Troja myt och verklighet

Troja Nio städer (I-IX)

Troja - citadellet

Troja II - tidig bronsålder (TB II) Brandlager Rekonstruktion

Långdistanshandel under tidig bronsålder

Troja II - tidig bronsålder (EB II) Heinrich Schliemann trodde att han funnit det homeriska Troja i lager II(g) p.g.a. de rika fynden. Senare forskning har visat att fynden är från mitten av 2000-talet f.kr. Skatten smugglades till Berlin där ryska trupper tog den vid Andra Världskrigets slut; nedsmält trodde de flesta fram till 1990-talet när den dök upp igen.

Troja VI 1600-1300 f.kr. Rekonstruktion av Troja VI till vänster och nedan. Lämningar av norra befästningsmurarna nedan till vänster. Bosättningen förstördes troligtvis av en jordbävning.

Troja VIIa Det homeriska Troja? Lämningar från lager VII i kullen i Hisarlik spänner över perioden 1300-950 f.kr. och är samtida med det sena hettiterriket och det ny-hettitiska riket. Staden var befäst med torn som var nio meter höga; grunden till ett av dem mäter 18 x 18 meter. Manfred Korfmann, som grävde på platsen 1980-2005, uppskattar att staden täckte ungefär 200 000 kvadratmeter och hade mellan fem och tiotusen invånare. Lager VIIa, som dateras till ca 1275-1240 f.kr.,associeras oftast med det homeriska Troja. Det förstördes genom brand; i de begränsade utrymmen som avtäckts har flera människoskelett och tre pilspetsar av brons påträffats. Det går varken att bevisa eller motbevisa att mykenska soldater deltog vid en av de flera dokumenterade förstörelserna av Troja VI eller VIIa. Däri ligger också fascinationen. Vad väljer DU att tro.?

Från Shelmerdine 2008, sid. 4, fig. 1:2 Det mellanhelladiska och tidigmykenska fastlandet

Den mellersta bronsåldern En förenkling av livet (som börjar redan med TH III) En arkeologiskt mindre synlig kultur Mindre bosättningar Ökad regionalisering Fortsatta interregionala kontaktnätverk, men omformulerade Hushållsnära organisation av vardagslivet Intramurala gravar Expansion i slutet av perioden: ökad synlighet i social interaktion och social tävlan (tydligare stratifiering)

Number of sites from four archaeological field surveys in the Argolid-Corinthia Berbati-Limnes: Definite (>= 2 def. sherds) 60 50 Berbati-Limnes: Total (incl. <2 def. sherds) Southern Argolid: Definite (varying definitions: >=5, >=2, all sites, >7 def. sherds) Southern Argolid: Total (incl. possible, varying definition: <5, <2, generally dated, <7 def. sherds) Phlious Basin: Definite (no given definition) Phlious Basin: Total (incl. possible, no given definition) Methana: Definite (>5 def. sherds) 40 Methana: Total (incl. possible: <=5 def. sherds, and/or generally dated sherds) 30 20 10 0 FN FN FN FN FN FN FN FN EH I EH I EH I EH I EH I EH I EH I EH I EH I EH II EH II EH II EH II EH II EH II EH II EH II EH II EH III EH III EH III EH III MH MH MH MH MH MH MH MH LH I LH I LH IIA LH IIB LH IIIA1 LH IIIA2 LH IIIB LH IIIB LH IIIC Early LH IIIC LH IIIC LH IIIC PG PG EG MG LG EA Number of sites A A A 350034503400335033003250320031503100305030002950290028502800275027002650260025502500245024002350230022502200215021002050200019501900185018001750170016501600155015001450140013501300125012001150110010501000950 900 850 800 750 700 650 600 Chronology Fig. 2. Graph illustrating the number of sites during various periods as presented in four survey publications (data from Wells, ed. 1996; Mee and Forbes 1997; Runnels et al. 1995; Casselmann et al. 2004).

Lerna Vissa platser blir genom sina fynd så viktiga att de ständigt återkommer i diskussionerna. För den helladiska bronsåldern intar Lerna en sådan ställning. Framförallt bosättningarna från de tidig- och mellanhelladiska perioderna är mycket väl dokumenterade.

Husformer

Asine Asine är utgrävt av svenska arkeologer i flera omgångar. Platsen, vid kusten av den argiviska slätten, har varit mer eller mindre kontinuerligt bebodd från slutet av neolitikum till romersk tid. Den mellanhelladiska bosättningen med tillhörande gravar är väl utforskad, bl.a. av Gullög Nordquist (bosättning) och Anne-Ingvarsson Sundström (gravar).

