Varuhandelsstatistik

Relevanta dokument
Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Statistik 2004:3. Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Varuhandelsstatistik

Handelsstudie Island

Varuflödesundersökningen 2016

Ålands externa varu- och tjänstehandel 2011 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Utrikeshandel med varor och tjänster

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Utrikeshandel med varor och tjänster

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Konsumentprisindex december 2018

RÄTTELSE Rättelse, delar av ackrediteringsområde ledningssystem för livsmedel saknades i senaste omfattning. //Enhetschef Tomas Holm

Utrikeshandel med varor och tjänster

Nationalräkenskapsdata

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Nationalräkenskapsdata

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Utrikeshandel med varor och tjänster

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Nationalräkenskapsdata 2015

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Utrikeshandel med tjänster 2013

Qvalify AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /1310

Nationalräkenskapsdata 2008

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Tullfri handel med Sydkorea

Avfallsstatistik 2012

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Avfallsstatistik 2010

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /1937

Konsumentprisindex. December Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012:

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Lastbilstrafik miljoner 45 miljoner varutransporter genomfördes, varav 99 % i inrikestrafiken.

Handelns utsikter Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Konsumentprisindex. Februari Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2011: Ålands officiella statistik -

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /2886

Konsumentprisindex. April 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /1477

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

HANDELNS betydelse för Sverige

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Avfallsstatistik 2011

Konsumentprisindex juni 2019

Nationalräkenskapsdata 2016

Konsumentprisindex maj 2019

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Betalningsbalans och utlandsställning

Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges livsmedelsexport 2006

Struktur- och bokslutsstatistik över

Lastbilstrafik miljoner 42 miljoner varutransporter genomfördes 2017, varav 99 % i inrikestrafiken.

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Sysselsatt arbetskraft

Konsumentprisindex. Januari 2018 KPI 2018: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Transkript:

Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2008:2 9.7.2008 Varuhandelsstatistik 2003-2007 Miljoner euro 250 Diagram 1: Utrikeshandel med varor, export och import 1998-2007 200 150 100 Export, euro Import, euro 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 75% Diagram 2: Finlands andel i Ålands handel 70% 65% 60% 55% Av importen Av exporten 50% 45% 40% 2001 2002 - Ålands officiella statistik -

Utlandets andel av handelsunderskottet växer År 2007 var importen av varor till Åland från utlandet värd cirka 207 miljoner euro medan importen av varor från Finland uppgick till cirka 244 miljoner euro. Sammanlagt importerades det alltså varor till Åland till ett värde av nästan 451 miljoner euro. När det gäller varor importerade från utlandet var branschen transport och kommunikation den största aktören med importerade varor till ett värde av drygt 86 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var år 2007 fordon, fartyg, transportutrustning etc., av vilka det importerades varor till ett värde av drygt 87 miljoner euro. Underlagsmaterialet för handeln med Finland (skattegränshandeln) är tyvärr inte tillräckligt detaljerat för att fördelas på bransch och varuslag. Värdet för utlandsimporten ökade med 42,9 procent från föregående år, medan importen från Finland steg 6,1 procent från föregående års nivå. Exporten av varor från Åland till utlandet var år 2007 värd nära 63 miljoner euro medan exporten av varor till Finland var värd knappa 83 miljoner euro. Sammanlagt exporterades det alltså varor från Åland till ett värde av cirka 146 miljoner euro. Den största aktören inom export av varor till utlandet är branschen tillverkning som år 2007 exporterade varor till ett värde av 43 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var plast- och gummivaror, av vilka det exporterades varor till utlandet till ett värde av närmare 18 miljoner euro. Värdet för utlandsexporten steg med 10,7 procent jämfört med år 2006, medan exporten till Finland steg med 6,7 procent från föregående års nivå. Handelsnettot i varuhandeln med utlandet gav år 2007 ett handelsnetto på cirka -144 miljoner euro. Varuhandeln med Finland gav samtidigt ett handelsnetto på cirka -161 miljoner euro. Sammanlagt gav varuhandeln alltså år 2007 ett handelsunderskott på cirka -305 miljoner euro, vilket innebär att handelsunderskottet år 2007 är cirka 27 procent större än året innan. Omkring 47 procent av underskottet härrör från varuhandeln med utlandet, m a o har Finlands andel av underskottet minskat på utlandets bekostnad. Det omfattande underskottet i handeln från båda riktningar är möjligt enbart genom det att Åland hade andra inkomster än varuexportintäkter eller ackumulerad förmögenhet att spendera på varuimport. Detta underskott i varuhandeln vägs upp av ett positivt handelsnetto för handeln med tjänster varav sjöfarten utgör en betydande del. Tjänstehandeln är dock inte inkluderad i det här meddelandets siffror. Ytterligare en källa för exportintäkter är den momsfria handel som inte registreras här på grund av ringa värde per försändelse. Denna typ av handel som Ålands utanförskap i EU:s mervärdeskatteområde möjliggjort har haft en växande inverkan på varuimporten i vår statistik, medan den inte registreras på exportsidan. En indikator för denna handel är de ca 16,4 miljoner försändelser som Posten på Åland skickade iväg för främst förlags- och postorderföretagens räkning under 2007. Även kapitalinkomsterna från omvärlden till Åland har troligen varit omfattande under de senaste åren. 2

