NORDAMERIKA Nordamerika är en av världens sju kontinenter. Det är det den tredje största till yta, och den fjärde största till befolkning. Nordamerika innehåller 23 stater, USA, Kanada, Mexiko, de central amerikanska staterna samt de karibiska, där ibland Kuba. Utöver detta finns flera territorier, bl.a. danska Grönland och engelska Bermuda. USA, Kanada och Mexiko är det överlägset största staterna till yta och befolkning, med USA som det mest befolkade och Kanada som det största till yta. Nordamerikas länder går ekonomiskt att dela in i två distinkta grupper. Kanada och USA tillhör världens rikaste och mest utvecklade länder, där USA är världens överlägset största nationella ekonomi. Till motsats så tillhör det karibiska och Centralamerikanska staterna i huvudsak världens fattigare.
Fakta USA USA är världens enda kvarvarande supermakt. Landet är det fjärde största i världen och känt för stora variationer i klimat, landskap, flora och fauna. USA består av 50 stater och har: Befolkningsmängd: 325 127 634 Areal: 9 831 510 Km2 Religion: Protestanter 51 %, romersk-katoliker 24 %, mormoner 1,7 %, andra kristna 1,6 %, judar 1,7 %, muslimer 0,6 %, andra/ospecificerat/ingen 18,6% (2007) Den 4 juli, 1776 blev USA självständigt. Den 4 juli är USA:s nationaldag. Washington D.C är USA:s huvudstad men New York är största staden. USA är fjärde största landet i världen och tredje största land sett till invånarantal. I USA bor där ca.319 miljoner invånare.
USA har världens största ekonomi. Det första kärnvapnet tillverkades av USA och användes mot Hiroshima och Nagasaki i Japan 1945. USA: S högsta berg finns på Alaska och är 6 194 meter högt. USA: S yta är 9 826 675 km², läs mer om geografi. Det finns 50 st amerikanska stater, Hawaii är den nyaste och tillkom 1959. USA:s populäraste stad är New York följt av Los Angeles och Chicago. Amerikanen Neil Armstrong var den första på månen den 21 juli 1969. USA använder mer olja än något annat land i världen. Den populäraste sporten är amerikansk fotboll följt av basket, baseboll, ishockey och fotboll. Skola 1852 blev Massachusetts första delstat i USA att införa obligatorisk skola. 1870 utexaminerades bara 2 % av 17-åringarna i USA från high school. År 1900 hade denna siffra ökat till 10 %, men de flesta kom ännu från rika familjer. År 1900 hade 31 delstater lagar om obligatorisk skola för barn i åldrarna 8 14 år. 1910 gick 72 % av USA:s barn i skolan och hälften av dem gick i enklassrumsskolor. USA använder sig av årskursbenämningar (engelska grades) som inte är så enkla att förstå i andra länder. USA använder sig av ordinaltal istället för kardinaltal. Då ett "typiskt" barn i USA får frågan om vilken årskurs det går i kommer det förmodligen att svara till exempel "fjärde årskursen" istället för "årskurs 4". Många olika variationer förekommer i olika delar av USA.
