för att se vilka ord på grundspråket som de könsinkluderande översättningarna gäller. Även om det är målspråket svenska som står i fokus är det nödvändigt att se vilka ord de refererar till på grundspråket och hur dessa ord i sin tur påverkas av sin grammatiska funktion samt vilka semantiska fält de rör sig inom. Allt för att kunna avgöra vilka aspekter av grundspråket översättningen behöver ta hänsyn till. 1 1.3.2 Ivarssons översättningsprinciper För kunna utvärdera huruvida provöversättningen är en rimlig tillämpning av könsinkluderande språk måste jag ställa den mot någon form av principer för hur en sådan tillämpning ska gå till. Inför provöversättningen har inga sådana principer ställts upp av Bibelsällskapet. 2 Jag har därför valt att utgå från Fredrik Ivarssons översättningsprinciper i fem punkter som han tagit fram för en 3 könsinkluderande översättning av Markusevangeliet. Dessa är: 1. Könsbestämningar skall synas i översättningen då de är avsedda i den ursprungliga kommunikationssituationen, men inte annars. 2. Vid tvivel kan det vara rimligt att välja en inklusiv läsning, eftersom svenskar idag generellt är mer känsliga för könsbestämningar än vad dåtidens adressater var. 3. Inga maskulina termer skall användas för att beteckna kvinnor eller grupper där kvinnor kan tänkas ingå. 4. Män och kvinnor skall omnämnas på likvärdigt sätt, när originaltexten så tillåter. 1 John H. Hayes och Carl R. Holladay, Biblical Exegesis. A Beginner s Handbook (Louisville: Westminster John Knox Press, 2007), 74. 2 Jag går närmare in på detta i avsnitt 3.1 En ny provöversättning 2015. 3 Fredrik Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria (Stockholm: Tro & tanke, 1999), 51-52.!6

5. Dessa principer får dock inte leda till att översättningens kvalitet i övrigt försämras. Originalets innehåll skall förmedlas tydligt, och stilen skall göra rättvisa både åt originalet och åt nutida idiomatisk svenska. Jag har valt att använda Ivarssons principer som analysverktyg eftersom de är de enda som hittills arbetats fram för svensk översättning av bibeltext och jag anser att de är välgrundade och användbara för den typ av analys jag ska göra. Ivarsson grundar dessa utifrån en analys av engelska könsinkluderande översättningar bl.a. 4 Översättarna borde rimligen ha känt till Ivarssons arbete och de principer han tagit fram. De första två principerna stämmer överens med den typ av översättningsideal, moderat funktionell ekvivalens, som provöversättningen ansluter sig till, med den skillnaden att översättningsidealet även tar hänsyn till kulturella uttryck. 5 Den sista principen är tänkt att korrigera de övriga så att även en könsinkluderande översättning håller en hög språklig 6 standard. 1.4 Material Mitt primärmaterial är Svenska Bibelsällskapets provöversättning av Galaterbrevet. För att undersöka dess förhållande till grundtexten kommer jag använda mig av grundtexten på grekiska: Nestle-Alands Novum Testamentum Graece, 27e reviderade upplagan. Mitt sekundär-material berör översättningsteori- och ideal samt könsinkluderande översättningar. Jag har till stor del använt mig av Fredrik Ivarssons bok Evangelium enligt Markus och Maria, dels hans redogörelse för olika könsinkluderande översättningar på engelska och den föregående diskussionen av dessa, dels han översättningsprinciper som analysverktyg för denna uppsats. Det har varit svårt att finna litteratur som berör könsinkluderande översättningar på svenska. Området verkar inte ha berörts sedan Ivarssons uppsats från 1999. För att få en bredare bild av vilka direktiv från Bibelsällskapets styrelse som föregick översättningen har jag kontaktat översättningsdirektor Mikael Winninge och fått en bilaga till deras beslut om en ny provöversättning som redovisar Bibelsällskapets målsättning, överväganden och direktiv för provöversättningen. Jag har också använt mig av ordbok, uppslagsverk, lexikon samt bibelkommentarer. 4 5 6 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 26-52. Se vidare förklaring under rubriken Översättningsteori. Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 52.!7