Beskrivning av statistiken Varuhandelsstatistiken för Åland baserar sig på underlag från tullstyrelsens statistikenhet. Statistiken delas upp i utrikeshandel samt handel över skattegränsen (mellan Åland och Finland). Materialet över utrikeshandel baserar sig på transaktioner som behandlats i Mariehamns tull, summerat per FO-nummer 1 och varukoder. Små transaktioner fångas dock inte av statistiksystemet, t.ex. beställningar av böcker och cdskivor tullas inte in när det görs inom EU och momsvärdet underskrider 10 euro. I Finland upptog statistiken över externhandeln endast uppgifter från sådana tulldeklarationer där värdet översteg 1 000 euro. För att kunna fördela varuhandeln på olika branscher har grundmaterialet samkörts med företagsregistret. Materialet över skattegränshandeln baserar sig på transaktioner som behandlats vid Korpo samt Gustavs tullstation samt vid posten på Åland (innefattar samtliga skattegränstransaktioner). Det bör påpekas att skattegränshandelns värde är estimerat från momsuppbörden, m a o är uppgifterna inte exakta, utan närmevärden. De verkliga värdena torde dock med stor sannolikhet röra sig inom ± 3 procent av de i tabellen avgivna värdena. Branschindelningen i statistiken följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2002) vilken är knuten till den internationella ISIC-standarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. Varuhandelsstatistiken fördelas även per varuslag enligt CN-koder (se bilaga 2). CN-nomenklaturen är Europeiska gemenskapens kombinerade nomenklatur, vars 8-siffriga varukoder används i exportdeklarationer och statistikdeklarationer för internhandeln. Observera att när det gäller skattegränshandeln (import från Finland) behöver inte ursprungslandet nödvändigtvis vara Finland. Varor som transporteras via Finland (s.k. transitvaror) registreras i statistiken som om de kom från Finland. Beroende på olikheter i grundmaterialet kommer resultaten att redovisas på olika sätt för utrikeshandeln och skattegränshandeln. Utrikeshandeln redovisas dels fördelat på varuslag och dels fördelat på bransch. Skattegränshandeln däremot redovisas enbart i form av totalsummor, då inte underlagsmaterialet är tillräckligt detaljerat för att göra en mer utförlig redovisning Det bör även observeras att samtliga summor uppges i löpande priser (inflationen har inte beaktats), varför den reella förändringen är något lägre än den uppgivna. I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman. Längre tidsserier än vad som finns i denna publikation kan nerladdas från ÅSUBs hemsida, under rubriken Databaser. Följande symboler används i tabellerna: 0 = Mellan 0 och 0,5 enheter - = Exakt 0 enheter (st).. = Observationerna för få för att uppges. 1 Företags- och organisationsnumret är ett nummer som myndigheterna tilldelar företag och samfund och som ersätter tidigare handelsregister- och stiftelseregisternummer och AS-signum. 3

