MILJÖREDOVISNING 2011 BILLERUD KARLSBORG AB

MILJÖREDOVISNING 2011 BILLERUD KARLSBORG AB

BILLERUD KARLSBORG AB Billerud Karlsborg utanför Kalix är östra Norrbottens största privata arbetsplats med drygt 400 anställda. Idag framställer bruket årligen cirka 300 000 ton massa och papper. På pappersmaskinen (PM 2), tillverkar vi ca 130 000 ton säck- och kraftpapper och på torkmaskinen (TM 3), ca 170 000 ton. På vår bestrykningsmaskin (BM1) bestryker vi ca 40 000 ton kraftpapper och liner. För oss i Karlsborg är intresset för miljön inte något nytt. Vi har sedan lång tid aktivt arbetat med att minska utsläppen av miljöstörande ämnen till vår omgivning. Den senaste 10-årsperioden, 2002-2011, har vi investerat 340 miljoner kronor i förbättringar av den yttre miljön och i energieffektiviserande åtgärder. Fabriken ligger i samhället Karlsborg, ca 10 km nedströms Kalix centrum. Fabriken läge är vid inre delen av Kalixälvens mynningsvik Repskärsfjärden, i norra Bottenviken. Anläggningen för mottagning, lagring, barkning och flisning av massaved ligger en kilometer utanför huvudområdet. Här finns även mottagning av sågverksflis samt flislager. Billerud Karlsborg har en egen deponi placerad cirka 2,5 km norr om fabriksområdet. Axelsvik, brukets mottagningshamn med lagringscisterner för råolja, ligger cirka 4,5 kilometer sydost om fabriksområdet på östra sidan om Repskärsfjärden. Inga båtar tas längre in till hamnen. 2 Karlsborgs bruk ligger i samhället Karlsborg, ca 10 km nedströms Kalix centrum. Bruket ligger vid den inre delen av Kalixälvens mynningsvik, Repskärsfjärden, i norra Bottenviken.

VÅRA PRODUKTER Vid Billerud Karlsborg tillverkas starka och efterfrågade massa- och pappersprodukter av den förnyelsebara råvaran ved. Vår massa används bl. a. till grafiska papper, hygienpapper, specialpapper för affischer, etiketter, m.m. På pappersmaskinen tillverkar vi vitt säck- och kraftpapper. Papperet är avsett för produkter som kräver hög styrka och hög tryckkvalitet. Våra kunder vidareförädlar papperet till olika typer av förpackningar som livsmedelsförpackningar, påsar, bärkassar och säckar. Det bestrukna kraftpappret nyttjas vid särskilt höga krav på tryckbarhet, t.ex. till bärkassar, mjöl- och sockerpåsar och säckar för djurfoder. Förpackningarna sparar stora resurser genom att de underlättar och effektiviserar nödvändiga varutransporter, men också genom att de skyddar förpackningens innehåll så att det når konsumenten i oförstört skick. Stora mängder mat och varor förstörs runt om i världen på grund av att de inte är tillräckligt väl förpackade och väl skyddade. När förpackningarna fullgjort sin uppgift kan de återvinnas och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar då inte till växthuseffekten eftersom papper är ett biobränsle och den koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av växande skogar och nyplanterade träd. 3