1.5 Tidigare forskning Det är svårt att finna forskning som har samma utgångspunkt som denna uppsats. Frågan om könsinkluderande översättningars lämplighet har diskuterats, men inte främst i vetenskapliga termer och framförallt inte på svenskt språkområde. Jag presenterar här en artikel på engelska om könsinkluderande översättningar och diskussioner kring dessa, samt en uppsats på svenska om könsinkluderande språk i Markusevangeliet. I Susanne Scholtz artikel The Bible as Men s Word? Feminism and the Translation of the Hebrew Bible/Old Testament återges utvecklingen av könsinkluderande översättningar, på engelska främst men också tyska, hur kritiken av dessa sett ut samt ett exempel på en köns-inkluderande översättning av Hos 11:9. 7 Hon kommer i sin slutsats fram till att trots att diskussionerna kring könsinkluderande översättningar ofta fokuserar på enskilda verser och översättningar av enskilda ord så handlar den mest uppeldade kritiken snarare om politiska makt-förhållanden, institutioners syn på auktoritet samt religiösa dogmer. De könsinkluderande översättningarna, menar Scholtz, utmanar etablerade identiteter och praxis inom religiösa institutioner vilka präglas av androcentrism och andra maktstrukturer. Därför möter dessa översättningar starkt motstånd, både från religiösa och sekulära myndigheter. Hon beklagar att översättningarna sällan drar nytta av de framsteg som görs inom översättningsstudier, vilket hon menar skulle underlätta i den stormande debatten. 8 På svenskt språkområde har bara ett försök att göra en könsinkluderande översättning gjorts, Fredrik Ivarssons Evangelium enligt Markus och Maria. Den skrevs som en licentiatuppsats i Nya testamentets exegetik och har getts ut av författaren och Svenska kyrkans forskningsråd. Ivarsson ville undersöka om det vore möjligt att använda könsinkluderande språk i bibelöversättning och om detta i så fall vore önskvärt. Han valde att utgå från en befintlig svensk översättning, Markusevangeliet i NT 81, och utifrån de översättningsprinciper som presenterats ovan revidera denna i könsinkluderande riktning. 9 I sin slutsats kommer Ivarsson fram till att en könsinkluderande översättning är önskvärd. Detta utifrån några olika aspekter: att det svenska språket och den 10 svenska kulturen utvecklat en större känslighet för androcentriskt språk, att översättningsidealet bör vara funktionell ekvivalens, att i hans fall Markusevangeliet är en antipatriarkal text samt att bibliska texter används normerande i samhället. 11 Hans förslag till revidering av Markusevangeliet 7 Susanne Scholtz, The Bible as Men s Word? Feminism and the Translation of the Hebrew Bible/Old Testament, LDiff (2010): 1-43. 8 Scholtz, The Bible as Men s Word?, 21-22. 9 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 15-16. 10 Språk som utgår från mannen som 'den normala' och kvinnan som 'den avvikande'. 11 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 91-92.!8

är inte en dramatisk sådan, men den förändrar språket på några ställen per kapitel och detta gör hans version, enligt mig, påtagligt mindre androcentrisk och mer öppen för kvinnors identifikation och möte med texten. 12 Ivarsson anger att en könsinkluderande översättning av hela Nya testamentet skulle möta andra utmaningar i till exempel uttrycken bröder eller Guds söner. 13 Han diskuterar också förhållandet och den eventuella konflikten mellan texten som språk och texten som uttryck 14 för kultur. När det inte bara är språket som är androcentriskt eller könsexkluderande utan texten uttrycker en patriarkal kultur, ska översättningen då släta över eller behålla det? 15 Scholtz artikel och Ivarssons uppsats ger en bakgrund till könsinkluderande översättningar i allmänhet och på svenska i synnerhet. Ivarsson ger ett gott exempel på hur en könsinkluderande översättning kan se ut, men han ställer också frågor som har kopplingar till denna uppsats. Vi kommer gå närmare in på dessa längre fram. 1.6 Begrepp För tydlighetens skull kan det vara bra att se lite närmare på några begrepp jag använder i uppsatsen och vad jag menar med dessa. 1.6.1 Könsinkluderande språk Ivarsson väljer att använda termen inklusivt språk eftersom den har använts inom bland annat Svenska kyrkans arbete med gudstjänstspråk. Han definierar begreppet som språkliga uttryck som är antingen neutrala eller balanserade med avseende på kön, eller icke-sexistiskt språk. 16 Provöversättningen använder termen könsinkluderande språk. 17 Det är också den term jag har valt, dels för att följa provöversättningens språkbruk och dels för att jag tycker det är ett tydligare begrepp eftersom det anger vilken typ av inkludering som åsyftas, nämligen könsinkludering. Jag definierar könsinkluderande språk som språk som synliggör eller inkluderar kvinnor där de tidigare varit dolda eller exkluderats. Två tydliga exempel på detta ska vi se i analysen nedan: där översättningen i tidigare översättningar varit kära bröder har nu provöversättningen synliggjort kvinnorna och översatt kära bröder och systrar, där tidigare översättningar skrivit Guds söner har provöversättningen skrivit Guds barn och på så sätt inkluderat båda könen. 12 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 115-143 13 Just dessa exempel kommer vi att möta i provöversättningen i analysen nedan. 14 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 92-93. 15 Nya översättningsideal berör just denna fråga vilket vi kommer se vidare under rubriken Översättningsteori. 16 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 18-19. 17 När tiden var inne Provöversättning av Lukasevangeliet 9-19 och Galaterbrevet. (Uppsala: Bibelsällskapets förlag, 2015), 9.!9

