Rya Värmecentral
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Värmecentral (Rya VC) under år 2015. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid HP6 + HP7: 3 280 h Förbrukad Pellets 28 515 ton Förbrukad Naturgas 305 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 141,4 GWh Totalt producerad (avgiven): 121,2 GWh Svavel: SO2: NOX: CO2 (fossilt): CO2 (biogent): CO2 (totalt): Stoft: Farligt avfall: 3,4 ton 6,8 ton 26,6 ton 687 ton 47 701 ton 48 388 ton 2,48 ton 19,2 ton 1
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 4 1.1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 4 1.2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 4 1.3 KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN... 4 1.4 ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT... 4 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME... 5 2.2 ALLMÄNT OM RYA VÄRMECENTRAL... 5 2.2.1 GoBiGas... 6 2.3 LOKALISERING... 6 2.4 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 7 2.5 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 7 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 7 3.1 GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR... 7 3.2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT... 9 3.3 EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN... 9 3.3.1 Kommentarer till aktuella förelägganden... 15 3.4 EFTERLEVNAD AV TILLÄMPLIGA FÖRESKRIFTER OCH FÖRORDNINGAR... 16 3.4.1 Kommentar om efterlevnaden av aktuella föreskrifter... 16 3.5 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 18 3.5.1 Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara... 18 3.5.2 Tillstånd till transport av farligt avfall... 19 3.5.3 Tillstånd till utsläpp av koldioxid... 19 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 20 4.1 EGENKONTROLL... 20 4.1.1 Kontroll av utsläpp till vatten... 20 4.1.2 System för omhändertagande av släckvatten... 20 4.1.3 Kontroll av utsläpp till luft... 20 4.2 PERIODISK BESIKTNING... 21 4.3 KONTROLL AV EMISSIONER... 21 4.3.1 Kontroll av oljeavskiljare med larm... 21 4.3.2 Kontroll av kalibreringsfunktion (AST)... 21 4.3.3 Jämförande mätning... 21 4.4 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER... 21 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 22 5.1 DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION... 22 5.2 DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 22 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 23 5.3.1 Kväveoxidutsläpp... 23 5.3.2 Svavelutsläpp... 23 5.3.3 Stoftutsläpp... 24 5.3.4 Koldioxidutsläpp... 24 5.4 BULLER... 24 5.5 KEMIKALIEHANTERING... 25 5.6 AVFALLSHANTERING... 25 5.6.1 Icke farligt avfall... 26 5.6.2 Farligt avfall... 26 5.7 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 27 2
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Bilageförteckning Bilaga 1 Miljörapport för GoBiGas 2015 Bilaga 2 Kontroll av kalibrerfunktion AST, HP6 och HP7 Bilaga 3 Kemikalieredovisning 2015 3
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer 556362-6794 1.2 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 1480-1198 Anläggningsnamn Rya Värmecentral Fastighetsbeteckningar Sannegården 734:9 Besöksadress Ort Prövningsnivå Huvudbranschkod BAT- Referensdokument (BREF) - Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 15, Ryahamnen Göteborg Miljöledningssystem ISO 14001 Koordinater enligt SWEREF99TM 6398965, 314702 1.3 Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Helena Winsell Telefonnummer 031-62 69 56 E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor B 40.50 Anl för förbränning med en totalt installerad effekt av 50 MW - < 300 MW, 40.10 anl för framställning av mer än 150 000 m 3 gasformigt bränsle per år (GoBiGas) Miljö- och klimatnämnden i Göteborg helena.winsell@goteborgenergi.se Ingvar Palmdin/Malin Hedenskog (GoBiGas) Telefonnummer 031-62 65 06 /031-62 74 89 E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer 031-62 62 51 E-postadress Adress ingvar.palmdin@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Box 53, 401 20 Göteborg 4
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. I vissa anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Rya värmecentral I Rya värmecentral finns två hetvattenpannor, HP6 och HP7, med en tillförd effekt på ca 55 MW vardera, vilket ger en maximal värmeeffekt om vardera 50 MW. Pannorna är undertryckseldade med luftfläktar, brännare samt rökgasfläktar. Pannornas huvudbränsle är fast biobränsle i form av träpellets som mals till träpulver. Start- och reservbränsle är naturgas. Rökgaserna passerar stoftreningsutrustning i form av elektrofilter före utsläpp genom en 100 meter hög skorsten. I skorstenen finns separata rökgaskanaler för varje panna. Vid eldning av träpulver ångsotas pannorna regelbundet, vilket innebär att vattensotning sällan krävs. Vattensotning görs i regel som mest en gång per år under sommarhalvåret. Sotvattnet samlas upp i sotvattentanken i källaren, som har volymen 28 m 3. Överfylls denna sotvattentank breddar den över till en bredvidliggande mindre tank med volymen 8 m 3. Tankarnas anslutningar till avlopp är numera förseglade då sotvattnet inte får släppas till avlopp utan ska tas omhand som farligt avfall. Rya värmecentral är under vintertid en av baslastanläggningarna i fjärrvärmesystemet. Under övrig tid utnyttjas anläggningen till reserv- och spetslast. Rya värmecentral är normalt obemannad och är utrustad med datoriserat styr- och övervakningssystem. Uppstart sker på plats vid pelletspulvereldning. Övervakning sker från ledningscentralen på Sävenäsverket. Tillsyn sker vid drift två gånger per dygn. Rya Värmecentral närmsta granne är GoBiGas vilken den delar tillstånd med. Övriga grannar är Rya KVV som levererar värme och el, Rya VP samt Shells raffinaderi som levererar spillvärme till fjärrvärmesystemet. Tillsammans utgör dessa anläggningar i Rya en stor och viktig del i fjärrvärmesystemet. En sammanfattande tabell över Rya värmecentrals pannor visas nedan: Tabell 1. Sammanfattning över Rya värmecentrals pannor. Pannor Tillförd bränsleeffekt, (MW) Huvudbränsle Reservbränsle HP 6 55 MW pellets naturgas HP 7 55 MW pellets naturgas Total effekt: 110 MW 5
