ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skoghall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Förslag till skötselplan 2010-12-31 Bresshammars skog Död ved, hällmarker, gamla tallar, myrstackar, signalarter och rödlistade arter som blomkålssvamp och tallticka utgör tillsammans en väsentlig del av Bresshammars skog höga naturvärden.
Inledning Skötselplanen har upprättats av Adoxa Naturvård, Janne Elmhag. Viss artbestämning har utförts av inventeringsfirma Bo Karlsson. Strängnäs kommun genom Anders Jonsson har varit uppdragsgivare. Den bakomliggande orsaken till uppdraget är en planerad bebyggelse som kommer att inkräkta på höga naturvärden i inventeringsområdets södra del. För att områdets karaktär av lättillgänglig skogsmark med höga naturvärden så långt det är möjligt ändå ska kunna behållas krävs naturvårdande skötsel i delar av resterande oexploaterad natur inom planområdet. Tidigare har en naturvärdesbedömning genomförts i området av en fristående konsult (Calluna 2006). Då klassificerades 19 olika delområden som hyser särskilda naturvärden. Dessa bedömdes efter en tregradig skala: 1 mycket höga naturvärden. 2 höga naturvärden. 3 naturvärden. Föreliggande skötselplan innefattar i huvudsak dessa delområden samt kantzoner mot öppen mark eller väg i sydväst. Skötselplanen innefattar inte kulturhistoriska värden. Adoxas arbete genomfördes under oktober till december 2010 med syfte att föreslå lämpliga skötselåtgärder så att väsentliga delar av områdets naturvärden kan bevaras och utvecklas. Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet utgörs av ett ca 50 ha stort skogsområde på Tosteröns södra del. Området begränsas i sydväst av Enköpingsvägen och Abborrbergets bostadsområde. I sydost går gränsen vid bebyggelsen kring Karinslundsskolan och Oxhagsvägen. I norr går gränsen uteslutande i skogsmark och följer delvis gränsen för kommunens detaljplan för Bresshammar 1:1 m fl. Inventeringsområdet är identiskt med det område som tidigare inventerats med avseende på naturvärden (Calluna 2006). Skogsmarken domineras av olika typer av barrskog. I höjdlägen hällmarkstallskog och mellan höjderna utbreder sig medelålders barrblandskog som ofta är gles och strövvänlig. Några små och medelstora sumpskogsområden finns också inom inventeringsområdet, både talldominerad sumpskog och lövsumpskog. Lövinslaget är i övrigt begränsat och som störst i sydväst. Ädellövträd med inslag av grov ek, alm VU och ask VU, växer nära den före detta gården Valhall i söder. Här finns dessutom bärande träd, hassel och andra buskar. Bevarandemål: Arealen skogsklädd mark ska bestå i den oexploaterade delen av området. Naturvårdande skötsel (inklusive fri utveckling) ska bedrivas i alla värdekärnor utanför den planerade bebyggelsen. Ett för natur och friluftsliv skonsamt skogsbruk med gallring och plockhuggning men utan hyggesbruk bedrivs i hela inventeringsområdets skog utanför värdekärnorna. Minst fem tallar ska vara frihuggna och ha förutsättningar att hysa reliktbock. Andelen död ved ska öka. Målsättning 1/5 (död ved/levande träd).* 2
Området ska hysa minst 15 rödlistade arter och signalarter: Exempelvis motaggsvamp, grovticka, tallticka, korallfingersvampar, smal svampklubba, blomkålssvamp, fjällig taggsvamp, knärot, blåsippa, blåmossa, stubbspretmossa, stor revmossa, guldlockmossa, reliktbock och granbarkgnagare Förekomsten av rödlistade arter och signalarter ska öka i området utanför de utvalda delområdena/värdekärnorna. Åtta signalarter ska ha gynnsamt tillstånd.** *Inventering av död ved ska genomföras för att fastställa en lämplig kvantitet för bevarandemålet. ** Inventering (frekvensanalys) av åtta lämpliga signalarter ska genomföras för att kvantifiera bevarandemålet. Delområden / värdekärnor (Enligt tidigare indelning se karta bilaga1). För utförligare beskrivning av värdekärnor hänvisas till Calluna AB, Bresshammar skog Allmän ekologisk inventering och fågelinventering, Strängnäs kommun, 2006. Omr. nr 1 Naturvärden: KLASS 2, Lövsumpskog. Området innefattas i den planerade exploateringen och kommer inte att finnas kvar som naturområde. 