1.6.2 Androcentriskt språk Med androcentriskt språk menar jag språk som förutsätter mannen som det normala eller självklara subjektet och kvinnan som det avvikande. Ett exempel på detta i uppsatsen är de fall där det i en liknelse eller ett exempel förekommer en person som inte nödvändigtvis har något särskilt kön, men där denna person presenteras som man. Detta gäller både grundtexten där exempelpersonen presenteras i maskulinum och den svenska översättningen där exempelpersonen presenteras med pronomenet han. 1.6.3 Patriarkal Ordet patriarkal kommer från den feministiska analysen. Det betyder att något är påverkat av en struktur där män premieras framför kvinnor. Det kan handla om att män har och har haft större politisk makt i samhället än kvinnor, att män har haft större ekonomiska möjligheter, eller kulturella värderingar som placerat kvinnor i undanskymda roller såsom i hemmet, medan män placerats i framträdande roller som ledare i olika former. En patriarkal kultur är alltså en kultur som påverkats av dessa strukturer, ett patriarkalt språk är ett språk som förutsätter och uttrycker en sådan kultur. 1.6.4 Jesustroende När vi talar om Paulus och de människor han skriver till i församlingarna runt om medelhavet kan vi knappast kalla dem för kristna. Vid tiden för Paulus verksamhet var den rörelse som uppstått i efterdyningarna av Jesus verksamhet, dramatiska död och påstådda uppståndelse inte en egen utformad religion ännu utan en sorts rörelse som fortfarande var kopplad till judiska församlingar men som också börjat spridas till icke-judar. Det vi kallar kristendom, som en egen religion vid sidan av judendomen, uppstår först senare. 18 I denna uppsats har jag därför valt att kalla Paulus och de han skriver till för jesustroende, och med det menar jag alla de som ingick i denna tidiga jesusrörelse oavsett om de var judar eller inte. 1.7 Disposition Uppsatsen är disponerad så att inledningsvis presenteras några tidigare typer av översättningsideal samt det ideal som är mest aktuellt för en bibelöversättning idag och som Bibelsällskapet anslutit sig till. Sedan kommer jag redogöra för uppkomsten av könsinkluderande språk i bibelöver- 18 Anders Runesson, Kristustroende judar och avskiljandet av kristendom från judendom, i Jesus och de första kristna. Inledning till Nya testamentet, utg. Dieter Mitternacht och Anders Runesson (Stockholm: Verbum, 2006), 309-335, 331.!10

sättningar med några exempel på engelska könsinkluderande översättningar. Därefter kommer jag gå igenom bakgrunden till Svenska Bibelsällskapets provöversättning, vilket som är dess syfte och hur de formulerat sin strävan efter en könsinkluderande översättning. Sedan kommer analysen av provöversättningen som jag delat in i tre huvudgrupper: relativt givna översättningar, översättningar som påverkats av könsinkluderande språk samt översättningar som inte påverkats av könsinkluderande språk (men borde?). Jag har grupperat de ställen som har samma eller liknande ord på grundspråket eller i översättningen för att lättare kunna jämföra dessa. Avslutningsvis ska jag återknyta till den inledande frågeställningen och presentera mitt svar på denna samt ställa några frågor för vidare undersökningar inom området. 2 Teorier kring översättning och könsinkluderande språk 2.1 Översättningsteori En översättning måste alltid förhålla sig till flera aspekter av den text som ska översättas. Det finns många ställningstaganden som ska göras längs vägen. Förenklat måste tre typer av ställningstaganden ske. Först måste översättaren förhålla sig till textkritiska skillnader, grundtexten finns ofta i flera handskrifter som ibland skiljer sig åt. Här måste översättaren välja vilken läsart som verkar mest tillförlitlig. Översättningen måste också beakta filologiska aspekter. Ord, satser och meningar kan ha flera potentiella betydelser på grundspråket. Översättaren måste värdera vilken av dessa som verkar troligast. Dessutom behöver översättaren ha valt vilken typ av översättning som ska göras, vilket språkform på målspråket som ska användas etc. Om översättningen ska vara en hjälp att förstå grundspråkets uppbyggnad behöver en sorts översättning göras, om den ska fungera som 19 gudstjänsttext behövs en annan. Översättningen behöver också ansluta sig till någon sorts översättningsideal, det behöver stå klart vad som är målet med översättningen. 2.1.1 Översättningsideal När en översättning ska göras är det nödvändigt att veta vad översättningen ska försöka uppnå. Några översättningar anpassar texten till nutida eller t.o.m. framtida situationer i andra delar av 20 världen än de skrevs. För de allra flesta översättningar är dock målet att bevara en trohet mot 19 Dieter Mitternacht och Birger Olsson. Från A till O. Att lära känna Nya testamentet på grekiska och svenska (Lund: Studentlitteratur, 2006), 17-18. 20 Jan de Waard och Eugene A. Nida, From One Language to Another. Functional Equivalence in Bible Translating (Nashville: Thomas Nelson, Inc.,1986), 41.!11

grundtexten, att skapa en så nära översättning som möjligt. Men på vilket sätt kan och ska översättningen vara trogen grundtexten? Flera olika förslag på den frågan har getts och några av dessa presenteras här. Ett tydligt svar på ovan ställda fråga är att översättningen ska så nära som möjligt återge de ord som finns i grundtexten, utan att bli obegriplig på målspråket. Detta översättningsideal kallas formell ekvivalens och har varit det dominerande sedan medeltiden. 21 Översättaren översätter grupper av ord på grundspråket med de ord på målspråket som ligger närmast. Resultatet blir en text som återger grundtextens ordval och ordföljd vilket ofta resulterar i ett arkaiskt, högtravande målspråk. Fokus ligger på detaljnivå, det är orden i sig som ska översättas och på så sätt ska troheten mot grundtexten bevaras. 22 På 1960-talet formulerade Eugene A. Nida den funktionella ekvivalensen som också kallas den dynamiska. Han menade att en översättning inte bör vara en återgivning ord-för-ord, eftersom det förvränger textens mening. Översättningen bör inte heller inkludera nutida språkliga eller kulturella fenomen som förändrar den ursprungliga historiska kontexten. En god översättning måste därför 23 balansera någonstans mellan dessa ytterligheter. Den formella ekvivalensen riskerar, enligt de 24 Waard, att skapa en felaktig förståelse eller en osäkerhet kring betydelsen av texten. Funktionell ekvivalens lägger därför mer fokus på målspråket och mottagaren av översättningen än vad den formella gjort. Den funktionella ekvivalensen fokuserar mindre på ordens direkta betydelse och mer på den mening som orden förmedlar. Grundtextens budskap är det som ska nå fram på målspråket 25 och på så sätt bibehålls trohet mot grundtexten. Sedan Nidas arbete med funktionell ekvivalens har flera teorier uppstått som fokuserar på olika nivåer av översättning. Båda de ideal som presenterats ovan har fokus nära texten, dess ord, syntax och mening. Inom diskursanalys lyfts aspekter som går bortom själva texten och fokuserar på kommunikation, form och innehåll, samt textens situation och kultur. Relevansteorin levererar en 21 Jan de Waard, Chronology, typology and the history of Bible translation, i Translation: An International Encyclopedia of Translation Studies. Vol 3. Utg. Harald Kittel m.fl. (Handbooks of Linguistics and Communication Science, 26.3; Berlin & Boston: de Gruyter, 2011), 2340-2344, 2342. 22 Stanley E. Porter, Assessing Translation Theory: Beyond Literal and Dynamic Equivalence, i Translating the New Testament, utg. Stanley E. Porter och Mark J. Boda (Grand Rapids: Eerdmans, 2009), 117 145, 123. 23 de Waard och Nida, From One Language to Another, 9. 24 de Waard, Chronology, typology and the history of Bible translation, 2343. 25 Porter, Assessing Translation Theory, 125-126.!12

