FARLIGT GODS. Farligt gods



Relevanta dokument
Bestämmelserna för transport av farligt gods innehåller undantag för vissa transporter.

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods

Nedan finns en sammanställning över de möjligheter som finns till undantag från reglerna i ADR.

Brott mot lagen (2006: 263) om transport av farligt gods

Svensk författningssamling

Brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods

FAKTABLAD Undantag. Lättnader och undantag från reglerna Transport av farligt gods WSP Natlikan

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

Transport av farligt gods enligt ADR-S och bilaga S

Transport av farligt gods... 5 Vad är farligt gods?...5 Vad är transport?...5

Nya regler för transport av farligt gods

TSFS 2017: kap. beslutade den 12 december 2017.

Nyheter i ADR 2019 Johan Karlsson Henric Strömberg

Bilaga B. Del 8. Bestämmelser för fordonsbesättning, utrustning, drift och dokumentation

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods

MSBFS Remissutgåva. Förordningen senast ändrad 2011:

KURSPLAN ADR FÖRARUTBILDNING. Grundkurs (inklusive web) Repetitionsutbildning

Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som gods som är förpackat för detaljhandelsförsäljning,

Statens räddningsverks författningssamling

Transport av farligt gods. Väg och järnväg

Transport av farligt gods. Väg och järnväg 2015/2016

Bilaga B. Del 8 Bestämmelser för fordonsbesättning, utrustning, drift och dokumentation

Säkerhetsrådgivaren informerar

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll.

LEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier

Handbok om regler för transport av farligt gods och farligt avfall inom skogsbruket. ADR-S, Bilaga A, B och S (kapitel 13.2) och Avfallsförordningen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling. MSBFS Remissutgåva

Transport av farligt gods ADR och IMDG. Denna manual är ett hjälpmedel för dig som hanterar farligt gods.

Transport av farligt gods. Väg och järnväg

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Distansutbildning för transport av farligt gods i mindre mängder Utbildningsmaterial för dem som har kunskapsbevis för användning av växtskyddsmedel

Tanktransportdagen 2015

Statens räddningsverks författningssamling

Riktlinjer för mottagning av farligt gods

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Svensk författningssamling

Ändringar i ADR och RID 2015 rörande radioaktiva ämnen (klass 7)

Transport av farligt gods

Innehåll. Inledning... 4 Transport av farligt gods... 5 Lagstiftning... 6 Utbildning...7 Examination och prov... 8 ADR-intyg...10

Landtransport av farligt gods

Handbok om regler för transport av farligt gods och farligt avfall inom skogsbruket. ADR-S, Bilaga A, B och S (kapitel 13.2) och Avfallsförordningen

NYHETER ADR/RID Del 1 Allmänna bestämmelser. Bränsle i tankar på transporterade fordon. Ändringar i tabellen för värdeberäknad mängd

Kommande a ndringar i fo reskrifterna fo r transport av farligt gods pa va g

Svensk författningssamling

Sid Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S)...1

Nr INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL BILAGOR A, B OCH C

TRANSPORT AV FARLIGT GODS

Svensk författningssamling

Nyheter ADR/RID fördjupning

KTRUANR S P O SRTK AAV FTAARLILGOT GGODS VÅR

Riktlinjer för att fylla i certifikat om godkännande av fordon enligt i ADR-S1

DOKUMENTSAMMANSTÄLLNING - ECE/TRANS/WP.15/X

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för säker hantering av farliga ämnen

Säkra transporter av farligt gods

TSFS 2012:5. 1 kap. beslutade den 18 januari 2012.

Instruktion till kund vid retursändning av gasflaskor (cylindrar) för köldmedier.

Bilaga S. Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg

Utrustning som skall medföras på transportenheten. Ytterligare utrustning som krävs för vissa klasser

Handbok om regler för transport av farligt gods och farligt avfall inom skogsbruket. ADR-S, Bilaga A, B och S (kapitel 13.2) och Avfallsförordningen

TSFS 2015:73. 1 kap. beslutade den 24 november 2015.

Del 5. Bestämmelser för avsändning

Tillsyn av Farligt Gods

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

TRANSPORT AV FARLIGT GODS

Bo Zetterström Jan Nilsson

MASERfraktSKOLAN KURSKATALOG FÖR De kurser som presenteras i katalogen tillhandahålls eller förmedlas genom MaserFrakt.

SÅ HÄR LÄMNAR DU SMÅKEMIKALIER TILL FORTUM WASTE SOLUTIONS

TSFS 2013: kap. beslutade den 21 november 2013.

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng SRVFS 2002:1

1. Bakgrund och problemställning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Nyheter av betydelse i ADR-S och RID-S 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Säker transport av gas

[ UPPHÄVD ] RID-S. Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN

Europeiska unionens officiella tidning L 367/23

Bilaga 5 Internationell märkning av farligt gods

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för säker hantering av farliga ämnen

Allm. anm. Om kontroller vid transporter på väg och inre vattenvägar, se [3551] o.f.

Dokumentsammanställning

SAMLING (SRVFS 1992:4) OM TRANSPORT AV

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2

Anmärkning: För lampor som innehåller radioaktiva ämnen finns särskilda krav.

Etiketter för transport av Farligt Gods

Avfallshantering Farligt Avfall

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Styckegods - Vägtransport av farligt gods PDF ladda ner

Statsrådets förordning

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Bilaga S. Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg

NYHETER IMDG-koden 2017

Sjöfartsverkets författningssamling

Sammanfattning av de viktigaste nyheterna i ADR och RID 2013

Rättelser till Finlands författningssamling

Svensk författningssamling

Returinstruktion för kyvett-tester

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

FoS Transport av farligt avfall

Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor

Transkript:

FARLIGT GODS Farligt gods 227 Vad är farligt gods Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysiska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Begreppet transport innefattar: Förflyttning av godset med ett transportmedel. Lastning och lossning. Förvaring och hantering som utgör led i förflyttningen. Transporter av farligt gods En farligt gods-transport är ingen farlig transport utan en säker transport om transportreglerna följs. De följande sidorna är endast en kort sammanfattning av det mycket omfattande regelverket som styr transporter av farligt gods. Observera Lagar m.m. kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd.

Klasser ett urval av etiketter/skyltar 1 Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 5.2 Organiska peroxider Klass 2 Gaser Klass 6.1 Giftiga ämnen 6 228 3 Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 6.2 Smittförande ämnen 4 Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen 4 Klass 4.2 Självantändande ämnen 8 Klass 8 Frätande ämnen 4 Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Klass 5.1 Oxiderande ämnen