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 2.2.1 GoBiGas Under 2010 beviljades ändring av tillståndet enligt miljöbalken då en ny förgasningsanläggning planerades uppföras intill värmecentralen. Tillståndet togs i anspråk i januari år 2011 och anläggningen togs i drift den 15 december 2014. Miljörapport för anläggningen GoBiGas läggs som bilaga till miljörapporten för Rya VC, enligt överenskommelse med miljöförvaltningen, se bilaga 1. 2.3 Lokalisering Rya värmecentral och Gobigas ligger i stadsdelen Rödjan, numera benämnd Sannegården 734:9. Norr om Rya värmecentral och Gobigas ligger Göteborgs avloppsreningsverk och i väster finns naturreservatet Rya skog. På övriga sidor om hetvattencentralen och Gobigas finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke samt Västra Eriksberg, ca 700 meter nordost respektive ost om anläggningarna. Infart till området sker genom Energihamnens huvudport, Skarviksporten. Transporter med pellets kommer in via porten vid Fågelrovägen som i övrigt är stängd. Gällande planbeslut för Rya värmecentral är daterat den 21 juni 1983. Spillvatten från Rya släpps till det kommunala avloppsnätet, som är anslutet till Ryaverket. Figur 1. Karta över området där värmecentralen ligger. Rya VC och Gobigas är markerad med en ring på kartan. 6
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av pellets innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Avfall uppkommer främst i form av sotvatten från sotning av pannorna. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Under året har modifieringar skett på brännaren på HP6 där man har bytt ut vissa delar, fördelningen av pulvret i brännarens förbränningskammare sker nu annorlunda. Modifieringen har gjorts i syfte att ge en bättre förbränning med en lägre mängd oförbränt i askan samt lägre kolmonoxidemissioner. Modifieringen har varit lyckad och en liknande modifiering planeras på HP7 under 2016. Släckvattenhanteringssystemet har implementerats under året. Vid en eventuell brand där det uppkommer släckvatten ska en ventil stängas så dagvattensystemet innehåller släckvattnet. En gemensam miljöinsatsplan för Rya VC och Gobigas har upprättats. En gemensam miljöstation för Rya VC och Gobigas har tagits i drift som är uppdelad i en separat del för farligt avfall och en del för icke farligt avfall. I och med detta har sorteringsmöjligheterna förbättrats. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förelägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och Klimatnämnden i Göteborg. Ärenden som berör endast Gobigas redovisas i bilagd miljörapport för GoBiGas. 7
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Tabell 2. Redovisning av gällande beslut som berör anläggningen. Datum Beslutande myndighet Beslutet avser 2003-03-17 Länsstyrelsen Lst Dnr 551-56026-2002 GE Dnr 10-2002-1181 2007-06-28 Länsstyrelsen Lst Dnr 551-33351-2004 GE Dnr 10-2007-0748 Tillståndsbeslut Datum Beslutande myndighet Beslutet avser 2006-02-08 Miljönämnden Dnr 04504/05 GE Dnr 10-2005-1909 2010-04-23 Miljönämnden Dnr 000498/10 GE Dnr 10-2009-0771 2010-08-26 Miljöprövningsdelegationen Dnr 551-63761-2008 2010-09-16 Miljönämnden Dnr 05342/10 GE Dnr 10-2005-1957 2010-12-06 Miljönämnden Dnr 10936/10 Tillståndsbeslut enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av Rya värmecentral. Tillståndet omfattar eldning av träbränslen, naturgas och olja i två pannor på sammanlagt 130 MW tillförd effekt. Ändring av villkor Länsstyrelsen ändrar villkorslydelsen av villkor 16 i beslut från 2003-03-17. Föreläggande Föreläggande att lagring av farligt avfall inte får ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Krav på invallning om det finns golvavlopp eller otätheter. Vidare om att inkomma med uppgifter om avloppet. Tider för emissionsuppföljning Definition av start- och stopptider enligt NFS 2002:26. Start- och stopptider får dock inte räknas bort vid emissionsuppföljningen enligt tillståndsvillkoren. Ändringstillstånd Ändringstillstånd meddelat av Miljöprövningsdelegationen. Ändringen avser att tillståndet även ska omfatta framställning av 18,5 miljoner Nm3 biometan per år och efterföljande förbränning vid anläggningen. Föreläggande Föreläggande att utföra undersökningar och kontroll av verksamheten enligt miljöbalken. Enligt beslutet ska periodisk besiktning utföras år 2010, 2011 och 2013. Svavelutsläpp ska kontrolleras genom analys av svavelinnehållet i bränslet minst 2 ggr/år (enligt NFS 2002:26). Tidigare föreläggande om kontroll genom mätning daterat 2006-03-23 upphävs. Svar ang tolkning av villkor Avser godtagande av Göteborg Energis 8