Tsoungiza Tsoungiza i Nemeadalen, nordväst om Mykene på Peloponnesos, beboddes under slutet av neoliticum, tidighelladisk I-II, mellahelladisk III, senhelladisk I-III. Under senhelladisk I-II var det bara några få hus på kullen. Platsen var en typisk bondgård med få invånare under denna tid. Återkoloniseringen av platsen under schaktgravsperioden ingår i ett större mönster med befolkningsökning.

Tsoungiza Husplan, rekonstruktion och keramik från senhelladisk I

Kolonna på Egina

Kolonna på Egina Monumentalbyggnad (röd) och befästningsmurar (grön) Lokalt tillverkade rullsigill

Kolonna på Egina

Drejad keramik Ursprung i centrala Grekland (namn efter den mytiska kungen Minyas, härskare i Orchomenos, Boeotien) Metallkärl tänkt förebild Såpig känsla Minyisk keramik

Oftast drejad keramik Ursprung på södra Peloponnesos/Kythera Minoiserande Lustrous decorated

Produktionscentrum

Produktion - distribution Andesit Magring

En unik signatur

Distribution av eginetisk keramik

Tumuli - Vrana

Tumuli - Asine

Schaktgravsperioden 1700-1450 f.kr. MH III-SH IIA Från Shelmerdine 2008, sid. 4, fig. 1:2

Schaktgravsperioden Viss nyetablering i inlandet Rika gravar tyder på ökad sociopolitisk tävlan Ny typ av grav schaktgraven Omfattande kontaktnät Minoiserande drag minoiska hantverkare på plats? (tiden motsvarar MM III-LM I, neopalatial tid) Ny typ av keramik Krigarideal svärd och ikonografi

Schaktgravar - Kolonna

Schaktgravar Ayios Stephanos

Schaktgravar Lerna

Schaktgravar Lerna 33 sheep/goats 27 pigs 8 cattle

Schaktgravar Mykene

Schaktgravar Mykene Gravcirkel B Gravcirckel A

Schaktgravar Mykene Gravcirkel A, Grav Gamma

Schaktgravar Mykene En del begravda hade guldmasker placerade över ansiktena. Agamemnons dödsmask överst till vänster. Gravcirkel A, Grav III. Guldtäcke för barn

Schaktgravar Mykene Skål i bergskristall Ryton i guldbleck Diadem i guldbleck Bronsdolkar och -svärd med inläggningar i guld och silver

Schaktgravar Mykene Stelae uppställda ovanpå Gravcirkel A i Mykene

Ikonografi Silver Siege Rhyton från Grav IV, Cirkel A, Mykene

Ikonografi CMS I, no. 15 CMS I, no. 11

Cykladerna under MBA-LBA Efter turbulensen på östra fastlandet och de norra öarna i det egeiska havet 2400-2200 f.kr. överges många platser. Småskalighet och regionala skillnader dominerar under den mellersta bronsålder (2000-1600 f.kr). Några orter på centrala öarna i Cykladerna drabbades inte på samma vis/återhämtade sig snabbare. Här blomstrar samhällena åter upp med ökad centralisering. Den cykladiska kulturen, som var distinkt under den tidiga bronsåldern, influeras kraftigt från Kreta 1800-1600 f.kr. och det är ibland svårt att särskilja cykladisk materiell kultur från minoisk på öarna.

Akrotiri på Thera (Santorini) Egeiska havet med dess vulkaniska båge Dagens Santorini kallades Thera under antiken

Akrotiri på Thera (Santorini) Bosättningen har grävts ut sedan 1960-talet av grekiska arkeologer. Alla lämningar skyddas av ett tak.

Akrotiri på Thera (Santorini) Upp till tre våningar höga hus går att belägga genom trappor och inrasade golv. Keramik och andra föremål finns bevarade från förstörelselagret.

Akrotiri på Thera (Santorini) Detalj från den s.k. Skeppsfresken, West House, rum 5, och en fiskarpojke från samma rum.

Ayia Irini på Keos Ayia Irini låg övergivet under den inledande fasen av den mellancykladiska perioden, men rekoloniserades ca. 1900 f.kr. En försvarsmur omgärdade bosättningen där bl.a. en helgedom och flera hus har grävts ut.

Phylakopi på Melos Phylakopi var, liksom Ayia Irini, befäst under bronsåldern. Den keramiska sekvensen för platsen, kombinerat med detaljerade utgrävningar av en helgedom, gör platsen mycket viktig för vår förståelse av den mellan- och sencykladiska perioden.

Phylakopi En cykladisk centralort från TM III Ökande minoiska kontakter och influenser från MB I-LB I Från LB III starka mykenska influenser Lady of Phylakopi, LB III