2 Naturvärden: KLASS 1, Hällmarkstallskog. Hällmarkstallskog med stort inslag av gammal, grov tall. Flera arter knutna till de gamla träden förekommer tallticka NT, motaggsvamp NT, och signalarterna grovticka och blomkålsvamp. Hällarna är täckta av vidsträckta lavmattor med renlavar, fönsterlav och islandslav. Död ved förekommer sparsamt. I de bördiga slänterna mot sydväst växer flera lövträd och buskarter som ek, alm VU, ask VU, asp, hassel m fl. Mindre hackspett NT, syntes här under födosök på torrträd i oktober. Området berörs av den planerade bebyggelsen varför en viss avverkning kommer att utföras och det är därför viktigt att bevara så många gamla tallar som möjligt i så nära anslutning till bebyggelsen som möjligt. Arter knutna till dessa får då möjlighet att spridas till något yngre träd i omgivande delområden allteftersom de bestånden åldras. Död ved skapas i slänterna genom att 10 20 stockar i grova dimensioner från avverkningar i exploaterade delar placeras som plockepinn på 4 5 åtskilda platser. Naturligt död ved kvarlämnas. Stigarna hålls framkomliga och hindrande grenar och stammar läggs vid sidan. 3
Grova ekar i områdets västra del frihuggs liksom lika många yngre ersättningsekar. 3 Naturvärden: KLASS 3, Barrskog De signalarter och rödlistade arter som noterats i området, tallticka NT, reliktbock NT, knärot NT, korallfingersvampar, blomkålssvamp och smal svampklubba, visar på lång skoglig kontinuitet och inslag av mycket gamla träd. Området berörs i sin helhet av den planerade bebyggelsen och kommer inte att finnas kvar som naturområde. Gamla grova tallar bör dock sparas i så stor utsträckning som möjligt i anslutning till bebyggelsen. I synnerhet bör de sparas som bär synliga spår av reliktbock liksom de som har goda förutsättningar att hysa arten. Tallticka och blomkålssvamp signalerar också att träden i högsta grad är värda att bevara. 4 Naturvärden: KLASS 3, Hällmarkstallskog Här förekommer rikligt med senvuxen tall det vill säga relativt gamla träd som på grund av olika begränsningsfaktorer, tex låga näringsnivåer i marken, vuxit långsamt och därför trots sin ålder inte nått de riktigt grova dimensionerna. (Senvuxen tall är vanligt förekommande på näringsfattiga hällmarker). Inga rödlistade arter eller signalarter noterades i området som dock har potential att hysa flera av de skyddsvärda arter som noterats i andra hällmarkstallskogar inom planområdet. Död ved förekommer sparsamt. Ett tiotal tallstockar från de exploaterade områdena kan med fördel placeras här för att öka inslaget av död ved och därmed påskynda utvecklingen mot naturskog. En eller ett par av de äldre tallarna frihuggs för att öka solinstrålningen till stammen. 5 Naturvärden: KLASS 2, Tallskog Tallskog i sluttning och på hällmarkshöjder samt små inslag av bördig granskog. Tallskogen hyser många gamla, plattkronade, grova tallar med pansarbark, de rödlistade arterna ask NT, tallticka NT och reliktbock NT samt signalarterna granbarkgnagare, blåsippa, trolldruva, blåmossa, blomkålssvamp och olika korallfingersvampar. Död ved förekommer sparsamt både som torrträd och lågor. Här finns hackspår av spillkråka - en art som även visade sig under födosök vid ett av inventeringsbesöken. I ett höjdläge med tallhällmark märks spår av markbrand på tallbaser och i fältskiktet. Mot vägen är berget bitvis brant och mossbelupna lodytor har utvecklats. Här växer bland annat de små ormbunkarna gaffelbräken 4