Utrikeshandeln till och från Åland 2003 2007 enligt varuslag Tabell 1 visar värdet av importen till Åland under åren 2003 till 2007 fördelad enligt varugrupp. År 2007 var importen av varor till Åland värd ca 207 miljoner euro, vilket var 42,9 procent mer än under föregående år; under den redovisade perioden 2003-2007 steg utlandsimporten med hela 101,9 procent. Den mest markanta ökningen skedde inom gruppen fordon, fartyg, transportutrustning etc., vilken steg till ca 87 miljoner euro från knappt 5 miljoner euro år 2003. Även massa av ved, papper, varor av papper samt maskiner, apparater, redskap svarade för en betydande del av importen. Tabell 2 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt varugrupp och värde. År 2007 exporterades varor från Åland till utlandet till ett värde av knappa 63 miljoner euro. Exporten växte med 10,7 procent under år 2007. De viktigaste varugrupperna enligt exporterat värde är plast- och gummivaror samt beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak. Det bör påpekas att den på senare år kraftigt ökade pappersvaruimporten torde motsvaras av en lika omfattande och värdefullare export vidare till slutliga konsumenter, men i och med att en del av exporten sker i form av distribution till enskilda abonnenter, förblir de enskilda försändelsernas värde så lågt att de inte fångas upp i denna statistik. I tabell 3 visas importen till Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 2003 till 2007. År 2007 importerades ca 69 miljoner kilo varor till Åland från utlandet. Totalvikten på importen minskade från året innan. Viktmässigt är det varugruppen mineraliska produkter som är störst. År 2007 var den näst största gruppen Fordon, fartyg, transportutrustning etc. inom vilken både importvolymen och -värdet ökat kraftigt det senaste året. I tabell 4 visas exporten av varor från Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 2003 till 2007. År 2007 exporterades ca 130 miljoner kilo varor från Åland till utlandet. Totalvikten ökade med 29,2 procent från år 2006, främst var det då mineraliska produkter som ökat kraftigt. Tabell 5 och tabell 6 visar handelsnettot, dvs. skillnaden mellan exporten och importen inom varuhandeln. År 2007 var varuhandelsnettots värde ca 144 miljoner euro. Handelsnettots värde i varuhandeln saknar dock någon större ekonomisk-politisk betydelse. Enligt ÅSUB:s estimeringar för år 2000 uppgick den totala exporten inklusive tjänster till ca 720 miljoner euro, medan totalimporten uppgick till 670 miljoner euro, med andra ord var bytesbalansen positiv (se ÅSUB rapport 2004:5). Årliga estimeringar för Ålands tjänstehandel med omvärlden saknas dock för närvarande. 4

Tabell 1: Utrikesimport 2003 2007 enligt varuslag och värde, 1 000 euro Totalt 102 608 135 420 148 324 144 973 207 200 Levande djur, animaliska produkter 9 732 13 090 17 147 19 752 14 415 Vegetabiliska produkter 3 650 3 836 3 502 3 345 3 288 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak 6 637 6 518 7 462 7 745 6 933 Mineraliska produkter 11 159 8 543 8 381 13 077 705 Produkter av kemiska industrier etc. 3 192 3 049 2 714 2 922 4 883 Plast- och gummivaror 9 463 10 101 11 029 12 831 11 622 Lädervaror 167 235 359 342 330 Trä och varor av trä och kork 1 884 1 580 1 802 1 684 1 904 Massa av ved, papper, varor av papper 11 868 37 649 27 862 23 735 24 633 Textilvaror 5 441 5 117 5 224 4 847 9 835 Skor, käppar, piskor, hattar 309 372 400 475 296 Varor av sten, gips, cement etc. 1 502 1 259 1 631 2 061 1 473 Smycken och ädelsten 266 217 304 349 339 Oädla metaller och varor av dessa 3 344 3 330 4 466 4 643 3 040 Maskiner, apparater, redskap 19 417 16 480 29 375 24 886 23 821 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. 4 695 11 725 14 282 9 918 87 056 Optiska instrument etc. 1 255 1 907 3 430 3 966 3 958 Vapen och ammunition 10 10 18 27 22 Diverse varor 7 869 9 125 7 815 8 094 8 379 Konstverk och antikviteter 748 1 278 1 120 274 270 Tabell 2: Utrikesexport 2003 2007 enligt varuslag och värde, 1 000 euro Totalt 47 943 49 250 50 724 56 807 62 897 Levande djur, animaliska produkter 1 482 1 564 2 008 2 221 2 935 Vegetabiliska produkter 348 149 136 359 348 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak 2 098 2 371 3 805 4 655 11 172 Mineraliska produkter 1 434 433 474 305 265 Produkter av kemiska industrier etc. 4 316 4 206 4 583 5 746 5 799 Plast- och gummivaror 14 645 15 042 15 625 15 821 17 661 Lädervaror 9 5 1 12 - Trä och varor av trä och kork 10 236 8 130 8 394 7 220 8 005 Massa av ved, papper, varor av papper 1 423 1 713 1 578 1 396 1 292 Textilvaror 437 452 373 310 1 121 Skor, käppar, piskor, hattar 1 1 3 29 21 Varor av sten, gips, cement etc. 11 29 16 7 36 Smycken och ädelsten 11-3 - 4 Oädla metaller och varor av dessa 1 335 2 888 2 133 2 372 3 565 Maskiner, apparater, redskap 4 523 4 853 4 699 2 769 2 873 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. 235 1 060 1 512 7 290 1 054 Optiska instrument etc. 1 625 1 708 1 906 2 574 3 314 Vapen och ammunition 10 9 10 17 11 Diverse varor 3 255 4 013 2 645 2 738 2 939 Konstverk och antikviteter 508 625 821 965 483 5

