Rapport 2017:07 Inventering av skyddsvärda träd i Åmåls kommun, 2016
Rapportnr: 2017:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Jonas Mattsson, Calluna AB Foto: Jonas Mattsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturavdelningen Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. - 2 -
Innehåll Innehåll - 3 - Bakgrund - 4 - Metod och material - 5 - Resultat - 6 - Diskussion - 8 - Litteraturförteckning - 11 - Bilaga 1-12 - Bilaga 2-13 - - 3 -
Bakgrund I dagens kulturlandskap är skyddsvärda träd ovanliga och har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. De ska därför betraktas som mycket värdefulla element i landskapet som bör bevaras. Som ett första steg i arbetet med att bevara dem genomförs en kartläggning av förekomster av skyddsvärda träd inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Fokus ligger på särskilt skyddsvärda träd i södra Sveriges kulturlandskap. Inom åtgärdsprogrammet är fem trädmiljöer speciellt viktiga inom skötsel- och bevarandeplaneringen: Grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, parker och kyrkogårdar, alléer och andra vägnära träd samt hamlade träd. Syftet med inventeringen är att hitta så många skyddsvärda träd i kulturlandskapet som möjligt. Arbetet med att bevara och vårda särskilt skyddsvärda träd bidrar till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Levande skogar. I Åmåls kommun förekommer majoriteten av de särskilt skyddsvärda träden i anslutning till bebyggelse i parkmiljöer eller kyrkogårdar. Många står dock även i kultiverade- och naturliga betesmarker. Längs vägkanterna återfinns också en del skyddsvärda träd som då oftast står ensamma. Detta gäller både vägar i skogsmiljöer och i det helt öppna odlingslandskapet. Flertalet skyddsvärda träd står på privat tomtmark i Åmåls kommun och har därför inte kunnat inventeras. Det faktiska antalet skyddsvärda träd i denna rapport bedöms därför vara ungefär 20-30 procent högre än det angivna antalet om träden på tomtmark inkluderats. - 4 -
Metod och material Som ett förberedande arbete granskades äldre inventeringar för att lokalisera områden där sannolikheten är hög att hitta särskilt skyddsvärda träd. Ängs- och betesmarksinventeringens databas TUVA samt lövskogsinventeringen för Åmåls kommun söktes igenom. Tidigare inventeringar av skyddsvärda träd utförda av Trafikverket och Länsstyrelsen kontrollerades. Resultatet av alla sökningar lades in som ett GIS-skikt i kartan över Åmåls kommun. Alla lövskogsobjekt och ängs- och hagmarksobjekt där skyddsvärda träd förkommit enligt tidigare uppgifter besöktes. Utöver besöken i dessa utpekade områden bestod fältarbetet i att köra längs alla heldragna vägar i vägkartan och inventera alla skyddsvärda träd som påträffades enligt givet fältprotokoll (se bilaga 1). Med särskilt skyddsvärda träd avses i denna inventering: Jätteträd; träd med en diameter 1 m (314 cm i omkrets) på det smalaste stället under brösthöjd Hålträd; träd med en diameter 40 cm och hålighet > 30 cm eller ner till marken Träd med 1 rödlistad art Hamlade träd; om de fyller kriterierna ovan eller om de är senvuxna (äldre än 140-200 år beroende på trädslag) och en diameter 40 cm eller har hålighet >10 cm Enligt anvisning har naturreservat inte besökts förutom naturreservatet Stora och Lilla Bräcke. Sex vägar med en vägbom eller vägar som på annat sätt varit avspärrade har inte körts. Skyddsvärda träd som stod på tomtmark eller i tätort inventerades inte. Träd som inventerats tidigare av länsstyrelsen inkluderades inte