Magisteruppsats Vårterminen 2007 Handledare: Tobias Svanström Författare: Rebecka Färnstrand Johanna Gradeen Vilka faktorer påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?
SAMMANFATTNING De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering såsom Enron och Parmalat, vilka har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed ökad revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet, då framförallt i stora aktiebolag samt i andra länder än Sverige. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster kommit till att bli ett väl studerat område för att undersöka och förklara dess samband till revisionsarvodets storlek. Utifrån ovanstående bakgrund samt avsaknaden av forskning på mindre aktiebolag syftar vi med denna studie till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Utgångspunkten för denna studie har varit tidigare forskning inom området. Utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek. Urvalet är baserat efter bolag med 10 49 anställda som representerar bolag från Norrland-, Småland- och Stockholmsregionen. Data är inhämtad från åren 2005, 2004 och 2003 från bolagens årsredovisningar samt en tidigare enkätstudie genomförd inom området. Faktorerna som vi har valt att undersöka är; bolagets storlek, risk, komplexitet, geografiska placering, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och konsulttjänster samt ägande och fritt kassaflöde de senare hänförliga till ett agentteoretiskt perspektiv. Den statistiska undersökningen har utförts genom linjära regressionsanalyser i SPSS. Där vi har testat våra grundmodeller, utökade modeller samt grupperingsmodeller. Resultaten från regressionerna testades sedan mot våra uppställda hypoteser för att acceptera eller förkasta hypoteserna utifrån antagna förhållanden till revisionsarvodets storlek. Resultaten visar på att bolagens storlek samt konsulttjänstvariabeln bokslut är de två faktorer som för samtliga år är signifikanta med revisionsarvodet. Även regionen Norrland och bolagens ägarförhållanden visade på signifikanta samband, dock endast för åren 2005 och 2004, vilket tyder på att de åtminstone i viss utsträckning påverkar revisionsarvodet. För faktorerna risk, komplexitet, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och fritt kassaflöde finner vi inget stöd för att dessa skulle påverka storleken på revisionsarvodet.
1. INLEDNING... 1 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 3 1.3 SYFTE...3 1.4 DEFINITIONER... 3 2. TEORETISK METOD... 5 2.1 ÄMNESVAL... 5 2.2 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 5 2.3 ANGREPPSSÄTT... 5 2.4 UNDERSÖKNINGSMETOD... 6 2.5 SEKUNDÄRKÄLLOR... 6 3. TEORETISK REFERENSRAM... 8 3.1 AGENTTEORIN... 8 3.1.1 Ägarandelar och Agentkostnader... 8 3.1.2 Fritt kassaflöde och Agentkostnader... 10 3.1.3 Skuldbelastning och Agentkostnader... 11 3.2 KLIENTENS STORLEK... 12 3.2.1 Totala tillgångar eller omsättning?... 12 3.2.3 Totala tillgångar och omsättning tillsammans... 13 3.3 KOMPLEXITET... 13 3.3.1 Dotterbolag... 14 3.3.2 Varulager och kundfordringar... 14 3.4 RISK... 15 3.4.1 Revisionsrisk och revisionsarvode... 15 3.4.2 Klientens risk... 16 3.5 REVISIONSBYRÅNS STORLEK... 18 3.5.1 Inget premium för varken stora eller små bolag... 19 3.5.2 Premium för små men ej för stora bolag... 19 3.5.3 Premium för både stora och små bolag... 20 3.6 GEOGRAFISK PLACERING... 21 3.7 KONSULTTJÄNSTER... 21 3.7.1 Positivt samband mellan konsult- och revisionsarvodet... 22 3.7.2 Inget samband mellan konsult- och revisionsarvodet... 24 3.8 TEORISAMMANSTÄLLNING... 26 4. PRAKTISK METOD... 29 4.1 URVAL... 29 4.2 DATAINSAMLING... 29 4.3 DATABEARBETNING... 29 4.4 BORTFALL... 31 4.5 METODKRITIK... 32 4.6 MODELLER... 33 4.6 VARIABLER... 34 4.8 SAMMANSTÄLLNING AV HYPOTESER... 35 5. EMPIRI & ANALYS... 37
5.1 BESKRIVANDE STATISTIK... 37 5.2 KORRELATIONSTEST... 38 5.3 BIG 4 VS. NON BIG-4... 39 5.4 GRUNDMODELL 1... 39 5.5 GRUNDMODELL 2... 41 5.6 GRUNDMODELL 3... 43 5.7 UTÖKAD MODELL... 45 5.8 RÅDGIVNINGSMODELL 1... 49 5.9 RÅDGIVNINGSMODELL 2... 51 5.10 DOTTERBOLAGSMODELL 1... 52 5.11 DOTTERBOLAGSMODELL 2... 53 5.12 STORLEKSMODELL 1... 54 5.13 STORLEKSMODELL 2... 55 5.14 RESULTATSAMMANSTÄLLNING... 56 5.15 SAMMANFATTANDE ANALYS... 59 5.16 HYPOTESPRÖVNING... 62 6. SLUTSATSER... 64 7. SANNINGSKRITERIER... 67 7.1 VALIDITET... 67 7.2 RELIABILITET... 67 7.3 GENERALISERING... 67 Figurförteckning Figur 1. The hypothesized relation between management ownership and agency costs, C.Lennox... 9 Figur 2. Agentteori och Revisionsarvode, egenkonstruerad... 12 Figur 3. Revisionsrisk, egenkonstruerad... 15 Figur 4. Hypotessammanställning, egenkonstruerad... 35 Figur 5. Revisionsbyrådiagram... 39 Figur 6. Slutgiltig modell, egenkonstruerad.... 65 Bilaga 1. Korrelationstabell 2005
INLEDNING 1. INLEDNING M ed detta avsnitt vill vi introducera läsaren till problematiken bakom revisionsarvodets storlek. Inledningsvis kommer problembakgrunden att mynna ut i problemformuleringen och syftet med denna uppsats. Vi kommer att avsluta kapitlet med att definiera och förtydliga vissa begrepp för att underlätta den fortsatta läsningen. 1.1 Problembakgrund Revisionsmarknaden expanderar globalt vilket medför möjligheter att tillhandahålla revisionstjänster på nya marknader. Globaliseringen och den fortlöpande anpassningen till marknadsbaserade ekonomisystem innebär även att efterfrågan av revisionstjänster kommer från en bredare grupp av potentiella klienter. Revisionsmarknaden har under senare tid blivit ett mycket relevant och intressant område för forskare. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek. 1 Det intressanta har varit att analysera revisionsarvodet för att kunna bedöma revisionsbyråernas kostnadsstruktur, prognostisera framtida arvoden och för att mäta effektiviteten hos revisionsbyråerna 2. Flertalet studier har genomförts på området av bland annat Palmrose (1986); Francis & Simon (1987); Pong & Whittington (1984), Simon (1995) och Gul (1999). Dessa forskare har fokuserat på de bakomliggande faktorerna till storleken på revisionsarvodena sedan Simunic (1980) presenterade den nyskapande och inflytelserika revisionsprissättningsmodellen. Det finns en lång lista på de faktorer som anses ligga bakom prissättning av revisionsarvodena, till exempel bolagets storlek, bolagets risk samt bolagets komplexitet. 