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Datum Beslutande myndighet Beslutet avser GE Dnr 10-2010-0850 2014-06-23 Miljö- och klimatnämnden Dnr 06978/14 GE dnr 10-2014-0554 2015-11-11 Miljö- och klimatnämnden Dnr 08251/15 GE dnr 10-2015-1074 2015-11-18 Miljö- och klimatnämnden Dnr 06324/15 GE dnr 10-2015-1170 2015-12-02 Miljö- och klimatnämnden Dnr 02652/15 GE dnr 10-2014-0554 2015-12-16 Miljö- och klimatnämnden Dnr 11641/15 GE dnr 10-2015-1170 tolkning av villkor 3 del 2 (elfiltrens funktion). Redovisning Redovisning av mät- och provtagningspunkter, Rya Värmecentral i enlighet med 34, förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Obs, beslut ej fattat av Miljö- och klimatnämnden. Klassningskod och tillsynsavgift Klassningskod 40.50-1 samt 40.10-1 Beslut om dispens enl 25 SFS 2013:252 Beslut från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. Beslut om dispens enl 89 SFS 2013:252 Dispens från att följa begränsningsvärden för stoft till och med den 30 juni 2018. Beslut om dispens enl 25 SFS 2013:252 Beslut från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och redovisa halten tetrahydrotiofen i naturgasen samt övervaka att uppdaterade säkerhetsdatablad för reservbränslet (gas). 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 3. Uppgifter om installerad tillförd effekt. Tillståndsgiven effekt Installerad effekt 130 MW 110 MW 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I samband med ianspråktagande av ändringstillståndet 2011-01-07 ändrades villkor 1, 2, 4, 7, 8, 14 samt 15. Övriga villkor härrör från Länsstyrelsens beslut 2003-03-17. Villkor nr 16 ändrades genom Länsstyrelsens beslut 2007-06-28. Villkor 10 och 12 gäller vid eldning och förvaring av eldningsolja. Olja är inte längre ett alternativt bränsle vid anläggningen och oljecisternen har tagits bort varför nämnda villkor inte är aktuella och har tagits bort från villkorslistan nedan. Även villkor 6 har tagits bort från villkorslistan då villkoret enbart gäller i det fall reningsutrustning för kväveoxider installeras och detta är inte aktuellt i dagsläget. 9
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 I det följande redovisas aktuella villkor med kommentarer till villkorsefterlevnad. De villkor som ändrats i och med beslutet om ändringstillstånd från 2010 och vars textdel som endast berör förgasningsanläggningen är försatt inom parentes. Ianspråktagande av ändringstillståndet meddelades Länsstyrelsen den 7 januari 2011. Tabell 4. Redovisning av gällande villkor respektive efterlevnad Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2003-03-17, samt ändringstillstånd 2010-08-26. Villkor Kommentar 1. Verksamheten vid Rya värmecentral (och förgasningsanläggningen) skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansöknings-handlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Bränsletillförseln för Rya värmecentral (inklusive förgasningsanläggningen) får per år högst vara 500 GWh biobränslen och 50 GWh naturgas. Med biobränsle avses skogsflis och rent sågverksavfall (träflis, bark, sågspån och liknande) i form av pellets eller briketter. Vid haverier, andra liknande tekniska händelser eller vid brist på biobränsle kan biobränslen ersättas helt eller delvis med naturgas eller olja. Vid byte av bränslen skall tillsynsmyndigheten meddelas. Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Totala bränsletillförseln för Rya VC och GoBiGas (i drift) var 138 GWh biobränsle (pellets) och 14,5 GWh naturgas. I kontrollprogrammet senaste utgåva (20130910) har Göteborg Energi förtydligat sin definition av villkorets andra del (bränslebyte). Vid driftstopp i biobränslesystemet kopplas systemet om till naturgas, som används fram till nästkommande vardag då en bedömning görs av hur lång tid det tar att åtgärda felet. Om det beräknas ta mer än tre dagar informeras tillsynsmyndigheten om bränslebyte. Något sådant bränslebyte har inte skett under året. 10
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2003-03-17, samt ändringstillstånd 2010-08-26. Villkor Kommentar Biobränsleeldning 3. Utsläpp av stoft från rökgaserna vid biobränsleeldning får som riktvärde fram till den 31 december 2006 inte överstiga 50 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O2. Därefter gäller 30 mg/m 3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O2. Vid driftsavbrott på elfiltret får biopannorna utnyttjas, om det kan ske utan olägenhet för omgivningen, utan filter högst 100 timmar per år och maximalt 48 timmar per enskilt tillfälle. 4. Utsläppen av kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser får som rikt- och dygnsmedelvärde i respektive panna (och förbränningsreaktorn) inte överstiga 500 mg/nm 3 torr rökgas vid 6 % O2 bränsle. Biobränsleeldning 5. Utsläppen av kväveoxider (NOx), beräknat som NO2, får vid biobränsleeldning fram till den 31 december 2006 inte överstiga 130 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. Därefter gäller 80 mg per megajoule tillfört bränsle som riktvärde och årsmedelvärde. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen var för HP6:an 12 mg/nm 3 och för HP7:an 18 mg/nm 3 vid 6 % O2-halt. Uppföljningen av elfiltrets drift görs i vecko- och månadsuppföljningen, se även avsnitt 4.3. Under år 2015 har elfiltren inte haft några driftsavbrott enligt villkor (0 h). Efter avstämning med tillsynsmyndigheten tolkas villkorets andra del enligt följande. Med driftavbrott menas den tid då båda sektionerna i någon av elfilterna är ur drift samtidigt som pannan kopplad till aktuellt elfilter är i drift med biobränsleeldning, under förutsättning att första stycket i villkoret innehålls. Villkoret har följts med reservation för riktvärdesöverskridanden. Under år 2015 har riktvärdet för dygnsmedel överskridits åtta gånger på HP6 och sju gånger HP7. Vid några tillfällen berodde överskridandena på trimning av pannorna och övriga tillfällen på grund av tekniska problem såsom trasiga såll. Trimning av pannor behövs för att optimera förbränningen. Sållen går sönder på grund av föroreningar i bränslet såsom betongklumpar, metallföremål etc. Bränsletransportören har uppmärksammats på problemen med föroreningar. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO2, har som årsmedelvärde uppgått till 58 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 57 mg/mj tillfört bränsle för HP7. 11