Tabell 3: Utrikesimport 2003 2007 enligt varuslag och vikt, ton Totalt 91 569,4 78 159,5 93 126,2 72 602,7 68 997,1 Levande djur, animaliska produkter 3 608,0 4 519,1 5 605,3 6 341,5 4 559,9 Vegetabiliska produkter 8 600,7 8 915,8 6 960,2 5 971,1 6 963,1 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak 3 762,6 3 372,5 3 697,5 2 808,8 2 471,8 Mineraliska produkter 49 049,1 37 708,3 39 293,5 32 757,9 22 233,1 Produkter av kemiska industrier etc. 1 191,7 974,8 863,8 877,7 919,9 Plast- och gummivaror 1 858,7 1 858,4 1 742,9 1 762,7 1 307,7 Lädervaror 15,6 25,1 31,4 37,1 30,3 Trä och varor av trä och kork 10 767,0 5 445,0 8 632,5 4 677,5 5 074,6 Massa av ved, papper, varor av papper 3 376,1 2 784,5 3 106,4 3 130,1 3 353,6 Textilvaror 207,0 187,0 215,9 176,4 1 833,1 Skor, käppar, piskor, hattar 11,8 15,5 19,4 19,9 12,6 Varor av sten, gips, cement etc. 3 508,9 3 123,2 4 029,9 5 138,6 2 576,3 Smycken och ädelsten 4,8 1,3 2,5 1,8 5,1 Oädla metaller och varor av dessa 1 070,6 821,8 1 094,8 2 388,9 654,8 Maskiner, apparater, redskap 1 711,5 1 822,6 1 947,7 1 642,8 1 396,9 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. 1 027,8 4 321,5 13 909,9 2 713,0 13 853,0 Optiska instrument etc. 26,6 24,2 69,2 88,9 56,7 Vapen och ammunition 1,2 0,2 0,6 3,0 2,7 Diverse varor 1 761,6 2 227,2 1 897,9 2 062,8 1 690,0 Konstverk och antikviteter 8,0 11,5 5,0 2,1 1,8 Tabell 4: Utrikesexport 2003 2007 enligt varuslag och vikt, ton Totalt 144 267,2 131 819,2 141 620,0 100 684,6 130 038,8 Levande djur, animaliska produkter 470,1 469,2 648,9 556,1 712,7 Vegetabiliska produkter 2 409,1 500,0 371,5 883,3 804,4 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak 742,0 758,7 1 202,6 1 104,6 1 072,8 Mineraliska produkter 1 153,2 8 943,2 24 247,0 0,8 32 938,1 Produkter av kemiska industrier etc. 154,9 161,3 171,7 193,4 634,6 Plast- och gummivaror 567,4 601,9 459,9 341,0 358,1 Lädervaror 1,7 1,5 0,5 2,2 - Trä och varor av trä och kork 135 433,3 113 320,6 107 348,1 87 775,4 88 221,0 Massa av ved, papper, varor av papper 558,8 710,9 549,9 552,1 363,1 Textilvaror 11,6 25,4 43,1 21,5 1 467,2 Skor, käppar, piskor, hattar 0,0 0,2 0,1 1,0 0,5 Varor av sten, gips, cement etc. 2,9 12,1 10,7 1,4 31,8 Smycken och ädelsten 0,0-0,1-0,0 Oädla metaller och varor av dessa 1 668,2 2 643,1 3 116,5 2 859,0 2 233,5 Maskiner, apparater, redskap 354,5 396,6 638,2 218,1 388,2 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. 95,3 2 379,5 2 266,8 5 633,6 332,4 Optiska instrument etc. 7,9 7,7 5,0 7,6 31,5 Vapen och ammunition 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Diverse varor 626,6 878,6 525,4 519,9 442,9 Konstverk och antikviteter 9,5 8,6 14,0 13,6 6,0 6