3 Den faktor som genomgående i tidigare studier gett mest robusta resultat och som till störst del förklarat variationen i revisionsarvodet är bolagens storlek 4. Stort fokus har även varit på revisionsbyråns storlek och då speciellt på Big 4 eftersom de besitter en sådan stor del av marknadsandelarna 5. En ytterligare anledning till detta fokus på Big 4 är att de har anklagats för att agera som en kartell och att de använder sig av monopolistisk prissättning 6. Betydelsen av de olika faktorerna har varierat i studierna genomförda i olika länder 7. Forskare har även undersökt hur agentkonflikten kan påverka bolagens revisionskostnader, vilka tenderar att öka då ledning och ägande är spritt åt. Revisorn blir då länken mellan bolaget och kapitalmarknaden, där aktörerna är i behov av tillförlitlig information som kan tillhandahållas genom revisorns granskande av bolagets finansiella rapporter. 8 Efterfrågan på revisionstjänster har även ökat till följd av de stora bolagsskandalerna, såsom Enron och WorldCom i USA, Parmalat i Italien samt ABB i Sverige, vilka resulterade i bland annat den amerikanska Sarbanes-Oxley Act samt den svenska motsvarigheten Svensk Kod för Bolagsstyrning. Skandalerna har inneburit att bolagens intressenter exempelvis aktieägare och 1 Cobbin, P. International Dimensions of the Audit Fee Determinants Literature. International Journal of Auditing. Vol 6 (2002): 53-54 2 Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees. Journal of Business Finance & Accounting. Vol 24, Issue 3 &4 (1997): 511 3 Nikkinen, J. & Sahlström, P. Does Agency Theory provide a General Framework for Audit Pricing?. International Journal of Auditing. Vol 8 (2004): 254 4 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D. Determinants of Audit Fees for Quoted UK Companies. Journal of Business Finance & Accounting. Vol 20, Issue 6 (1993): 766 5 Palmrose, Z-V. Audit Fees and Auditor Size: Further Evidence. Journal of Accounting Research. Vol 24, No 1 (1986): 97 6 Simunic, D. The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence. Journal of Accounting research. Vol 18, No 1 (1980): 161 7 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 254 8 Pong, C & Whittington, G. The determinants of audit fees: Some empirical models. Journal of Finance & Accounting 21 (1994): 1071 1
INLEDNING finansiärer kräver en ökad granskning av bolagets finansiella rapportering vilken i sin tur tenderar att öka storleken på revisionsarvodena. I Sverige infördes även Revisionsstandard (RS) från och med 2005, detta innebar i praktiken att revisionen blev mer tidskrävande och således även dyrare då en utökad granskning av företagens redovisning fordrades. Fler granskningsmoment infördes vilket leder till mer dokumentation och kvalitetssäkring av revisorsarbetet. Revisorn skall nu även rapportera om klientens förmåga till fortsatt drift (RS 570), vilket är av största intresse för klientens intressenter exempelvis bankerna. Detta leder till att revisorns roll har blivit mer komplex samt har fått ett ökat risktagande. 9 Bidraget från vår studie skulle eventuellt kunna avta om den omdiskuterade revisionsplikten avskaffades för små bolag i Sverige, då en andel av de undersökta bolagen kommer att beröras. Dock finns det flera argument för att bolagen självmant kommer att välja att revidera även om revisionsplikten avskaffas. Collis et al. genomförde en studie i England vilken resulterade i att 63 % respondenterna angav att de även efter revisionspliktens avskaffande kommer att frivilligt välja revision 10. Mikael Eriksson, VD för Öhrlings PricewaterhouseCoopers resonerar angående revisionspliktens eventuella avskaffande att efterfrågan på revision bland de bolag som berörs antagligen endast kommer att sjunka på kort sikt och känner ingen oro för att tappa intäkter 11. Att det ej finns någon större oro för revisionsbolagen att de ska tappa intäkter till följd av en slopad revisionsplikt får stöd av Karin Markstedt, chef för kredit och branschanalys hos Nordea. Eftersom långivare kan tänka sig att efterfråga revision vid låneansökningar även om revisionsplikten avskaffas för att försäkra sig om kundens återbetalningsmöjligheter. 12 Med ovanstående resonemang vill vi förtydliga aktualiteten och intresset för revisionsarvodets storlek även för mindre bolag trots rådande diskussion kring revisionspliktens eventuella avskaffande. Mikael Eriksson poängterar även att revisionen endast utgör en del av tjänsterna som efterfrågas av de mindre bolagen. Just nu ökar revisionsefterfrågan och konsulttjänsterna efterfrågas även de i stor utsträckning av bolagen. Vidare menar han även att revisionsbyråerna kan sälja mer konsulttjänster om revisionen är efterfrågestyrd istället för lagstadgad. 13 Detta resonemang får stöd av Nuteks undersökning från år 2000 som visar på att 70 % av de mindre bolagen använder revisorer för konsultuppdrag 14. Då konsulttjänsterna på senare år har ökat markant och följden har blivit att en allt större del av revisionsbyråernas intäkter kommer från konsulttjänster har detta lett till att flertalet forskare har undersökt vilken effekt konsulttjänsterna har på revisionsarvodet. Resultaten och åsikterna är skilda och än råder det ingen enighet om konsulttjänsterna leder till ett högre eller lägre revisionsarvode. 15 Eftersom revisionsmarknaden har blivit mer komplex både på nationella och internationella nivåer behöver revisorer bättre ramverk för prissättningen av revisionsarvoden. En ökad förståelse till vilka faktorer som påverkar revisionsarvodena är värdefullt för att kunna förhandla fram rätt pris för revisionsservicen. 16 Inom detta forskningsområde har vi inte kommit över tidigare forskning som är genomförd på bolag klassificerade som mindre bolag enligt svenska ramar. Enligt EU-kommissionen utgörs 99 % av företagen inom EU av små 9 Halling, P. Revisionsarvodet en het fråga. Balans nr 12 (2004): 17 10 Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L., The Demand for the Audit in Small Companies in the UK. Accounting & Business Research, Vol. 34 Issue 2 (2004): 96 11 http://www.affarsvarlden.se/art/166409 2007-04-27 kl. 16.01 12 Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar. Balans nr 2 (2007): 7 13 http://www.affarsvarlden.se/art/166409 2007-04-27 kl. 16.01 14 Nutek. Support services to SMEs. (2000): 33, 56-57 15 Firth, M. Auditor-Provided Consultancy Services and their Associations with Audit Fees and Audit Opinions. Journal of Business Finance & Accounting. Vol 29, No 5 & 6 (2002): 661-662. 16 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 254 2