i denna inventering. I fältarbetet inventerades också alléer utmed enskilda vägar och på kyrkogårdar enligt givet fältprotokoll för alléer (se bilaga 2). Alléer definieras som en rad av minst fem vuxna lövträd (> 20 cm diameter i brösthöjd) som har planterats i en rad och som står längs en väg eller i ett öppet landskap. De träd i alléerna som nådde upp till kriterierna för ett skyddsvärt träd har inventerats med protokollet för skyddsvärda träd. Fältarbetet genomfördes i november månad 2016 när löven var fällda. Därför var sikten bättre och skyddsvärda träd kunde lättare upptäckas i lövskogsmiljöer. Inventeringsområdet baseras på indelningen i 5 x 5 kilometer stora ekonomiska kartblad. Totalt inventerades ungefär 25 kartblad. Omkretsen på de skyddsvärda träden mättes med ett skogshuggarband. Trädens lokalisering bestämdes med en GPS och noggrannheten var 5-10 meter. Indikatorarter inventerades översiktligt och främst arter som ingick i fältprotokollets lista eftersöktes. - 5 -
Resultat Antal skyddsvärda träd Totalt inventerades 228 särskilt skyddsvärda träd varav 129 var så kallade jätteträd med en brösthöjdsdiameter på > 1 meter. De 5 grövsta träden hade en brösthöjdsdiameter på >1,6 m (>5 meter i omkrets). Träd som bedömdes vara jätteträd på avstånd men som visades sig vara under 1 meter i brösthöjdsdiameter inkluderades också. Sammanlagt registrerades 14 hamlade träd och 30 träd med stora hål (>30 cm i diameter). Några av träden med stora hål är samtidigt jätteträd. Ek är det dominerande trädslaget och utgör 46 % av alla inventerade träd. Det näst vanligaste trädslaget är ask som utgör 25 % av alla inventerade träd följt av lind (12 %). Tabell 1. Antalet inventerade träd i Åmåls kommun uppdelat efter trädslag. Trädslag Antal Ek 104 Ask 56 Lind 28 Lönn 17 Asp 6 Björk 5 Sälg 4 Alm 2 Bok 2 Kastanj 1 Lärkar 1 Sötkörsbär, Fågelbär 1 Popplar 1 Vitalitet Huvudparten (78,1 %) av alla inventerade träd bedömdes vara friska eller ha en minskad vitalitet där max 50 % av trädkronan var död. 19,7 % bedömdes ha en klart försämrad vitalitet (20-50 % av kronan lever). Resterande 2,2 % bedömdes vara döende träd. Askarna utgjorde den största delen (48 %) av gruppen klart försämrade och döende träd. - 6 -
Hålträd Många av träden (39,9 %) hade någon form av hålighet. Vanligast var små hål (<10 cm i diameter) som fanns i 17,5 % av alla träd. Medelstora hål (10-30 cm i diameter) fanns i 9,2 %. Stora hål (>30 cm i diameter) fanns i 13,2 %. Hot De flesta skyddsvärda träden (84,6 %) i Åmåls kommun bedömdes inte vara hotade av avverkning, igenväxning, stormskador eller någon annan hotfaktor. Av de träd som ändå bedömdes vara hotade (15,4 %) var igenväxning det vanligaste hotet. Behov av frihuggning Majoriteten (86,8 %) av alla inventerade träd bedömdes stå i en såpass öppen miljö att de inte är i något behov av frihuggning. I flera fall bygger detta antagande på att den nuvarande hävden fortgår. En mindre andel av träden (13,2 %) bedömdes behöva frihuggas då beskuggningen av omgivande träd uppskattades vara för hög idag, eller kommer att bli för hög i framtiden. De flesta av dessa bedömdes behöva frihuggas i framtiden (>10 år). Alléer Totalt 44 alléer registrerades och de flesta finns i ett öppet eller delvis öppet landskap i anslutning till bebyggelse. 