kritik mot språket som en form av direkt kommunikation. Den lyfter fram hur språket är en ofullständig representation av mening och att detta måste tas i beaktande. Hur synen på språk och vad det förväntas förmedla då grundtexten skrevs och hur motsvarande syn ser ut idag kan knappast förväntas vara lika. Därför måste översättaren vara observant på vilken relevans ord och meningar verkar ha i grundtexten. 26 Inget av dessa bidrag lägger fram någon metod för hur översättning bör påverkas av teorierna utan försöker lyfta diskussionen till en mer teoretisk nivå som ska bidra med förståelse för översättning och dess problematik. Under 1990-talet har fokus allt mer riktats mot den maktposition som översättaren befinner sig i. Även om de vanligare formerna av översättningar, de formella och funktionella ekvivalenserna, framstår som objektiva finns det subjektiva drag hos dem som förbigåtts. Den postkoloniala kritiken har riktats mot det faktum att strävan efter att nå ett flytande och begripligt målspråk, främst inom funktionell ekvivalens, ofta resulterat i att kulturella skillnader mellan grundtextens samtid och översättningens suddats ut. Fokus har legat på den nutida läsarens förståelse och därför har kulturella skillnader, som kan vara svårförståeliga för en nutida läsare, slätats över eller helt försvunnit. Fokus riktas också mot översättaren och beställaren av översättningen samt vilka skäl som ligger bakom översättning. En översättning uppstår alltid i en särskild kontext och det finns 27 alltid en risk, menar kritikerna, att översättningen blir ett maktmedel. Slutligen har vi det översättningsideal som provöversättningen utgått ifrån, moderat funktionell ekvivalens. Den är en liten tillbakagång från den funktionella ekvivalensen och försöker i större utsträckning behålla exempelvis grundspråkets bildspråk. Detta ideal har tagit intryck av den postkoloniala kritiken och därför strävar dessa översättningar efter att det som är främmande för en nutida läsare inte bör suddas ut, uttryck för grundtextens kulturella sammanhang ska få finnas kvar 28 och inte anpassas för en nutida västerländsk förståelse. En medvetenhet om översättningars makt kan också kopplas till kritiken mot de strukturer som ger män företräde och makt över kvinnor. Här har könsinkluderande översättningar försökt råda bot på det dödläge som uppstått då översättningar varit trogna mot en grundtext som formulerats i en kultur där män haft stor makt över kvinnor och 29 där både textens innehåll och språk påverkats av detta faktum. 26 27 28 29 Porter, Assessing Translation Theory, 131-136. Porter, Assessing Translation Theory, 139-142. Protokoll från bibelsällskapets styrelse (2012-11-12). Bilaga 63, 3-5. Scholtz, The Bible as Men s Word?, 6.!13

2.2 Könsinkluderande språk Bakgrunden till könsinkluderande bibelöversättningar har sin upprinnelse i den feministiska rörelsen och dess kritik av språket som maktmedel. Därför kommer jag börja i denna bakgrund. Därefter presenterar jag kort några könsinkluderande översättningar på engelska samt en på tyska för att visa på variationer i syfte och tillvägagångssätt. Till sist nämner jag något av den kritik som riktats mot könsinkluderande bibelöversättningar för att illustrera de olika nivåer av översättningarna kritiken riktar sig mot samt hur laddad frågan är. 2.2.1 Feministisk kritik av språket Den feministiska kritiken av språket följer framförallt två spår, enligt Deborah Cameron, feministisk lingvist. Båda grundas i uppfattningen att språket är präglat av patriarkala strukturer, dvs. strukturer som värderar mannen högre än kvinnan, och som därmed är bärare av sexism. Det ena spåret, determinister, är det mer radikala som betonar språkets beskrivande funktion och därmed dess skapande av verklighet eller verklighetsuppfattningar. 30 De menar att eftersom språket är sexistiskt skapar och återskapar det en sexistisk verklighet. När språket t.ex. utgår från mannens perspektiv måste användaren av språket anta ett manligt perspektiv för att kunna uttrycka sig. För att komma ur denna onda cirkel behövs helt nya ord, nya sätt att sätta ord på verkligheten som inte förutsätter kvinnors underordning men som samtidigt synliggör sexismen. Detta ska i förlängningen leda till en uppgörelse med det sexistiska samhället i stort och befria kvinnor från språkligt förtryck. Viktiga företrädare för denna fåra är Dale Spender, Mary Daly, samt Deborah Cameron själv. Det andra spåret, reformister, går inte riktigt lika långt i sin analys. De instämmer med att språket präglas av patriarkala strukturer men menar att språket snarare är ett symptom på ett sexistiskt samhälle än en skapare av detsamma. Alltså behöver inte språket i grunden förändras utan snarare anpassas till den alltmer jämlika verklighet som den refererar till. Företrädare för denna syn är bl.a. Casey Miller och Kate Swift. 31 Det finns några olika strategier för att tillämpa könsinkluderande språk, enligt Ivarsson. Dels kan neutralt språk användas. Med det menas ord och uttryck som är helt könsneutrala och ospecificerade och på så sätt kan inkludera både kvinnor och män. En annan strategi är att använda balanserat språk. Det betyder att språket ska spegla mångfalden, i detta fallet bör både kvinnor och män omnämnas när de förekommer tillsammans. Ett tredje sätt är att använda emancipatoriskt 30 31 Deborah Cameron utg., The Feminist Critique of Language: A Reader (London: Routledge, 1990), 12-14. Deborah Cameron, Feminism and Linguistic Theory (London: Macmillan, 1992), 102.!14