Tabell 5: Handelsnetto, utrikeshandel 2003 2007 enligt varuslag och värde, 1 000 euro Totalt -54 665-86 169-97 600-88 166-144 303 Levande djur, animaliska produkter -8 250-11 526-15 139-17 531-11 480 Vegetabiliska produkter -3 302-3 687-3 365-2 986-2 940 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak -4 539-4 147-3 657-3 090 4 239 Mineraliska produkter -9 725-8 110-7 907-12 772-441 Produkter av kemiska industrier etc. 1 124 1 156 1 869 2 823 917 Plast- och gummivaror 5 182 4 941 4 595 2 990 6 039 Lädervaror -158-230 -359-330 -330 Trä och varor av trä och kork 8 352 6 550 6 592 5 536 6 101 Massa av ved, papper, varor av papper -10 444-35 937-26 284-22 339-23 341 Textilvaror -5 004-4 665-4 851-4 537-8 714 Skor, käppar, piskor, hattar -308-370 -397-446 -275 Varor av sten, gips, cement etc. -1 491-1 229-1 615-2 054-1 437 Smycken och ädelsten -255-217 -302-349 -335 Oädla metaller och varor av dessa -2 009-442 -2 333-2 271 525 Maskiner, apparater, redskap -14 894-11 628-24 676-22 116-20 949 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. -4 460-10 666-12 770-2 628-86 002 Optiska instrument etc. 370-198 -1 524-1 392-644 Vapen och ammunition 0 0-8 -10-11 Diverse varor -4 614-5 112-5 170-5 356-5 440 Konstverk och antikviteter -240-653 -299 691 214 Tabell 6: Handelsnetto, utrikeshandel 2003 2007 enligt varuslag och vikt, ton Totalt 52 697,8 53 659,7 48 493,9 28 081,9 61 041,7 Levande djur, animaliska produkter -3 137,9-4 049,9-4 956,4-5 785,4-3 847,2 Vegetabiliska produkter -6 191,6-8 415,8-6 588,7-5 087,8-6 158,6 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak -3 020,7-2 613,8-2 494,9-1 704,2-1 399,0 Mineraliska produkter -47 895,9-28 765,1-15 046,5-32 757,1 10 705,0 Produkter av kemiska industrier etc. -1 036,8-813,5-692,0-684,3-285,3 Plast- och gummivaror -1 291,3-1 256,5-1 282,9-1 421,7-949,6 Lädervaror -14,0-23,6-30,9-34,9-30,3 Trä och varor av trä och kork 124 666,3 107 875,6 98 715,6 83 097,9 83 146,3 Massa av ved, papper, varor av papper -2 817,3-2 073,7-2 556,5-2 578,0-2 990,5 Textilvaror -195,4-161,6-172,8-154,9-365,9 Skor, käppar, piskor, hattar -11,8-15,3-19,3-18,9-12,2 Varor av sten, gips, cement etc. -3 506,0-3 111,1-4 019,2-5 137,1-2 544,6 Smycken och ädelsten -4,8-1,3-2,4-1,8-5,1 Oädla metaller och varor av dessa 597,7 1 821,3 2 021,7 470,1 1 578,6 Maskiner, apparater, redskap -1 357,0-1 425,9-1 309,6-1 424,7-1 008,7 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. -932,5-1 942,0-11 643,1 2 920,6-13 520,6 Optiska instrument etc. -18,7-16,5-64,2-81,4-25,2 Vapen och ammunition -1,1-0,2-0,5-2,9-2,7 Diverse varor -1 135,0-1 348,6-1 372,5-1 543,0-1 247,1 Konstverk och antikviteter 1,5-2,8 9,0 11,5 4,2 7

Utrikeshandeln till och från Åland 2003 2007 enligt bransch Tabell 7 visar importen av varor till Åland mellan åren 2003 och 2007 enligt värde och bransch. För en del transaktioner har de åländska företagens handelspartners skött administrationen gentemot tullen. Dessa transaktioner har samlats under grupp övriga aktörer, som stod för ca 16 procent av importen. Även privatpersoner och ickeidentifierade verksamheter ingår i denna kategori. Dessa transaktioner kan tyvärr inte placeras under den rätta branschkoden. Dessutom kan det hända att en del transaktioner blivit registrerade under privatpersoner om företagen inte angett sitt FO-nummer i tulldeklarationen. De branscher som stod för de högsta värdena av importerade varor var transport och kommunikation samt parti- och detaljhandel. Tillsammans stod dessa två branscher för ca 62 procent av varuimporten till Åland från utlandet år 2007. Tabell 8 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt värde och bransch. Den överlägset viktigaste branschen för åländsk varuexport är tillverkning. År 2007 stod tillverkningsindustrin för 69 procent av det sammanlagda exportvärdet för Åland. Om man ser till den totala exporten av varor och tjänster från Åland så skulle även transportsektorn vara av betydande storlek när det gäller värdet på exporten. I transportsektorn ingår både sjö- och landtransport. Enligt estimeringar gällande år 2000, stod transporttjänsterna för något under 40 procent av den totala exporten (se ÅSUB Rapport 2004:5). Tabell 9 och 12 visar varuhandelsnettot (skillnaden mellan export och import) fördelad enligt bransch. Den enda branschen som visar ett överskott i varuhandelsbalansen år 2007 är Tillverkning, där överskottet var ca 19 miljoner euro. Den bransch som visar det största underskottet är transport och kommunikation, där underskottet år 2007 var ca 86 miljoner euro. Volymmässigt visar tillverkning och byggverksamhet överskott under 2007. I tabell 10 visas importen av varor till Åland från utlandet enligt vikt och bransch. Branscherna tillverkning samt transport och kommunikation importerade den största mängden (vikt) varor under år 2007. Dessa två branscher stod år 2007 tillsammans för nästan 60 procent av den sammanlagda vikten av varor som importerats. Samtidigt står branschen tillverkning viktmässigt för 67 procent av den åländska varuexporten till utlandet (se tabell 11). 8

