NIX-Telefon. Ett ja till självreglerad telefonförsäljning

NIX-Telefon Ett ja till självreglerad telefonförsäljning NIX-Telefon är en tjänst som näringslivet tillhandahåller för att privatpersoner ska kunna spärra sitt telefonabonnemang mot försäljning via telefon. NIX-registret uppskattas av konsumenterna och respekteras av näringslivet. Självreglering är mer effektivt än lagstiftning. Föreningen NIX-Telefon 20 april 2017

Sid 2 (19) Förord Denna rapport är framtagen av föreningen NIX-Telefon som ett kunskapsunderlag för offentliga beslutsfattare och andra intresserade. Den ger en kortfattad bakgrund till telefonens roll som affärskanal och konsumenternas rätt att kunna tacka nej till oönskad telefonförsäljning. Syftet med rapporten är att tydliggöra vikten av balans mellan näringslivets och konsumenternas intressen samt att den opt out -modell som NIX-Telefon representerar är effektiv och bör behållas även då EU:s nya förordning om integritet och elektronisk kommunikation börjat gälla 2018. Stockholm, 20 april 2017 Jonas Edström ordförande Föreningen NIX-Telefon

Sid 3 (19) Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 1. Telefonen som affärskanal... 6 Försäljning via telefon... 6 Insamling via telefon... 6 2. Konsumenternas rätt att tacka nej... 8 Oönskad försäljning via telefon... 8 Oseriös försäljning via telefon... 9 3. NIX-Telefon en effektiv spärrtjänst... 11 EU-rätt och lagstiftning... 11 Om NIX-Telefon... 11 Regelverket för NIX-Telefon... 12 Undantag för uttryckligt samtycke... 13 Undantag för lämnade personuppgifter... 13 Undantag för etablerat kundförhållande... 13 Granskning av NIX-Telefon... 13 Telefonförsäljning (SOU 2007:1)... 13 Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)... 13 Konsumentverkets roll... 14 Förbättringar i NIX-Telefon... 15 1. Uttryckligt medgivande tidsbegränsas till tre månader... 16 2. Uttryckligt medgivande begränsas till aktörer som konsumenten aktivt väljer... 16 3. Försäljare av kontaktlistor får ett tydligare ansvar... 16 4. Säljkontakter till företag begränsas till dagtid... 16 5. Konsumentrepresentanter erbjuds plats i samverkansråd... 16 4. Självreglering bättre än lagstiftning... 17 Självreglerad opt out... 17 Statlig opt out... 17 Opt in... 18 Källor... 19

Sid 4 (19) Sammanfattning EU-kommissionen presenterade den 10 januari 2017 ett förslag till förordning om integritet och elektronisk kommunikation, som kommer att bli lag den 25 maj 2018. 1 Förordningen innebär att grunden för all elektronisk kommunikation till en fysisk person ska vara ett aktivt samtycke, så kallad opt in. En medlemsstat kan dock behålla ett system med underförstått samtycke, så kallad opt out, för marknadsföring via telefonen genom att införa en nationell lag. I samband med instiftandet av Personuppgiftslagen 1998 infördes det så kallade underförstådda samtycket rätten att kontakta en individ så länge denne inte har uttryckt en vilja att inte bli kontaktad. 2 Näringslivets svar inom telefonförsäljningen blev spärrtjänsten NIX-Telefon, som startades 1999, i syfte att säkerställa en god balans mellan konsumenternas rätt att tacka nej till oönskade säljsamtal och näringslivets behov av att sälja sina produkter. I början av april 2017 passerade spärrtjänsten NIX-Telefon en historisk gräns för första gången är mer än tre miljoner telefonabonnemang spärrade mot oönskad telefonförsäljning. En ny Sifoundersökning visar också att fler än nio av tio svenskar, 94 procent, känner till möjligheten att spärra sin telefon mot säljsamtal. 3 Av fler än 10 000 anmälningar som inkom till Konsumentverket 2016 var 88 kompletta anmälningar om företag som åsidosatt NIX-spärren. Sett till antalet nixade abonnemang och till hur många säljsamtal som genomförs årligen är detta jämförelsevis få. NIX-registret är kort sagt välkänt och uppskattat av konsumenterna och respekterat av näringsidkare. Ibland lyfts ändå frågan om dagens NIX-register inte borde ersättas med ett statligt spärregister eller ett opt in-förfarande. Vi i Föreningen NIX-Telefon är övertygade om att självreglering, enligt dagens modell, är mer effektivt för konsumenterna, företagen och hela samhället i längden. NIX-registret erbjuder en väl avvägd balans mellan konsumenternas och näringslivets behov. Två statliga offentliga utredningar har också konstaterat att spärrtjänsten är välfungerande och bör behållas. 4 5 Utredningarna har samtidigt haft förslag till förbättringar och NIX:s regelverk har de senaste åren också utvecklats på flera punkter: Det har blivit möjligt att nixa mobilabonnemang. Enskilda näringsidkare utan aktiv verksamhet kan nixa sitt abonnemang. Nixade företagsabonnemang får endast kontaktas om produkter som rör företagets verksamhet, inte gällande konsumentprodukter. En anmälan till registret börjar gälla omedelbart. Reglerna för hur en kund lämnar uttryckligt medgivande till att kontaktas trots nixning har stärkts och förtydligats. Vissa förändringar är nödvändiga anpassningar till den tekniska utvecklingen. Samtidigt måste regelverket ta hänsyn till både näringslivets och konsumenternas behov. Det gör