språk. Det är att skapa nya ord och uttryck som därmed inte redan kopplar kön till föreställningar 32 om olika roller. 2.2.2 Könsinkluderande språk i bibelöversättningar När det kommer till bibelöversättning har den feministiska kritiken av språket riktat sig mot flera olika aspekter på texterna. Kritiken grundas i en medvetenhet om att texterna tillkommit i en patriarkal kultur vilket färgat av sig på texterna, både språkligt och innehållsmässigt. Eftersom män till största delen varit de aktiva i att skriva, redigera och sprida texterna är det följaktligen mäns perspektiv på berättelser, tro och Gud som reproducerats. 33 Könsinkluderande översättningar har på olika sätt försökt förhålla sig till denna syn på grundtexten, genom att synliggöra de patriarkala dragen, genom att försöka ta bort eller skriva om dem, samt genom att på olika sätt inkludera kvinnor i texten. Den första någorlunda könsinkluderande bibelöversättningen på engelska kom redan 1930. 34 Den är översatt av Adolph Ernst Knoch och kallas Concordant Version. Knoch ersatte den generiska användningen av man med human för att på så sätt inkludera kvinnor och barn. Han hade knappast någon sorts feministisk grundsyn på texten, utan för honom var det historisk-grammatiska 35 krav på texten som ledde honom till denna slutsats. Det första materialet som mer genomgående berörde könsinkluderande språk var ett lektionarium, An Inclusive Language Lectionary, som kom 1983. Där används inga maskulina termer där både män och kvinnor åsyftas. De skäl som framfördes till dessa översättningar är dels att revideringarna behövs utifrån det samhälle som människor lever i idag, dels att texternas språk är metaforiskt och därför behöver förändras för att få 36 samma betydelse. Det blev startskottet för ett stort antal könsinkluderande översättningar. En av de första var New Revised Standard Version som kom 1989. Den kom att tillämpa könsinkluderande språk på människor men inte på Gud. 1995 kom The New Testament and Psalms: An Inclusive Version där översättarnas mål var att undvika alla könsspecificerade ord som inte är kopplade till historiska personer. De valde t.ex. att uppfinna ett nytt begrepp för Gud: father-mother, ett tydligt 32 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 18. 33 Anders Runesson, Kvinnor, män och makt i det antika samhället och den tidiga kyrkan, i Jesus och de första kristna. Inledning till Nya testamentet, utg. Dieter Mitternacht och Anders Runesson (Stockholm: Verbum, 2006), 135-147, 135. 34 Könsinkluderande översättningar har förekommit tidigare, t.ex. redan i Septuaginta där det hebreiska ordet för söner ofta översatts med det grekiska ordet för barn. 35 Charles H. Cosgro, Explorations and Responses, the First Attempt to Use Gender-inclusive Language in English Bible Translation, JES (1993): 263-268, 267. 36 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 28.!15