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2003-03-17, samt ändringstillstånd 2010-08-26. Villkor Kommentar 7. Pannorna (och förbränningsreaktorn) ska vara försedda med instrument som kontinuerligt mäter kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser. 8. Handlingsplan för omhändertagande av filterstoft (flygaska) och bottenslagg som uppstår i värmecentralen (och förgasningsanläggningen) ska upprättas i samarbete med tillsynsmyndigheten. Aska och slagg skall i möjligaste mån nyttiggöras. Deponering av aska och slagg får endast ske på anläggning som erhållit tillstånd för sådan deponering. 9. Bränsle och aska skall vid lagring och hantering behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. För att hindra eventuell damning skall buskar och träd planteras runt anläggningen. Kontinuerlig mätning sker. Askan omhändertas av Ragnsells AB och går till deponering på deponin i Heljestorp. Askan kan inte användas till jordförbättring då den innehåller en stor mängd oförbränt bränsle. Utredning pågår om askan har den kvaliteten att den kan nyttiggöras för exempelvis återföring till skogen. Ragnsells deponi i Heljestorp har miljötillstånd för deponering av icke-farligt avfall. Damning vid hanteringen av biobränslet förhindras genom att porten till tippfickan är försedd med gummijalusier, neddragbara portar samt frånluftsventilation försedd med filter i samband med tippning. Åtgärderna har bedömts som effektivare mot damning än plantering av buskar och träd. Vid samrådsmöte i oktober 2012 delade Miljöförvaltningens Göteborg Energis syn att det går lika bra att vidta andra dammförebyggande åtgärder även utan att plantera buskar och träd. 12
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Naturgas och olja 11. Utsläppen av kväveoxider (NOx), beräknat som NO2, får som rikt- och årsmedelvärde sammanlagt från pannorna inte överstiga 90 mg per megajoule tillfört bränsle vid oljeeldning och 60 mg per megajoule tillfört bränsle vid eldning av naturgas. Buller 13. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid (07.00-18.00) 40 db(a) nattetid (22.00-07.00) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). Villkoret endast aktuellt för naturgas. Utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO2, har som årsmedelvärde uppgått till 42,7 mg/mj tillfört bränsle för HP6 och 44,8 mg/mj tillfört bränsle för HP7. Värdena baseras på naturgaseldning. Naturgaseldningen har dock varit begränsad. Endast 2,3 % av värmeproduktionen utgjordes av naturgas. En bullerberäkning/mätning för Rya VC och Gobigas utfördes hösten 2015. Den visade att vid samtidig normal drift av Rya VC och Gobigas uppfylls bullervillkoret vid samtliga punkter för närmsta bostäder. Se vidare kommentar i avsnitt 5.4 samt bilaga 1, Gobigas miljörapport, avsnitt 2.3. Övrigt 14. Rökgaserna skall från pannorna (och förgasningsanläggningen) släppas ut i en, från markplanet, minst 100 m hög skorsten. 15. Förslag till kontrollprogram med besiktningsprogram och driftinstruktion skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att värmecentralen har tagits i drift för träbränslen. (Förslag till tillägg till kontrollprogram, som särskilt avser förgasningsanläggningen, ska upprättas av bolaget och inges till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan verksamheten tas i drift.) Rökgaserna leds i den gemensamma centralskorstenen som är 100 m hög. Kontrollprogram finns upprättat, den senaste versionen är från september 2013. Miljöförvaltningen har tilldelats ett exemplar. 13
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 16. Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall i första hand återanvändas i anläggningen och i andra hand lämnas som avfall. 17. Samtliga golvbrunnar skall anslutas till en oljeavskiljare på spillvattensystemet. 18. Transporter till och från anläggningen skall i huvudsak ske dagtid mellan 6.00 och 22.00. 19. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning som använder elström skall väljas komponenter med så låg elförbrukning som möjligt. Rengöring av pannorna har skett och sotvatten har hämtats från anläggningen vilket redovisas i avfallsmängderna för 2015, se avsnitt 5.6. En avloppsutredning utfördes under 2006 för att säkerställa att ingen golvbrunn leds förbi denna. Avloppsutredningen visade att de flesta golvbrunnar är anslutna till oljeavskiljare på spillvattennätet. Undantagna är golvbrunnar i kompressorrum, matarvattenrum samt verkstaden. I kompressorrummet är brunnen försedd med krage. Kondensvatten från kompressorerna passerar en separat oljeavskiljare. I matarvattenrummet förekommer endast rent vatten, varför ingen åtgärd har vidtagits. Brunnen i verkstaden har försetts med krage. I avtalet med transportören för bränsle samt aska framgår att transporter ska i huvudsak ske dagtid. Transporter samt lossning av bränsle sker i huvudsak under dagtid. Göteborg Energi har en teknisk standard för vilka elutrustningar som får köpas in. Där beskrivs det bland annat att energieffektiva lösningar ska väljas utifrån ett livscykelperspektiv. 20. Avfall från verksamheten skall sorteras och i första hand återvinnas. Mängden avfall skall begränsas så långt som möjligt. Detta gäller både vid löpande drift, reparation och underhåll samt vid eventuella om- och tillbyggnader. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten för att begränsa avfallsmängderna vid större ombyggnader. Under året har ingen elutrustning köpts in till anläggningen. Avfall sorteras i för ändamålet avsedda behållare. Sedan 2015 finns en gemensam miljöstation för Rya VC och Gobigas med fler fraktioner än vad som funnits tidigare. Detta gör att återvinning av olika avfall underlättas. 14