Tabell 7: Utrikesimport 2003 2007 enligt bransch och värde, 1 000 euro Totalt 102 608 135 420 148 324 144 973 207 200 A-C Primärnäringar 1 847 1 976 2 227 2 375 1 814 D Tillverkning 29 269 24 349 24 716 27 106 24 563 E El-, gas-, värme- och vatten 12 055 8 572 14 901.... F Byggverksamhet 5 136 6 919 8 458 7 682 5 800 G Parti- och detaljhandel 35 634 37 417 45 577 47 600 42 010 H Hotell och restaurang 108.... 310 264 I Transport och kommunikation 2 028 7 861 9 112 5 338 86 471 J Finansiell verksamhet 273........ K Fastighetsverksamhet etc. 1 002 951 2 433 2 349 2 482 L-Q Personliga tjänster 3 875 3 201 3 648 3 670 7 900 XX Övriga aktörer 11 381 43 911 36 758 35 801 33 980 Tabell 8: Utrikesexport 2003 2007 enligt bransch och värde, 1 000 euro Totalt 47 943 49 250 50 724 56 807 62 897 A-C Primärnäringar 153 190 386 114.. D Tillverkning 38 426 39 248 39 731 40 873 43 259 E El-, gas-, värme- och vatten 4 134 1 455 913 466 446 F Byggverksamhet 173 1 863 2 053 793.. G Parti- och detaljhandel 2 176 1 897 2 489 4 060 13 444 H Hotell och restaurang.......... I Transport och kommunikation 402 1 280 1 395 7 257 950 J Finansiell verksamhet.......... K Fastighetsverksamhet etc. 565 503 378 363.. L-Q Personliga tjänster 672 650 288 1 085 2 207 XX Övriga aktörer 1 233 2 135 2 829 1 741 1 103 Tabell 9: Handelsnetto, utrikeshandel 2003 2007 enligt bransch och värde, 1 000 euro Totalt -54 665-86 169-97 600-88 166-144 303 A-C Primärnäringar -1 694-1 786-1 841-2 262.. D Tillverkning 9 156 14 899 15 014 13 767 18 696 E El-, gas-, värme- och vatten -7 920-7 118-13 988.... F Byggverksamhet -4 963-5 056-6 405-6 890.. G Parti- och detaljhandel -33 458-35 520-43 089-43 540-28 567 H Hotell och restaurang.......... I Transport och kommunikation -1 626-6 582-7 717 1 919-85 522 J Finansiell verksamhet.......... K Fastighetsverksamhet etc. -437-448 -2 055-1 985.. L-Q Personliga tjänster -3 202-2 551-3 360-2 585-5 693 XX Övriga aktörer -10 149-41 776-33 928-34 060-32 877 9