Tillämpning Alla typer av transporter av farligt gods som sker med någon typ av transportmedel (väg, järnväg, sjö, luft) ska följa reglerna om transport av farligt gods. Begreppet transport av farligt gods innefattar mer än bara förflyttning med fordon, järnvägsvagn, fartyg eller flygplan. Det innefattar även lastning och lossning samt sådan förvaring och hantering av farligt gods som har samband med transport. Bestämmelserna gäller oftast också vid kortare mellanlagring i ett magasin, på en terminal eller liknande, som är en del av transporten. Förflyttning som sker endast inom ett område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum anses inte som transport av farligt gods. Internationella och nationella transportbestämmelser FN:s rekommendationer är grunden för de regler som finns inom farligt gods området. Rekommendationerna har på olika sätt bearbetats för att passa till väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter. Den som klassificerar, förpackar eller låter transportera farligt gods behöver i första hand använda sig av följande regelverk: ADR/ADR-S för internationella respektive nationella landsvägstransporter. RID/RID-S för internationella respektive nationella järnvägstransporter. IMDG-koden för transport till sjöss. ICAO-TI (IATA-DGR) för lufttransporter. För att en transport ska betraktas som en internationell transport måste den vara gränsöverskridande, det vill säga beröra territoriet i minst två stater. Bokstäverna ADR är begynnelsebokstäverna i några av de ord som ingår i överenskommelsens titel på franska och engelska: Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route, respektive European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. KLASSIFICERING Farligt gods delas in i 9 klasser (se föregående sida), beroende på vilka farliga egenskaper ämnet eller föremålet har. För de flesta klasserna finns dessutom en indelning i förpackningsgrupper, beroende på deras farlighetsgrad enligt följande: I: Mycket farliga ämnen II: Farliga ämnen III: Mindre farliga ämnen Den här indelningen finns inom klasserna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9. Förpackningsgruppen bestäms inom sin respektive klass av hur farligt ämnet är. Till exempel avgörs den för klass 3 i första hand av flampunkten, d v s den temperatur då ämnet kan antändas, och för klass 6.1 av toxiciteten (giftigheten). Slutligen definieras ämnet, ämnesgruppen eller föremålet i fråga av ett fyrsiffrigt nummer. Det kallas UN-nummer eftersom det bestäms av FN-rekommendationerna (UN Recommendations på engelska). Exempelvis beskrivs klassificeringen av bensin som klass 3 (brandfarlig vätska), förpackningsgrupp II och UN 1203 (UNnumret för bensin). Isopropanol (spolarvätska) har likaså klass 3 och förpackningsgrupp II, men UN-numret är 1219. Klass 1 indelas i riskgrupper och samhanteringsgrupper. ANSVARSFÖRDELNING Vid en transport av farligt gods är det flera som har ansvar för att transporten blir utförd enligt bestämmelserna. Enkelt kan man säga att följande ansvarsfördelning gäller: Avsändaren Försäkra sig om att det farliga godset är Farligt gods 229

230 Åkerihandbok 2013 Godsdeklaration Godsdeklarationen utfärdas av avsändaren. Vid vägtransport behöver inte dessa uppgifter lämnas på något speciellt formulär. Vanligast är ändå att de skrivs på fraktsedeln. Vid nationell transport behöver godsdeklarationen endast skrivas på svenska. Vid internationell transport ska godsdeklarationen skrivas på avsändarlandets språk och dessutom på ett av språken engelska, tyska eller franska. Godsdeklarationen ska för varje ämne eller föremål innehålla följande allmänna uppgifter: a) UN-nummer, föregånget av bokstäverna UN b) Officiell transportbenämning (n.o.s.- benämningar ska oftast kompletteras med teknisk benämning) c) Etikettnummer och eventuell sekunrätt klassificerat och tillåtet för transport. Överlämna till transportören nödvändiga uppgifter och information inklusive godsdeklaration, eventuella överenskommelser och tillstånd. Endast använda förpackningar och tankar som är godkända och lämpliga för transport av farligt gods samt försedda med den märkning och etikettering som föreskrivs. Uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner. Se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar, fordon eller förpackningar är korrekt märkta och etiketterade och att tömda, ej rengjorda tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd. Transportören Kontrollera att det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport. Försäkra sig om att föreskrivna handlingar finns i transportenhe-ten. Genom visuell kontroll försäkra sig om att fordon eller last inte uppvisar synliga brister, otätheter eller sprickor, att inga utrustningsdetaljer fattas osv. Försäkra sig om att datum för nästa kontroll av fordon, tankar eller utrustning inte har överskridits. Kontrollera att fordonet inte är överlastat. Försäkra sig om att märkningen och etiketterna på fordonet är på plats och är riktiga. Försäkra sig om att utrustning som föreskrivs i förarens skriftliga instruktioner finns i fordonet samt utrustning enligt den skriftliga instruktionen. Föraren Kontrollera godsdeklaration. Kontrollera den skriftliga instruktionen. Märka och ev etikettera fordon. Kontrollera att rätt utrustning finns med. Lastsäkra. Välja väg som rekommenderas för farligt godstransport. Inte lasta fordonet om transporthand- lingarna saknas, inte är rätt ifyllda eller om godset är skadat. Mottagaren Inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset. Genomföra föreskriven rengöring och sanering av fordon och contain-rar. Se till att ingen märkning och inga etiketter sitter kvar på fullständigt tömda, rengjorda och sanerade containrar. TRANSPORT- HANDLINGAR Följande handlingar ska medfölja transporter av farligt gods: Vid varje transport: ADR-intyg (förarutbildning) Godsdeklaration Skriftlig instruktion Fotolegitimation När så krävs: Godkännandecertifikat Stuvningsintyg för container Tillstånd, dispens eller avtal

däretiketts nummer inom parentes. För ämnen och föremål för vilka det inte finns några nummer på etikettförlagor angivna, ska istället klassen eller klassificeringskoden anges d) I förekommande fall förpackningsgrupp, som får föregås av bokstäverna PG (exempelvis PG III) e) Antal kollin och en beskrivning av dem f) Totala mängden av varje slag av farligt gods (volym, bruttovikt eller nettovikt) g) Avsändarens namn och adress h) Mottagarens namn och adress i) Eventuella uppgifter som krävs enligt villkoren för någon särskild överenskommelse, till exempel ett multilateralt avtal k) I förekommande fall restriktionskoden för tunnlar Uppgifterna a, b, c, d och k måste skrivas i denna ordningsföljd. För övriga uppgifter krävs ingen speciell ordningsföljd. Utöver dessa allmänna uppgifter finns det särskilda tilläggsbestämmelser för vissa klasser och transporter. Observera att en godsdeklaration även ska upprättas för tömda, ej rengjorda förpackningar, IBC-behållare och tankfordon. Innehållet i deklarationen för dessa transporter ska vara enligt delavsnitt 5.4.1.1.6 i ADR-S. Dokumenten ska förvaras i tre månader. Skriftlig instruktion Skriftliga instruktioner som anger vilka åtgärder som ska vidtas vid en olycka eller nödsituation ska medföras i förarhytten och vara lätt åtkomliga. Dessa instruktioner ska tillhandahållas av transportören och överlämnas till fordonsbesättningen innan färden påbörjas. Instruktionerna ska utfärdas på ett språk som varje medlem av fordonsbesättningen kan läsa och förstå. Transportören ska försäkra sig om att fordonsbesättningen förstår instruktionerna och kan utföra dem på rätt sätt. Innan färden påbörjas ska medlemmarna i fordonsbesättningen ta reda på vilket farligt gods som är lastat och studera de skriftliga instruktionerna. De skriftliga instruktionerna ska beträffande utformning och innehåll överensstämma med en fastställd fyrsidig förlaga. Vid nationella transporter ska godsdeklarationen skrivas på svenska. Vid internationella transporter ska godsdeklaration skrivas på avsändarlandets språk och dessutom på ett av språken engelska, tyska eller franska. Transportören ska tillhandahålla den skriftliga instruktionen. Den skriftliga instruktionen ska vara på ett språk som fordonsbesättningen förstår. Formuläret går att ladda ner från: www.msb.se UTBILDNING Förarintyg Förare och andra som är sysselsatta med transport av farligt gods ska genomgå utbildning. Syftet med utbildningen är att göra aktörerna medvetna om de risker som kan uppstå samt ge kunskap om vilka regler som gäller för att förebygga olyckor. Om en olycka ändå inträffar ska man veta vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Grundkurs Förare som transporterar gods över vissa mängder måste, oavsett fordonets totalvikt, genomgå en grundläggande förarutbildning för transport av styckegods exklusive explosiva och radioaktiva ämnen och föremål. Specialkurser Grundkursen måste kompletteras med specialkurser för förare som transporterar: - farligt gods i klass 1, explosiva ämnen och Farligt gods 231