INLEDNING och medelstora bolag 17. Mot denna bakgrund anser vi det vara högst intressant att undersöka om de faktorer som anses påverka revisionsarvodets storlek i större bolag är desamma faktorer som påverkar storleken på revisionsarvodena i mindre svenska bolag. Motsvarande resultat är ej självklara då strukturen kan skilja sig åt mycket mellan ett större och ett mindre bolag och prissättningen därför kan komma att skilja sig åt. Denna utgångspunkt leder oss fram till vår problemformulering. 1.2 Problemformulering Vilka faktorer påverkar storleken på revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag 18? 1.3 Syfte Genom att genomföra en kvantitativ studie syftar vi i första hand till att undersöka vilka faktorer som påverkar storleken på revisionsarvodena i mindre svenska aktiebolag. Utöver de faktorer som vanligtvis studeras ämnar vi att djupare undersöka vilka olika typer av konsulttjänster som kan påverka revisionsarvodets storlek samt om bolagens geografiska placering är av någon betydelse. Vidare syftar vi att empiriskt undersöka om ett agentteoretiskt perspektiv med utgångspunkt i bolagens ägarförhållande kan bidra till att förklara storleken på revisionsarvodena i mindre svenska aktiebolag. 1.4 Definitioner För att underlätta för läsaren har vi valt att definiera och tydliggöra ett antal begrepp som kontinuerligt används i denna studie. Big 4 De så kallade Big 4 revisionsbyråerna är PricewaterhouseCoopers, Ernst & Young, KPMG och Deloitte. Från 1970 1989 talade man om Big 8 byråerna som på 1989 1998 blev de Big 6 för att under tiden 1998 2002 minska ner till de Big 5 som numera går under benämningen Big 4. Dessa byråer har minskat i antal genom sammanslagningar samt att Enron skandalen under 2001 innebar slutet för Arthur Andersen som såldes till de övriga bolagen. 19 Forskning på området har refererat till dem enligt antalet de var när studierna genomfördes. För att underlätta läsningen kommer de genomgående att referas till som Big 4 även om de vid forskningstidpunkten var vid annat antal. Småbolag Enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) definieras mindre bolag som ett bolag som ej är ett stort bolag det vill säga att bolaget ej överstiger mer än ett av nedanstående kriterier för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren; medeltalet anställda uppgår till max 50 stycken, bolagets redovisade balansomslutning får uppgå till max 25 miljoner SEK och nettoomsättningen är max 50 miljoner SEK. 20 Revision - Revision innebär att granska årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för att slutligen lämna en revisionsberättelse 21. 17 http://www.eu-upplysningen.se/templates/euu/standardrightmenutemplate 1744.aspx 2007-02-20 kl. 14.53 18 Här bolag med 10 49 anställda. 19 http://www.big4.com/bigfour.aspx 2007-04-27 kl.16.20 20 Sveriges Rikes Lag, 1 kap. 3 Årsredovisningslagen 21 FARs Samlingsvolym, del 2. Stockholm: FAR Förlag (2006): 330 3
INLEDNING Konsultarvode - Det arvode som utbetalas för rådgivning som ej ingår i revisionsuppdraget 22. Statistiska begrepp Justerat R 2 - Mäter förklaringsgraden. Om Justerat R 2 exempelvis antar ett värde på 97,4 innebär detta att den beroende variabeln till 97,4 % förklaras av de oberoende variablerna 23. Beta - Beta variabeln är den variabel som beskriver lutningen. Vilket innebär relationen mellan den beroende och den oberoende variabeln. Sambandet kan vara både positivt och negativt. 24 Multikollinearitet - Multikollinearitet uppstår när de oberoende variablerna är starkt beroende av varandra, det vill säga att de förklarar i stort sett samma sak 25. Ett värde på 0 innebär att inget samband existerar mellan variablerna. +1 visar på ett fullständigt statistiskt positivt samband medan 1 påvisar ett negativt. P-värde - Detta värde påvisar om testet är signifikant eller ej. Med en 5 % signifikansnivå innebär det att nollhypotesen förkastas om p-värdet antar ett värde som understiger 0,05 26. Dummyvariabel Är en kvantifiering av en kvalitativ variabel till en kvantitativ variabel. Förutsättningen är att den kvalitativa variabeln är diktom, det vill säga den kan endast anta två värden. 27 Exempelvis att ett bolag är dotterbolag eller att det ej är ett dotterbolag. 22 FARs Samlingsvolym, del 1. Stockholm: FAR Förlag (2004): 1424-1425 23 Körner, S. & Wahlgren, L. Statistiska metoder, Lund: Studentlitteratur (1998):161 24 Pallant, Julie. SPSS Survival Manual, Buckingham: Open University Press (2005):153 25 Körner, S. & Wahlgren, L. Statistiska metoder, 63, 162 26 Ibid., 161 27 Körner, S. & Wahlgren, L. Statistisk dataanalys, Lund: Studentlitteratur (2000): 363 4
TEORETISK METOD 2. TEORETISK METOD V i kommer i detta kapitel att motivera och redogöra för de vetenskapliga förhållningssätt, angreppssätt och metodval som denna uppsats grundar sig på. Detta för att öka läsarens förståelse för hur studien har påverkats av de avgörande metodval som författarna har gjort under arbetets gång för att studera vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. 2.1 Ämnesval De flesta tidigare studier inom detta område som vi tagit del av har studerat revisionsarvodet utifrån stora och börsnoterade bolag. En anledning till detta kan vara att det är lättare att få access till information och upplysningar om dessa bolag eftersom de har större krav på sig att redovisa mer detaljerat i sina årsredovisningar. Då forskning angående vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet för mindre eller svenska bolag ej är välutforskat i kombination med att den forskning som är gjord på området är utförd på bolag som enligt vår definition ej kan räknas till små bolag ansåg vi det vara intressant att studera området utifrån mindre aktiebolag i Sverige. Det tillkommer även att den största delen av bolagen som är verksamma i Sverige är av mindre karaktär vilket ökat vårt intresse för att studera dessa bolag närmare. 