Tips för bra möten. Appendix III

Relevanta dokument
Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Riskbedöma (2 min), och SAMhjulet.

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tre saker som är bra att tänka på:

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik

Formalia och årsmötespraxis

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Handledning för studiecirkel

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Handledning. för arbete med. Dialogduk

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Studieguide Hej skolan!

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Mötes. räddaren. Konkreta metoder för att skapa möten med glädje, engagemang och delaktighet. KARIN HEDÉN FREDRIK BAUER

10 tips för ökad försäljning

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Att höra barn och unga

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Pedagogiskt material till föreställningen

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

En guide till hur man kan organisera eftersamtal för lajv. Författare Elin Dalstål

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016

Vänersborg Samlevnadskurs

Uppdaterat

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Kan vi inte bara mysa?

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

INLEDNING: ARBETSMATERIAL TILL METODBOKEN

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (3 min), och SAMhjulet.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

STARKARE TILLSAMMANS!

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Carina Riström

Tolkhandledning

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (3 min), och SAMhjulet.

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

kan och vill påverka i min förening!

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Körschema för OSA-utbildningen

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

Välkomna nya medlemmar. Några tips och råd

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Åtgärda och följ upp (3 min), och SAM-hjulet.

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Undersöka (2 min), och SAMhjulet.

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Mötescirkeln för dig som ska leda mötet

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Mitt Mora. Gruppledarutbildning

Kongressutbildning Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator

Presentationsteknik. Om mig. Josef Hallberg Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen:

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått.

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Arbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman.

För utbildningsledare som ska genomföra en partsgemensam arbetsmiljöutbildning

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri

Transkript:

Appendix III Tips för bra möten Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra första möte. Vi har bara en chans att göra ett bra första intryck. Tipsen nedan är användbara till alla mindre möten, men är extra viktiga när ni har bjudit in nya medlemmar. Innan mötet Tänk igenom mötets syfte och mål. Vad är det som ska beslutas eller uppnås? Var ska tyngdpunkten på mötet ligga? Ungefär hur mycket tid ska ägnas åt varje punkt? Tänk igenom vilka punkter som är informations-, diskussions- och beslutspunkter. Gör en tydlig kallelse med start- och sluttider. Skriv kallelsen så att även nya medlemmar förstår vad som gäller. Under mötet Tänk på att alltid hälsa på alla du inte har träffat förut. Här har ordförande och eventuella medlemsansvariga ett särskilt ansvar. Starta i tid, det är viktigt för att kunna följa schemat och av respekt för dem som är där. Välkomna alla. Håll en kort presentation av syftet med dagens möte. Genomför någon form av presentation och/eller lägesrunda. För nya medlemmar är det viktigt att få reda på vilka som sitter i styrelsen i den förening man funderar på att gå med i eller precis har gått med i. Stäm gärna kort av vilka förväntningar som deltagarna har på mötet. Se till att rapportera om vad förra mötets beslut eller aktivitet resulterade i. Det visar att era möten är meningsfulla. Håll en bra struktur på mötet. Tänk på att inte använda ett för internt språk med förkortningar, Appendix III: Tips för bra möten 153

hänvisningar till personer som inte alla känner vid deras förnamn/ smeknamn etc. Förklara förkortningar och interna begrepp. Utgå inte från att alla t.ex. vet vad ett landsmöte är. Skapa gärna en ordlista med förklaringar över begrepp/förkortningar som vi ofta använder och dela ut till dem som behöver den. Variera mötesmetoden efter mötets syfte och efter behov. Använd t.ex. bikupor, rundor m.m. vid behov för att få alla involverade. Bryt för kaffe eller ta en micropaus om mötesdeltagarna ser ut att behöva det. Fortsätt inte mötet som om ingenting har hänt om flera verkar vara på väg att somna! Kanske behöver ni bara öppna ett fönster och få in mer syre? Avsluta mötet på utsatt tid. Be om återkoppling från deltagarna/utvärdera era möten. Ordförandes roll Som ordförande ser du till att mötet genomförs på ett trevligt och strukturerat sätt. Som mötesordförande är det olämpligt att prata väldigt mycket själv men du kan givetvis vara föredragande på några punkter. Försök att få alla involverade i mötet. Oftast är det viktigaste för att få många involverade att se till att några få inte tar all plats. Som mötesordförande måste du våga bryta dem som pratar allt för länge eller avviker för mycket från ämnet. Prova t.ex. metoden med dubbla talarlistor som en hjälp. De olika mötesmetoder såsom bikupor, rundor, micropaus och dubbla talarlistor som nämns i detta dokument hittar du i dokumentet Tips på mötesmetoder under Föreningsportalen på Mitt Liberalerna. 154 Appendix III: Tips för bra möten