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 21. Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållaren plus 10 % av de övriga behållarnas volym. Samtliga kemikalier förvaras inomhus. Flytande kemikalier förvaras invallade på spilltråg. 3.3.1 Kommentarer till aktuella förelägganden Tabell 5. Redovisning av efterlevnaden av förelägganden. Datum Föreläggande Kommentar till efterlevnad Miljönämnden 2006-02-08 Miljönämnden 2010-09-16 Lagring av farligt avfall får inte ske så att det finns risk för utsläpp till golvavlopp och/eller dagvattennät. Om det finns golvavlopp eller otätheter i golv och väggar, skall det farliga avfallet vallas in. Alternativt kan avloppsbrunnar sättas igen eller förses med lock eller krage. Otätheter i väggar och golv skall tätas. 1. Periodisk besiktning utförs 2010, 2011 och 2013. Besiktningen utförs av extern opartisk besiktningsförrättare. Farligt avfall förvaras i en separat del av avfallsstationen som har tät asfalt och är invallad med en betongkant. 1. Periodisk besiktning har utförts av 2010, 2011 och 2013. Miljö- och klimatnämnden 2011-03-25 Miljö- och klimatnämnden 2011-05-30 2. Svavelutsläpp från Rya VC ska kontrolleras genom analys av svavelinnehåll i bränslet minst 2 ggr per år. Analyserna ska genomföras av ackrediterat laboratorium. Miljöförvaltningen har inget att invända mot släckvattenutredningen för Rya Värmecentral/GoBiGas. I Länsstyrelsens bilagda yttrande förordas att släckvattenhanteringen samordnas med Göteborgs Hamn AB. Miljöförvaltningen har inget att invända mot utformningen av dagvattensystemet enligt anmälan. 2. Svavelinnehållet har analyserats vid fem tillfällen under 2015, se avsnitt 5.3.2. Analyserna utförs av Belab vilket är ett ackrediterat lab. Släckvattenåtgärder är verkställt i enlighet med anmälan. Släckvattensystemet är implementerat. En miljöinsatsplan har tagits fram. Dagvattensystemet för Rya VC och GoBiGas är färdigställt. 15
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 3.4 Efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och förordningar Enligt föreskrift om miljörapport (NFS 2006:9) ska följande föreskrifter och förordningar enligt tabellen nedan sammanfattas och efterlevnaden för aktuellt år kommenteras. Tabell 6. Sammanställning av föreskrifter och förordningar som ska kommenteras Naturvårdsverkets föreskrifter och aktuella förordningar Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Förordning om användning av organiska lösningsmedel (SFS 2013:254) Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26) Förordningen om stora förbränningsanläggningar (SFS 2013:252) Förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253) Avfallsförbränning (NFS 2002:28) Mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (NFS 2004:6) 3.4.1 Kommentar om efterlevnaden av aktuella föreskrifter X X X X X X X X 3.4.1.1 Efterlevnad av NFS 2002:26 NFS 2002:26 reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Enligt den definition som finns i föreskriften är Rya Värmecentral en befintlig anläggning och kontinuerlig övervakning av kväveoxider och stoft sker enligt föreskriften. Mätutrustningen kontrolleras i enlighet med standarden SS-EN 14181:2004 genom mätning med ackrediterat mätlaboratorium. Kontinuerlig mätning av SO2 krävs inte vid Rya Värmecentral enligt beslut från tillsynsmyndigheten. Svavelinnehållet i bränslet kontrolleras istället genom bränsleanalyser, se även avsnitt 5.3.2 nedan. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2015 har inga onormala driftförhållanden orsakade av haveri av reningsutrustningen inträffat vid Rya Värmecentral. 16
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller för befintliga anläggningar att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende utsläpp av stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOx uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Under år 2015 har endast 2,3 % av den tillförda energin kommit från naturgas. Uppföljningen görs därför endast mot kraven gällande fastbränsle. Tabell 7. Emissioner under 2015 jämfört med kraven enligt NFS 2002:26. Parameter Krav HP6 HP7 Stoft (mg/nm 3 vid 6 % O2) Stoft (antal) Stoft (%) Svavel (g S/MJ bränsle) NOx (mg/nm 3 vid 6 % O2) NOx (antal) Månadsmedelvärde 100 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Andel 48-h medelvärde <110 % av utsläppsgränsvärdet Månadsmedelvärde 600 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Maxvärde: 12 Maxvärde: 18 0 0 0 Minst 97 % 100 100 0,10 0,007 0,007 Maxvärde: 174 Maxvärde: 167 0 0 0 NOx (%) 48-h medelvärde Minst 95 % 100 100 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2015 har inga dygn räknats bort på grund av brister i mätsystemet. 17