2.2 Vetenskapligt förhållningssätt I denna uppsats eftersträvar vi att påvisa verkligheten, det vill säga att ta reda på vilka faktorer som faktiskt påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Detta ligger i riktningen med den positivistiska skolan 28. Vi genomför denna undersökning med syfte att undersöka vad som påverkar revisionsarvodets storlek. Vi avser ej att låta våra egna värderingar och åsikter styra detta arbete, utan vi eftersträvar objektivitet för att resultatet skall bli så verklighetstrogna som möjligt. Det positivistiska synsättet syftar även det till att värderingsfrihet upprätthålls 29. Denna studie kommer att gå ut på att studera eventuella samband mellan de undersökta variablerna och revisionsarvodet. Vårt mål med undersökningen är att försöka ta reda på de faktiska bakomliggande faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek, i vilken riktning de påverkar arvodet samt att utröna om det finns något samband mellan dessa faktorer. Då det kommer till att redovisa forskningens resultat förespråkar positivismen en förklarande tolkningsmodell genom att finna samband mellan de undersökta variablerna, dessa baseras oftast på ett större antal empiriska observationer som är generaliserbara över en större population 30. För att få så tillförlitliga resultat som möjligt kommer vi att basera vår undersökning på tidigare vetenskapliga studier inom området och utifrån dessa skapa våra modeller och hypoteser. Detta överrensstämmer med positivismens arbetsgång som innebär att forskaren genererar vetenskaplig kunskap genom att samla ihop kontrollerad fakta. Denna teori reflekterar och formulerar sedan den empiriska forskningens samlade resultat. Positivisten använder ofta beprövade och befästa vetenskapliga teorier och härleder utifrån dem hypoteser. Detta innebär ett deduktivt synsätt genom att forskaren utifrån generella beskrivningar av verkligheten syftar till att få fram specifika framställningar. 31 2.3 Angreppssätt För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en deduktiv ansats. Detta innebär att vi tar avstamp i befintlig teori inom ett specifikt forskningsområde för att sedan bygga vår empiri utifrån denna. Vi har i vår uppsats utgått från befintliga teorier och undersökningar angående 28 Johansson Lindfors, M-B. Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur (1993): 45 29 Ibid., 45 30 Ibid., 45, 55 31 Bryman, A. Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur (1997): 24-25 5
TEORETISK METOD faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek. De variabler som vi använder för att ta reda på vad som påverkar revisionsarvodet återfinns eller motsvarar variabler i tidigare studier. Med hjälp av uppställda hypoteser har vi sedan testat dessa faktorer på mindre svenska aktiebolag för att se om vi kan finna något samband till revisionsarvodets storlek. Teorin vi har använt oss av är avsedd att avbilda verkligheten för att ge en beskrivande bild av vilka faktorer som kan tänkas påverka revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Den teoretiska modellen som sedan enligt det deduktiva angreppssättet kommer att förknippas med den empiriska verkligheten genom att olika variabler väljs ut som sedan operationaliseras för att t slutligen kunna mätas. Resultatet av undersökningen används sedan för att avgöra om teorin stämmer överens med verkligheten. En objektiv verklighetsuppfattning i samband med förklarande hypotestestande kombineras oftast med en deduktiv ansats. 32 Detta är något som även ligger till grund för vår studie och som vi förknippar med vårt positivistiska synsätt med utgångspunkt i vår strävan efter objektivitet samt en förklarande tolkningsmodell för att redovisa studiens resultat. För att kunna mäta de faktorer vi valt att inkludera i vår studie har vi operationaliserat dessa genom att använda olika variabler som mått på faktorerna, exempelvis totala tillgångar för att mäta ett bolags storlek. 2.4 Undersökningsmetod Då problemformulering i denna uppsats lyder: - vilka faktorer påverkar storleken på revisionsarvoden i mindre svenska aktiebolag, innebär detta att vi syftar till att generalisera våra resultat på en större population än den vi har undersökt. Samt att vi ämnar undersöka om det existerar något samband mellan utvalda faktorer och dess påverkan på revisionsarvodet har vi valt att genomföra en kvantitativ studie. Enligt Holme et. al är en av styrkorna med en kvantitativ undersökning att den visar på en total situation istället för enskilda fenomen. Denna helhetsbild bidrar till sedan till att skapa en större förståelse av det totala sammanhanget. 33 Den kvantitativa forskningen antar oftast en logisk struktur, med avstamp i befintliga teorier som utmynnar i ett forskningsproblem som oftast testas genom uppställda hypoteser. Hypoteserna används senare som arbetsverktyg för att finna samband mellan de faktorer som avses undersökas. Information angående underökningsobjektet samlas in och analyseras sedan för att se om de sambanden som hypoteserna bygger på kan accepteras eller skall förkastas. 34 Denna arbetsgång kommer även att följas i detta arbete. Befintliga teorier angående revisionsarvodets storlek mynnar ut i hypoteser som sedan kommer att accepteras eller förkastas, för att slutligen kunna dra en generell slutsats om vilka faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek i mindre svenska bolag. 2.5 Sekundärkällor Informationen som har samlats in till denna uppsats har i första hand hämtats från de databaser som finns tillgängliga via Umeå Universitetsbibliotek. Databasen Business Source Premier har främst använts till att söka efter vetenskapliga artiklar inom vårt valda ämnesområde, revisionsarvodet. De sökord vi inledningsvis använt oss av är bland annat audit fees, consultancy fees, non-audit fees, agency costs, agency theory. Vi fann tidigt ett antal relevanta artiklar för vår studie och utifrån dessa artiklars referenslista har vi funnit merparten av de artiklar som använts i denna studie. För att uppnå så hög tillförlitlighet som möjligt i denna studie har vi valt att främst använda oss av granskade vetenskapliga artiklar. En vetenskaplig artikel är kontrollerad av akademiker inom samma område för att säkerställa ett 32 Johansson Lindfors, M-B., 55-56 33 Holme, I.M. & Krohn, S.B. Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur (1997) :79-80 34 Bryman, Alan. Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning., 29 6