och svartbräken liksom signalarten guldlocksmossa. Vid ett besök under september 2010 noterades drygt 30 svamparter i delområde 5. Flera av de gamla tallarna har förutsättningar som värdträd åt reliktbock varför 3 4 lämpliga tallar frihuggs för ökad solexponering. Den skuggande vegetationen vid bergets sydvästvända lodytor bevaras. Förekomsten av död ved ökas genom att ett tiotal stammar av både löv- och barrträd från de exploaterade områdena placeras ut som plockepinn i några mindre grupper. 6 Naturvärden: KLASS 3, Mosse En mycket liten mosse vars naturvärden främst består i avvikande hydrologi, flora och fauna och på det viset bidrar till områdets variation. Området berörs i sin helhet av den planerade bebyggelsen och kommer inte att finnas kvar som naturområde. 7 Naturvärden: KLASS 3, Hällmarkstallskog Gamla senvuxna tallar förekommer rikligt. På vissa växer den rödlistade signalarten tallticka NT. Hällmarken täcks av lavar. Renlavar och islandslav dominerar. Ca tio tallstockar från avverkningar i de exploaterade områdena placeras i området för att fungera som substrat för insekter, svampar m fl organismer. I övrigt fri utveckling mot naturskog. 8 Naturvärden: KLASS 3, Hällmarkstallskog. Gamla senvuxna tallar förekommer rikligt. På vissa växer den rödlistade signalarten tallticka NT. Hällmarken täcks av lavar. Renlavar och islandslav dominerar. Ca tio tallstockar från avverkningar i de exploaterade områdena placeras i området för att fungera som substrat för insekter, svampar m fl organismer. I övrigt fri utveckling mot naturskog. 9 Naturvärden: KLASS 3, Tallrismosse En mycket liten mosse vars naturvärden bland annat består i avvikande hydrologi, flora och fauna och på det viset bidrar till områdets variation. Många av tallarna är plattkronade och senvuxna. 5
På sikt kommer de att fungera som substrat för vedsvampar, insekter mm. I fältskiktet märks främst skvattram, odon, tranbär och tuvull. Död ved saknas. Fri utveckling. Hydrologin i närområdet lämnas orörd liksom en angränsande 20 meter bred buffertzon av den angränsande skogen. 10 Naturvärden: KLASS 2, Lövsumpskog Sumpskog dominerad av klibbal och glasbjörk. Flera av alarna har välutvecklade socklar. Signalarterna stubbspretmossa och stor revmossa signalerar höga naturvärden och ett fuktigt mikroklimat. Här växer även signalarten blåmossa. Död ved förekommer främst som klenved. Röj ung gran. Bevara angränsande skog i en 20 m bred buffertzon för att inte försämra sumpskogens mikroklimat. 11 Naturvärden: KLASS 3, Hällmarkstallskog Hällmark med täckande lav- och mossmattor där renlavar, fönsterlav, islandslav, vitmossor och små kuddar av signalarten blåmossa märks särskilt väl. Den rödlistade arten, motaggsvamp NT, växer också här i det tunna jordtäcket. Många av tallarna är gamla och har fått plattade kronor, inga träd med tallticka påträffades dock. Död ved förekommer tämligen sällsynt. Området bör fritt få utvecklas mot naturskog med ett olikåldrigt trädskikt med stort inslag av äldre träd. Genom att placera ut ca 15 tallstockar från avverkningen i exploaterade delar och därmed öka inslaget av död ved kan processen skyndas på något. 12 Naturvärden: KLASS 2, Hällmarkstallskog Förhållandevis stor hällmark med täckande lav- och mossmattor. Liksom i övriga delområden med hällmarkstallskog förekommer här relativt gammal senvuxen tall med plattade kronor. Till skillnad från i ovanstående område är blåmossekuddarna här väl utvecklade och halvmeterstora vilket tyder på höga naturvärden, lång period av orördhet och stabila förhållanden. Förekomsten av motaggsvamp NT, understryker detta. Död ved förekommer sparsamt både som lågor och torrträd, mest i klena dimensioner. Området bör fritt få utvecklas mot naturskog med ett olikåldrigt trädskikt med stort inslag av äldre träd. Genom att placera ut ca 15 tallstockar 6