Sjukvård Till skillnad från de flesta andra i-länder har USA inte något allmänt system för medborgarnas tillgång till sjukvård. I stället är amerikanerna i regel hänvisade till privata sjukförsäkringar. De flesta har en försäkring via sin arbetsgivare. Andra tecknar individuella försäkringar. Samtidigt finns offentligt finansierad sjukvård. Personer över 65 år kan ansluta sig till programmet Medicare. Föräldrar med låga inkomster, barn, gravida och personer med vissa funktionshinder kan välja Medicaid. Aids är ett stort problem i USA, det kostar mycket pengar och många som drabbats av aids drabbade får inget försäkringsskydd. 2003 hade mer än en halv miljon människor dött i aids i USA. Det finns två huvudproblem med det amerikanska sjukvårdssystemet: - Miljontals människor är helt oförsäkrade. - Kostnaderna skenar. Runt 46 miljoner amerikaner beräknas helt sakna sjukförsäkring. Dessutom anses ungefär 25 miljoner vara underförsäkrade, d.v.s. inte ha tillräckligt bra skydd för att täcka deras behov. Levnadsstandard I USA finns det rika och fattiga människor och det är stor skillnad mot att vara rik eller fattig. Levnadsstandarden i USA är en av de högsta i världen, men ändå lever var tionde amerikan i fattigdom. Fattigdom och social utslagning är
vanligast bland mörkhyade, Hispanics (spanskättlingar) och andra små folkgrupper. Vissa grupper av yrkesvärlden i USA, som t.ex. kvinnor och andra mindre folkgrupper, har en positiv särbehandling. Det skapades under 1960-talets medborgarrättskamp och det ger grupperna ökade möjligheter inom utbildning och i arbetslivet. I USA tänker man så att sociala förmåner och villkor ska bestämmas i avtal på arbetsplatsen, det är därför det är en komplicerad lagstiftning inom det sociala. Det gör att skillnaderna mellan den anställdas villkor varierar kraftigt. Föräldrar får upp till tolv veckors obetald ledighet vid barnafödsel eller vård av sjukt barn eller annan familjemedlem, det är garanterat efter att en ny lag gick i kraft 1993. Fast det gäller bara företag med mer än 50 anställda. Sanitet 100 % av befolkning i USA har tillgång till vatten och toalett. Barnkonventionen Barnkonventionen ställer krav på medlemsländerna att erkänna och respektera barns grundläggande rättigheter till liv, utveckling, beskydd och deltagande. 193 länder är fullvärdiga medlemmar. USA har inte ratificerat konventionen.
Fakta Kuba Kuba, officiellt Republiken Kuba (spanska: República de Cuba), är en östat i Karibien. Staten Kuba består av huvudön Kuba, Isla de la Juventud och flera arkipelager. Havanna är huvudstad i Kuba och dess största stad. Den näst största staden är Santiago de Cuba. Norr om Kuba ligger USA (150 km bort), Bahamas och Turks- och Caicosöarna ligger i nordost, Mexiko ligger i väst (210 km bort), Caymanöarna och Jamaica ligger i syd, samt Haiti och Dominikanska republiken i sydost. Kuba är den största ön i Karibien, och med över 11 miljoner invånare, är den näst folkrikaste efter Hispaniola, om än med en mycket lägre befolkningstäthet än de flesta länder i regionen. Kuba är ett multietniskt land. Dess folk, kultur och seder kommer från olika ursprung, däribland Taíno- och Ciboney-folken, den långa perioden av spansk kolonialism, införandet av afrikanska slavar, en nära relation till Sovjetunionen under det kalla kriget, och närheten till USA.
Skola Barndaghem (Los Círculos Infantiles, en institution som skapades 1961) tar emot barnen från 45 dagars ålder till fem år. Sedan går barnen i förskolan, detta åtföljs av föräldrautbildning (Comisión de Educación de Padres), av programmet "Uppfostra ditt barn" (Educa a tu Hijo) för föräldrar som inte skickade sina barn till den första utbildningen och Centro Latinoamericano de la Educación Preescolar, en institution för utbyte av utbildningserfarenheter från förskolan i latinamerikanska skolor och på Kuba. All skolundervisning på Kuba är kostnadsfri: grundskola, gymnasium och högskolestudier. Läromedlen är också kostnadsfria. Grundskolan är nioårig och obligatorisk. Eleverna kan välja att i årskurs 7 9 gå i en internathögstadieskola i ett jordbruksdistrikt. Efter årskurs nio fortsätter mer än 90 procent av eleverna med