TEORETISK METOD trovärdigt innehåll 35. Facklitteratur hänförliga till denna uppsats metodologiska delar har erhållits genom Umeå Universitetsbiblioteks albumsök. Den facklitteratur som denna studie stöder sig på har främst använts till de metodologiska avsnitten, nyckeltalsdefinitioner samt vid definition av revisionsrisk. 2.6 Källkritik av sekundärkällor Det är av största vikt att granska den insamlade informationen kritiskt för att kunna göra en bedömning om huruvida de fakta som presenteras är sannolika. Det är väsentligt att ta reda på var, när och varför ett dokument kom till. 36 I så stor utsträckning som möjligt bör ursprungskällan återfinnas för att förhindra att ursprungsförfattarnas åsikter förändras så som lätt kan vara fallet vid andra- eller tredjehandsreferering 37. Det är trots vikten av ursprungsverk väsentligt att finna aktuella undersökningar inom området 38. Vi har i så stor omfattning som det varit möjligt använt oss utav ursprungsförfattarna vilket har lett till att dessa källor dateras tillbaka till 1970-talet. Det kan tänkas att dessa ses som inaktuella med tanke på den förändring samhället har genomgått. Men de studier som bland annat Simunic (1980) samt Jensen och Meckling (1976) genomfört om revisionsarvodet respektive agentteorin var de första i sitt slag och har haft och dessa har än idag stor betydelse inom sina respektive forskningsområden. Undersökningarna har sedan de publicerades replikerats, utvecklats och kompletterats med ny forskning, vilka har resulterat i liknade utfall och av denna anledning anser vi ej att trovärdigheten i dessa källor har minskat och att de väl går att applicera på bolag även idag. Vi anser även att tillförlitligheten ökar då dessa ursprungskällor återkommande refereras till i merparten av den nyare forskningen inom området. Vi är medvetna om att merparten av de tidigare studier som vi har tagit del av är genomförda på större bolag och att det skulle kunna argumenteras för att dessa ej är applicerbara på vår studie. Dock anser vi att de bakomliggande teorierna är rimliga att använda som utgångspunkt för att studera mindre bolag. Vi är medvetna om att resultaten kan avvika från de tidigare studierna som har undersökt större bolag, vilka även oftast verkar i andra länder än Sverige där det exempelvis finns en annan lagstiftning. Då ett antal av de källor som använts i denna studie är facklitteratur som ej kräver samma kontroll innan tryckning som vetenskapliga artiklar kan detta leda till eventuella fel i uppsatsen. Facklitteratur kan redan vid tryckning innehålla delar som anses vara inaktuella 39. Då använd facklitteraturs innehåll går att återfinna i flertalet olika källor anser vi att de är tillförlitliga. Denna har främst har använts till de teoretiska samt de praktiska metodkapitlen och aktualiteten i dessa ej genomgår stora förändringar anser vi informationen i dessa delar vara aktuell. Elektronisk informations tillförlitlighet anses ofta vara av sämre kvalitet än facklitteratur eller vetenskapliga artiklar. Vi har därför i genomförandet av denna studie begränsat vår användning av elektroniska källor för att undvika detta eventuella problem. 35 Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, M. Research Methods for Business Students. Gosport: Ashford Colour Press Ltd (2000): 51 36 Patel, R & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder. s 64 37 Johansson Lindfors, M-B., 88-89 38 Ibid., 89-90 39 Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, M., 54 7
TEORETISK REFERENSRAM 3. TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel redogör vi för de bakomliggande teorierna angående revisionsarvodet storlek som ligger till grund för de modeller vi använder som undersökningsverktyg i denna studie. Vi inleder med en redogörelse för agentteorin för att sedan utreda dess förväntade påverkan på revisionsarvodet. Därefter följer en genomgång av de faktorer som tidigare studier har använt sig av för att förklara revisionsarvodet samt de resultat som dessa studier visat på. Kapitlet avslutas med en sammanfattande tabell över resultaten från tidigare studier. 3.1 Agentteorin The directors of such (joint-stock) companies, however, being managers rather of other people s money than their own, it cannot well be expected, that they should watch over it with the same anxious vigilance with which the partners in a private copartnery frequently watch over their own. Adam Smith 40 Agentteorin behandlar förhållandet mellan agenten och principalen. Ett vanligt förekommande exempel inom området syftar på förhållandet mellan bolagets ägare (principalen) och bolagets ledning (agenten), i de fall då ägandet och ledningen av bolaget är skiljt från varandra. Risken i agentförhållandet är att ledningens och ägarnas intresse är skiljt från varandra och att ledningen agerar utifrån egenintresse. 41 Om det förutsätts att båda parter är nyttomaximerande finns det stor anledning till att tro att agenten inte alltid kommer att agerar utifrån principalens bästa, vilket i sin tur leder till att en agentkonflikt kan uppstå. När principalen anlitar en agent för att utföra en tjänst på hans eller hennes begäran som involverar att delge agenten viss befogenhet vid beslutsfattande kan detta benämnas som ett kontrakt. Enligt Jensen och Meckling finns det olika sätt att kontrollera agentens handlande på för komma till rätta med agentkonflikten exempelvis genom revision, formella kontrollsystem, och budgetrestriktioner 42. Genom att anlita en kvalificerad revisor som kontrollerar ledningens handlande kan ett bolag minska sina agentkostnader 43. 3.1.1 Ägarandelar och Agentkostnader Chan et al. lyfter fram att ägarstrukturen i ett bolag är en faktor som påverkar revisionsprocessen. Ett bolag vars ledning är starkt kopplad till bolagets ägare är i mindre behov av omfattande och kvalificerad revision till skillnad från ett bolag vars ledning och ägare är skilda åt. 44 O Sullivan resonerar utifrån samma vinkel och poängterar att på grund av att intressekonflikten mellan ledning och ägare minskar leder detta till ett minskat kontrollbehov. Detta tyder på att agentkostnaderna tenderar att minska när ledningens ägarandel ökar, vilket figuren nedan visar. 45 40 Smith, A. The Wealth of Nations 1776, Cannan Edition (Modern Library, New York, 1937): 700 i Jensen, M.C. & Meckling, W.H. Agency costs and the theory of the firm. Journal of Financial Economics. Vol 3, (1976): 323 41 Mallin, C. Corporate Governace. Oxford: Oxford University Press. (2004): 10,16 42 Jensen, M.C. & Meckling, W.H Agency costs and the theory of the firm. Journal of Financial Economics. Vol 3, (1976): 323 43 Watts, R & Zimmerman, J. Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The accounting review. Vol 65, (1990): 133 44 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 770 45 O Sullivan, N. The Impact of Board Composition and Ownership on Audit Quality: Evidence From Large UK Companies. British Accounting Review. Vol 32, (2000): 411 8