Spelregler för bra möten Ett bra verktyg för bra möten är att diskutera igenom spelreglerna för era möten dvs. vilka förväntningar ni har på varandra. Vilka förväntningar finns på ordförande? På deltagarna? I första hand avser punkterna nedan gruppmöten och styrelsemöten. Deltagarna Vara närvarande, komma i tid. Vara förberedda särskilt på sin egen punkt om man är föredragande. Anmäler viktiga frågor på förhand. Att man säger vad man tycker på mötet (inte efteråt), och är lojal mot beslut som fattats (om man inte reserverat sig/uttalat sig mot). Ansvar att säga sin mening. De som förbereder mötet Ha en klar bild av vad som ska ske på mötet. Uttala mötets syfte/ändamål i inbjudan/dagordning. Göra ett upplägg och välja metoder utifrån mötets syfte. Bra, relevant underlag skickas ut i god tid. Underlätta för deltagarna att bidra och engagera sig. Tydlighet om vem som tillhandahåller dokument (finns de utskrivna eller gör man det själv). Ordförande/mötesledning Vara närvarande. Vara förberedda på sin uppgift. Verka för ett tillåtande och uppmuntrande klimat. Involvera alla, särskilt i frågor som är kontroversiella. Hålla disciplin, sätta stopp för långa dragningar och när mötet flyter från dagordningen. Summera diskussionen (successivt). Formulera (förslag till) beslut och slutsatser. Appendix III: Tips för bra möten 155

Tips på mötesmetoder För mer informella möten följer här tips på olika mötesmetoder/verktyg man kan använda för att slapa bra möten där alla får komma till tals och delta aktivi i mötet. Bikupa Bikupemetoden fungerar bra för att få fram nya idéer och för att låta de tystas åsikter lyftas fram. Dela in deltagarna två och två genom att låta dem samtala med dem som sitter bredvid, framför eller bakom. Det går även att vara fler i bikupan. Ställ en konkret fråga som deltagarna ska diskutera Många gillar inte att prata i storgrupp, men får här ändå möjlighet att delge sina åsikter. och ge dem en mycket begränsad tid att göra det. Många gillar inte att prata i storgrupp, men får här ändå möjlighet att delge sina åsikter. Bikupesurret blir också ett stöd för dem när de sedan ska prata i stor grupp eftersom de testat sina åsikter på minst en person redan. Som samtalsledare behöver du inte låta deltagarna redovisa vad de talat om alla gånger utan bikupor kan vara ett sätt låta dem prata av sig och utbyta erfarenheter. Din uppgift som samtalsledare är att avbryta efter några minuter. Eventuellt kan du försöka fånga upp vad som sagts i några av bikuporna. Tips: Tänk på: Bikupan kan även med fördel utföras stående och blir då också ett sätt att höja energin. Att surret i bakgrunden från alla andras bikupor är ett problem för dem som har nedsatt hörsel. Brainstorming Brainstorming sker i syfte att få fram så många idéer som möjligt. Brainstorming ska gå snabbt. Det räcker med cirka fem minuter. Här gäller kvantitet, inte kvalitet. Låt deltagarna skriva sina idéer på post-it-lappar (en ide på varje lapp) eller använd ett stort blädderblockspapper alternativt White boarden där du skriver ner alla idéer. Uppmana deltagarna att kasta ur sig alla tänkbara förslag, det finns inget som är fel eller dumt. 156 Appendix III: Tips för bra möten