232 Åkerihandbok 2013 föremål - farligt gods i klass 7, radioaktiva ämnen - farligt gods i fast tank, MEMU:s avmonterbar tankt med en volym över 1 m3, tankcontainer, UN-tank eller MEG-container med en volym över 3 m3. Specialkurserna kan genomföras i samband med grundkursen eller kompletteras senare. I utbildningen ska även praktiska övningar för åtgärder vid olycka ingå som brandbekämpning, första hjälpen och åtgärder vid spill. Efter genomförd kurs ska deltagarna avlägga ett av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) framtaget prov. Vid godkänt provresultat får föraren ett intyg om förarutbildning, ett så kallat ADR-intyg, som är giltigt i fem år. För att förnya intyget måste föraren gå en repetitionsutbildning och klara ett nytt prov innan giltighetstiden har gått ut. Man kan gå repetitionsutbildningen upp till ett år innan intyget går ut. Observera att ADR-intygets giltighetstid alltid utgår från grundkursens provdatum och inte påverkas av specialkurser som genomförs senare. Förare som transporterar farligt gods som så kallad värdeberäknad mängd, begränsad mängd eller reducerad mängd omfattas inte av kravet på den förarutbildning som ger ADR-intyget enligt kapitel 8.2 i ADR-S. Övrig utbildning 1.3 Förare som transporterar värdeberäknad mängd och reducerad mängd måste ha en utbildning enligt kapitel 1.3 i ADR-S. Denna utbildning, så kallad 1.3 utbildning, gäller också för personer anställda hos avsändare, transportör, mottagare, lastare eller förpackare, vars arbetsuppgifter rör transport av farligt gods på väg och järnväg. Syftet med utbildningen är att öka kunskaperna om bestämmelserna för transport av farligt gods samt om de risker som är förenade med sådana transporter. Utbildningen ska innehålla följande ämnesområden, anpassade till ansvar och uppgifter hos de som går utbildningen: Allmän utbildning De allmänna villkoren i bestämmelserna för transport av farligt gods. Funktionsspecifik utbildning De bestämmelser som motsvarar personalens arbetsuppgifter och ansvar. I de fall transporten omfattar flera transportslag ska personalen även utbildas i de bestämmelser som gäller för andra transportslag. Förlorat ADR-intyg anmäls till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad Telefon 0771-240 240 OBS! För att erhålla ADR-intyg med behörighet att transportera explosiva ämnen, radioaktiva ämnen och tankar/tank containrar krävs specialutbildning.

Säkerhetsutbildning De risker och faror som farligt gods kan medföra i den egna verksamheten vid transport, lastning och lossning. Målet är att ge personalen kännedom om säker hantering och nödåtgärder. Utbildning om klass 7 För radioaktiva ämnen och föremål i klass 7 ska personalen få en särskilt anpassad utbildning om strålskydd inklusive försiktighetsåtgärder. För att få information om förändringar i bestämmelserna ska den så kallade 1.3 utbildningen regelbundet kompletteras med repetitionskurser. En detaljerad beskrivning av genomförd utbildning ska arkiveras både av arbetsgivaren och arbetstagaren. Dokumentationen kan bestå av ett utbildningsregister hos arbetsgivaren och ett intyg hos arbetstagaren. GodkÄnnandecertifikat fordon Vid vissa transporter av farligt gods ska fordon som används uppfylla särskilda konstruktionskrav enligt ADR-S. Fordonen ska vid en första kontroll bedömas mot kraven. Efter godkänd kontroll utfärdas ett certifikat om godkännande som ska medföras vid transport av farligt gods. Därefter ska fordonen genomgå en teknisk kontroll varje år. I Sverige utför för närvarande Bilprovningen dessa kontroller och utfärdar certifikat. Godkännande krävs för följande fordon: - EX/II- eller EX/III-fordon för transport av explosiva ämnen och föremål - FL-fordon för tanktransport av brandfarliga vätskor eller brandfarliga gaser - OX-fordon för tanktransport av stabiliserad väteperoxid - AT-fordon för tanktransport av farligt gods, som inte kräver EX/III-, FL- eller OX-fordon - MEMU: Fordon som uppfyller defini- Farligt gods 233

234 Åkerihandbok 2013 tionen för mobil enhet för tillverkning av explosiva ämnen. För transport av farligt gods i tankar krävs även att själva tanken är kontrollerad. Denna kontroll görs första gången innan tanken tas i bruk och därefter återkommande efter fastställda tidsintervaller. Dessa kontroller görs inte av Bilprovningen, utan ska utföras av särskilt ackrediterat kontrollorgan. Uppgifter om första och återkommande kontroll framgår normalt av en metallskylt fäst på tanken. FÖRPACKNINGAR Förpackningar för farligt gods ska vara av god kvalitet och tillräckligt hållfasta för att klara normala transportförhållanden. De ska vara tillverkade och förslutna så att de inte läcker och inga farliga ämnen får finnas på utsidan. De får dessutom inte angripas eller försvagas av eller reagera med innehållet. Detta gäller både för nya och återanvända förpackningar. Med förpackningar menas exempelvis fat, dunkar, lådor och säckar, men även större förpackningar som IBC-behållare. De olika förpackningarna kan förekomma i olika typer av material, som stål, plast eller papp. För varje ämne eller föremål finns det i ADR-S givna förpackningsinstruktioner som anger vilka typer av förpackningar som är tillåtna. Förpackningsmärkning Alla typer av förpackningar avsedda för transport av farligt gods ska normalt provas och godkännas (typgodkännas) innan de får användas. Användare ska vid val av förpackning kontrollera att den är godkänd för det ämne som ska transporteras. Alla typgodkända förpackningar är försedda med en förpackningsmärkning (UNmärkning) som ger viktig information om förpackningen. Märkningen innehåller bland annat beteckningen X, Y eller Z som visar vilken eller vilka förpackningsgrupper den är tillåten att användas för. X farligt gods med förpackningsgrupp I, FN:s förpackningssymbol Förpackningsslag Förpackningsgrupp och kollits högsta tillåtna bruttovikt Godkänd för fasta ämnen Tillverkningsår Land där typprovningen utförts 4G/Y11/S/06/S/SP-214202-06 ID-nummer hos det företag som typprovat förpackningen