TEORETISK REFERENSRAM Figur 1. The hypothesized relation between management ownership and agency costs, C. Lennox 46 I enligt med Jensen och Meckling framhåller även Lennox att enligt ett agentteoretiskt perspektiv skapas kontrakt mellan ledning och aktieägare för att reducera agentkostnaderna. Kontrakten kan vara villkorligt utformade som exempelvis bonusprogram till ledningen vilka är baserade på prestationer alternativt villkorslösa kontrakt till exempel hantering vid avskedning på grund av sjunkande lönsamhet. Kontrakten baseras oftast på redovisade resultat som är framtagna av ledningen, vilket kan leda till försköning av de finansiella rapporterna för att ledningen skall erhålla sin bonus eller behålla sitt arbete även om de uppsatta målen ej nås, vilket innebär att kontrakten i sig ej är tillräckliga för att undvika agentkonflikten. På grund av att de redovisade resultaten måste vara pålitliga för att kontrakten skall upprätthållas, förutspår agentteorin en högre efterfrågan för högre kvalitet på revisionen när agentproblemet är mer kännbart. 47 DeAngelo preciserar revisionskvalitet som sannolikheten att upptäcka och rapportera väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. 48 På grund av ovanstående resonemang menar vi att en högre kvalitet på revisionen kan innebära högre revisionskostnader. Då det för att uppnå en högre kvalitet krävs att mer tid läggs ner vid genomförandet av revisionen vilket innebär att revisorn debiterar bolaget ett högre arvode. Lennox anser att anlitandet av en oberoende revisor som kontrollerar bolagets finansiella rapporter och investeringar minskar kontraktens betydelse och ledningens incitament till kontraktsbrott avtar. För att öka förtroendet hos aktieägarna kan ledningen anlita professionella revisorer. Detta innebär att när aktieägarnas kontrollbehov av ledningen är stort på grund av att ledningens ökade incitament till kontraktsbrott kommer efterfrågan av kvalificerad revision att tillta. 49 Firth resonerar att om ett bolag ej använder sig av en oberoende revisor för att få en trovärdig åsikt angående företagets årsredovisningar är det sannolikt att bolagets kapitalkostnader ökar i form av förhöjda räntor. Det är även troligt att bolaget får det svårare att tillförskaffa nytt kapital, vilket leder till att ledningens handlingsutrymme minskar. Revisorns oberoende gentemot ledningen är av största vikt och varje inskränkning resulterar i högre agentkostnader. 50 Nikkinen och Sahlström undersöker i sin studie om agentteorin kan användas som ett generellt ramverk för att förklara storleken på revisionsarvodena. Undersökningen är genomförd på bolag från sju länder med olika ekonomiska och redovisningsmässiga miljöer, varav Sverige är ett av de länder som ingår i undersökningen. Syftet var att undersöka om agentteorin är oberoende från miljön bolaget verkar i. Det förutsätts att det skall existera ett negativt samband mellan ledningens ägandeskap och storleken på revisionsarvodena. 46 Lennox, C. Management Ownership and Audit Firm Size. Contemporary Accounting Research. Vol 22, No 1 (2005): 210 47 Ibid., 212-213 48 DeAngelo, L.E. Auditor size and auditor quality. Journal of accounting and Economics. (1981) i Gul, F. & Tsui, J. A Test of the Free Cash Flow and Debt Monitoring Hypotheses: Evidence from Audit Pricing. Journal of Accounting and Economics. Vol. 24 (1998): 220 49 Lennox, C., 212-213 50 Firth, M. The Provision of Nonaudit Services by Accounting Firms to their Audit Clients. Contemporary. Accounting Research. Vol. 14, No 2 (1997): 6-7 9
TEORETISK REFERENSRAM Resonemanget följer att när ledningens ägandeskap är stort minskar agentkostnaderna eftersom revisorerna ej behöver lägga så mycket tid på att kontrollera om ledningens aktiviteter motsätter sig ägarnas intresse. 51 Resonemanget är förenligt med O Sullivans som menar på att revisionsprocessen är ett viktigt verktyg för ägarna för att kunna kontrollera ledningens beteende. Detta leder till att ägarna i bolag med ett spritt ägandeskap är beredda att betala ett högre pris för revisionen än de bolag vars ägandeskap är mer koncentrerat. Resultatet visade på ett negativt signifikant samband mellan ledningens ägarandel och revisionsarvode, vilket överensstämde med de uppställda hypoteserna. O Sullivan resonerar som så i sin analys av resultatet att när ledningens ägarandel ökar minskar behovet av revision samt att kontrollbehovet minskar när det är ledningen som äger bolaget och de ej har någon anledning att medvetet föra sig själva bakom ljuset. 52 Resultatet av Nikkinen och Sahlströms undersökning visar på att det går att använda sig av agentteorin för att åtminstone i viss utsträckning förklara storleken på revisionsarvoden. I flertalet av länderna kunde ett negativt samband påvisas mellan ledningens ägandeskap och revisionsarvodet som hypotiserats. Dock fann de ej något signifikant samband för de svenska bolagen men resultaten tyder på att ett eventuellt samband är av negativ karaktär. 53 Gul och Tsui antog även de att det förelåg ett negativt samband mellan ledningens ägarandel och revisionsarvodet, dock kunde de ej påvisa någon statistisk signifikans i just detta avseende 54. Till skillnad från Chan et al. som i sin undersökning fann ett negativt samband mellan ledningens ägarandel och revisionsarvodet 55. Vi förväntar oss likt ovanstående forskare att det föreligger ett negativt samband mellan ledningens ägarandel och revisionsarvodet likt väl för mindre bolag. Eventuellt är agentkonflikten ej lika påtaglig i mindre bolag då kontrollbehovet av ledningen tenderar att minska då de i större utsträckning ägs och leds av samma personer. 3.1.2 Fritt kassaflöde och Agentkostnader Agentkonflikten kan enligt Jensen och Meckling samt Jensen vara mer påtaglig i bolag med ett högt kassaflöde. Detta utifrån att bolagets ledning har större möjligheter att spendera resurser på olika projekt om det fria kassaflödet är högre. Ägarna kan anlita revisorer för att kontrollera ledningens agerande och på så sätt minimera detta problem. 56 Det är av största vikt att ledningen endast väljer att investera i projekt som har ett positivt nettonuvärde. Brealey et al menar på att det finns en risk att en bolagsledning med ett högt fritt kassaflöde att röra sig med väljer att investera i projekt med ett negativt nettonuvärde, vilket ej leder till värdeskapande utan endast urholkar bolaget, ett resonemang som vi instämmer till 57. Gul och Tsui anser även de att agentkonflikten kan förklaras genom ett bolags kassaflöde, detta via en högre revisionskostnad för de bolag som har ett högt fritt kassaflöde och då särskilt för de bolag med låga tillväxtmöjligheter. Gul och Tsui poängterar att ledningen i dessa bolag med låg tillväxtmöjlighet i samband med ett högt fritt kassaflöde kan dölja utgifter som ej är värdeskapande genom att manipulera redovisningen. De menar på att när risken för detta ökar kommer revisorerna att lägga ner mer tid vid utförandet av revisionen och därigenom ta ut högre avgifter. 