PROCESS Billerud Karlsborg är ett integrerat massa- och pappersbruk. Det innebär att all massa som används vid pappersproduktionen är tillverkad på bruket. Produktionen pågår kontinuerligt, dygnet runt, året om. RÅVARA Vi använder ved från både barr- och lövträd. Barrved har långa och starka fibrer och används därför till starka kraftpapper. Lövved har kortare fibrer. En inblandning av lövved ger ett papper med jämnare yta och bättre tryckegenskaper. Veden kommer till Karlsborg med bil, båt eller tåg och tas in i renseriet. Stockarna barkas i en roterande barktrumma och huggs sedan till flis. Flisen lagras på stackar medan barken blir bränsle i barkpannan. En del flis köps även in från olika sågverk. MASSATILLVERKNING I sulfatkokeriet kokas flisen i åtta kokare med en kemikalieblandning som kallas vitlut. Kokningen sker under ett tryck som är 6-7 gånger högre än lufttrycket och vid en temperatur av 165-170 C. Detta leder till att ligninet i veden bryts ner och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra och bildar pappersmassa. Kokvätskan färgas svart av utlöst lignin och kallas därför svartlut. Ungefär hälften av veden blir pappersmassa. Resten finns löst i svartluten och kommer till nytta som biobränsle i sodapannan. Viktiga biprodukter är terpentin och tallolja som båda säljs externt. Efter kokningen tvättas och silas massan i flera steg innan den förs vidare för blekning. Detta görs för att tvätta massan ren från kokkemikalier och utlösta vedämnen, men också för att sila bort okokta kvist- och flisbitar och andra föroreningar. Tvättvätskan och förbrukad kokvätska avlägsnas och förs till kemikalieåtervinningen. BLEKNING I Karlsborg förbleks massan med syrgas. Syrgasblekningen minskar massans kvarvarande ligninmängd med cirka 50 % och halverar därigenom både behovet av blekkemikalier och utsläppen till vatten från slutblekeriet. för att få fram rena vita cellulosafibrer. På Karlsborg bleks både barr- och lövved med ECF-metoden vilket ger en stark massa som är lämplig för tillverkning av bland annat förpackningspapper. I blekningen används klordioxid, väteperoxid och syrgas. Mellan blekstegen tvättas massan på tvättfilter och utlöst substans går via avlopp till extern rening i den biologiska dammen. ÅTERVINNING Svartluten innehåller mycket vatten som måste avdunstas innan luten kan förbrännas. Detta sker i en indunstningsanläggning. Den koncentrerade svartluten förbränns sedan i sodapannan. De utlösta organiska vedämnena ger energi till ång- och elproduktion. Tillsammans med barken täcker det över 90 % av fabrikens energibehov. Merparten av elenergin är så kallad grön el. De förbrukade oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta i sodapannans botten. Smältan löses i svaglut och blir till grönlut. Grönluten blandas med bränd kalk och då bildas vitlut och kalciumkarbonat (mesa). Vitluten återförs till kokeriet medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen. Dessa kemiska reaktionscykler innebär att kokkemikalierna återvinns gång på gång vilket är en förutsättning för både processekonomin och miljön. Drygt 40 % av massan används i den egna papperstillverkningen medan återstående del torkas och säljs som avsalumassa till andra papperstillverkare. PAPPERSTILLVERKNING Tillverkningen av papper sker på vår pappersmaskin, PM2. Massan från sulfatfabriken späds, mals och tillförs olika funktionskemikalier. Massan avvattnas sedan på en ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. En del av vårt papper bestryks i en bestrykningsmaskin, BM1. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt skikt av vit färg vilket gör papperet slätare, tätare och bättre att trycka på. Vi legobestryker också liner åt en extern kund. 4 Efter syrgassteget finns två tvättsteg som utgör de sista stegen i en sluten process. Detta innebär att uttvättad substans från tvättstegen återförs till kemikalieåtervinningen. Vid slutblekningen avlägsnas mörkfärgade rester av lignin

5

KLIMATFÖRÄNDRING OCH ENERGIFÖRSÖRJNING DE STORA GLOBALA MILJÖFRÅGORNA Det senaste decenniet har klimatförändringar trätt fram som den stora miljöfrågan i världen. En nära nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning av fossila bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur. Det är de fossila bränslena som möjliggör vår höga konsumtion av varor och resor. Verkligheten kommer snart att tvinga oss alla att konsumera annorlunda och mindre slösaktigt. Vår konsumtion måste bli hållbar. Vi på Karlsborg tror att papper och andra skogsindustriella produkter och bränslen blir ännu viktigare än idag för att vi ska nå en hållbar välfärd. Papper tillverkas av en förnyelsebar råvara, och åtminstone i Sverige, i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi. av vårt elkraftsbehov med hjälp av vår mottrycksturbin. Detta har vi åstadkommit genom ett systematiskt arbete där vi under de senaste åren bl.a. har ersatt olja i mesaugnen med beckolja, byggt om vår barkpanna så att förbrukningen av fossila bränslen minskar till förmån för biobränslen och investerat i en ny mottrycksturbin. Produktionen har under den senaste 8-årsperioden varit högre än tidigare nivå på 260 000 ton, samtidigt som oljeförbrukningen har minskat. Merparten av detta beror på investeringar som inneburit att fossila bränslen ersatts med biobränslen som beckolja och bark. Diagrammet nedan visar hur vår oljeförbrukning (staplar) och produktionsvolym (linje) har utvecklats de senaste 10 åren. Karlsborgs bränslemix består till ca 98 % (2011) av olika biobränslen. Vi genererar dessutom själva ca 69 % (2011) 25000 310000 300000 Oljeförbrukning, m 3 per år 20000 15000 10000 5000 290000 280000 270000 260000 250000 Blekt massaproduktion, ton per år 240000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 230000 6