Sid 5 (19) också att förändringar ibland får kritik från endera parten. Näringslivsföreträdare har exempelvis varit kritiska till begränsningarna för hur konsumenterna kan lämna aktivt samtycke. Konsumentverket har varit kritiskt till möjligheten att nixa mobilabonnemang. Men samtliga förändringar betraktas i dag ligga inom ramen för god marknadsföringssed. Även om vi är övertygade om fördelarna med självreglering så är vi medvetna om att spärrtjänstens existens förutsätter att vi hela tiden har både företagens respekt och konsumenternas förtroende. För att säkerställa att vi upprätthåller denna balans kommer vi det närmaste året att genomföra ytterligare förbättringar: 1. Ett uttryckligt medgivande till säljkontakt trots nixat abonnemang tidsbegränsas till tre månader. I dag gäller ett medgivande utan tidsgräns. 2. Ett uttryckligt medgivande begränsas till den aktör som konsumenten aktivt väljer ut i en lista. I dag kan ett medgivande omfatta en hel grupp redovisade näringsidkare. 3. Försäljare av kontaktlistor får ett tydligare ansvar för att ringlistor med företagsabonnemang enbart används för försäljning av företagsrelaterade produkter. 4. Säljkontakter till företagsabonnemang begränsas till tider som företaget normalt bedriver verksamhet, vilket oftast innebär dagtid. 5. Konsumentverket och Sveriges konsumenter erbjuds plats i ett samverkansråd som fortlöpande ser över NIX:s regelverk och att balansen mellan företags- och konsumentintresset upprätthålls. Genom att ständigt utveckla reglerna för NIX-Telefon säkerställer vi näringslivets respekt och konsumenternas förtroende. Bara så kan vi motivera spärrtjänstens existens och bevisa att självreglerad telefonförsäljning i längden är överlägset andra regleringsmodeller. Föreningen NIX-Telefon erbjuder sig också att medverka i regeringens arbete med att ta fram lagstiftning som gör det möjligt att behålla dagens opt out-modell efter att förordningen om integritet och elektronisk kommunikation börjat gälla 2018.

Sid 6 (19) 1. Telefonen som affärskanal Telefonen är en väsentlig affärskanal för företag och organisationer i Sverige, och en viktig förutsättning för att såväl näringsliv som insamlingsorganisationer ska kunna verka. Försäljning via telefon Telefonen är ett enkelt, billigt och effektivt sätt för svenska företag att marknadsföra, sälja och köpa varor och tjänster, vilket bidrar till en ökad konkurrens som i slutändan gynnar konsumenten. Av Sveriges drygt 1,2 miljoner företag använder nästan hälften, 45 procent, telefonen vid kontakt med nya kunder. Telefonen är särskilt viktig för nystartade företag som inte hunnit bygga upp befintliga kundrelationer. 6 Telefonens kraft som försäljningskanal bevisas bland annat av att det i Sverige jobbar omkring 30 000 personer som har telefonförsäljning som huvudsaklig sysselsättning. Till dessa kommer ett betydligt större antal som arbetar i företag som har en annan primär affärsinriktning men som sköter försäljningen av sina produkter via telefonen såsom försäkringsbolag, banker, telefonbolag och tidningsförlag. Enligt siffror från TU-Medier i Sverige är exempelvis nio av tio morgontidningar prenumererade, och över hälften av försäljningen sker via telefon. Insamling via telefon Givandet till organisationer med 90-konto ökar stadigt i Sverige. Enligt statistik från Svensk Insamlingskontroll har intäkterna ökat med drygt 70 procent sedan 2003, och under 2014 skänkte allmänheten 6,1 miljarder kronor till landets 90-kontoorganisationer. Sex av tio svenskar säger att de har skänkt pengar till en ideell organisation under de senaste sex månaderna. Sveriges tre största insamlingsorganisationer under 2015 var Unicef Sverige, Cancerfonden och Läkare utan gränser. 7 Telefonen blir en allt viktigare kanal för insamlingsorganisationernas arbete för att rekrytera nya givare. 25 procent av de svenska insamlingsorganisationerna anger att de använder marknadsföring via telefon som en av de tre viktigaste metoderna för rekrytering. Det gör telefonen till en viktigare rekryteringskanal än exempelvis tv-reklam. 7 Telefonens roll ökar stadigt. 2014 och 2013 angav 15 respektive 10 procent av insamlingsorganisationerna telemarketing som en av sina tre prioriterade kanaler för rekrytering. 8