58 En ytterliggare studie genomförd av Gul och Tsui undersöker även den om det föreligger något samband mellan det fria kassflödet och revisionsarvodet. Utgångspunkten 51 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 253-255 52 O Sullivan, N., 401, 409, 411 53 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 253 255, 259 54 Gul, F. & Tsui. J. Free Cash Flow, Debt Monitoring, and Audit Pricing: Further Evidence on the Role of Director Equity Ownership. Auditing: A Journal of Practise & Theory. Vol. 20, No. 2 (2001): 79, 81 55 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 778 56 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 255 57 Brealey, R. Myers, S. & Allen, F. Corporate Finance, New York: McGraw-Hill (2006): 494-495 58 Gul, F. & Tsui, J. A Test of the Free Cash Flow and Debt Monitoring Hypotheses: Evidence from Audit Pricing. Journal of Accounting and Economics. Vol. 24 (1998): 219-220 10
TEORETISK REFERENSRAM är att det ska finnas ett positivt samband mellan dessa variabler vilket även undersökningarna resulterar i. 59 Nikkinen och Sahlström stöder teorin att det existerar ett positivt samband mellan det fria kassaflödet och storleken på revisionsarvodena, anledning till detta är att när ledningen har tillgång till ett högt kassaflöde har de mer möjligheter att spendera dessa resurser i projekt som ej maximerar ägarnas avkastning vilket leder till att agentkonflikten ökar. För att undvika detta problem använder sig ägarna av revisorer som kontrollerar ledningens agerande. Resultatet av undersökningen visar på att det uppsatta förhållandet stämmer överens med hypotesen. 60 Vår utgångspunkt är förenlig med tidigare studiers åsikt om det fria kassaflödets positiva påverkan på revisionsarvodets storlek. Återigen menar vi på att kontrollbehovet av ledningen ökar och därmed revisionskostnaderna. Ett bolag med ett högt fritt kassflöde möjliggör även för mer investeringar än för ett bolag med ett lägre. Investeringarna kan leda till en mer komplex revision för revisorn som får mer material att granska och debiterar därmed ett högre arvode. Dock kanske resultaten ej blir så tydliga i mindre bolag, då de antagligen inte har så höga fria kassaflöden, vilket leder till att ledningen inte har så mycket resurser att lägga på projekt som inte är värdeskapande. 3.1.3 Skuldbelastning och Agentkostnader Risken för konkurs förväntas höja revisionsarvodena när skuldbelastningen ökar. Eftersom en hög skuldbelastning ökar risken för konkurs samt risken för bolaget leder detta till att revisionsarvodena höjs enligt Beaver och Ohlson. Det finns ett motsägelsefullt resonemang till ovanstående påstående. Jensen och Meckling menar på att skuldsättningsgraden kan användas som ett verktyg för att minska agentkonflikten eftersom en högre skuldsättningsgrad innebär mindre resurser för ledning att spendera på olönsamma projekt. Genom att ledningen måste spendera mer av bolagets kapital på avbetalningar och räntekostnader för lånen, vilket innebär att mindre resurser behövs för att kontrollera att ledningens agerande inte är av egenintresse eftersom de ej har några betydande resurser att spendera. I förlängningen leder detta till minskade revisionskostnader och härmed finns ett indirekt samband mellan skuldbelastningen och agentkostnaderna via det fria kassaflödet. 61 Det resoneras även att skuld tenderar att reducera agentkostnaderna när ett bolag som har lönsamma projekt att investera i men inga egna resurser regelbundet vänder sig till den finansiella markanden för att upplåna kapital för att genomföra investeringarna. Finansiella aktörer såsom banker och analytiker får i denna situation en kontrollerande roll då de utvärdera bolagets återbetalningsmöjligheter innan kapital tillförs bolaget för att ej riskera att utlånat kapital ej betalas tillbaka. Därmed minskar agentkonflikten eftersom ägarnas kontrollbehov av ledningen minskar. 62 Vi menar att detta i sin tur leder till att revisionskostnaderna blir lägre eftersom kontrollbehovet inte längre är så stort. Ur ett agentteoretiskt perspektiv håller vi med om att en hög skuldbelastning leder till ett minskat fritt kassaflöde och därmed lägre revisionskostnader. De finansiella aktörernas granskningsfunktion hjälper även de till att kontrollera ledningens agerande och minskar därmed agentkostnaderna och det ökade behovet av granskning från revisorn. Dock menar vi ändå på att en överhängande risk för konkurs till följd av hög skuldbelastning inte är lösningen för att reducera agentkostnader, eftersom konsekvensen av detta kan vara ett högre revisionsarvode då revisorn kommer att behöva lägga ner mer tid på att se till att bolaget håller sig flytande. Vi ämnar ej i denna undersökning 59 Gul, F. & Tsui. J. Free Cash Flow, Debt Monitoring, and Audit Pricing: Further Evidence on the Role of Director Equity Ownership., 72, 76 och Gul, F. & Tsui, J. A Test of the Free Cash Flow and Debt Monitoring Hypotheses: Evidence from Audit Pricing., 221, 235 60 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 255-261 61 Ibid., 255 62 Jensen, M. Agency Costs of Free Cash Flow, Corporate Finance and Takeovers. American Economic Review. Vol 76, No 2 (1986): 324 11