Tabell 10: Utrikesimport 2003 2007 enligt bransch och vikt, ton Totalt 91 569,4 78 159,5 93 126,2 72 602,7 68 997,1 A-C Primärnäringar 933,2 1 798,2 1 450,1 996,0 957,6 D Tillverkning 45 539,7 38 556,9 34 626,3 38 243,0 27 173,3 E El-, gas-, värme- och vatten 366,7 201,8 245,8 502,0 216,0 F Byggverksamhet 2 608,2 4 276,6 3 782,0 5 050,4 4 146,5 G Parti- och detaljhandel 28 726,1 15 628,3 20 305,9 12 506,6 9 481,3 H Hotell och restaurang 12,2 30,9 108,7 97,8 69,2 I Transport och kommunikation 559,0 3 366,8 12 779,6 1 640,5 13 763,4 J Finansiell verksamhet 18,1 6,0 10,5 34,8 9,6 K Fastighetsverksamhet etc. 127,8 122,4 441,0 286,3 308,9 L-Q Personliga tjänster 443,8 502,3 432,7 482,4 1 915,0 XX Övriga aktörer 12 234,6 13 669,3 18 943,7 12 762,9 10 956,3 Tabell 11: Utrikesexport 2003 2007 enligt bransch och vikt, ton Totalt 144 267,2 131 819,2 141 620,0 100 684,6 130 038,8 A-C Primärnäringar 13,0 40,6 51,8 65,1 16,4 D Tillverkning 130 746,8 111 245,7 106 179,2 86 914,9 86 898,5 E El-, gas-, värme- och vatten 110,1 72,5 85,7 16,7 68,5 F Byggverksamhet 1 208,7 9 122,3 24 705,4 136,2 33 466,8 G Parti- och detaljhandel 9 874,1 5 738,2 5 082,3 5 388,3 6 065,9 H Hotell och restaurang 0,9 1,5 70,0 52,0 63,2 I Transport och kommunikation 33,7 2 315,2 2 021,8 5 595,6 225,2 J Finansiell verksamhet 0,1 0,0 48,2 24,1 5,6 K Fastighetsverksamhet etc. 220,7 415,8 241,3 120,9 51,2 L-Q Personliga tjänster 99,9 270,0 148,5 167,8 1 740,1 XX Övriga aktörer 1 959,4 2 597,4 2 985,7 2 203,2 1 437,5 Tabell 12: Handelsnetto, utrikeshandel 2003 2007 enligt bransch och vikt, ton Totalt 52 697,8 53 659,7 48 493,9 28 081,9 61 041,7 A-C Primärnäringar -920,2-1 757,6-1 398,3-930,9-941,2 D Tillverkning 85 207,0 72 688,8 71 552,9 48 671,9 59 725,3 E El-, gas-, värme- och vatten -256,6-129,3-160,0-485,3-147,5 F Byggverksamhet -1 399,6 4 845,7 20 923,5-4 914,2 29 320,3 G Parti- och detaljhandel -18 852,0-9 890,1-15 223,7-7 118,3-3 415,5 H Hotell och restaurang -11,3-29,4-38,6-45,8-6,0 I Transport och kommunikation -525,3-1 051,6-10 757,9 3 955,1-13 538,3 J Finansiell verksamhet -18,0-6,0 37,7-10,7-4,0 K Fastighetsverksamhet etc. 92,8 293,5-199,6-165,4-257,7 L-Q Personliga tjänster -343,9-232,3-284,1-314,7-174,9 XX Övriga aktörer -10 275,2-11 072,0-15 958,0-10 559,7-9 518,9 10

Skattegränshandel mellan Åland och Finland 2003 2007 Handeln med det finska fastlandet (skattegränshandeln) har lite större betydelse än handeln med utlandet, både importen och exporten från/till fastlandet är större än importen/exporten från/till utlandet. Underlagsmaterialet för skattegränshandeln är tyvärr begränsat och möjliggör inte en fördelning på varuslag eller bransch. För år 2007 är materialet ännu mer begränsat, vilket innebär att det råder större osäkerhet om skattegränshandelns fördelning mellan import och export. Tabell 13 visar att importen från Finland har stigit sedan år 2003, då värdet på de importerade varorna var ca 213 miljoner euro medan det år 2007 var ca 244 miljoner. Exporten till Finland har visat en stigande trend mellan åren 2003-2007. Värdet på de exporterade varorna var år 2007 ca 83 miljoner euro. Underskottet i varuhandeln steg år 2007 jämfört med året innan, och ligger nu över genomsnittet för de senaste fem åren. Tabell 13: Skattegränshandel, import och export 2003 2007 enligt värde, 1 000 euro Import, totalt 212 615 236 981 227 218 229 797 243 704 Import, Korpo tullstation 147 502 163 085 160 463 161 683 171 889 Import, Gustavs tullstation 60 973 69 497 61 708 62 177 66 102 Import, Mariehamn 4 140 4 399 5 046 1) 5 936 1) 5 713 Export, totalt 70 450 74 370 77 334 77 781 82 967 Export, Korpo tullstation 14 407 11 826 16 287 16 411 17 447 Export, Gustavs tullstation 56 020 62 520 60 841 61 304 65 174 Export, Mariehamn 24 25 205 1) 66 1) 346 Handelsnetto -142 164-162 610-149 884 1) -152 016 1) -160 738 1) Uppgifterna är reviderade 11