Figur 1 Andel i procent av Sveriges insamlingsorganisationer som anger telefonen som en av de tre viktigaste metoderna för rekrytering av nya givare. Källa: Finansiering av ideell verksamhet förutsättningar, verklighet och framtid 2014 2016. Sid 7 (19)

Sid 8 (19) 2. Konsumenternas rätt att tacka nej När Personuppgiftslagen instiftades 1998 infördes det så kallade underförstådda samtycket rätten att kontakta en individ så länge denna inte har uttryckt en vilja att inte bli kontaktad. Näringslivets svar inom telefonförsäljningen blev spärrtjänsten NIX-Telefon, som startades 1999. Oönskad försäljning via telefon Enligt Konsumentrapporten 2014, utgiven av Konsumentverket, är 96 procent av svenskarna generellt sett negativa till att bli uppringda i säljsyfte av företag de inte är kunder hos. 9 NIX-Telefon har ett enda syfte: att den som vill ska kunna spärra sitt telefonabonnemang mot försäljning via telefon. Spärrtjänsten är i dag både populär och välkänd. I början av april 2017 passerade NIX- Telefon en historisk gräns för första gången är mer än tre miljoner telefonabonnemang spärrade mot oönskad telefonförsäljning. En ny Sifoundersökning visar också att fler än nio av tio svenskar, 94 procent, känner till möjligheten att spärra sin telefon mot säljsamtal. 3 Figur 2 Antal spärrade telefonabonnemang i tusental 2012 2016. Källa: NIX-Telefon. NIX-Telefon uppmanar alla som säljer eller marknadsför varor och tjänster via telefonen att respektera konsumenters önskan att inte bli uppringda. Alla seriösa näringsidkare respekterar detta, då de vet att oönskade samtal gör mer skada än nytta? Av de drygt 1 300 anmälningarna om telefonförsäljning som inkom till Konsumentverket under 2016 var sju procent, 88 stycken kompletta anmälningar om marknadsförare som har kontaktat konsumenter trots att deras telefonabonnemang är registrerade hos NIX-Telefon. Detta enligt en genomgång som Föreningen NIX-Telefon låtit göra. Sett till antalet nixade abonnemang och till hur många säljsamtal som görs årligen är detta jämförelsevis få, vilket visar att de allra flesta näringsidkare respekterar NIX-registret.

Sid 9 (19) Figur 3 Fördelning av anmälningar avseende NIX-Telefon till Konsumentverket 2016. Källa: Konsumentverket. Bristfällig anmälan Avsaknad av motpart, avsaknad av kontaktinformation etc. Felaktig anmälan Hävdat NIX dock ej NIX alternativt tid från NIX för kort Komplett anmälan Anmälan komplett i termer av kontaktuppgifter, motpart samt förekomst av NIX Även om mycket få företag bryter mot NIX:s regelverk är det viktigt att de företag som inte respekterar konsumenternas önskan får kännbara straff för att de inte ska gynnas ekonomiskt av att fortsätta bryta mot reglerna, för att andra företag ska avskräckas från att göra detsamma samt för att inte skada affärskanalen telefon som sådan. Oseriös försäljning via telefon Det finns också andra problem förknippade med telefonförsäljning, som med alla försäljningskanaler. Det händer att konsumenter får varor hemskickade trots att de upplever att de inte har tackat ja. Vissa tycker att villkoren är oklara, eller uppfattar inte vilket företag som är avtalspart. Under 2016 inkom drygt 1 300 anmälningar om telefonförsäljning till Konsumentverket. Främst handlar anmälningarna om telefonförsäljare som agerat vilseledande eller i vissa fall rent bedrägligt. En stor del av anmälningarna berör samma företag exempelvis inkom 202 anmälningar mot hälsokostföretaget LV Hälsokost och 77 anmälningar mot telefoni- och bredbandsbolaget Fastcom, som båda stämdes av Konsumentombudsmannen under 2016. 10

Sid 10 (19) Figur 4 Antal anmälningar till Konsumentverket per kvartal: totalt samt specifikt gällande marknadsföring via telefon respektive internet. Källa: Konsumentverket. Föreningen NIX-Telefon anser att Konsumentverket och Etiska nämnden för direktmarknadsföring, DM-nämnden, bör ha omfattande möjligheter att komma åt de oseriösa aktörerna på marknaden. Redan 2005 års Marknadsföringsutredning bedömde att då rådande konsumentproblem skulle åtgärdas av Konsumentverket med hjälp av ökad tillsyn. 4 Föreningen NIX-Telefon ser gärna en utvärdering av vilka åtgärder Konsumentverket därefter har vidtagit för att genomföra den föreslagna tillsynsökningen.