exempel på emancipatoriskt språk. Året därpå kom ännu en könsinkluderande översättning av NT och Psaltaren: New International Version; Inclusive Language Edition. Denna översättning mötte stort motstånd i Storbritannien och släpptes därför igen på den amerikanska marknaden 2002. Här översattes manliga pronomen som även kan syfta på kvinnor med ord som person eller anyone, ett exempel på neutralt språk. 2006 kom en tysk översättning, Bibel in gerechter Sprache, som är en av de översättningar som gått längst i tillämpande av könsinkluderande språk. Gudsnamnet fick i noterna en mängd olika alternativ, från både manliga och kvinnliga begrepp till Adonaj eller Gud den evige, alltså både neutralt och balanserat språk. Genom att erbjuda flera alternativa 37 översättningar inbjuds läsaren att själv reflektera över översättningsproblematiken. Könsinkluderande översättningar har ofta mött starka reaktioner, både positiva och negativa. Bibelöversättningar och könsinkluderande språk är båda ämnen som berör människor och i många fall har diskussionerna blivit vassa, för att inte säga aggressiva. I andra fall har översättningarna helt enkelt inte bemötts alls eftersom de ansetts irrelevanta. Kritik som könsinkluderande översättningar mött har bl.a. varit att de förvränger Guds ord till förmån för moderna ideal. Många gånger handlar kritiken av könsinkluderande översättningar om att översättningarna har tvingat in texten i en förutbestämd politisk agenda där allt som strider mot denna agenda rensas bort. För kritikerna handlar detta alltså om en motsättning mellan att följa Bibelns sanna innehåll eller att tvinga in texten i moderna tankemönster. 38 de Waard och Nida, företrädare för den funktionella ekvivalensen, menar att det är viktigt att behålla de kulturella skillnader som finns i texten. The biblical culture was also a male-oriented culture, and to try to rewrite the Scriptures in so-called inclusive language introduces cultural anachronisms and serious contextual distortions. Vidare skriver de att en översättning inte ska harmonisera textens innehåll med nutida historiska eller vetenskapliga perspektiv. 39 Nyanserad kritik har riktats mot könsinkluderande översättningar där det könsinkluderande perspektivet överlag ses som något positivt men där det i några översättningar gått för långt så att översättningen förvränger grundtexten. T.ex. menar John W. Harris, enligt Ivarsson, att översättningen Father-Mother är en felöversättning eftersom detta begrepp inte kan ha avsetts i den ursprungliga kommunikationssituationen. 40 Kritiken kan också röra vilka teologiska betydelser och värden som riskerar att försvinna i en könsinkluderande översättning. En recensent menade att The New Testament and Psalms: An Inclusive Version hade många fördelar men att dess 37 38 39 40 Scholtz, The Bible as Men s Word?, 8-11. Scholtz, The Bible as Men s Word?, 14. de Waard och Nida, From One Language to Another, 24. Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 34.!16

uteslutande av begrepp som fader för Gud och son för Jesus skapar mer förvirring än det löser problem och att viktiga innehållsliga aspekter av texten därmed går förlorade. Vi har nu sett vad som ligger till grund för könsinkluderande översättningar, den feministiska kritiken av språket, vilka olika konsekvenser denna kan få, från neutralt till emancipatoriskt språk, samt vilka positiva och negativa reaktioner dessa översättningar mött. Hur förhåller sig då provöversättningen till allt detta? Vilka teorier ligger till grund för deras användande av könsinkludering? Vilken typ av könsinkluderande språk har använts? 3 Könsinkluderande språk i provöversättningen av Galaterbrevet 3.1 En ny provöversättning 2015 Fram till och med arbetet med Bibel 2000 har staten beslutat om och finansierat de svenska bibelöversättningarna. Idag har staten gett i uppdrag åt Svenska Bibelsällskapet att ansvara för nya bibelöversättningar. 41 Bibelsällskapet utgörs av en styrelse och ett ekumeniskt huvudmannaråd med representanter från de flesta större samfund i Sverige samt från regering, Svenska Akademien och 42 förläggare. Under 2012 hade Svenska bibelsällskapets översättningsenhet gjort efterforskningar bland huvudmännen men inte kunnat utröna huruvida en ny översättning av Nya testamentet var önskvärd. Därför beslutades att enheten skulle göra en mindre provöversättning som sedan skulle kunna utvärderas av huvudmännen och därefter ligga till grund för en översättning av hela nya testamentet. Eftersom Svenska Bibelsällskapet fyller tvåhundra år 2015 sågs det som en lämplig tid att presentera provöversättningarna. 43 Provöversättningarna är alltså inte tänkta att vara färdiga delar av en framtida översättning utan snarare en sorts diskussionsunderlag för huruvida en nya 44 översättning behövs och hur de provöversättningar som gjorts i så fall skulle tas emot. Provöversättningen av Galaterbrevet gjordes av exegeten docent Jonas Holmstrand tillsammans med författaren professor Jesper Svenbro. 45 41 När tiden var inne, 8. 42 Huvudmannaråd. Svenska Bibelsällskapet. http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/organisation/ huvudmannarad/. 43 Protokoll från bibelsällskapets styrelse (2012-11-12). Bilaga 63, 1. 44 När tiden var inne, 9. 45 När tiden var inne, 16.!17

Inför påbörjandet av arbetet med provöversättningarna gjordes några ställningstagande gällande översättningsteori och principer för översättning. Bibelsällskapets styrelse ansåg det vara av vikt att redan innan översättningsarbetet sattes igång, bestämma vilken typ av översättning den skulle vara och vilka principer som skulle ligga till grund. Översättningsteoretiskt lägger sig bibelsällskapet nära den modell som kallas moderat funktionell ekvivalens. Målet är att skapa en översättning som ligger närmare en ordagrann betydelse i grundtexten än den funktionella ekvivalensen men också i större grad behåller grundtextens bildspråk och metaforer för att inte sudda ut de kulturella skillnaderna mellan dagens Sverige och textens ursprungskultur. 46 I september 2013 gjordes några förtydliganden gällande det övergripande målet för översättningen samt några specifika direktiv gällande språkdräkten. Målet för översättningen är: ( ) en översättning som tar hänsyn till det aktuella forskningsläget i både textkritik och tillkomsthistoria generellt, drar nytta av den växande kunskapen om de olika antika sociala, politiska och religiösa miljöer, i vilka de nytestamentliga skrifterna kom till och får en språkdräkt av 'idiomatisk, begriplig, naturlig nutida svenska' - men med något större frihet att bevara särdragen i grundtexten, vare sig det beror på språkvanor (t ex bildspråk) eller 47 kulturmiljö. Detta kompletterades med några mer specifika direktiv gällande språkliga uttryck. Översättningen ska bevara ursprungliga uttryck i så stor mån det är möjligt på begriplig svenska för att inte gå miste om inombibliska associationer, metaforer ska gärna översättas på ett sätt som ger likvärdig effekt på nutida läsare, rytmen i språket ska återspeglas i översättningen, språket ska vara så modernt och begripligt som möjligt, och översättningen ska låta uttryck för en främmande kultur så kvar i texten. Till detta läggs också ett direktiv om könsinkluderande språk. Jag återger det i sin helhet: Könsinkluderande språk. `Bröder, adelphoí, bör i många sammanhang återges `bröder och systrar`, till exempel i Fil 1:12, 3:1, 13, 4:1, 8, 21; det framgår klart att kvinnorna Evodia och Syntyke i 4:2 är inkluderade i Paulus tilltal i Fil. Detsamma gäller `barn` eller `söner och döttrar` i stället för `söner`, hyioì. Det första de flesta i dag hör vid `söner` är inte längre `till skillnad från slavar` utan `till skillnad från döttrar`. Här har NT 81 ofta gått längre i trohet mot grundtextens ordval än 1917. Därmed får många ställen en annan innebörd i dag 46 47 Protokoll från bibelsällskapets styrelse (2012-11-12). Bilaga 63, 4-5. Protokoll från bibelsällskapets styrelse (2012-11-12). Bilaga 63, 6.!18