7

LOKAL OCH REGIONAL MILJÖPÅVERKAN Bruket i Karlsborg ligger i anslutning till Kalixälvens mynning i innersta delen av Repskärsfjärden som är ett relativt grunt kustvattenområde i norra Bottenviken. Kvaliteten på vattnet i Kalixälven, som är oreglerad med stora flödesvariationer, har stor påverkan på ytvattenkvaliteten i Repskärsfjärden. Bottenvattnet i fjärden påverkas i hög grad av inströmmande brackvatten från Bottenviken. UTSLÄPP TILL VATTEN Utsläppet av TOC * från bruket är ett mått på brukets slutningsgrad och på reningsförmågan hos vår utrustning för avloppsvattenrening. Myndigheterna har satt ett villkor uttryckt i TOC för att reglera utsläppen från Karlsborg och på liknande anläggningar. Däremot säger det inget om vattenkvaliteten i Repskärsfjärden. Trots att brukets utsläpp av exempelvis organiskt material är ett av de största punktutsläppen i Norrbotten är intransporten till fjärden med älvvatten och inströmmande brackvatten betydligt större än utsläppet från bruket. Diagrammet nedan visar Karlsborgs utsläpp av organiskt material mätt som TOC från 90-talet och framåt. Förbättringen åren 1992 och 2003 förklaras av införande av syr- gasblekning respektive en utbyggnad av fabrikens indunstningsanläggning. Förhållandena i recipienten följs regelbundet upp genom exempelvis kontroll av vattenkvalitet och bottenfauna. Dessutom har flera fiskundersökningar gjorts under den senaste tjugoårsperioden. Vattnet i Repskärsfjärden är, liksom för hela Bottenviken, näringsfattigt med låga halter av näringsämnena kväve och fosfor och av organiskt material samtidigt som syrehalten är god i bottenvattnet i fjärden. Däremot är siktdjupet relativt litet, vilket är typiskt för älvmynningsområden där vattnet är färgat av humusämnen. Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder från år 2007 finns det fem statusklassificeringar för vattenkvalitet - dålig, otillfredsställande, måttlig, god samt hög. Enligt 2011 års undersökning kan vattenkvalitén i Repskärsfjärden bedömas som god med avseende på syrgashalt, klorofyll, siktdjup och metaller. Vid 2011 års undersökning av sedimentproverna fann man rester av bark/cellulosafibrer i de fyra närmaste stationerna till fabriken. De senaste åren har det inte funnits trådformiga alger eller lukt av svavelväte i något av de sedimentprover som tagits. 20 900 8 TOC, ton per dygn 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Blekt massaproduktion, ton per dygn