Sid 11 (19) 3. NIX-Telefon en effektiv spärrtjänst NIX-Telefon har funnits sedan 1999, och är en tjänst som är välkänd och uppskattad bland konsumenterna och respekterad bland näringsidkare. Två statliga offentliga utredningar (SOU 2007:1 och 2015:61) har konstaterat att spärrtjänsten i stort är välfungerande och bör behållas. 4 5 Utredningarna har samtidigt haft förslag till förbättringar och NIX:s regelverk har delvis på grund av detta utvecklats i flera omgångar. EU-rätt och lagstiftning I samband med instiftandet av Personuppgiftslagen 1998 infördes det så kallade underförstådda samtycket rätten att kontakta en individ så länge denne inte har uttryckt en vilja att inte bli kontaktad. Näringslivets svar inom telefonförsäljningen blev spärrtjänsten NIX-Telefon, som startades 1999. 2002 införde EU direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, som bland annat innebar att medlemsstater skulle säkerställa att konsumenter har en möjlighet att tacka nej till telefonsamtal i marknadsföringssyfte. I Sverige medförde direktivet en uppdatering av marknadsföringslagen. 2009 uppdaterades direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, dock utan påverkan av medlemsstaternas möjlighet att välja system för att konsumenten ska kunna tacka nej till telefonförsäljning. Den 10 januari 2017 presenterade EU-kommissionen förslaget om en förordning om integritet och elektronisk kommunikation, som kommer att bli lag den 25 maj 2018. Förordningen innebär att grunden för all elektronisk kommunikation till en fysisk person ska vara ett aktivt samtycke. Kommissionen klargör dock att om en medlemsstat vill behålla sitt opt out-system avseende personsamtal för direktmarknadsföring så kan man göra det genom införandet av en nationell lag. Det system som finns i Sverige i dag, med spärrtjänsten NIX-Telefon, kan alltså finnas kvar om den svenska staten vill det. 1 Om NIX-Telefon NIX-Telefon är en ideell förening som bildades 1999, som en egenåtgärd av näringslivet för att den som vill ska kunna spärra sitt telefonabonnemang mot försäljning via telefon. Föreningen har tio organisationer som medlemmar. Verksamheten leds av en styrelse och administrationen sköts av branschorganisationen SWEDMA. Följande organisationer är medlemmar i Föreningen NIX-Telefon: Direct Selling Sweden Svensk Försäkring Kontakta Sveriges Annonsörer Svenska Bankföreningen Sveriges Kommunikationsbyråer Sveriges Marknadsförbund

Sid 12 (19) Sveriges Tidskrifter SWEDMA TU-Medier i Sverige Bakgrunden till att dessa organisationer är huvudmän i NIX-Telefon är att för alla de branscher dessa organisationer representerar är affärskanalen telefon mycket viktig för att nå ut till befintliga samt potentiella kunder. NIX-Telefon är ett bra exempel på hur en branschnorm kan bli ett rättesnöre för aktörerna på marknaden. Enligt Marknadsföringslagen är en marknadsförare skyldig att med vissa undantag kontrollera om en privatpersons telefonnummer finns i NIX-registret innan samtal i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte genomförs. I dag är drygt tre miljoner abonnemang nixade, och därmed avlägsnade från näringslivets ringlistor. Såväl näringsliv som konsumenter känner väl till NIX och anser att registret fungerar. En opinionsundersökning som Sifo genomförde i september 2016 visar att hela 94 procent av svenskarna känner till möjligheten att spärra sitt telefonabonnemang mot oönskade säljsamtal genom NIX-Telefon. 3 2013 beslöt regeringen att tillsätta en utredning för att överväga om konsumentskyddet i samband med telefonförsäljning behöver stärkas. Utredningens slutbetänkande konstaterar att spärrtjänsten NIX-Telefon bör behållas, att systemet överlag fungerar väl och att det är kostnadseffektivt. 5 Regelverket för NIX-Telefon Regelverket som styr NIX-registret är främst baserat på de etiska regler som branschorganisationerna SWEDMA och Kontakta har antagit. Spärregistrets huvudsyfte är att konsumenter ska kunna begära att inte bli kontaktade på sitt telefonabonnemang i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Med konsumenter avses fysiska personer och enskilda näringsidkare som inte bedriver en aktiv näringsverksamhet. NIX-Telefon samlar dessa konsumenter i ett centralt register som finns tillgängligt för näringslivet. God marknadsföringssed kräver att marknadsförare kontrollerar om konsumentens telefonnummer finns i spärregistret NIX-Telefon, och Internationella Handelskammarens regler kräver att marknadsförare respekterar konsumenters önskan om att inte utsättas för vissa typer av direktmarknadsföring. En begäran om att införa ett telefonnummer i spärregistret NIX-Telefon kan göras genom att konsumenten ringer 077-228 00 00 från det telefonnummer som ska införas, eller per undertecknat brev till Föreningen NIX-Telefon. Telefonnumret spärras omedelbart och kommer därefter inte att vara tillgängligt för marknadsförare som tar kontakt via telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte, med följande undantag:

Sid 13 (19) Undantag för uttryckligt samtycke Om konsumenten har lämnat ett uttryckligt samtycke till att kontakt får tas via telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte får konsumenten kontaktas i dessa syften, oavsett om konsumentens telefonnummer finns i NIX-register eller ej. Undantag för lämnade personuppgifter Om konsumenten har lämnat sina personuppgifter till marknadsföraren får kontakt tas via telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte, oavsett om konsumentens telefonnummer finns i NIX-registret eller ej. Detta förutsätter dock att konsumenten informeras om vilka kontaktvägar marknadsföraren önskar använda, och att konsumenten ges möjlighet att avböja vissa kontaktvägar för marknadsföring. Undantag för etablerat kundförhållande Om marknadsföraren och konsumenten har ett etablerat kundförhållande som regleras via ett ingånget avtal strider det inte mot god marknadsföringssed att ringa konsumenten för att lämna erbjudanden om samma typ av varor eller tjänster, oavsett om konsumentens telefonnummer finns i NIX-registret eller ej. Kundförhållandet anses bestå i upp till ett år efter att avtalet upphör. Granskning av NIX-Telefon Spärrtjänstens funktion och effektivitet har granskats av två statliga offentliga utredningar under 2000-talet. Telefonförsäljning (SOU 2007:1) Telefonförsäljning, slutbetänkandet av 2005 års marknadsföringsutredning (SOU 2007:1), konstaterar att NIX-Telefon fungerar väl, och att det saknas anledning att ersätta registret med någon annan ordning. I slutbetänkandet konstateras även att de problem som finns gällande telefonförsäljning inte främst beror på brister i reglerna, utan på att reglerna inte efterlevs, vilket kan antas bero på ett otillräckligt sanktionssystem eller på att tillsynen inte är tillräckligt effektiv. Utredningen bedömer därför att tillsynsfrågorna ska ges hög prioritet hos Konsumentverket. 4 Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning, slutbetänkandet av utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61), konstaterar att spärrtjänsten NIX- Telefon fungerar överlag väl, samt att den är kostnadseffektiv, lätt att använda och respekteras av de flesta näringsidkare. I slutbetänkandet fastslås att NIX-Telefon bör behållas, och att det inte bör inrättas ett statligt spärregister eller införas krav på samtycke i förhand vid marknadsföring per telefon så kallat opt in. Utredningen bedömer att en opt in-modell skulle innebära att telefonen i praktiken blir otillgänglig som marknadsföringskanal, och att följderna skulle bli kännbara för företag som bedriver telefonförsäljning samt att antalet jobb som telefonförsäljare rimligen skulle