TEORETISK REFERENSRAM använda oss utav skuldmått för att undersöka detta indirekta samband då vi istället kommer att använda oss utav ett bolags skuldsättningsgrad för att mäta sambandet mellan risk och revisionsarvodet. Vi ville dock ändå redogöra för detta då vi anser att teorin bakom belyser ett viktigt resonemang ur ett agentteoretiskt perspektiv. Vi vill med denna modell visa på hur revisionsarvodet antas fastställas ur ett agentteoretiskt perspektiv. Utomstående ägare Fritt kassaflöde Skuldbelastning Revisionsarvode Figur 2. Agentteori och Revisionsarvode, egenkonstruerad. 3.2 Klientens storlek Klientens storlek är den variabel som genomgående i flertalet studier visat på starkast samband med revisionsarvodet och det är den variabel som ensam förklarat den största delen av variationen i revisionsarvodet 63. 3.2.1 Totala tillgångar eller omsättning? Palmrose likt Firths studie inom området visade på att bolagets storlek mätt genom tillgångar är den variabel som i störst utsträckning förklarar revisionsarvodets storlek 64. Nikkinen och Sahlströms fann även de i sin undersökning samma positiva påverkan på revisionsarvodet för svenska stora bolag 65. Simunic samt Palmrose utgick från bolagets totala tillgångar vid slutet av räkenskapsåret för att mäta klientens storlek. Anledningen till detta var att Simunic ansåg att de totala tillgångarna är närmare relaterade till den möjliga förlustexponeringen som revisorn utsätter sig för än ett flödesmått såsom vinst, eftersom en felaktig finansiell rapportering som resulterar i ett åtal oftast involverar brister i tillgångsvärderingen. Dessutom utgår många revisorer från tillgångarna vid genomförandet av revisionsprocessen, vilket leder till ett positivt samband mellan revisionsarvodets storlek och ett bolags tillgångar på grund av att om ett bolag har stora tillgångar krävs det mer revision för att uppnå en viss kontrollnivå. 66 Chan et al. hävdar dock att för att få ett mer tillförlitligt mått på klientens storlek bör mätvariabeln istället vara klientens omsättning. Grunden för detta är att ett bolags tillgångar kan variera mycket i förhållande till ett annat relativt likställt bolag. Det finns ett flertal anledningar till detta exempelvis kan det vara stora skillnader på tillgångarnas ålder i de olika bolagen. Det är även möjligt att bolagens redovisningsprinciper kan variera då särskilt inom områden såsom värdering av goodwill och andra immateriella tillgångar. Ett ytterliggare problem med att använda tillgångarna som storleksmått är enligt Chan et al. att det kan finnas ett samband mellan ett bolags tillgångar och variablerna för komplexitet som även de innefattar ett bolags totala tillgångar och som används för att förklara revisionsarvodets storlek. Trots argumenten emot att använda ett bolags tillgångar för att mäta ett bolags storlek 63 Chan, P., Ezzamel, M. and Gwilliam, D., 765 64 Palmrose, Z-V. Audit Fees and Auditor Size: Further Evidence., 107 och Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees., 520-522 65 Nikkinen, J. & Sahlström, P., 259 66 Simunic, D. The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence., 172 12
TEORETISK REFERENSRAM används även denna variabel i undersökningen. Chan et al. anser dock att det även finns en viss problematik med att använda ett bolags omsättning som mått på ett bolags storlek. Detta på grund av hur ett bolag definierar omsättning kan variera industrier och bolag emellan. Likt Simunic anser Chan et al. att det finns ett icke linjärt samband mellan klientens storlek och revisionsarvodet som ökar med en minskad hastighet. Det vill säga trots att klientens storlek växer med en viss hastighet innebär det inte att revisionsarvodet ökar i exakt samma takt utan håller oftast en långsammare tillväxtstakt. Motivet till detta samband är stordriftsfördelar hos revisionsbyrån samt sannolikheten att ett större bolag har mer avancerade system för intern kontroll. Chan et al. resultat stöder Simunics studie, vilket visar på att bolagets storlek, oavsett om det mäts genom tillgångar eller omsättning, har en stor effekt på revisionsarvodet. 67 3.2.3 Totala tillgångar och omsättning tillsammans Pong och Whittington menar att det går att fånga upp stordriftsfördelarna utan att transformera storleksvariabeln och har därför ej logaritmerat storleks variablerna. Till skillnad från Simunic så har Pong och Whittington använt sig av både tillgångar och omsättning för att mäta storleken på bolagen. De menar att storleken på bolagen har mer än en dimension. Revisionen har två sidor, revision av transaktioner som har att göra med omsättningen samt kontrollering av tillgångar som har att göra med bolagets totala tillgångar. Anledningen till att flertalet av tidigare studier inom området inte använt sig av bägge måtten är risken för multikollinaritet, det vill säga att två variabler är så nära relaterade till varandra att det inte är möjligt att statistiskt skilja mellan effekterna från de två. 68 Firth har genomfört en liknande studie som Pong och Whittington, men ej använt de båda storleksmåtten i samma modell då Firth menar på att dessa två variabler har väldigt hög korrelation till varandra och bör således ej användas tillsammans i samma modell. Undersökningarna skiljde sig även åt genom att Firth använde sig av logaritmer för att få en mer linjär modell. 69 Pong och Whittingtons resultat visade att både omsättningen och tillgångarna var positiva och statistiskt signifikanta. Detta visar likt tidigare studier att ett bolags storlek är av stor betydelse för att avgöra hur stort revisionsarvodet blir. 70 I motsats till Pong och Whittington vilka fann att både tillgångar och omsättning var signifikanta så fann Firth att omsättningen inte var signifikant då dessa variabler användes samtidigt 71. Vår utgångspunkt för denna studie är att ett bolags storlek är en avgörande faktor för revisionsarvodet. I takt med att bolaget växer blir det fler poster för revisorn att granska vilket ökar revisionsinsatsen och resulterar i ett högre arvode. Tillgångarna är en väsentlig granskningspost för revisorn vilket kan innebära att två i övrigt likvärdiga bolag varav ett med mer tillgångar innebär mer granskningsarbete av bland annat tillgångsvärdering och periodiseringar för revisorn. Detta bör resultera i ett högre arvode. Vi finner det även logiskt att sambandet mellan storleken och arvodet inte är av linjär karaktär. Ett bolag med dubbelt så mycket tillgångar behöver inte ta dubbelt så lång tid att revidera. 3.3 Komplexitet Revisionens komplexitet kan tillsammans med storleksvariablerna tillgångar och omsättning enligt Pong och Whittington ses som den mängd arbete som läggs ner på revisionen. 72 Revisionsinsatsen förväntas öka i och med att bolagets komplexitet ökar vilket leder till högre revisionsarvoden. Komplexitetens kostnader kan till exempel reflekteras av bolagets affärsverksamhet, lokalisering, kvaliteten på bolagets system för intern kontroll och 67 Chan, P., Ezzamel, M. and Gwilliam, D., 766-767,781 68 Pong, C.M. & Whittington, G., 1075-1076 69 Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees., 520-522 70 Pong, C.M. & Whittington, G., 1089, 1093 71 Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees., 520-522 72 Pong, C.M. and Whittington, G., 1076 13