från avverkningen i exploaterade delar och därmed öka inslaget av död ved kan processen skyndas på något. 13 Naturvärden: KLASS 3, Barrskog. Tämligen gles tall- och granskog med inslag av vårtbjörk och en. Fältskikt med blåbär och lingon. I bottenskiktet märks främst väggmossa. Korallfingersvamp och fjällig taggsvamp växer här. Båda är signalarter. Död ved förekommer tämligen rikligt både som torrträd och lågor. Fri utveckling mot naturskog. 14 Naturvärden: KLASS 2, Alsumpskog Sumpskog dominerad av klibbal med inslag av glasbjörk. Marken är åtminstone delar av året riktigt blöt med vattenspegel. Död ved förekommer tämligen rikligt i olika former och nedbrytningsstadier. På veden växer vedsvampar bl a alticka. I fältskiktet märks majbräken, tuvtåtel och olika starrarter t ex signalarten rankstarr. Bottenskiktets mossmattor är artrika med bl a flera vitmossor och björnmossor, palmmossa och signalarten stubbspretmossa som är helt bunden till mjuk, permanent fuktig, ved i fuktigt mikroklimat. I de grövsta alarna förekommer håligheter och mulm. Förutsättningarna är goda för ett rikt insekts- och fågelliv. Röj smågran i våtmarksområdet. Angränsande skog lämnas orörd i en 20 m bred buffertzon för att inte negativt påverka luftfuktighet mm i alkärret. 15 Naturvärden: KLASS 2, Tallrismosse. En mycket liten odikad mosse vars naturvärden bland annat består i avvikande hydrologi, flora och fauna och på det viset bidrar till områdets variation. Många av tallarna är plattkronade och senvuxna. På sikt kommer de att fungera som substrat för vedsvampar, insekter mm. I fältskiktet dominerar skvattram, odon, tranbär och tuvull. Död förekommer sparsmakat i form av klena torrträd. Fri utveckling. Hydrologin i närområdet lämnas orörd liksom en 20 meter bred buffertzon med angränsande skog. 16 Naturvärden: KLASS 3, Videsnårsumpskog. Våtmark tätt bevuxen med gråvide, sälg, glasbjörk och klibbal. Död ved förekommer tämligen rikligt i form av torrträd och döda grenar i mindre dimensioner. Området erbjuder skydd och föda för en lång rad 7
fågelarter inte minst insektsätande småfåglar. Större hackspett var mycket aktiv i området vid två av inventeringsbesöken. Områdets naturvärden består om hydrologin inte förändras på ett negativt sätt (genom dikning t ex) och busk- och trädskiktets lövdominans bibehålls. Ung gran avverkas vid behov. Angränsande skog lämnas orörd i en 20 m bred buffertzon. 17. Naturvärden: KLASS 2, Hällmarkstallskog. Hällmarkstallskog med lavtäckta berghällar, rikligt med stående och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier, gamla plattkronade tallar med pansarbark, tall med bohål (sannolikt spillkråka), myrstack. Rödlistade arter / signalarter: Tallticka NT, motaggsvamp NT, blåmossa. Fri utveckling mot naturskog. Naturtypen är, historiskt sett, präglad av brand men naturvårdande markbränder är av säkerhetsskäl svåra att genomföra i inventeringsområdet. 18. Naturvärden: KLASS 3, Tallrismosse. Odikad tallrismosse med många gamla senvuxna tallar och några grövre tallar, stående och liggande död ved. Fältskiktet karakteriseras av skvattram, tuvull, lingon, tranbär, odon och vattenklöver. I bottenskiktet märks vitmossor, väggmossa och i periferin även signalarten blåmossa. Fri utveckling mot naturskog. Processen påskyndas genom att tre - fyra högstubbar skapas, tre fyra tallar ringbarkas, tre - fyra träd fälls och får ligga. 19 Naturvärden: KLASS 3, Tallrismosse Gamla plattkronade tallar med pansarbark någon enstaka med tallticka NT. Död ved i olika nedbrytningsstadier förekommer tämligen rikligt. I fältskiktet märks främst de vanliga arterna skvattram, kråkklöver, blåbär och tranbär. I mosskiktet dominerar olika vitmossor. Signalarten blåmossa förekommer sparsamt. Fri utveckling kommer att successivt öka områdets naturvärden. Skog utanför värdekärnor Den övriga marken utgörs nästan uteslutande av barrskog. Små hällmarker med tall omväxlar med gallrad, strövvänlig barrblandskog på rikare mark och 8