Sid 14 (19) bli betydligt färre än i dag. Detta skulle framför allt drabba ungdomar av de 30 000 svenskar som arbetar med försäljning via telefon i dag är 44 procent mellan 16 24 år. Vidare konstaterar slutbetänkandet att en opt in-modell skulle gynna stora, etablerade företag med en befintlig kundstock, medan den skulle leda till svårigheter att starta och driva verksamhet för nya företag som försöker etablera sig på marknaden något som i förlängningen skulle leda till bristande konkurrens och färre valmöjligheter för konsumenterna. Samtidigt gör utredningen bedömningen att NIX-Telefon inte ger konsumenter ett tillräckligt skydd mot oönskad marknadsföring. Flera förändringar i NIX regelverk genomförs under pågående utredning och utredningen konstaterar att det är positivt att NIX har justerat reglerna, men att det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att registret ger ett effektivt skydd. Främst lyfter utredningen fram att de undantag som finns i NIX-Telefons regelverk är för generella och vida. 5 Konsumentverkets roll När spärrtjänsten NIX-Telefon bildades 1999 utformades den till stor del i samråd mellan näringslivet och Konsumentverket. Sedan har det funnits en överenskommelse mellan myndigheten och Föreningen NIX-Telefon där regelverk och roller bekräftas. Periodvis har också samråd av olika slag genomförts och 2006 uppdaterades överenskommelsen. Vissa förändringar av NIX:s regelverk har varit nödvändiga anpassningar till teknikens och marknadens ständiga utveckling. Samtidigt måste regelverket ta hänsyn till både näringslivets och konsumenternas behov. Det gör också att förändringar ibland får kritik från endera parten. Näringslivsföreträdare har exempelvis varit kritiska till begränsningarna för hur konsumenterna kan lämna aktivt samtycke. När möjligheten att nixa mobilabonnemang infördes 2013 var Konsumentverket mycket kritiskt till detta då myndigheten ansåg att marknadsföring till mobilabonnemang bröt mot god marknadsföringssed. Marknadsdomstolen gjorde dock bedömningen att försäljning till mobilabonnemang var att betrakta som god sed. Efter detta utslag har dialogen med Konsumentverket varit mycket sporadisk. Konsumentverket har istället börjat förespråka ett opt in-förfarande, vilket innebär att konsumenter ska behöva ge sitt aktiva samtycke till att bli uppringda i kommersiella syften. Bland annat lyfte myndigheten detta förslag i sitt remissyttrande till slutbetänkandet Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) och har i många sammanhang förespråkat detta offentligt. I utredningens slutbetänkande uppmanas Konsumentverket att föra en dialog med föreningen NIX-Telefon om reglerna kring spärregistret. Den 2 februari 2017 valde Konsumentverket istället att ensidigt säga upp överenskommelsen efter fruktlösa förhandlingar med föreningen NIX-Telefon. Representanterna för NIX-Telefon blev alla mycket förvånade över beskrivningen. Den dialog som Konsumentombudsmannen, KO, hänvisar till har inskränkt sig till ett möte i tidigt skede och sporadisk mejlväxling.

Sid 15 (19) Föreningen NIX-Telefon har efter att överenskommelsen sades upp haft kontakt med KO och fått en mer utförlig beskrivning av de förändringar som myndigheten vill se i regelverket för NIX-Telefon. Det handlar dels om nya regler, dels om regler som vi tidigare uppfattat att KO accepterat. Men i grunden står KO fast vid att ett opt in-förfarande borde införas. Vi känner stor respekt för Konsumentverkets uppgift att helt och fullt se till konsumentskyddet. NIX-Telefon har dock ett bredare uppdrag, nämligen att eftersträva balans mellan konsumenternas och näringslivets intressen. Ett omvänt NIX-register är enligt vår uppfattning en obalanserad åtgärd som skulle få vittgående konsekvenser för många företag och insamlingsorganisationer. Vi delar heller inte Konsumentverkets bedömning att opt in skulle vara lösningen på de problem som finns med oseriös telefonförsäljning. Vad säger att den som missbrukar dagens regler inte skulle bryta mot opt in-regler? Opt in avfärdas också av flertalet remissinstanser och föreslås heller inte av genomförda utredningar. De förespråkar istället en effektivare tillsyn från Konsumentverkets sida när det gäller företag som bryter mot reglerna. Det är också något som Föreningen NIX-Telefon ställer sig bakom. Föreningen NIX-Telefon eftersträvar en god dialog med både näringslivet och konsumentintressen och kommer med anledning av det att ta fortsatta initiativ till en ny överenskommelse med Konsumentverket. KO kommer också att bjudas in till ett nytt samverkansråd (se nedan). Förbättringar i NIX-Telefon Två statliga offentliga utredningar har konstaterat att spärrtjänsten är välfungerande och bör behållas. 4 5 Utredningarna har samtidigt haft förslag till förbättringar och NIX:s regelverk har de senaste åren också utvecklats på flera punkter: Det har blivit möjligt att nixa mobilabonnemang. Enskilda näringsidkare utan aktiv verksamhet kan nixa sitt abonnemang. Nixade företagsabonnemang får endast kontaktas om produkter som rör företagets verksamhet, inte gällande konsumentprodukter. En anmälan till registret börjar gälla omedelbart. Reglerna för hur en kund lämnar uttryckligt medgivande till att kontaktas trots nixning har stärkts och förtydligats. Vissa förändringar är nödvändiga anpassningar till teknikens och marknadens utveckling. Samtidigt måste regelverket ta hänsyn till både näringslivets och konsumenternas behov. Det gör också att förändringar ibland får kritik från endera parten. Näringslivsföreträdare har exempelvis varit kritiska till begränsningarna för hur konsumenterna kan lämna aktivt samtycke. Konsumentverket har varit kritiskt till möjligheten att nixa mobilabonnemang. Men samtliga förändringar betraktas i dag ligga inom ramen för god marknadsföringssed.