39 % av alléerna hade någon form av barkskador. En av de mest värdefulla alléerna finns vid Strömsberg strax väster om Tösse. Allén är dubbelsidig och består av totalt 67 träd där majoriteten är lönn. Flera av lönnarna är särskilt skyddsvärda träd med antingen stora håligheter eller en grov stam. Här finns också gulvit blekspik (VU) på flera träd. Artfynd Totalt registrerades 6 indikatorarter i Åmåls kommun och av dessa är två arter rödlistade. Den absolut vanligaste indikatorarten var laven gulvit blekspik (rödlistad som sårbar (VU)) som hittades på 21 skyddsvärda träd. Den växte framförallt på ask och påträffades i tämligen stor omfattning på lokalerna Forsbacka (Golfklubb), Lilla bräcke och Edsleskogs skola. Tabell 2. Registrerade indikatorarter i Åmåls kommun Grupp Vetenskapligt namn Svenskt namn Antal fynd Lavar Sclerophora nivea Gulvit blekspik 21 Lavar Sclerophora spp. Blekspikar 2 Lavar Arthonia vinosa Rostfläck 1 Mossor Homalothecium sericeum Guldlockmossa 5 Mossor Neckera complanata Platt fjädermossa 1 Svampar Laetiporus sulphureus Svavelticka 2-7 -
Diskussion Stora delar av Åmåls kommun består av barrskogsmiljöer i en kuperad terräng med flera mindre sjöar mellan höjderna i landskapet. I den östra delen av kommunen tar Vänern vid där många mindre öar och skär finns. Lövskogsmiljöer förekommer på spridda geografiska platser och arealen på dessa är oftast små till medelstora. Öppna jordbrukslandskap uppträder allmänt i kommunen. Ofta finns det bebyggelse i anslutning till dessa öppna jordbrukslandskap. De flesta skyddsvärda träd har registrerats i parkmiljöer, längs vägkanter, på kyrkogårdar och i betesmarker. En grov lind (382 cm i omkrets) på kyrkogården i Fröskog. Värdekärnor Denna inventering har resulterat i utpekandet av områden med flertalet riktigt grova träd, hålträd, död exponerad ved och hamlade träd vilket ger en hög potential för biologisk mångfald. För att bevara och värna om dessa områden är det viktigt med information, samråd, rådgivning och även uppföljningsarbete. - 8 -
Områden som är speciellt rika på skyddsvärda träd i Åmåls kommun är följande: Känsbyn (TUVA objekt) I betesmarkerna finns grova ekar, askar och björkar varav några har stora håligheter. Fröskog Här finns bl.a. 3 riktigt grova jätteekar med en stamomkrets på ungefär 8 meter samt flertalet andra grova ekar, lindar och askar. Gulvit blekspik (VU) finns i området. Ånimskogs gård (TUVA objekt) En grov ek på närmare 6 meter i omkrets samt ytterligare 10 särskilt skyddsvärda träd och rikligt med andra ekar som är på väg att bli jätteträd i omgivningen. Edsleskogs skola och Bräcke ängar Här finns grova ekar, askar och hålträd. Gulvit blekspik (VU) finns också i området. Lindheden Flertalet grova ekar står här i hassellundsmiljö i en sluttning som vetter ner mot Knarrbysjön i öster. Forsbacka (i anslutning till golfbanan) Grova gamla askar och almar där många av askarna har riklig förekomst av den rödlistade laven gulvit blekspik (VU). Flera träd är dessutom hamlade. Strömsberg och Vitlanda Hålträd av lönn, lind, och ask. Flera ingår i en allé med totalt 67 träd. Gulvit blekspik (VU) förekommer. Gulvit blekspik (VU) på ask, Forsbacka. - 9 -
De flesta skyddsvärda träden är friska eller har endast en något minskad vitalitet. Dock hade flertalet av de inventerande askarna en klart försämrad vitalitet och i många fall berodde detta sannolikt på askskottssjuka vilket är ett angrepp av en sporsäckssvamp. Dödligheten hos askar som drabbats är hög och insjuknandet går relativt snabbt. Hotbilden mot träden i Åmåls kommun består främst av igenväxning och askskottssjukan. Även stormskador bedöms vara ett hot mot vissa träd. Det finns svårigheter med att bedöma hur andra hotfaktorer kommer se ut i framtiden. Exempel på dessa är upphörd hävd, svamp- och insektsangrepp och avverkning. En grov ek (502 cm i omkrets) i ett gallrat och röjt bryn nära Fröskog. - 10 -