II och III Y farligt gods med förpackningsgrupp II och III Z farligt gods med förpackningsgrupp III Samemballering Vissa ämnen med olika UN-nummer får förpackas i samma ytterförpackning, förutsatt att detta tillåts enligt ADR-S eller RID-S. En förutsättning för samemballering är att de olika ämnena inte reagerar farligt med varandra. Overpack För att underlätta hantering och stuvning av kollin i samband med transport används ibland overpack. Med overpack avses en omslutning som används (av en enskild avsändare i fråga om klass 7) för att innehålla ett eller flera kollin och för att bilda en enhet som är lättare att hantera. Som exempel kan nämnas: En pall på vilken förpackningar ställts eller staplats och säkrats med overpack bestående av pallkrage, krympfilmning eller sträckfilmning. Förpackningar som ställts inuti en overpack där overpacken består av en låda, burk eller häck. MÄRKNING OCH ETIKETTERING Varje kolli som innehåller farligt gods ska märkas med godsets UN-nummer föregånget av bokstäverna UN. Denna märkning, och eventuell tilläggsmärkning, ska vara synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska märkas på två motstående sidor av behållaren. För farligt gods i klass 1, 2 och 7 samt för vissa andra ämnen krävs ytterligare uppgifter i märkningen utöver UN-nummer. Varje kolli innehållande farligt gods ska etiketteras med den eller de etiketter som anges i ADR-S. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska etiketteras på två motstående sidor av behållaren. Etiketternas syfte är att informera om ämnets eller föremålets faror. Om kollits innehåll kräver flera olika etiketter ska dessa placeras intill varandra. Etiketterna får inte skymmas av någon del av kollit eller av någon annan typ av märkning. I vissa fall krävs tilläggsmärkning. Lättnader från bestämmelserna I vissa fall finns lättnader från bestämmelserna i ADR-S och vissa transporter är helt undantagna från bestämmelserna. Farligt gods 235 Undantag Undantag från bestämmelserna gäller bl.a. för: Transport av farligt gods som privatpersoner utför, om detta gods är förpackat för detaljhandelsförsäljning och är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden.

236 LÄSTIPS Åkerihandbok 2013 Läs mer om begränsade Transport mängder i av maskiner eller utrustning kapitel som 3.4 inte i ADR-S/ närmare anges i ADR-S och som RID-S i sin och konstruktion på : eller driftsutrustning www.msb.se/sv/ innehåller farligt gods, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar Forebyggande/ att innehållet kommer ut under normala Farligt-gods/Regler- transportförhållanden, vid-transport/un- dantag--lattnader samband med deras huvudverksamhet, som genomförs av företag i exempelvis leveranser till eller returleveranser från byggnadsplatser eller anläggningsområden eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete. Mängden farligt gods per förpackning får inte överstiga 450 liter och den totala mängden farligt gods får inte överstiga de högsta tillåtna mängderna enligt tabellen för värdeberäknad mängd. Observera att transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller som intern eller extern distribution faller inte under denna undantagsregel. Undantaget gäller heller inte för radioaktiva ämnen i klass 7. Ytterligare undantag finns beskrivna i ADR-S. Reducerade mängder Transport av farligt gods i vissa klasser, utom föremål, som transporteras i små mängder omfattas inte av bestämmelserna i ADR-S med undantag av följande: - övrig utbildning ska genomföras enligt kapitel 1.3. - det farliga godset ska klassificeras enligt gällande kriterier för klass och förpackningsgrupp. - de allmänna förpackningskraven ska vara uppfyllda, däremot behöver förpackningarna inte vara typgodkända. De ämnen som får transporteras i reduccrade mängder har tilldelats en kod E0, E1, E2, E3, E4 och E5. Mängderna för respektive kod framgår av en särskild tabell i bestämmelserna. Mängden farligt gods får inte överstiga de i tabellen angivna mängder för inner- respektive ytterförpackning. Varje ytterförpackning ska förses med en särskild märkning. Den ska vara tydlig och varaktig, ha röd eller annan kontrasterande bakgrund. Märkningens mått ska vara minst 100x100 mm. Antalet kollin i ett fordon eller container får inte överstiga 1000 st. Om farligt gods förpackat i reducerade mängder åtföljs av ett eller flera dokument, till exempel bill of loading (sjöfraktsedel), air waybill (flygfraktsedel) eller CMR/CIM-fraktsedel, ska texten FAR- LIGT GODS I REDUCERADE MÄNG- DER samt antalet kollin anges i minst ett av dessa dokument. Begränsade mängder Farligt gods får transporteras som begränsad mängd om det farliga godset förpackas i de mängder som anges i kapitel 3.2. tabell A, kolumn 7a i ADR-S för respektive UNnummer. Från den 1 januari 2011 gäller delvis nya bestämmelser för transport av begränsade mängder. De bestämmelser som gällde för transport av begränsade mängder före 2011, får dock användas fram till 30 juni 2015.

Kollin innehållande farligt gods i begränsade mängder ska, med undantag för lufttransport, vara försedda med särskild märkning, se avsnitt 3.4.7 i ADR-S. Märkningen ska vara väl synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar utan att dess funktion påverkas nämnvärt. Vid transport av begränsade mängder undantas en del av bestämmelserna i ADR-S. Bland annat gäller följande bestämmelser: utbildning enligt kapitel 1.3 det farliga godset ska förpackas i sammansatta förpackningar, till exempel plastflaskor (innerförpackningar) som ställs i en pappkartong eller på brickor med sträck- eller krympfilm. Förpackningarna behöver inte vara typgodkända, men de ska motsvara de konstruktionskrav som anges i ADR-S. mängden farligt gods per innerförpackning får inte överskrida den mängd som anges i tabell A i ADR-S. högsta tillåtna bruttovikt får inte överstiga 30 kg för sammansatta förpackningar och 20 kg för brickor med sträck- eller krympfilm. varje ytterförpackning eller bricka ska vara tydligt och varaktigt märkt med enligt 3.4.7. om innerförpackningen innehåller en vätska ska ytterförpackning och eventuellt overpack förses med riktningspilar. s om kollin placeras i en overpack ska denna förses med märkning och ordet overpack såvida inte all märkning syns igenom den. före transport ska avsändaren informera transportören på ett spårbart sätt om total bruttovikt av farligt gods i begränsad mängd som lämnas för transport. i det fall godset ska transporteras till sjöss ska ett stuvningsintyg för stor container/ fordon/vagn medfölja transporten. transportenheter/vagnar/containrar ska vara märkta med märkningen som anges ovan med undantag av att minsta dimension ska vara 250 mm 250 mm. Märkningen får i vissa fall utelämnas. lastsäkring Värdeberäknad mängd Farligt gods i förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar kan transporteras med vissa lättnader från transportbestämmelserna om den totala mängden farligt gods på transportenhet ligger under vissa gränser, det vill säga transport enligt värdeberäknad mängd. Till skillnad från transport i reducerade och begränsade mängder behöver inte det farliga godset vara förpackat i mindre förpackningar, utan det är den totala mängden farligt gods på transportenheten som bestämmer om värdeberäknad mängd kan tillämpas. Värdeberäknad mängd tillämpas endast i ADR-S med undantag för järnvägens egna underhållstransporter enligt 1.1.3.1 (c) RID-S. För att få reda på vilken mängd som kan transporteras som värdeberäknad mängd delas farligt gods in i transportkategorierna; 0, 1, 2, 3 eller 4, se ADR-S för att få fram transportkategori. Kategorierna anger hur stor mängd av ett visst farligt gods som får transporteras per transportenhet. Transportkategori 0 betyder att godset inte får transporteras enligt detta undantag. När farligt gods tillhör samma transportkategori anges den högsta tillåtna totalmängden per transportenhet i kolumn 3 i tabellen. Om det farliga godset tillhör olika transportkategorier måste godsets tillåtna mängd räknas ut genom ett poängsystem. Värdet (poängen) räknas fram genom att mängden farligt gods i: - Transportkategori 1 multipliceras med 50 - Transportkategori 1 med ämnen i fotnot a) multipliceras med 20 - Transportkategori 2 multipliceras med 3 - Transportkategori 3 multipliceras med 1 Högsta totalmängd per transportenhet i Farligt gods 237