Alla ska bidra och om du antecknar på blädderblocket kan du se till att hålla tempot högt. Diskutera inte de olika förslag som kommer fram och låt inte deltagarna kommentera eller diskutera varandras förslag. Syftet med övningen är att starta igång deltagarnas tankeprocess. Dubbla talarlistor Ett tips för att lyfta fram dem som inte pratar lika ofta på mötet är metoden med dubbla talarlistor. Istället för att sätta alla på samma lista i tur och ordning, så används två listor. De som vill säga något för första gången hamnar på listan som vanligt, men när det är dags för andre eller tredje inlägget sätts personen upp på den andra talarlistan. När så den första talarlistan är tom betas namnen på den andra listan av. Så fort någon sätter upp sig på första listan går den personen före dem på lista nummer två. Duttning Metoden med att dutta är effektiv när man gör omröstningar eller för att känna av hur läget är i rummet. I vanliga fall har vi oftast omröstningar när vi inte är överens om en fråga. Ett snabbare och effektivare sätt när alla förslag har kommit upp på bordet kan var att dutta. Skriv förslagen tydligt på blädderblock. Kolla om alla är överens om förslagen. Ge varje person fem streck eller små klisterlappar, duttar, att fördela på de olika förslagen som finns. Det är möjligt att dutta alla fem strecken på samma förslag eller att fördela dem till exempel två plus tre eller duttar spridda över alla alternativen. Ni kan också bestämma max två duttar på ett förslag, från samma person. Det eller de förslag som sammanlagt fått flest duttar prioriteras i rummet av Ett snabbare och effektivare sätt när alla förslag har kommit upp på bordet kan var att dutta. deltagarna just nu. Här blir det väldigt tydligt och möjligheten finns att spara bilderna till nästa möte om du gör dem på blädderblock. Om ni är många eller om ni inte har så många förslag räcker det med tre duttar per Appendix III: Tips för bra möten 157

158 Appendix III: Tips för bra möten

person. Metoden är mest till sin fördel om arbetet med duttning sker under tystnad och samtidigt, det vill säga att alla sätter upp sina duttar samtidigt. Fika och mingla Att bryta mötet för att fika eller att ta en paus kan vara ett sätt att skapa lättare stämning och ett kreativt mötesklimat. Att samtala över en kopp kaffe eller te är en möjlighet att på ett mer informellt sätt diskutera frågor som varit jobbiga. En stunds fikapaus ger också möjlighet för deltagarna att finna nya lösningar och kompromisser eller skapa allianser. En samtalsledare ska inte glömma bort värdet av metoden att bryta mötet då och då för kortare pauser. Fyra hörn Fyra hörn är ett roligt och dynamiskt sätt att diskutera politik. Samtalsledaren ställer ett antal frågor och ger deltagarna fyra valmöjligheter till svar på varje fråga. Varje hörn i rummet motsvarar en valmöjlighet, dvs. ett ställningstagande. Det är viktigt är att det alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre givna svarsalternativen stämmer överens med deras egen åsikt. När deltagarna valt hörn får de stående samtala några minuter med övriga personer i samma hörn om varför de valt att ställa sig just där. Om någon person är ensam i ett hörn bör samtalsledaren samtala med denna person. Efter några minuters diskussion i de olika hörnen låter samtalsledaren de olika hörnen berätta om sitt val. Anpassa hur Det är viktigt är att det alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre givna svarsalternativen stämmer överens med deras egen åsikt. många som får komma till tals beroende på tiden och på hur bra diskussionerna blir. Det är naturligt att olika frågor får olika mycket tid. Inled eventuellt med en testfråga för att deltagarna ska få prova på metoden. Under testfrågan behövs ingen längre diskussion. Appendix III: Tips för bra möten 159