än när de skrevs, till exempel Rom 8:14-15 (`barn`, `barnaskap` 1917 men `söner`, `söners 48 rätt` NT 81). Detta utvecklas i förord och inledning till provöversättningen. Där står att (d)irektivet hör direkt samman med den överordnade uppgiften att översättningen så långt som möjligt ska ha samma 49 innebörd som grundtexten hade när den skrevs. Här framgår inte vilka teorier som Bibelsällskapet haft som grund för beslutet att tillämpa könsinkluderande språk, vid sidan av de översättningsteoretiska. Syftet verkar främst vara att behålla troheten mot textens ursprungliga betydelse snarare än en medveten strävan efter att inkludera eller synliggöra kvinnor i texten. Några tydligt formulerade principer för hur könsinkluderande språk skulle tillämpas i översättningarna har heller inte funnits. 50 Det verkar som att det varit upp till översättarna att själva resonera sig fram till hur texterna skulle påverkas av könsinkluderande språk. Översättningarna har dock godkänts av Bibelsällskapets styrelse vilket borde betyda att Bibelsällskapet ser dem som goda tillämpningar av 51 könsinkluderande språk. Även om inga specifika direktiv för könsinkludering funnits för prov- översättningen har den påverkats på olika sätt av könsinkluderande språk. Hur den påverkats, och vilka andra alternativ som föreligger, ska vi se närmare på härnäst. 3.2 Provöversättningens behandling av könsinkluderande språk 3.2.1 Utförande av analys Jag har valt att lägga upp min analys så att ställen som har samma ord i grundtexten och på något sätt kopplas samman med könsinkluderande språk delats in i grupper. Dessa har i sin tur delats in under tre övergripande rubriker. För varje grupp börjar analysen med en analys av det grekiska ordet och vilken betydelsepotential det har, därefter presenteras några exempel på förekomster i Galaterbrevet och vilken kontext dessa förekommer i. Därefter följer ett resonemang kring hur ställena påverkats eller kunde ha påverkats av könsinkluderande språk och hur väl det stämmer överens med Ivarssons översättningsprinciper. 48 49 50 51 Protokoll från bibelsällskapets styrelse (2012-11-12). Bilaga 63, 6-7. När tiden var inne, 9-10. Detta bekräftas av översättningsdirektor Mikael Winninge i ett privat e-mail den 1 december 2015. När tiden var inne, 17.!19

3.2.2 Relativt givna översättningar Jag börjar med en översikt över några ställen där könsinkludering inte är aktuellt för att visa på var gränsdragningen för könsinkluderande språk går. Därefter presenterar jag kort ett begrepp som är kopplat till Gud. Detta har varit föremål för mycket diskussion och könsinkluderande översättningar har hanterat det på olika sätt. Provöversättningen har valt att inte låta det påverkas av könsinkluderande språk. 3.2.2.1 Ställen där könsinkludering inte är aktuellt Det finns fall där könsinkluderande språk inte behövs eller skulle direkt motverka sitt eget syfte. Exempel på sådana fall är där uppenbart manliga personer benämns med maskulina pronomen. Att ta bort dessa pronomen eller ersätta dem med könsneutrala skulle bara skapa förvirring och dessutom osynliggöra män i texten. Två exempel på män som har fått behålla maskulina pronomen i Galaterbrevet är Petrus/Kefas och Abraham. Gal 1:18 ἱστορῆσαι Κηφᾶν καὶ ἐπέµεινα πρὸς αὐτον för att tala med Kefas, och jag stannade hos honom Gal 3:6 Καθὼς Ἀβραὰµ ἐπίστευσεν τῷ θεῷ, καὶ ἐλογίσθη αὐτῷ εἰς δικαιοσύνην Se på Abraham - Han trodde på Gud, och därför räknades han som rättfärdig Jesus benämns också som han genom hela texten. Det finns könsinkluderande översättningar på engelska som har valt att inte använda maskulina pronomen för Jesus, särskilt efter uppståndelsen. Detta skulle varit möjligt också i den svenska översättningen då pronomenen hade fått ersättas med egennamnet Jesus. Detta skulle dock ha lett till många upprepningar vilket gett en märklig text. För de allra flesta är det troligtvis inget problem att benämna Jesus med maskulina pronomen eftersom 52 han enligt bibeltexterna, tradition och historieskrivning är en man. För att koppla dessa båda exempel till Ivarssons översättningsprinciper så faller de in under översättningsprincip ett. Könsbestämningarna får anses vara avsedda i den ursprungliga kontexten och ska därför också synas i översättningen. 52 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 81.!20