238 Åkerihandbok 2013 tabellen avser: - För föremål, bruttovikten i kg - För föremål i klass 1, nettovikten av explosivämnet i kg - För farligt gods i maskiner och utrustning, totalmängden av farligt gods de innehåller i kg eller liter - För fasta ämnen, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser och lösta gaser, nettovikten i kg - För vätskor och komprimerade gaser, kärlets nominella volym i liter Vid transport som värdeberäknad mängd måste följande bestämmelser uppfyllas: - Övrig utbildning, så kallad 1.3-utbildning, (se det avsnittet ovan) - Typgodkända förpackningar - Märkning och etikettering av kollin - Godsdeklaration (med kompletteringar enligt nedan) - Brandsläckare, minst 2 kg pulverkapacitet - Samlastningsbestämmelser - Lastsäkring och andra lastnings-, lossnings- och hanteringsbestämmelser För vissa ämnen finns ytterligare bestämmelser som måste uppfyllas, exempelvis övervakning och ventilation av lastutrymme. Förutom de uppgifter som normalt krävs ska godsdeklarationen kompletteras med uppgift om den totala mängden farligt gods för varje transportkategori. Exempelvis kan detta anges på följande sätt: Transportkategori 2: 44 kg, (värde 132) Transportkategori 3: 600 liter, (värde 600) Det sammanlagda värdet är mindre än 1000 och får därmed transporteras som värdeberäknad mängd. MÄRKNING AV FORDON Fordon, containrar och järnvägsvagnar ska vara försedda med skyltar och i vissa fall även storetiketter för att informera om vilka faror det farliga godset har. Märkningen ska inte lossna vid en olycka. Storetiketter Storetiketterna ska ha samma utseende som etikettförlagorna i ADR-S och storleken ska vara minst 25 cm x 25 cm. Storetiketten för radioaktiva ämnen (klass 7) har dock ett annat utseende. Storetiketterna ska placeras mot en bak-

När farligt gods på transportenheten tillhör samma kategori, anges högsta totalmängd per transportenhet i kolumn 3 i nedanstående tabell: Transportkategori Ämnen eller föremål Förpackningsgrupp eller klassificeringskod/-grupp eller UN-nummer Högsta totalmängd per transportenhet 0 Klass 1: 1.1A, 1.1L, 1.2L, 1.3L, 1.4L och UN 0190 0 Klass 3: UN 3343 (Dessa ämnen får Klass 4.2: Ämnen som tillhör förpackningsgrupp I inte transporteras Klass 4.3: UN 1183, 1242, 1295, 1340, 1390, 1403, 1928, 2813, som värdeberäknad mängd) 2965, 2968, 2988, 3129, 3130, 3131, 3134, 3148, 3396, 3398 och 3399 Klass 5.1: UN 2426 Klass 6.1: UN 1051, 1600, 1613, 1614, 2312, 3250 och 3294 Klass 6.2: UN 2814 och 2900 Klass 7: UN 2912-2919, 2977, 2978 och 3321-3333 Klass 8: UN 2215 (MALEINANHYDRID, SMÄLT) Klass 9: UN 2315, 3151, 3152 och 3432 samt utrustning som innehåller sådana ämnen eller blandningar Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit ämnen i denna transportkategori, utom förpackningar som omfattas av UN 2908 Farligt gods 239 1 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp I och inte tilldelats 20 transportkategori 0 samt ämnen och föremål i följande klasser: (Mängden x 50) Klass 1: 1.1B - 1.1J a), 1.2B - 1.2J, 1.3C, 1.3G, 1.3H. 1.3J och 1.5D a) Klass 2: grupperna T, TC a), TO, TF, TOC och TFC aerosoler: grupperna C, CO, FC, T, TF, TC, TO, TFC och TOC Klass 4.1: UN 3221-3224 och 3231-3240 Klass 5.2: UN 3101-3104 och 3111-3120 (för ämnen i fotnot a) gäller mängden x 20) 2 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp II och inte tilldelats 333 transportkategori 0, 1 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: (Mängden x 3) Klass 1: 1.4B -1.4G och 1.6N Klass 2: grupp F, aerosoler: grupp F Klass 4.1: UN 3225-3230 Klass 5.2: UN 3105-3110 Klass 6.1: ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III Klass 9: UN 3245 3 Ämnen och föremål, som tillhör förpackningsgrupp III och inte tilldelats 1000 transportkategori 0, 2 eller 4 samt ämnen och föremål i följande klasser: (Mängden x 1) Klass 2: grupperna A och O, aerosoler: grupperna A och O Klass 3: UN 3473 Klass 4.3: UN 3476 Klass 8: UN 2794, 2795, 2800, 3028 och 3477 Klass 9: UN 2990 och 3072 4 Klass 1: 1.4S Klass 4.1: UN 1331, 1345, 1944, 1945, 2254 och 2623 Klass 4.2: UN 1361 och 1362 i förpackningsgrupp III Klass 7: UN 2908-2911 Klass 9: UN3268 Tömda, ej rengjorda förpackningar, som innehållit farliga ämnen med undantag av sådana som omfattas av transportkategori 0. obegränsat a) för UN 0081, 0082, 0084, 0241, 0331, 0332, 0482, 1005 och 1017 utgör högsta tillåtna totalmängd per transportenhet 50 kg.

240 grund med kontrasterande färg eller uppvisa antingen en streckad eller heldragen yttre begränsningslinje. förhöjd temperatur. I de fall denna märkning krävs anges detta genom särbestämmelse 580 i tabell A, kolumn 6, i ADR-S. Orangefärgade skyltar Tömda, ej rengjorda fordon och containrar Orangefärgade skyltar finns både som onumrerade och numrerade. Tömda, ej rengjorda fordon och containrar Den övre sifferkombinationen på den för tank- eller bulktransport ska vara försedda med samma storetiketter, orangefär- numrerade skylten kallas för farlighetsnummer och anger vilken typ av fara som gade skyltar och övrig märkning som när ämnet har. Den undre anger ämnets UNnummer. de var fyllda. Uppställda fordon Miljöfarliga ämnen Uppställda släpfordon och växelflak ska I de fall fordon och vara försedda med samma storetiketter och vagnar samt containrar, MEG-containrar, orangefärgade skyltar som de är försedda med under transport. tankcontainrar och UN-tankar som transporterar miljöfarliga LASTNING, LOSSNING ämnen ska förses med OCH HANTERING storetiketter, ska dessa lastbärare även förses med symbolen fisken och trädet. När farligt gods-transporten anländer till lastnings- och lossningsplatsen ska föraren se till att alla bestämmelser för säkerhet, Förhöjd temperatur skydd och renlighet uppfylls. Bland annat Vissa fordon och ska föraren säkerställa att fordonets utrustning för lastning och lossning fungerar. cisternvagnar som transporterar ämnen Om brister som påverkar säkerheten finns, vid förhöjd temperatur ska förses med det bestämmelser, får lastning eller lossning eller om handlingar inte uppfyller gällande särskilda märket för inte ske.