någon form av studier på gymnasium eller yrkesskola. Mer än hälften söker till en teknisk eller direkt yrkesförberedande utbildning. Gymnasiet på Kuba saknar linjer och enda valmöjligheten är valet av främmande språk, där engelskan är det klart dominerande. Samtliga elever på gymnasiet måste alltså studera ämnen som matematik, fysik, kemi, språk, filosofi och litteratur. Det kan vara en av orsakerna till ökningen av kvinnliga sökande till traditionellt manliga områden inom den högre utbildningen. Barnkonventionen Barnkonventionen är en av de mest omfattande människorättskonventionerna som förhandlats fram i FN regi. Detta är både avtalets styrka och svaghet; det omfattande skyddet gör medlemskapet i konventionen särskilt betydelsefullt, men samtidigt har skyddet försvagats på grund av att en rad stater har reserverat sig mot större delar av konventionen. Kuba är ett av de länder som är fullvärdiga medlemmar och har skrivit under barnkonventionen
Fakta Kanada Kanada är världens till ytan näst största land. Det sträcker sig hundratals mil mellan Atlanten, Stilla havet och Norra ishavet. Ändå hamnar det ständigt i skuggan av det stora grannlandet USA. Kanada värjer sig ständigt mot att betraktas som en sorts mindre USA. Snarare kan det jämföras med de nordiska länderna i fråga om social trygghet. Det europeiska arvet märks också i den franska kulturens starka ställning i provinsen Québec, där majoriteten av invånarna har franska som modersmål. På senare år har det skett en stor invandring till Kanada främst från olika asiatiska länder.
Barnkonventionen Kanada har undertecknat konventionen om barnets rättigheter Barnets rättigheter skyddas av ett omfattande regelverk. Åldersgränsen för arbete varierar från provins till provins men normalt kan inte barn under 15-16 år arbeta utan föräldrars medgivande. Barn under 17 år kan inte få något federalt arbete. Lagstiftningen mot sexuellt utnyttjande av barn har skärpts under senare år. Barn över 14 år kan dömas till fängelsestraff. Kanada har anmält reservationer till FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt med hänvisning till urfolk traditioner men också mot rekommendationen att skilja på barn och vuxna vid frihetsberövande. Utbildning Enligt lag måste barn gå i skolan från 6 år till 16 år. Barn är oftast i skolan mellan 8:30 och fram till kl 16:00. De går i skolan måndag till fredag, från september till mitten av juni. Grundskolan är den första årskursen i det kanadensiska utbildningssystemet. I de flesta provinser omfattar grundskolan kindergarden till årskurs 7 eller 8. I gymnasiet måste man studera ett antal obligatoriska samt frivilliga ämnen. De obligatoriska ämnena är matematik och engelska eller franska. Eleverna ska själva avgöra vilka andra ämnen de vill studera. Skolor erbjuder oftast extra aktiviteter efter skolan. Dessa kan omfatta sport, spel, musik, drama och hantverk. Skolorna uppmuntrar föräldrarna att ta en aktiv roll i skolans verksamhet och erbjuder Föräldrarnas kväll en möjlighet för föräldrar och lärare att träffas och diskutera
barnens framsteg. Efter examen från high school med ett diplom fortsätter många studenter sina studier. De kan gå på universitetet, få formell utbildning för att förbereda för en bestämd färdighet eller gå till ett community college eller cegeps som erbjuder en till tre års diplom program i tekniska eller akademiska ämnen. Sjukvård Det kanadensiska sjukvårdssystemet liknar i mångt och mycket det amerikanska systemet. Bland annat så tillämpar de möjligheten till frivilliga sjukhus, sjukvård baserat på välgörenhet, sjukvård baserat på gemenskap och religiösa organisationer. Dessutom påminner sättet som läkarna utbildas mycket om den amerikanska modellen. Dessutom kom det att växa fram privata försäkringsnätverk, som baserades på olika sjukhus och läkare. Många kanadensare är stolta över den allmänna sjukvården och det finns en oro för att man ska få ett system som liknar det amerikanska, där de som kan betala för sig får bättre vård än andra. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren är mycket goda i landet och Kanada ligger på plats nummer fyra i FN:s välfärdsindex (HDI) 2007.