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 3.4.1.2 SFS 2013:252 Enligt gällande övergångsbestämmelser i SFS 2013:252 behöver en förbränningsanläggning som vid ikraftträdandet är en 2013-anläggning 1 inte uppfylla andra krav i förordningen än de som anges i 34 förrän den 1 januari 2016. Förslag till provtagnings- och mätpunkt enligt 34 är inlämnad till Klimat- och miljönämnden i Göteborg 2014-06-23. Något beslut har ännu ej fattats i frågan. Under året har Miljö- och klimatnämnden lämnat följande beslut gällande Rya VC enligt förordningen (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar: Beslut om dispens enl 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och istället kontrollera svavelinnehållet i huvudbränslet (pellets) minst två gånger per år genom analys av bränslet. Beslut om dispens enl 25 SFS 2013:252 från att mäta svaveldioxid i rökgaserna och redovisa halten tetrahydrotiofen i naturgasen samt övervaka att uppdaterade säkerhetsdatablad för reservbränslet (gas). Beslut om dispens enl 89 SFS 2013:252 från att följa begränsningsvärden för stoft till och med den 30 juni 2018. Under 2015 har årlig kontroll av kalibreringsfunktionen för mätning och registrering av gasemissioner enligt SS-EN 14181:2004 utförts på HP6 och HP7. 3.4.1.3 Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik Det har ännu inte kommit något BAT-Referensdokument under industriutsläppsdirektivet 2010/75 för förbränningsanläggningar. Arbetet med revidering av BREF för stora förbränningsanläggningar (ofta benämnd BREF LCP), startade i april 2011. 3.4.1.4 Efterlevnad av NFS 2004:6 Jämförande mätning avseende NOx har skett på Rya Värmecentral i enlighet med 14. 3.5 Övriga gällande beslut 3.5.1 Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor till följande hantering: 540 liter gas, utomhus, gasolskåp 80 liter gas (acetylen), verkstad Tillståndet är tidsbegränsat till och med datum 2019-06-18. 1 Med 2013-anläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd. 18
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 3.5.2 Tillstånd till transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd till transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, i enlighet med avfallsförordningen (SFS 2011:927). Under 2015 har man erhållit ett nytt tillstånd, därav två beslut. Tabell 8. Gällande tillstånd till transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut 2011-02-24 Länsstyrelsen Dnr 562-1063-2011 2015-10-28 Länsstyrelsen Dnr 562-33857-2015 Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 2 till avfallsförordningen: 070104, 130208, 130301, 130899, 160107, 160504, 160601, 200121 och 200127. Tillståndet gäller t.o.m. 2016-02-24. Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 4 till avfallsförordningen: 1301, 1302, 1303, 130899, 150110, 150111 160107, 160601, 200121, 200135 och 200127. Tillståndet gäller t.o.m. 2020-10-28. Detta innebär att det finns möjlighet att transportera mindre mängder farligt avfall från Rya Värmecentral till Sävenäsverket enligt tillstånden ovan, men så har inte skett under år 2015. 3.5.3 Tillstånd till utsläpp av koldioxid Datum Beslutsmyndighet Beslut 2013-01-03 Länsstyrelsen Dnr 563-98-2013 Tillståndsnummer: SE-14-563-059268-2004 Länsstyrelsen meddelar Göteborg Energi AB nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat 2010-12-09. Tillståndet gäller tills vidare. 19
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Under året har följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontrollfunktioner: 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya värmecentral. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rya Värmecentral. 4.1.1 Kontroll av utsläpp till vatten Golvbrunnar under pannorna inne i anläggningen är kopplade till det kommunala avloppsnätet via en oljeavskiljare placerad på utsidan av byggnaden, mellan pannbyggnaden och skorstenen. Oljeavskiljaren kontrolleras två gånger per år varav en gång av extern besiktningsfirma. Eventuell avskiljd oljemängd samt slammängd journalförs, se avsnitt 0.3.1. Kondensvatten från kompressorer avleds via en liten oljeavskiljare och finns placerad inne i kompressorrummet. Denna kontrolleras av egen personal en gång i månaden. 4.1.2 System för omhändertagande av släckvatten Inom området för Rya Värmecentral och Gobigas finns ett system för omhändertagande av förorenat släckvatten i händelse av brand. Det finns en ventil på utgående dagvatten som stängs vid en eventuell brand. Dagvattensystemets rörledningar inom området och asfaltsytan fungerar som släckvattendamm. Kantsten och nivåskillnader utgör barriär mot Rya Skog och övriga områden. Systemet inklusive uppsamlingsytan på gårdsplanen rymmer en volym på ca 630 m 3. Släckvattenventilen motioneras en gång per år. 4.1.3 Kontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissionerna från hetvattenpannorna HP6 och HP7 finns kontinuerligt mätande instrument installerade för att mäta CO, NO, O2 och stoft. Signalerna från mätinstrumenten går till mätdatorn. Där sker beräkning av utsläppen av kväveoxider och kolmonoxid i mg/mj bränsle samt summering av det totala utsläppet i kg. I mätdatorn sker även en omräkning av uppmätta halter till normaliserade värden. Stoft mäts i mg/m 3 och NO mäts i ppm och räknas därefter om till mg/nm 3 vid 6 % O2. Syre mäts i volym-% och används som underlag till ovan nämnda beräkningar. Utsläpp av svavel beräknas utifrån bränsleanalyser på huvudbränslet, pelletsen. 20