Sid 16 (19) Även om vi är övertygade om fördelarna med självreglering så är vi medvetna om att spärrtjänstens existens förutsätter att vi hela tiden har både företagens respekt och konsumenternas förtroende. För att säkerställa att vi upprätthåller denna balans kommer vi det närmaste året att genomföra ytterligare förbättringar: 1. Uttryckligt medgivande tidsbegränsas till tre månader En konsument med ett nixat telefonabonnemang kan tillåta ett företag att ringa upp i säljsyfte genom att ge ett så kallat uttryckligt medgivande något som ofta sker genom en kryssruta i samband med bokningar, beställningar eller tävlingar. I dag gäller detta medgivande utan tidsgräns. Reglerna skärps nu så att ett undantag från NIX med stöd av ett uttryckligt medgivande endast gäller i tre månader. 2. Uttryckligt medgivande begränsas till aktörer som konsumenten aktivt väljer Nyligen skärptes reglerna så att ett aktivt medgivande bara gäller de företag som namnges i medgivandetexten, inte hela företagsgrupper eller tredje part. Men medgivandet gäller i dag per automatik för alla företag som anges. Nu skärps reglerna ytterligare så ett uttryckligt medgivande enbart gäller de företag som konsumenten aktivt markerar bland de som anges. 3. Försäljare av kontaktlistor får ett tydligare ansvar Spärrtjänsten NIX är tillgänglig för fysiska personer och passiva näringsidkare däremot kan inte ett aktivt företag nixa sig. Det finns heller ingen efterfrågan från näringslivets organisationer om ett NIX för företag. Redan i dag säger reglerna att företagsabonnemang endast får kontaktas i syfte att sälja företagsrelevanta produkter. Reglerna förtydligas nu så att den som säljer kontaktlistor får ett större ansvar för att detta efterlevs. Missbruk kommer ytterst att kunna leda till att företaget mister rätten att tvätta kontaktlistor hos NIX, vilket innebär att verksamheten strider mot god sed och följaktligen är otillåten enligt Marknadsföringslagen. 4. Säljkontakter till företag begränsas till dagtid Många har i dag ett mobilabonnemang genom sin arbetsgivare som används både i tjänsten och privat. Eftersom det rör sig om ett företagsabonnemang är det öppet för säljsamtal som rör företagets verksamhet. I dag kan dessa samtal ske vilken tid som helst. För att stärka skyddet för dessa konsumenter tar vi nu initiativ till att utveckla de marknadsetiska reglerna så att telefonförsäljning till företagsabonnemang enbart ska ske under de tider som företaget normalt bedriver verksamhet, i de flesta fall på dagtid. 5. Konsumentrepresentanter erbjuds plats i samverkansråd Bland de tio medlemmarna i Föreningen NIX-Telefon återfinns ett brett urval av organisationer såsom Sveriges Tidskrifter, Kontakta, SWEDMA och Svenska Bankföreningen. Konsumentverket och Sveriges konsumenter bjuds nu in till ett samverkansråd som fortlöpande ska se över NIX:s regelverk och att balansen mellan företags- och konsumentintresse upprätthålls.

Sid 17 (19) 4. Självreglering bättre än lagstiftning De europeiska länderna har valt olika vägar för att reglera telefonförsäljningen och säkerställa ett starkt konsumentskydd med olika följder för såväl konsumenter som näringsliv. Nedan följer en beskrivning av de olika systemen, exempel på hur olika länder har valt att göra samt redogörelser för vilka konsekvenser det har fått i respektive land. Självreglerad opt out Självreglerad opt out är en egenåtgärd av näringslivet, som tillhandahåller möjligheten för konsumenter att registrera sitt telefonabonnemang för att slippa samtal från marknadsförare. Syftet är att säkerställa en balans mellan konsumenternas och näringslivets intressen: företag och organisationer ska ha rätt att ringa upp konsumenter i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte, men konsumenterna ska samtidigt ha rätt till ett starkt skydd och möjligheten att slippa oönskade säljsamtal. Självreglerad opt out tillämpas i Sverige genom spärrtjänsten NIX-Telefon, och liknande system används i bland annat Storbritannien, Holland, Spanien och Frankrike. 5 Två statliga offentliga utredningar har konstaterat att spärrtjänsten NIX-Telefon är välfungerande och bör behållas. 94 procent av svenskarna känner till NIX. Samtidigt respekteras spärrtjänsten av de allra flesta näringsidkare. Av de anmälningar som kom in till Konsumentverket under 2016 var 88 kompletta anmälningar om företag som gjort överträdelser av NIX:s regelverk, vilket får betraktas som en jämförelsevis låg siffra och ett bevis för att näringsidkare i hög utsträckning respekterar konsumenters önskan om att inte bli kontaktade. Statlig opt out Ett statligt opt out-system följer samma princip som ett självreglerat dito, med skillnaden att det är staten som administrerar spärregistret i stället för näringslivet. I Norge infördes år 2009 Reservasjonsregistret, ett statligt opt out-system som regleras i marknadsföringslagen. Registret står under tillsyn av Forbrukerombudet, FO, den norska motsvarigheten till Konsumentombudsmannen. Forbrukerombudets egen statistik visar att införandet av det statliga opt out-systemet Reservasjonsregistret inte har haft någon positiv effekt på klagomålsstatistiken. I stället har antalet klagomål på telefonförsäljare i Norge nästan fördubblas sedan det nya systemet infördes från 1 203 klagomål år 2009 till 2 361 klagomål år 2014. 11 I en rapport som presenterades 2013 av Statens institutt for forbruksforskning, Sifo, uppger sju av tio norrmän att de blir uppringda av säljare trots att de har reserverat sig mot detta. 11 Samtidigt har det nya systemet haft en tydligt negativ effekt på antalet telefonförsäljare i Norge. Norska statistiska centralbyrån, SSB, har fört statistik på antalet telefonförsäljare i Norge sedan 2007. Under perioden 2007 2009 ökade antalet telefonförsäljare i Norge med fyra procent, från 3 168 till 3 284 personer, men efter införandet av Reservasjonsregistret