Resultaten från den senaste undersökningen av bottenfauna från år 2011 bedöms för femte året i rad utifrån de nya bedömningsgrunderna från Naturvårdsverket. Det framräknade BQI (Benthic Quality Index) tar hänsyn till artrikedom, individtäthet samt fördelningen mellan känsliga respektive tåliga arter i provet. 2011 års mätningar är i nivå med 2010 års värden, med förbättrade förhållanden för bottenlevande djur i Repskärsfjärden jämfört med föregående två års undersökningar. Årets värden var dock något lägre än 2007 års värden, men någon förklaring till detta är svårt att ge. Sammantaget ger BQI-resultatet otillfredsställande förhållanden för de bottenlevande djuren i Repskärfjärden, även om förhållanden vid ett antal stationer klassas som måttliga eller goda. Eftersom bottenvattnet utgörs av brackvatten är bottenfaunan generellt sett artfattig i norra Bottenviken, vilket beräkningsmodellen inte fullt ut tar hänsyn till. Den senaste fiskbiologiska undersökning utfördes år 2010 i brukets utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden. Förhållandena kan inte sägas ha förändrats för abborrhonor i recipienten jämfört med tidigare års undersökningar. Det saknas klara trender för någon av lokalerna avseende parametrarna i den morfologiska och fysiologiska studien. Skillnader finns mellan olika storleksklasser och mellan olika undersökningar. Nämnvärt är att levervärdena uppvisade en förbättring från föregående undersökning år 2004. Vid de fiskbiologiska undersökningarna, som utfördes år 2004, kunde ingen avvikelse påvisas på fisk från brukets utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden vad gäller reproduktion, kondition, immunförsvar. Däremot förelåg en avvikelse i leverfunktion. Artsammansättning och täthet hos fiskfaunan var även normal. En sammanvägd bedömning av hittills gjorda mätningar i Repskärsfjärden samt från andra biologiska tester utförda på avloppsvattnet leder till slutsatsen att nuvarande utsläpp från bruket inte synes ge upphov till effekter av betydelse för recipienten. * TOC Total Organic Carbon, dvs Totalt Organiskt Kol, ett mått på hur mycket organiskt kol något innehåller och är ett mått på mängden syreförbrukande ämnen i ett prov av t.ex. avloppsvatten. FORTS PÅ NÄSTA UPPSLAG 9

UTSLÄPP TILL LUFT Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal organiska svavelföreningar. Då och då inträffar driftstörningar som leder till kraftiga kortvariga luktstörningar. Dessutom sker ett kontinuerligt utläckage av luft med mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från lagringstankar och liknande, så kallade diffusa utsläpp. Vid viss väderlek, vind och vid driftstörningar i vår starkgasförbränning ger dessa en viss lukt vid och kring bruket. Diagrammet nedan visar våra svavelutsläpp* i form av illaluktande svavelföreningar och försurande svaveldioxid genom våra skorstenar (exklusive de diffusa utsläppen). Den kraftiga minskningen år 2004 förklaras av minskade utsläpp då indunstningen byggdes om och som reducerade utsläppen från sodapannan då den högre torrhalten på brännluten ger lägre utsläpp av svaveldioxid. Under 2005 minskade svavelutsläppen ytterligare främst då det nya hartskokeriet togs i drift. Svavelutsläppen, exkl. diffust svavel ligger för år 2011 i nivå med föregående år. De diffusa utsläppen, är större än de som kommer via våra skorstenar. * Byte av anlysmetod för mätning av svavelinnehåll i avluftningsgaser skedde år 2009. Den nya metoden ger högre värden än den tidigare metoden. 70 310000 60 300000 Svavel exkl. diffust, ton per år 50 40 30 20 290000 280000 270000 260000 250000 Blekt massaproduktion, ton per år 10 240000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 230000 10

En annan luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna sätter stor vikt vid är kväveoxider, så kallad NOx. NOx ger främst regional påverkan genom att verka gödande och försurande. Vi har även installerat ny reningsteknik (SNCR) på barkpannan, samt bytt ut brännoljan till beckolja i mesaugnen. Dessa åtgärder har gjort att vi har kunnat hålla nere ökningen av våra utsläpp av NOx trots ökad produktion. Våra utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av diagrammet nedan. De senaste åren har vi arbetat intensivt med att minska våra NOx-utsläpp. Vi har trimmat sodapannan där vi gjort åtgärder på luftflöden och lutsprutor. 500 310000 480 300000 NOx, ton per år 460 440 420 400 290000 280000 270000 260000 250000 Blekt massaproduktion, ton per år 380 240000 360 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 230000 11