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 4.2 Periodisk besiktning Senaste periodisk besiktning genomfördes på Rya Värmecentral på hösten 2013. Besiktningen resulterade i ett påpekande och en rekommendation vilka hanterats enligt gällande rutin. En ny besiktning planeras under 2016. 4.3 Kontroll av emissioner 4.3.1 Kontroll av oljeavskiljare med larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern besiktningsman årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Var femte år ska en mer omfattande besiktning göras av behörig besiktningspersonal, där hela avskiljaren töms och besiktningsmannen stiger ner i den för att kontrollera systemets täthet och skick. Utöver den externa besiktningen gör Göteborg Energi en intern kontroll två gånger om året av larm, nivåvakter etc. i oljeavskiljarna samt vid pumpgropar där oljelarm finns installerat. Tabell 9. Resultat från årets externa kontroll av oljeavskiljaren. Kontroll av oljeavskiljare (Extern besiktningsfirma) Benämning Senaste kontroll Kommentar R3.GE0.O5+LE0101 2015-10-22 Ytskikt: 0 cm Slamnivå: 15 cm slamsugning och renspolning av oljeavskiljaren, ca 7 m 3 Oljelarm fungerade vid kontroll 4.3.2 Kontroll av kalibreringsfunktion (AST) Under året har AST-kontroll för NOx utförts på HP6 Och HP7. Syftet med AST-kontrollen är att utvärdera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som togs fram vid QAL2-kalibreringen 2013, fortfarande är giltig. QAL2-kalibrering utförs som regel vart femte år och däremellan görs årlig AST-mätning. Resultatet från kontrollen visar att de kalibreringsfunktioner som tagits fram är gällande. Mätrapporter bifogas miljörapporten i SMP (dock ej i den tryckta rapporten), se bilaga 2. 4.3.3 Jämförande mätning Under året har jämförande mätning enligt NFS 2004:6 utförts på HP6 och HP7. Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Mätningarna visar att de krav som finns på standardavvikelse och systematisk skillnad enligt NFS 2004:6 uppfylls vid den jämförande mätningen för båda pannorna. 4.4 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt 21
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. Systemet för omhändertagande av släckvatten som är gemensam för Rya VC och Gobigas har tagits i drift. En gemensam miljöinsatsplan har upprättats. Senaste riskanalys avseende yttre miljö utfördes hösten 2015 och resulterade i att åtgärder genomfördes på släckvattensystemet. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion Nedan redovisas produktionsdata för Rya Värmecentral. Tabell 10. Uppgifter om produktionen under året. Pannor Drifttid (h) Förbrukad pellets (ton) Förbrukad naturgas (knm³) Bränsleenergi (tillförd energi) (GWh) Producerad avgiven energi (GWh) HP6 1 638 14 240 152,1 70,6 60,5 HP7 1 642 14 275 152,5 70,8 60,7 Totalt: 3 280 28 515 304,6 141,4 121,2 Tabell 11. Värmevärden för bränslen Värmevärden Pellets Naturgas (MWh/ton) (GJ/kNm 3 ) 4,8 39,5 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. Under år 2015 har riktvärdet för dygnsmedel för kolmonoxid överskridits åtta gånger på HP6 och sju gånger HP7. Ett par överskridanden har skett vid intrimning av pannorna. Trimningen genomförs för att på sikt minska utsläppen och få jämnare förbränning. 22
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Vid några tillfällen berodde överskridandena på trasiga såll. Sållen går sönder på grund av föroreningar i bränslet såsom betongklumpar, metallföremål etc. Transportören av pellets har uppmärksammats på problemen med föroreningar. Så fort man misstänker trasiga såll kontrolleras detta. Reservsåll finns på anläggningen och därför sker bytet snabbt om man upptäcker fel. 5.3 Utsläpp till luft 5.3.1 Kväveoxidutsläpp Kväveoxid, NOx, räknat som NO 2. Tabell 12. Utsläpp av kväveoxid. Panna NOx (kg) NOx * (mg/nm 3 ) NOx * (mg/mjbr) Gällande villkor 2 (mg/mjbr) HP6 13 564 161 58 80 HP7 13 554 161 57 80 Totalt: 27 118 * Värdena är ett medelvärde från den kontinuerliga mätningen. I enhet mg/nm 3 är värdet framtaget enligt kriterierna i NFS 2002:26. 5.3.2 Svavelutsläpp Utsläpp av svavel redovisas nedan. Tabell 13. Utsläpp av svavel. Panna Svavel (kg) S * Gällande villkor 3 (mg/mjbr) (mg/mjbr) HP6 1 709 6,9 24 HP7 1 713 6,9 24 Totalt*: 3 422 * Värdet är beräknat utifrån ett medelvärde av svavelhalten i bränslet från de bränsleanalyser som utfördes på pelletsen under 2015. Under året har bränsleanalyser utförts på totalt 5 bränsleleveranser, medelvärdet på svavelhalten har varit 0,012 vikt-%. Svavelutsläppet motsvarar 6,8 ton SO2. 2 Enligt villkor 5 i grundtillståndet. 3 Enligt villkor 10 i grundtillståndet. 23
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 5.3.3 Stoftutsläpp På Rya värmecentral är det endast huvudbränslet pellets som avger stoft. Anläggningen har tillståndsvillkor avseende utsläpp av stoft och omfattas dessutom av NFS 2002:26. Efterlevnaden av föreskriften och villkor redovisas mer ingående i avsnitt 3.4.1.1. Tabell 14. Utsläpp av stoft. Panna Stoft * (kg) Stoft (mg/nm 3 ) Gällande villkor 4 (mg/nm 3 ) HP6 996 12 30 HP7 1 489 18 30 Totalt: 2 485 * Den totala stoftmängden har beräknats med hjälp av ett medelvärde av den kontinuerliga stoftmätningen. 5.3.4 Koldioxidutsläpp Utsläppet av koldioxid från Rya Värmecentral redovisas som dels fossilt och dels biogent i nedanstående tabell. Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. Tabell 15. Utsläpp av koldioxid. Panna CO2 fossilt (ton) naturgas CO2 biogent (ton) pellets Emissionsfaktor CO2 (g/mj) naturgas Emissionsfaktor CO2 (g/mj) pellets HP6 343 23 821 57 96 HP7 344 23 880 57 96 Totalt: 687 47 701 5.4 Buller ÅF har hösten 2015 genomfört närfältsmätningar och beräkningar av externt buller från GoBiGas och adderat dessa till Rya VC beräknade ljudnivåer. Närfältsmätningar har gjorts under olika driftsscenarier. Totala ljudnivåer från Rya VC och GoBiGas 20 MW tillsammans har beräknas till sju närliggande bostäder samt till två kontrollpunkter i Rya skog. Beräkningarna har genomförts för 4 olika driftsfall: Normal drift, dito med Gobigas utlöst friblåsningsventil dito med pågående fackling för förgasningsdelen på Gobigas och dito med pågående fackling för metaniseringsdelen. Resultatet av beräkningarna visar följande: Vid normal drift av både Rya HVC och GoBiGas visar beräkningarna att man i samtliga beräkningspunkter uppfyller riktvärdena vid närmaste bostäder dag-, kväll- och nattetid. 4 Enligt villkor 3 i grundtillståndet. 24