Samlastning Det finns bestämmelser för hur olika typer av farligt gods får samlastas med varandra eller med annat gods i ett och samma lastutrymme. Vid lastning av fordon och containrar måste lastaren kontrollera att samlastning av olika typer av farligt gods är tillåten. Reglerna för samlastning är baserade på godsets etiketter. I en särskild tabell i ADR- S visas förutsättningarna för samlastning. Kollin innehållande explosiva ämnen och föremål (klass 1) som tillhör olika samhanteringsgrupper får samlastas endast om detta är tillåtet enligt särskilda förutsättningar, se ADR-S. Samhanteringsgruppen ska finnas angiven på godsets etikett, nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6. Särskilda försiktighetsåtgärder Giftiga och smittförande ämnen i klass 6.1 och 6.2 samt vissa övriga ämnen och föremål i klass 9 får inte staplas på eller stuvas i omedelbar närhet av kollin innehållande livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder. Separationen ska ske såväl i fordon, containrar eller järnvägsvagnar som på lastnings-, lossnings- och omlastningsplatser. Om godset ändå måste lastas i närheten av varandra måste särskilda säkerhetsåtgärder enligt ADR-S eller RID-S vidtas. Lastsäkring Farligt gods kräver, liksom annat gods, att det lastsäkras. Godset ska stuvas i fordon, containrar eller järnvägsvagnar och säkras för att framför allt förhindra förskjutningar i lasten. Lämpliga metoder för lastsäkring är att använda surrningsband, förstängningsskivor, justerbara förstängningsanordningar, friktionsmaterial eller luftkuddar. Varje lager i lastutrymmet kan också fyllas med kollin. Läs mera i kapitlet Fordons last och vikt. Tänk på att vid kombitrafik ska lasten säkras mot rörelse bakåt i samma utsträckning som framåt. Beakta även andra länders krav på lastsäkring vid internationell transport. Rengöring efter lossning Om det efter lossning upptäcks läckage från en förpackning med farligt gods, ska fordonet, containern eller järnvägsvagnen rengöras så snart som möjligt och senast innan enheten lastas på nytt. Det är tillåtet att flytta förorenade enheter till annan lämplig plats för rengöring, om man kan utföra denna förflyttning under tillräcklig säkerhet. Passagerare Utöver föraren får endast personer som ingår i fordonsbesättningen medfölja transporten. Som fordonsbesättning räknas de som på grund av säkerhet, transportskydd, utbildning eller drift måste medfölja transporten. Lägst 1.3-utbildning och personlig skyddsutrustning är ett krav. Rökförbud Rökning är förbjuden vid hantering av farligt gods i närheten av eller inne i fordon eller containrar. Lastning och lossning på allmän plats mm Vid lastning eller lossning av farligt gods i klass 1 samt vissa ämnen i klass 6.1 och 9 på allmän plats inom tättbebyggt område, krävs det särskilt tillstånd av polismyndigheten. Sker motsvarande lastning eller lossning på allmän plats utanför tättbebyggt område ska polismyndigheten endast underrättas. Farligt gods 241

- en skyffel c ), - en anordning avsedd för tätning av brunn/avlopp c ), - ett uppsamlingskärl av plast c ). a ) Krävs inte för etikettförlagorna 1, 1.4,1.5, 1.6, 2.1, 2.2 och 2.3. b ) Till exempel flyktutrustning med kombinerat gas/partikelfilter typ A1B1E1K1-P1 eller A2B2E2K2-P2, liknande den som beskrivs i standarden EN 141. c ) Krävs endast för etikettförlagorna 3, 4.1, 4.3, 8 och 9. 242 Utrustning Följande utrustning ska medföras på transportenheten för alla etikettförlagor: - för varje fordon, en stoppklots vars storlek är anpassad efter fordonets högsta totalvikt och hjulens diameter, - två fristående varningsanordningar, - vätska för ögonsköljninga), och - för varje medlem i fordonsbesättningen en varningsväst (t.ex. som beskrivs i EN 471), - bärbar ljuskälla, - ett par skyddshandskar, och - ögonskydd (t.ex. skyddsglasögon). Ytterligare utrustning som krävs för vissa klasser: flyktutrustning b ) för varje medlem i fordonsbesättningen ska medföras på fordonet för etikettförlagorna 2.3 eller 6.1, Brandsläckare Varje transportenhet som transporterar farligt gods över värdeberäknad mängd ska ha en brandsläckare med minst 2 kg pulverkapacitet. Dessutom ska brandsläckare medföras beroende på transportenhetens totalvikt enligt följande: Totalvikt max 3,5 ton - en eller flera brandsläckare med minst 4 kg pulverkapacitet, exempel 2 kg + 4 kg Totalvikt över 3,5 t och max 7,5 t - en eller flera brandsläckare med minst 8 kg pulverkapacitet varav minst en ska ha minst 6 kg pulverkapacitet, exempel 2 kg + 2 kg + 6 kg

Totalvikt över 7,5 ton - en eller flera brandsläckare med minst 12 kg pulverkapacitet varav minst en ska ha minst 6 kg pulverkapacitet, exempel 2 kg + 6 kg + 6 kg Brandsläckarna ska installeras så att de är lättillgängliga för fordonsbesättningen och skyddas från vädrets inverkan. De ska ha en plombering som visar att de inte använts och ha en märkning som visar överensstämmelse med en standard som godtagits av MSB. Dessutom ska varje brandsläckare vara märkt med datum (månad, år) för nästa inspektion eller längsta tillåtna användningstid. För nationella transporter gäller att brandsläckare ska inspekteras i intervall om högst ett år. ÖVERVAKNING AV FORDON Uppställda fordon som innehåller vissa slag och mängder av farligt gods ska övervakas. Övervakning krävs dock inte om ett fordon ställs upp i en säker depå eller på ett säkert fabriksområde. Om sådana uppställningsmöjligheter saknas får enheterna, sedan lämpliga säkerhetsåtgärder vidtagits, ställas upp avskilt på en uppställningsplats som uppfyller nedanstående krav: 1. Uppställningsplats övervakad av en tillsynsman som har underrättats om lastens egenskaper och om var föraren uppehåller sig. 2. Om uppställning enligt 1 inte är tillgänglig, ska fordonet ställas upp på en allmän eller särskild uppställningsplats där fordonet inte förväntas bli skadat av andra Observera Kontrollera noga brandsläckarnas utgångsdatum (månad och år) så att onödiga böter undviks! fordon. 3. Om uppställning enligt 1 och 2 inte är tillgänglig, ska fordonet ställas upp på lämplig öppen plats, avskild från allmän väg och bostäder, där allmänheten normalt inte passerar eller uppehåller sig. olyckshändelse Om ämnen som är farligt för personer, djur, miljö eller fordon har kommit ut på vägen, ska fordonsbesättningen omedelbart underrätta polis och räddningstjänst. Besättningen ska också följa det som är angivet i de skriftliga instruktionerna. Om det inträffat en svår olycka eller tillbud vid transport av farligt gods, ska transportören rapportera till MSB. Sådan rapportering kan göras på samma formulär som anges i MSBs föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods. Transportskydd Reglerna om transportskydd syftar till skydd mot brottsliga angrepp. Dessa avser förebyggande åtgärder mot stöld eller annat obehörigt förfarande, till exempel sabotage. I reglerna finns krav på aktörerna som gäller bland annat: Utbildning Tillträdesskydd Fotolegitimationskrav Skyddsplan för visst farligt gods Anläggningar, terminaler och uppställningsplatser som används vid transport av farligt gods ska vara ordentligt skyddade och belysta. Personal ska ha dokumenterad utbildning i skyddet av farligt gods. Farligt gods får endast överlämnas till kända transportörer som kan legitimera sig. Farligt gods 243