Varuhandeln sammanlagt till och från Åland 2003 2007 Tabell 14 visar en sammanslagning av varuhandeln med utlandet och varuhandeln med det finska fastlandet. I och med att underlagsmaterialet för skattegränshandeln enbart finns i form av totalsiffror, kommer följande tabell att innehålla enbart totalsiffror även för utrikeshandeln. År 2007 importerades varor till ett värde av ca 207 miljoner euro från utlandet och ca 244 miljoner euro från Finland. Den finländska marknaden stod således för 54 procent av importen av varor till Åland. Finlands andel som ursprungsland har sjunkit med 13,4 procentenheter under 2003-2007 medan importen från utlandet har ökat i motsvarande grad. Vårt material visar dock inte varifrån utlandsimporten kommer, men de tidigare studierna som ÅSUB genomfört visar att Sverige är den viktigaste källan för importvaror i utlandet (se t.ex. ÅSUB Rapport 1997:7). Exporten av varor från Åland går även den främst till den finländska marknaden. År 2007 exporterades varor från Åland till Finland till ett värde av nästan 83 miljoner euro, medan det till utlandet exporterades varor till ett värde av ca 63 miljoner euro. Förhållandet här är att ca 57 procent av varuförsäljningen sker till Finland, vilket är lite lägre än de senaste fem åren. Det sammanlagda varuhandelsnettot var år 2007 ca -305 miljoner euro, betydligt högre underskott än under året innan. Omkring 47 procent av underskottet härrör från varuhandeln med utlandet, m a o har Finlands andel av underskottet minskat på utlandets bekostnad. År 2007 ökade underskottet både från utlandet och från Finland. Det omfattande varuhandelsunderskottet innebär att Åland hade andra inkomster än varuexportintäkter eller ackumulerad förmögenhet att spendera på varuimport. Den främsta inkomstkällan torde vara Ålands tjänsteexport, medan en annan förklaring kan vara t.ex. betydande kapitalinkomster från omvärlden. Tabell 14: Import och Export 2003 2007 enligt värde, euro Import 315 222 372 400 375 542 374 769 450 905 Import, utrikes 102 608 135 420 148 324 144 973 207 200 Import, skattegräns 212 615 236 981 227 218 1) 229 797 1) 243 704 Export 118 393 123 621 128 059 134 588 145 864 Export, utrikes 47 943 49 250 50 724 56 807 62 897 Export, skattegräns 70 450 74 370 77 334 1) 77 781 1) 82 967 Handelsnetto -196 829-248 780-247 484-240 182-305 041 Handelsnetto, utrikes -54 665-86 169-97 600-88 166-144 303 Handelsnetto, skattegräns -142 164-162 610-149 884 1) -152 016 1) -160 738 1) Uppgifterna är reviderade 12

Bilaga 1: Branscher i undersökningen (ISIC-standard) Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A-C Primärnäringar 01111-14500 D Tillverkning 15110-37200 E El-, gas-, värme- och vatten 40111-41000 F Byggverksamhet 45110-45500 G Parti- och detaljhandel 50101-52740 H Hotell och restaurang 55100-55520 I Transport och kommunikation 60100-64204 J Finansiell verksamhet 65110-67200 K Fastighetsverksamhet etc. 70110-74879 L-Q Personliga tjänster (offentlig förvaltning, 75110-98000 utbildning, hälso- och sjukvård, övrigt) Övriga aktörer (privatpersoner, utomåländska företag, okända verksamheter) Bilaga 2: Varuslag (CN-koder) CN2-kod Förklaring 1-5 Levande djur; animaliska produkter 6-15 Vegetabiliska produkter 16-24 Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak 25-27 Mineraliska produkter 28-38 Produkter av kemiska industrier etc. 39-40 Plast- och gummivaror 41-43 Lädervaror 44-46 Trä och varor av trä och kork 47-49 Massa av ved, papper, varor av papper 50-63 Textilvaror 64-67 Skor, käppar, piskor, hattar 68-70 Varor av sten, gips, cement etc. 71 Smycken och ädelsten 72-81 Oädla metaller och varor av dessa 82-85 Maskiner, apparater, redskap 86-89 Fordon, fartyg, transportutrustning etc. 90-92 Optiska instrument etc. 93 Vapen och ammunition 94-96 Diverse varor 97 Konstverk och antikviteter 13