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 Med utlöst friblåsningssventil på Gobigas ger resultatet att man tangerar riktvärdet nattetid vid närmsta bostäder. Vid pågående fackling för förgasningen visar beräkningarna att man uppfyller riktvärdet dag-, kvälls- och nattetid vid alla bostäder förutom vid en punkt för närmsta bostäder där man överskrider riktvärdet nattetid med ca 2 db. Vid pågående fackling för metaniseringen visar beräkningarna att man uppfyller riktvärdet dagtid i alla bostäderna. Däremot kan man konstatera att man överskrider riktvärdet kvällstid vid en punkt och nattetid i alla bostäder utom i två punkter för närmsta bostäder. För kommentar av resultatet och ev åtgärder se bilaga 1, Gobigas miljörapport. Inga klagomål eller andra indikationer om störningar avseende buller har inkommit till bolaget. 5.5 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Rya VC finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Kemikalieförbrukningen redovisas i bilaga 3. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. Inom Göteborg Energi finns ett mål kopplat till utfasning av farliga kemikalier i syfte att bidra till en giftfri miljö. Med farliga kemikalier i det här avseendet avses kemikalier som innehåller en halt >0,1% av ämnen som är klassificerade som antingen cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande, hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen samt ämnen med egenskaperna persistenta, bioackumulerande och toxiska sk. PBT/vPvB-ämnen. Det rör sig om kemikalier med skiftande användningsområden, både underhålls- och processkemikalier. Under 2015 har totalt 8 särskilt farliga kemikalier fasats ut varav en klisterolja som har använts på Rya VC. 5.6 Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Syftet är också att minimera miljöpåverkan vid hanteringen av avfallet och att om möjligt minimera uppkomsten av avfallet. Under året har arbetet med avfall varit huvudsakligen övergripande genom att förbättra styrningen och kontrollen över avfallsströmmarna inom bolaget, för att ha en utgångspunkt i arbetet med att minimera avfallet. Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av behörig mottagare. Under året har en gemensam avfallsstation för Gobigas och Rya VC tagits i drift. Det anläggningsspecifika avfallet såsom flygaska för Rya VC redovisas nedan men en mindre andel har lämnats på den gemensamma avfallsstationen vilken redovisas i bilaga 1, Gobigas miljörapport, under avsnittet för avfall. 25
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 5.6.1 Icke farligt avfall I tabell 16 nedan redovisas en del av det icke-farliga verksamhetsavfallet som uppkommit på Rya Värmecentral under 2015. Övrigt finns i Gobigas miljörapport. Den stora mängden icke-farligt avfall utgörs av flygaska från anläggningen samt ytterligare verksamhetsspecifikt avfall från rengöring av pannor. Tabell 16. Redovisning av icke-farligt avfall. Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd i kg Aska från rengöring Corvara AB Renova AB 3 000 av pannor, elfilter Flygaska beräknad Kungsbacka RagnSells AB 88 400 mängd utifrån mängd bränsle och askhalt Lastbilscentral - KLC Hushållsavfall Kretslopp & Vatten 1 600 Kontorspapper Renova Renova 1 106 Wellpapp Renova Renova 300 Summa: 94 406 Den flygaska som uppkommer i anläggningen utgör en värdefull resurs som ska nyttiggöras. Avtal finns med Kungsbacka Lastbilscentral som hämtar askan och levererar den till RagnSells anläggning i Heljestorp i Vänersborg för användning som jordförbättring vid tillverkning av jord för anläggande av golfbanor och andra anläggningsarbeten. Problem med höga halter av krom och hög andel oförbränt bränsle har lett till att det läggs på deponi. Utredning och åtgärder av askan pågår. 5.6.2 Farligt avfall Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av mottagare. Nedan listas anläggningsspecifikt farligt avfall som uppkommit under 2015. Övrigt farligt avfall finns listat i Gobigas miljörapport. Tabell 17. Redovisning av farligt avfall. Farligt avfall Avfallskod Transportör Mottagare Mängd i kg Aska från elfilter 19 01 15 Corvara Renova 900 Blanda avfall fr 13 05 08 Cleanpipe Miljöåtervinning i 6 960 oljeavskiljare V Götaland Lysrör 20 01 21 Renova Renova 43 Lösningsmedel 12 03 01 Renova Renova 3 600 Elektronik 20 01 35 Renova Renova 393 Olje- och bränslefilter 16 01 07 Renova Renova 105 Oljeförorenat vatten 13 05 07 Renova Renova 450 Sotvatten 10 01 22 Corvara AB Renova 6 720 Summa: 19 171 26
GÖTEBORG ENERGI AB Rya Värmecentral 10-2016-0140 5.7 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat genom minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett arbete med att göra energikartläggningar och genomföra föreslagna åtgärder. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan de olika anläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Under 2014 genomfördes flera energibesparande åtgärder medan det under 2015 inte genomförts några. 27
GÖTEBORG ENERGI AB Bilaga 1 Rya VC, GoBiGas Diarienummer 10-2016-0140 Sammanfattning I den här bilagan beskrivs verksamheten avseende GoBiGas under år 2015. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid (förgasning + metanisering): 2 070 h Drifttid (förgasning): 4 003 h Förbrukad Pellets 22 851 ton Förbrukad Naturgas 1 181 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 111 GWh Distribuerad biometan: 29,9 GWh Distribuerad fjärrvärme: 17,3 GWh Svavel: SO 2 : NO X : CO 2 (fossilt): CO 2 (biogent): CO 2 (totalt): Farligt avfall: 3,0 ton 6,0 ton 2,9 ton 2 666 ton 31 198 ton 33 864 ton 1 005 ton 1