244 Åkerihandbok 2013 VÄGVALSSTYRNING Arbetet med vägvalsstyrning är viktigt för att så långt det är möjligt minska risken för att en olycka ska inträffa och för att minska konsekvenserna om en olycka trots allt skulle inträffa. MSB har enligt trafikförordningen (1998:1276) en skyldighet att sammanställa och publicera de lokala trafikföreskrifter som rör transporter av farligt gods. Detta görs bland annat genom den av Räddningsverket utgivna Väginformation om farligt gods. I atlasen är de rekommenderade vägarna för transporter av farligt gods, uppställningsplatser, förbudssträckor och förbudsområden markerade. Den innehåller även en textsammanställning av länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter finns samt kontaktpersoner på respektive länsstyrelse. Större olycka/trafikolycka Vid större olycka/trafikolycka där en farligt gods-transport är inblandad ska du: Varna närmaste omgivning. Hjälpa skadade om detta kan ske utan risk för eget liv. Ringa 112 och vara beredd att besvara följande frågor: - Vem du är - Var olyckan har skett (är du osäker på platsen beskriv var du kommit ifrån och vart du är på väg) - Om någon är skadad och i så fall hur många - Vad som har skett, till exempel dikeskörning - Typ av farligt gods (enligt gods deklarationen eller transportkortet). - Om gasmoln bildas och i vilken riktning det driver (uppge inte väderstreck utan ange riktning mot stadsdel, ort eller motsvarande). När räddningsmanskapet anländer, överlämnas alla transporthandlingar till ansvarig person från räddningstjänsten. VÄGTUNNLAR I ADR finns regler om passage genom vägtunnlar med fordon som transporterar farligt gods. Detta innebär att alla länder som är anslutna till ADR inför samma bestämmelser om restriktioner av farligt gods genom tunnlar. Rekommenderad färdväg för fordon lastade med farligt gods. Förbud mot märkningspliktiga fordon (försedda med orangefärgad skylt) lastade med farligt gods. Den 1 januari 2012 infördes bestämmelser om indelning av vägtunnlar i tunnelkategorierna A, B, C, D och E. Indelningen i tunnelkategorierna grundas på tunnlarnas känslighet för olyckor vid transport av farligt gods genom tunneln. I allmänhet tillhör en vägtunnel kategori A och märks då inte ut med ett vägmärke. Tillhör en vägtunnel kategori A gäller inga tunnelrestriktioner. För vägtunnlar som tillhör tunnelkategori B-E gäller olika tunnelrestriktioner för transport av farligt gods. Tunnelkategorin B är den tunnelkategori som har det minst stränga förbudet mot fordon som transporterar farligt gods, medan tunnelkategori E är den tunnelkategori är den kategori som har det strängaste förbudet. Om restriktionskoden förbjuder transport genom en B-tunnel, är det även förbjudet att köra genom en C-, D- och

E-tunnel. Om koden förbjuder transport genom en C-tunnel, är det även förbjudet att köra genom en D- och E-tunnel och så vidare. Om en transportenhet innehåller flera typer av gods, som har olika restriktionskoder, är det den mest restriktiva koden som gäller för hela transportenheten. Transporter som sker i icke märkningspliktiga fordon (utan orangefärgad skylt) omfattas inte heller av några restriktioner för transport genom tunnlar. Det är Länsstyrelsen som beslutar lokala trafikföreskrifter om att en vägtunnel ska tillhöra tunnelkategori B, C, D eller E. När väl restriktionskoden för transportenhetens last är fastställd får passage i tunnlar ske enligt nedanstående tabell. samtliga ämnen som har klassificerats som farligt gods. Denna tabell kallas för Tabell A och är sorterad i UN-nummerordning. I tabellens 15:e kolumn anges bland annat den restriktionskod som gäller för respektive ämne vid transport genom vägtunnlar. Det finns dock några ämnen som i tabell A har tilldelats ett streck (-) istället för en restriktionskod. Dessa ämnen omfattas inte av några restriktioner för transport genom tunnlar. Farligt gods 245 I ADR-S (kapitel 3.2) finns en tabell över Restriktionskod för hela lasten B Restriktion Passage förbjuden genom tunnlar av kategori B, C, D och E B1000C Transport där den totala nettovikten explosivämne per transportenhet är: - överstiger 1000 kg: passage förbjuden genom tunnlar av kategori B, C, D och E. - inte överstiger 1000 kg: passage förbjuden genom tunnlar av kategori C, D och E. B/D Transport i tank: passage förbjuden genom tunnlar av kategori B, C, D och E. Annan transport: passage förbjuden genom tunnlar av kategori D och E B/E Transport i tank: passage förbjuden genom tunnlar av kategori B, C, D och E. Annan transport: passage förbjuden genom tunnlar av kategori E C C5000D Passage förbjuden genom tunnlar av kategori C, D och E Transport där den totala nettovikten explosivämne per transportenhet - överstiger 5000 kg: passage förbjuden genom tunnlar av kategori C, D och E. - inte överstiger 5000 kg: passage förbjuden genom tunnlar av kategori D och E C/D Transport i tank: passage förbjuden genom tunnlar av kategori C, D och E. Annan transport: passage förbjuden genom tunnlar av kategori D och E C/E Transport i tank: passage förbjuden genom tunnlar av kategori C, D och E. Annan transport: passage förbjuden genom tunnlar av kategori E D Passage förbjuden genom tunnlar av kategori D och E D/E Transport i bulk eller tank: passage förbjuden genom tunnlar av kategori D och E. Annan transport: passage förbjuden genom tunnlar av kategori E E Passage förbjuden genom tunnlar av kategori E - Passage tillåten genom alla tunnlar (för UN 2919 och 3331, se även ADR 8.6.3.1)

246 Åkerihandbok 2013 Vägmärken som gäller för transporter med farligt gods i tunnlar. Vägmärket Förbud mot trafik med fordon lastat med farligt gods används i kombination med nedanstående tilläggstavlor B, C, D, E som anger tunnelns kategori. Tavlan kan även innehålla klockslag. farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion, en stor explosion, ett stort giftigt utsläpp eller en stor brand. I en vägtunnel som tillhör tunnelkategori E får det inte föras fordon med en last av farligt gods. Vissa undantag för sådant gods finns. Nedan visas det nya påbudsmärket D12 Påbjuden körriktning för fordon med farligt gods. Märket anger påbjuden körriktning för trafik med fordon med sådan last som har krav på märkning med orangefärgad skylt. I en vägtunnel som tillhör tunnelkategori B får det inte föras fordon med en last av farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion. I en vägtunnel som tillhör tunnelkategori C får det inte föras fordon med en last av farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion, en stor explosion eller ett stort giftigt utsläpp. I en vägtunnel som tillhör tunnelkategori D får det inte föras fordon med en last av Bokstaven på märket anger att påbudet endast avser sådana fordon som inte får framföras i en vägtunnel som tillhör den tunnelkategori som motsvarar bokstaven. Tunnlar med restriktioner i Sverige Stad Tunnel Plats Category Göteborg Tingstadstunneln E6 E Göteborg Götatunneln E45 E Göteborg Lundbytunneln E6 E Stockholm Blekholmstunneln E4 E Stockholm Hundra Knutars Backe Drottningholmsvägen E Stockholm Klaratunneln Mellan Tegelbacken och Mäster Samuelsgatan E Stockholm Muskötunneln Väg 539 E, dispens kan erhållas från Södertörns Polisdistrikt Stockholm Söderledstunneln E4 E Stockholm Södra Länken-tunneln Väg 73/222 och 75 B mellan 07.00 19.00, övrig tid A Malmö Öresundsbron/tunneln E20 B mellan 23.00 06.00. Övrig tid E