3.2.2.2 (Gud) fader πατήρ (pate r) Ordet har betydelsen fader, främst i fysisk mening, men också i betydelsen stamfader eller förfader, som en vördnadsfull benämning på en aktad äldre man eller som upphovet till något. Ordet används också som en titel för Gud som anses vara fader till allt såsom dess skapare, men särskilt till Jesus och de jesustroende. Gal 1:1 och 1:3 θεοῦ πατρὸς Gud fadern Här används ordet πατήρ som en titel. Gal 4:6 αββα ὁ πατήρ Abba! Far! I detta ställe finns förutom det grekiska ordet πατήρ också ett ord som är infogat från arameiskan: αββα, vilket har samma betydelse som det grekiska ordet men som kan visa på församlingarnas flerspråkighet och är ett ord som eventuellt ligger närmare vissa av dessa läsares/lyssnares 53 54 vardagsspråk. För andra upplevdes det troligen främmande och märkvärdigt. Paulus sammanför 55 församlingens flerspråkighet genom att använda uttrycket på både arameiska och grekiska. Sammanhanget rör hur de jesustroende är Guds söner och döttrar och att Gud därför sänt sin sons ande till dem. Anden gör detta utrop som är riktat tillbaka till Gud själv. Gal 4:2 ἄχρι τῆς προθεσµίας τοῦ πατρός fram till den tidpunkt som hans far har bestämt Här beskrivs en fiktiv far som väntar med att lämna över arvet till sitt barn tills tiden är mogen. Det är svårt att här säga om denna exempelperson borde vara en man eller inte. Troligtvis var det företrädesvis män som hade möjlighet att lämna arv efter sig och i så fall borde denna kulturella skillnad synas i texten enligt målet att inte sudda ut kulturella skillnader. 56 Dessutom är detta en metafor som ska syfta på Gud i fortsättningen, vilken benämns som far i texten. 53 54 55 56 Richard N. Longenecker, WBC vol 41: Galatians (Nashville: Nelson, 1990), 174-175. Sam K. Williams, ANTC: Galatians (Nashville: Abingdon, 1997), 112. Peter Oakes, Galatians (Grand Rapids: Baker Academic, 2015), 138. När tiden var inne, 16.!21

När det kommer till maskulina titlar på Gud är läget något mer komplicerat än exemplen ovan. Även om Gud historiskt benämns i manliga termer är det mindre uppenbart vilket kön Gud borde benämnas med, om något alls. Ord för Gud, könsbestämda eller inte, är i sig en enorm teologisk fråga som jag inte kommer gå närmare in på här. Några könsinkluderande engelska översättningar har valt att ta bort ordet far för Gud och presenterat följande alternativ: bara God, God the Father-Mother, Abba God, your loving God etc. För den svenska över-sättningen föreligger tre alternativ för en eventuell könsinkluderande översättning: att använda andra släktskapsord t.ex. det balanserade: far och mor eller det neutrala: förälder, att bara skriva ut Gud utan fadersbegreppet eller att skriva Gud med något tillägg såsom vår Gud, kärleksfulle/a Gud 57 etcetera. Provöversättningen har valt att behålla titeln far för Gud, varför vet vi inte. Ivarssons översättningsprinciper ger oss här ingen vägledning för om ordet behöver könsinkluderas eller inte eftersom Gud inte kan delas in i kön på samma sätt som människor i texten. Hans egen ståndpunkt är dock att alternativen ovan antingen låter alltför konstlade eller att alltför mycket av ordets 58 betydelsepotential går förlorat. 3.2.3 Översättningar som påverkats av könsinkluderande språk 3.2.3.1 Bröder eller bröder och systrar ἀδελφός (adelfos) Ordet har betydelsen broder, antingen en broder som hör till den egna familjen eller en metaforisk andlig broder, dvs. en annan jude eller jesustroende. Den andra betydelsen av ordet, metaforisk broder, har Paulus troligtvis tagit över från den judiska kontexten där andra judar kunde kallas ἀδελφός som en sorts religiös titel. Jesus kallar i flera evangelier sina åhörare för ἀδελφός och använder ordet för att beskriva lärjungarnas förhållande till varandra. Ordet användes även i den antika världen i stort men oftast inom religiösa grupper. 59 Paulus använder mycket ofta ordet som en 60 titel på andra jesustroende, inte mindre än 122 gånger i de äkta Paulinska breven. Ordet finns också i femininum, ἀδελφή, och betyder då syster. Paulus använder ordet för syster för specifika kvinnor i en församling (Rom 16:1; 1 Kor 7:15; Filemon 2) men alltid maskulinum för en grupp jesustroende. Detta tyder på, enligt Rosemary Canavan, att trots att Paulus använder maskulinum 57 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 78. 58 Ivarsson, Evangelium enligt Markus och Maria, 78. 59 von Soden, ἀδελφός, TDNT 1:144-146. 60 Reidar Aasgaard, `My Beloved Brothers and Sisters!` Christian Siblingship in Paul. (Wiltshire: T&T Clark International, 2004), 3.!22