Gruppsamtal Ett Gruppsamtal är lite längre än en Bikupa och fungerar bra i grupper med tre till tio deltagare. Gruppsamtalen hålls med fördel i en stor lokal med flera grupper parallellt. Den bästa möbleringen är öar, med så stort avstånd att grupperna inte stör varandra. Viktigast av allt är att uppgiften eller frågan är tydligt formulerad och det är bra om det finns en fördjupnings uppgift för grupper som arbetar snabbt. Om uppgiften är komplicerad kan det vara bra att göra en skriftlig instruktion till grupperna. Det går även bra att skriva ner frågorna på White boarden eller visa via dataprojektor. Viktigast är att Som samtalsledare är det bra om du går uppgiften är tydligt runt i rummet och hjälper de grupper som formulerad och det har svårt att komma igång. Tala om för är bra om det finns en grupperna när de har några få minuter kvar av gruppdiskussionen så att de hinner avrunda innan du bryter samtalen. fördjupningsuppgift för grupper som arbetar Det finns flera olika sätt att låta grupperna redovisa på. Ett bra sätt att även se snabbt. till att grupperna sammanfattar sina diskussioner är att låta dem besvara frågorna på t.ex. ett blädderblockspapper. Istället för att låta varje grupp redovisa för varandra muntligt, vilket tar ganska mycket tid så kan du låta grupperna skriva, rita eller göra bilder på blädderblock som sätts upp på väggarna runt om i rummet. Låt deltagarna mingla runt i rummet och titta på redovisningarna. Det är bra om grupperna har en person som står vid sin redovisning om det är något man vill fråga om. Imorgon, om ett år, om tre år, om fem år En metod att använda när ni vill formulera gemensamma visioner och sedan konkretisera dem. Låt oss leka med tanken att vi vill arbeta med frågan Hur värvar vi fler medlemmar?. Dela in gruppen i mindre grupper; ge dem blädderblockspapper och breda tuschpennor. Ge en grupp i uppgift att beskriva hur en organisation där fler medlemmar har engagerats skulle kunna se ut i morgon, en annan grupp om ett år, en tredje grupp om tre år och en fjärde grupp hur det kan se ut om fem år. 160 Appendix III: Tips för bra möten

Utifrån visionerna kan ni sedan diskutera konkreta saker som bör göras för att uppnå det ni vill. Micropaus En micropaus är precis som det låter en mycket kort paus. Mötesdeltagarna uppmanas att ställa sig upp (om de kan), sträcka på sig lite och gärna röra lite på armar och ben. Samtalsledaren kan gärna föregå med gott exempel och sträcka upp armarna, rulla med axlarna m.fl. övningar som får in energi i kroppen. En micropaus ska ske på stället, deltagarna ska inte springa iväg från sina platser vilket tar massor med tid och inte är en micropaus. Däremot kan ni gärna öppna ett fönster eller en dörr om det verkar som att syret håller på att ta slut. Runda För att alla ska komma till tals kan man använda sig av s.k. rundor. Du kan antingen Del tagarna uppmanas att gå varvet runt i den ordning som deltagarna sitter eller låta den som vill tala ställa sig upp, sträcka oavsett placering i rummet så att samtalet hoppar lite kors och tvärs i rummet. lite på armar och på sig och gärna röra Ingen får avbryta den som talar. ben. En runda är ett bra sätt att börja möten på för att bryta isen och för att alla ska komma till tals i ett tidigt skede. Också lämpligt att avsluta möten på för att samla upp frågor, intryck och tankar från gruppen. Kan vara särskilt användbart i kontroversiella frågor då det är viktigt för gruppen att veta vad var och en tycker. Uppmuntra alla att säga något men tvinga ingen. Det är viktigt att det känns helt okej att avstå. Se till att rundan respekteras och inte bryts av diskussioner eller frågor. Tips: I grupper som är väldigt pratiga kan det ibland vara svårt för deltagarna att respektera talarrundan. Då kan det vara bra att använda sig av en talarpinne. Endast den personen som har talarpinnen får tala. Samtalsledaren fördelar talarpinnen mellan deltagarna. Appendix III: Tips för bra möten 161