Sid 18 (19) har antalet telefonförsäljare i stället minskat dramatiskt. De 3 284 personer som arbetade med telefonförsäljning år 2009 hade fem år senare reducerats till 2 342 personer en minskning med 29 procent. 12 Opt in Ett så kallat opt in-förfarande innebär att en konsument i förväg ska ha uttryckt aktivt samtycke för att företag eller organisationer ska ha rätt att ringa upp i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Slutbetänkandet av utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning konstaterar att en opt in-modell skulle innebära att telefonen i praktiken blir otillgänglig som marknadsföringskanal i Sverige. 5 Det skulle också innebära avsevärt färre möjliga kunder att kontakta, vilket i kombination med högre kostnader skulle slå mycket hårt mot de branscher som använder telefonen som affärskanal i dag. Särskilt skulle nystartade företag drabbas sex av tio nystartade företag saknar helt kunder från början. 6 Telefonen är en väsentlig kanal för dem att på ett billigt och effektivt sätt sälja, köpa eller marknadsföra varor och tjänster, en förutsättning för att ta sig in på marknaden. Konsekvensen, en hämmad konkurrenssituation, skulle i slutändan drabba konsumenterna och medföra stora arbetsmarknadsmässiga effekter. Ett opt in-system skulle även försvåra för svenska insamlingsorganisationer att rekrytera nya givare. Erfarenhet från andra länder visar att ett opt in-system inte nödvändigtvis leder till ett minskat antal anmälningar om telefonförsäljning, eftersom de oseriösa aktörer som inte respekterar en självreglerande opt out-modell inte heller respekterar ett opt in-system. I Österrike visar en undersökning genomförd av ansvarigt departement att landets opt insystem, som infördes 1999, inte har bidragit till någon minskning av problemen med otillåten marknadsföring via telefon. I stället har det blivit svårare att ingripa med sanktioner mot oseriösa företag, eftersom de ofta har säte i andra länder och ofta utanför EU. I Tyskland, som har haft sitt nuvarande opt in-system sedan 2009, visar en utredning av justitiedepartementet att antalet klagomål från konsumenter har minskat främst tack vare skärpta sanktionsavgifter. Problemen med oseriös marknadsföring per telefon kvarstår dock. Utredningen beskriver också en ny typ av handel med opt in-godkännanden, där företag erbjuder konsumenter att delta i tävlingar förutsatt att de ger sitt godkännande till att bli kontaktade i marknadsföringssyfte. En annan konsekvens är att vissa företag helt har slutat med marknadsföring via telefon. 5

Sid 19 (19) Källor Här redovisas källor med länkar. 1. Proposal for a Regulation on Privacy and Electronic Communications. Ett förslag till förordning från EU-kommissionen 2017. 2. Personuppgiftslag (1998:204). 3. Sifoundersökning för NIX-Telefon i september 2016. 4. Telefonförsäljning. Slutbetänkande av 2005 års marknadsföringsutredning (SOU 2007:1). 5. Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61). 6. Telefonen en viktig affärskanal. En rapport från HUI Research (2015). 7. Finansiering av ideell verksamhet förutsättningar, verklighet och framtid. En rapport från Frivilligorganisationernas insamlingsråd 2016. 8. Finansiering av ideell verksamhet förutsättningar, verklighet och framtid. En rapport från Frivilligorganisationernas insamlingsråd 2015. 9. Konsumentrapporten 2014 (Konsumentverket). 10. Konsumentverkets diarium för anmälningar och ärenden. 11. Høring forslag til endringer i reglene for telefonsalg. Høringssvar fra Forfrukerombudet 2015. 12. Statistisk Sentralbyrå, statistikkbanken.