Vanlig säkerhetsutrustning i vägtunnlar Det är vanligt att tunnlar har den säkerhetsutrustning som syns nedan. Åkerihandbok 2013 Ventilation Fläktar tar hand om eventuell rök. Belysning Belysning som hjälper ögat att snabbt anpassa sig till den sämre sikten. Trafikradio Skyltar som anger på vilken frekvens trafikinformation sänds. Farligt gods 247 Kamera Personal kan övervaka tunneln och se varifrån nödanropet kommer. Nödutgångar Dessa är markerade med skyltar och lampor. Nödkörbanor eller nödparkeringsfickor Ställ dig här om ditt fordon gått sönder. Nödstationer Här finns oftast nödtelefon, brandsläckare och larmknapp.

36 248 Åkerihandbok 2013 2011 Innan du är framme vid tunneln Kontrollera bränsle, olja, kylvätska och motortemperatur. Om motorn är överhettad, stanna och låt den svalna. Kontrollera bromsar och strålkastare. Kontrollera om eventuella brandsläckare fungerar och att du vet hur man använder dem. Lastbilsförare: Kontrollera att ditt fordon och dess last överensstämmer med tunnelkraven. Om inte, kör en annan väg. Bussförare: Kontrollera att du känner till alla säkerhetsförfaranden, inklusive de för utrymmning av passagerare. När du kör in i tunneln Tänd halvljuset. Ta av solglasogonen. Lyssna på radiomeddelanden. Följ trafikljus, hastighetsgränser och vägskyltar. Använd inte mobiltelefonen. Rök inte. När du kör genom tunneln Håll säkerhetsavstånd till framvarande fordon även om du kör sakta eller står stilla. Undvik onödiga körfältsbyten. Gör inga omkörningar om det bara finns ett körfält i vardera körriktningen. Vänd inte och backa inte om du inte får instruktioner om att göra det. Stanna aldrig förutom i nödsituationer. Köer Slå på varningsblinkersen. Håll säkerhetsavstånd till framförvarande fordon även om du kör sakta eller står stilla. Stäng av motorna om trafiken står helt stilla. Lyssna på radiomeddelanden. Följ instruktionerna från tunnelpersonalen och de elektroniska skyltarna. Åkeriföreningen - bildad av Åkare för Åkare

Åkerihandbok Åkerihandbok 2013 2011 Vid fordonsfel eller olycka Slå på varningsblinkersen. Om det är möjligt, försök att köra ut ur tunneln. Om det inte går, kör till en nödkörbana eller nödparkeringsficka eller åtminstone till vägkanten. Stäng av motorn, lämna kvar nyckeln i tändningslåset och lämna fordonet. Använd endast nödstationerna för att ringa efter hjälp (mobiltelefonen visar inte var du ringer ifrån). Ange om du transporterar farligt gods (vilken typ) eller passagerare (och om de är skadade). Följ tunnelpersonalens instruktioner. Brand Slå på varningsblinkersen. Om ditt fordon brinner Om möjligt, kör ut ur tunneln. Om det inte går, kör till vägkanten. Stäng av motorn, lämna kvar nyckeln i tändningslåset och lämna fordonet. Bussförare: För alla passagerare till ett säkert ställe (t ex nödutgång eller skyddad plats). Om annat fordon brinner Håll säkerhetsavstånd till framförvarande fordon. Stanna ditt fordon så nära vägkanten som möjligt för att göra plats för räddningstjänsten. Stäng av motorn, lämna kvar nyckeln i tändningslåset och lämna fordonet. Bussförare: För alla passagerare till ett säkert ställe. Använd endast nödstationerna för att ringa efter hjälp (mobiltelefonen visar inte var du ringer ifrån). Ange om du transporterar farligt gods (vilken typ) eller passagerare (och om de är skadade). Hjälp till att föra andra personer till ett säkert ställe. Om möjligt, släck elden med din brandsläckare eller en brandsläckare som finns i tunneln. Om möjligt, ge första hjälpen till skadade personer. Om det inte är möjligt, gå genast till en nödutgång och följ tunnelpersonalens instruktioner. Farligt Ekonomi gods 37 249 SVERIGES Åkeriföreningen ÅKERIFÖRETAG - bildad - bildad av av Åkare åkare för för Åkare åkare Företagsdel

250 Åkerihandbok 2013 Transport av farligt avfall Vid inrikes vägtransport av farligt avfall (oavsett om avfallet är farligt gods eller inte) krävs att den som utför transporten har Länsstyrelsens tillstånd. För en vägtransport av farligt avfall som är en del i en internationell transport, krävs tillstånd för export av det miljöfarliga avfallet. Sådant tillstånd söks av exportören och ska medföras under transporten. Vad är en avsändare Med avsändare menas den som till någon annan lämnar farligt gods för transport eller som för egen räkning transporterar farligt gods. SÄKERHETS- RÅDGIVARE Alla företag som bedriver verksamhet där det ingår att transportera, lasta och lossa farligt gods eller att vara avsändare av farligt gods, ska utse en eller flera säkerhetsrådgivare. Företag som omfattas av lagstiftningen ska omgående meddela Räddningsverket vem som utsetts till säkerhetsrådgivare. Kravet på säkerhetsrådgivare gäller dock inte den som på väg och järnväg avsänder och transporterar farligt gods förpackat i begränsade eller värdeberäknade mängder. Säkerhetsrådgivarens uppgift är att så långt det är möjligt vidta åtgärder som minskar riskerna för människor, egendom eller miljö i samband med farligt gods-transporter. Genom utbildning, som bl a tar upp riskerna med transporterna, om lagar, förordningar och föreskrifter, ska nödvändig kompetens erhållas. Rådgivaren ska särskilt ha följande arbetsuppgifter: Övervaka efterlevnaden av bestämmelserna för transporter av farligt gods. Ge företaget råd angående transport av farligt gods. Avge en årlig rapport till företagsledningen om företagets verksamhet inom transporter av farligt gods. Vid behov upprätta olycksfallsrapport. Efter godkänd examinering erhålls utbildningsbevis. Giltighetstiden för beviset blir fem år och gäller i samtliga EU-länder. Rådgivaren ska utföra uppgifter som att upprätta rutiner och instruktioner så att bestämmelserna efterlevs, sammanställa olycksrapporter om olyckor som skadat människor, egendom eller miljön och som inträffar under transport, lastning eller lossning. Säkerhetsrådgivaren kan vara någon från företagsledningen eller någon annan anställd i företaget. Det kan även vara en person som inte är anställd i företaget, dvs tjänsten kan köpas in till företaget. Det är dock alltid företagsledningen som är ansvarig för att man inte bryter mot säkerhetsbestämmelserna.