KEMIKALIEFRÅGOR De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i olika tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet med mera. Bland processkemikalierna finns ammoniak, natriumhydroxid, natriumklorat, klordioxidvatten, väteperoxid, svavelsyra, syrgas, terpentin och metanol. Hantering av dem medför risker för personskada och då framförallt för direkt berörd personal. Jämfört med risken för allmänheten och den yttre miljön är risken för personalen högre, men bedöms ändå som liten. Alla nya kemikalier som nyttjas i vår process och som innehåller för bruket nya kemiska ämnen anmäls till Länsstyrelsen. Dessutom behandlas alla nya kemiska produkter i brukets kemikaliegrupp innan de godkänns för användning. Vid denna granskning beaktas arbetsmiljö- och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor. Bruket har för närvarande enbart en kemikalie, ett våtstyrkemedel som nyttjas vid tillverkning av våtstarkt papper, där man genom så kallad PEC/PNEC-analys inte kan utesluta att det finns en miljörisk förknippad med användningen. Mätningar i recipienten i form av fisk- och bottenfaunaundersökningar samt labmässiga kontroller i form av flergenerationsförsök på zebrafisk, toxicitet mot kräftdjur och tillväxthämning av rödalger ger alla en indikation på liten risk för påverkan. Eftersom det enligt brukets bedömning för närvarande inte finns något miljömässigt bättre alternativ till det våtstyrkemedel vi använder är det inte aktuellt att ersätta det med någon annan kemikalie. AVFALL Avfallet från Karlsborg domineras av olika ask- och kalkfraktioner. Den största fraktionen kallas grönlutsslam och bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan. I dagsläget finns inget bra sätt att nyttja grönlutsslammet och det deponeras därför på den egna deponin ca 2,5 km norr om fabriksområdet. Kalkfraktionen mesa nyttjas bl.a. av Svevia som fyllnadsmaterial på grusvägar, eller till andra ändamål såsom kalkersättningsmedel för olika jordförbättringsändamål eller ombränns till kalk av Svenska Mineral. För kalkgruset har vi inte funnit någon avsättning varvid denna fraktion deponeras. Sedan sommaren 1999 komposterar vi barkslam och barkaska. Komposteringen tar ett år i anspråk och flyttning med omblandning av komposten görs normalt en gång. Komposten flyttas till nytt upplag på nuvarande deponi och förs efterföljande år ut som sluttäckning på ytan av deponin. Vi tillverkar briketter av eget papper som inte återvinns i processen. Briketterna förbränner vi i barkpannan där vi framställer ånga som används för tillverkning av massa och papper. Övrigt icke-farligt avfall som returpapper, wellretur, brännbart, hårda plastförpackningar, komposterbart, trä, metall och elskrot, bygg- och rivningsavfall med mera källsorteras. Huvuddelen material- eller energiåtervinns men diverse rivningsavfall, mesaugnstegel, jord, sten, isolering med mera deponeras på den egna deponin. Farligt avfall som exempelvis spillolja och elskrot källsorteras och lämnas till externa återvinningsföretag som har kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella avfallsfraktionerna. 12

TRANSPORTER Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas till kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar visar att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. 91 % av våra uttransporter sker redan med miljövänliga alternativ som järnväg och båt. Transporterna via lastbil står för 9 % och används främst där tåg eller båt inte är möjligt, samt vid behov av brådskande och akuta leveranser Billerud är tillsammans med fyra andra skogsföretag delägare i transportföretaget ScandFibre Logistics AB som uteslutande sysslar med järnvägstransporter i Europa. Det ger oss en kostnadseffektivitet som är nära nog omöjlig att uppnå för ett enskilt bruk. Returtransporterna består till stor del av returpapper som samlats in i Centraleuropa och som sedan återvinns i några av bruken som ingår i systemet. Till Karlsborg får vi t.ex. returtransporter med kalk. Vårt vedbehov motsvarar ca 110 fullastade timmerbilar varje dag året runt om all ved kommer via lastbil. Veden dominerar därmed våra intransporter. Under år 2011 var fördelningen att ca 95 % kom med bil från närområdet och cirka 5 % med båt från Baltikum. I Sverige minimeras transportarbetet av råvaran via lägesbyten mellan olika skogsägare. Ett ensidigt försök att reducera de egna transporternas miljöpåverkan skulle av den anledningen leda till en ökad miljöpåverkan. SKOGSVÅRD Billerudkoncernen äger inga egna skogar men ett uthålligt skogsbruk är naturligtvis ändå avgörande för vår framtid. Billerud Karlsborg köper årligen in närmare ca 1,5 miljoner kubikmeter vedråvara från i huvudsak svenska och finska skogar. Under 2011 var fördelningen ca 95 % från norra Sverige och norra Finland, ca 5 % från Baltikum. Det är i huvudsak Sveaskog som försett oss med råvaran. I början av maj år 2007 bildades Billerud Skog som successivt har övertagit ansvaret för leveransen av vedråvara till Karlsborg. Från år 2008 har de fullt ut ansvarat för anskaffningen av volymerna. All vår vedråvara kommer från certifierat skogsbruk, vilket innebär att den inte kommer från några kontroversiella källor. 13