Litteraturförteckning ArtDatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se Bengstsson, V. 2014. Askskottsjuka ett fortsatt hot mot våra skyddsvärda askar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, naturvårdsenheten, Rapport 2014:17. Höjer, O. & Hultengren, S. 2003. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket. Rapport 5411. Länsstyrelsens GIS-data, VISS, http://www.viss.lansstyrelsen.se/. Lövskogsinventeringen och TUVA, ängs och betesmarksobjekt. Nitare, J. 2000. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag Karlshamn. Trafikverket, 2016. Skyddsvärda träd i Åmåls kommun. - 11 -
Bilaga 1 Fältprotokoll för särskilt skyddsvärda träd: Område: Datum: Trädslag: Latitud (N): Bricka nr (WPT): Inventerare: Omkrets (cm): Longitud (E): Miljö / Biotop Barrskog Kultiverad betesmark Allé Vägkant Blandskog Naturlig betesmark Kyrkogård Bryn Lövskog Slåtteräng Park Gräsmatta Åker / Vall Tomtmark Övrig Hävdtyp Bete Slåtter Röjning Gräsklippning Ohävd Annat Vitalitet Största hålighet Friskt eller minskad, 50% av krona lever Ingen 10-30 cm vid mark (5b) Klart försämrad, 20-50% av krona lever Liten hålighet vid / ovan mark (2ab) 10-30 cm både vid och ovan mark (5ab) Döende <20% av kronan lever <10 cm ovan mark (4a) >30 cm ovan mark (6a) Dött, stående <10 cm vid mark (4b) >30 cm vid mark (6b) Dött liggande <10 cm både vid och ovan mark (4ab) >30 cm både vid och ovan mark (6ab) 10-30 cm ovan mark (5a) Stor hålighet och lite mulm som ligger på Gammalt, senvuxet (över 200 år) marken, ingångshål når marken (7) Hot Inget Igenväxning Avverkning Annat (se kommentar) Behov av frihuggning Inget Akut (inom 2 år) Snart (3-10 år) Framtida (>10 år) Blivande jätteträd (Träd 200-313 cm, inom 500 m) Rikligt Flera Enstaka Saknas Påverkan / ingrepp Avverkning Parkskötsel Hackspettshack Barkskada, betesdjur Barrplantering Restaurering Insektsangrepp Barkskada, annat Bebyggelse/tomt Traktorkörskador Myrangrepp Dikning Väg Svampangrepp Hamling >30 år Gallring Vägbygge Nuvarande bete Hamling 10-30 år Grustäkt Vattenstörning Röjning Hamling nyligen <10 år Grävning Upphört bete Stormskadat Kraftledning Anlagd damm Trampskador Indikatorarter LAVAR Arthonia vinosa, Rostfläck Calicium adspersum, Gulpudrad spiklav Chaenotheca phaeocephala, Brun nållav Cliostomum corrugatum, Gul dropplav COLLEMA SP, GELÉLAVAR Cyphelium inquinans, Sotlav Gyalecta ulmi, Almlav Lecanographa amyla., Gammelekslav Lobaria amplissima, Jättelav Lobaria pulmonaria, Lunglav Lobaria virens, Örtlav Peltigera collina, Grynig filtlav SCLEROPHORA SP. BLEKSPIKAR Sclerophora nivea, Gulvit blekspik Åtgärdsförslag MOSSOR ANOMODON SP, BARONMOSSOR Antitrichia curtipendula, Fällmossa Homalothecium seric., Guldlocksmossa Neckera complanata, Platt fjädermossa Neckera crispa, Grov fjädermossa SVAMPAR Fistulina hepatica, Oxtungssvamp Grifola frondosa, Korallticka Laetiporus sulphureus, Svavelticka Xylobolus frustulosus, Rutskinn 1 = Enstaka 2 = Sparsam 3 = Riklig Åtgärdsförslag (Å1-6) 1. Avverka barrträd 2. Avlastningsbeskär detta träd 3. Återhamling 4. Hamla närstående träd 5. Stängsla in med betesmarken 6. Avlastningsbeskär detta och/ eller närstående träd Kommentar (K1-6) 1. Flerstammigt över brösthöjd 4. Hot: Klyvning 2. Högstubbe 5. Hot: Stormskador 3. Flerstammig från bas, omkrets på grövsta stam 6. Fd. flerstammigt Kommentar - 12 -
Bilaga 2 Fältprotokoll för alléer: - 13 -