VIKTIGA MILJÖRELATERADE HÄNDELSER UNDER 2011 STÖRNINGAR OCH INCIDENTER I samband med uppstarten efter underhållsstoppet i månadsskiftet augusti/september uppstod processtörningar som ökade utsläppsnivån till biodammen. Extraprover och analyser utfördes och en samlad bedömning gjordes av eventuella miljökonsekvenser. Vid bedömningen studerades: utsläppet till biodamm biodammens utjämnings-/reducerande effekt på utsläpp till recipient resultat från ytvattenprover vattenkvalitén i utsläppsområdet som huvudsakligen bestäms av älvvattnets kvalitet Den samlade bilden visade att extrautsläppet från bruket i samband med underhållsstoppet och uppstarten av fabriken bör ha haft en mycket begränsad miljöeffekt i recipienten. Även en mindre driftstörning skedde i mitten av juni där bedömningen är likvärdig med den i samband med underhållsstoppet. MILJÖRELATERADE INVESTERINGAR Ur miljösynpunkt kan följande pågående och genomförda investeringar under år 2011 nämnas: investering av ny processutrustning för grönlutsreningen togs i drift i maj 2011 byggnation av nytt elfilter på sodapannan för att minska stoftutsläppen påbörjades under år 2010. Filtret togs i drift under september år 2011 och visar på en förväntad minskning av stoftutsläppen från sodapannan nytt flissåll i renseriet installerades under året vilket ger en elbesparing en ny rökgasanalysator för mätning av syre, kväve- och svaveloxider har installerats på starkgaspannan. TILLSTÅND OCH ANDRA KRAV Några av de beslut som påverkar bruket under år 2011 är: beslut av Miljödomstolen 2009-02-20 ändrade tidigare beslutade tidpunkter för nytt provisoriskt villkor samt prövotidsredovisning för stoft från sodapannan till 2011-09-01 respektive 2012-03-31 från Miljööverdomstolen fick vi ett beslut 2009-12-09 som innebär att bruket måste installera ett svaggassystem före år 2014. Beslutet har överklagats av Länsstyrelsen som vill ha en annan formulering av villkoret. Länsstyrelsen har inte beviljats prövningsrätt i Högsta Domstolen. Inledande projektering för svaggassystem har påbörjats. under år 2010 pågick prövotiden för utsläppsvillkor för barkpannan avseende kolmonoxid (CO) och kväveoxider (NOx). Beslut har ännu inte meddelats. ÖVRIGT Under slutet av år 2004 upptäckte man inom skogsindustrin att legionellabakterier kan förekomma i dess bioreningsanläggningar. Detta ledde bl.a. till ett samarbete mellan Skogsindustrierna och Smittskyddsinstitutet där de studerade problemet med legionella i skogsindustriella anläggningar. Rekommendationer gavs om säkerhetsåtgärder. Arbetet fortsatte inom branschen där man bl.a. låtit utarbeta en mall för hur riskhanteringsplaner kan utformas vid bruken. Genom de studier och det underlag som tagits fram har bruket kunna göra en bättre riskbedömning både internt och för det närliggande samhället. Med de åtgärder och den kunskap som finns i nuläget bedöms eventuella risker med legionella från bioreningsanläggningen på bruket vara mycket små. 14

LAGSTIFTNING OCH SAMHÄLLETS KONTROLL Vår verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av Miljödomstolen efter en omfattande rättslig prövning där bland annat Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen agerar motparter. Tillståndet ger oss rätt att producera en viss mängd massa och papper på ett specificerat sätt. Det innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering. Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare som löpande granskar att vi följer villkoren i vårt tillstånd och all generellt gällande miljölagstiftning. Bryter vi mot regelverket kan Länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare. 15

BILLERUD KARLSBORG AB KONTAKT Eva Ekholm Stenberg Miljöchef Tel: 0923-661 58 Billerud Karlsborg AB 952 83 Karlsborgsverken Mikael C Larsson Miljöingenjör Tel: 0923-663 35 Billerud Karlsborg AB 952 83 Karlsborgsverken