partier med tätare yngre skog. Här är naturvärdena lägre och skogen är mer påverkad av produktionsinriktat skogsbruk än skötselplanens utpekade delområden eller värdekärnor. Hyggen och igenväxande hyggen förekommer vid bebyggelsen i sydost och norr om skogsbilvägen i områdets norra del. Det är viktigt att även skötseln av den mark som omger de utpekade delområdena med höga naturvärden präglas av naturvårdstänkande. Förekomsten av delområden/värdekärnor med mycket högt och med högt naturvärde ger intilliggande skogsområden högre naturvärdespotential. Det vill säga sannolikheten att dessa områden i en inte allt för avlägsen framtid också kommer att utveckla höga naturvärden är stor. Naturvårdstänkandet i den övriga skogen är också viktig för bevarandet av naturvärden i de utpekade värdekärnorna. Om exempelvis hyggesbruk bedrivs i anslutning till någon av områdets sumpskogar eller att tunga fordon används vid avverkning eller uttransport riskerar våtmarkens naturvärden gå förlorade genom körskador, förhöjda näringsnivåer och förändrad hydrologi. En sumpskogs naturvärden är i allt väsentligt beroende av hög luftfuktighet och om omgivningen öppnas upp genom avverkningar kan ökad vind och solinstrålning påverka luftfuktigheten negativt. Av naturvårdsskäl bör hyggesbruk i de flesta fall helt undvikas eftersom skoglig kontinuitet är en förutsättning för de arter och strukturer som bygger upp skogens naturvärden och därför utgör en väsentlig del av målet för skötselplanen. Skogsbruket i området utanför värdekärnorna bör präglas av ett stort mått naturvårdstänkande. Död ved skapas (10 20 högstubbar, 20 30 torrträd genom ringbarkning och 80 100 lågor). Naturligt död ved lämnas där säkerhet och framkomlighet tillåter det. Gamla träd lämnas generellt liksom en minst 10 meter bred buffertzon kring värdekärnorna. Skogliga insatser genomförs på torr eller tjälad mark för att undvika körskador. Stor hänsyn tas till det rörliga friluftslivets behov. Valhallområdet: Området söder om delområde 2 där gården Valhall var belägen tills för några decennier sedan är bevuxen med ek, ung tall, ung vårtbjörk, apel, ask (rödlistad VU) och hassel. Den tidigare öppna marken har i stor utsträckning buskats igen av främst slån men även av syren, nypon, hallon och ung hassel. I den ännu öppna gräsmarken märks kvävegynnade arter som t ex hundkex, stormåra och röllika. Andra är dessutom kulturväxter som kirskål och bolltistel. En försvinnande rest av hävdgynnade arter som svartkämpar, blodrot, liten blåklocka och gullviva kan också ses i huvudsak i områdets periferi. Området har kulturhistoriska värden och naturvärden i form av bärande träd och buskar och ett förhållandevis artrikt busk- och fältskikt. Bevarandemål: Minst 5 ekar och ersättningsekar ska vara frihuggna så att solinstrålningen till stammen ökar och trädkronorna kan utvecklas fritt. 9
Området ska ha karaktären av ett djup, glest bryn med stort inslag av ädellöv, bärande träd och buskar Området ska dessutom vara attraktivt för närboende och besökare. Röjning av sly, ung tall och björk liksom begränsade delar av buskagen. Bärande träd och buskar ska gynnas liksom grov ek och den rödlistade asken. Grova ekar plus 2-3 yngre ersättningsekar på gränsen till delområde 2 frihuggs försiktigt under en femårsperiod för att öka solinstrålningen till stammen vilket gynnar många organismer. Antalet hasselbuketter reduceras för att gynna tillväxten hos de som lämnas kvar. Ung tall och björk röjs liksom begränsade delar av buskagen. Friluftsliv Stora delar av det inventerade området utgörs av relativt gles strövvänlig skog. Större och mindre stigar genomkorsar skogen. Från Enhammar löper en skogsbilväg några hundra meter in i inventeringsområdet. Närbelägna vägar och parkeringsplatser gör Bresshammarskogen lättillgänglig för Strängnäsbor och andra besökare. Stigarna utnyttjas i varierande utsträckning av t ex hundägare och motionärer. Den svamprika marken lockar också besökare. Närbelägna skolor kan med fördel utnyttja området för pedagogisk verksamhet. Bevarandemål: Samtliga stora högfrekventerade stigar ska vara framkomliga och hållas fria från trädstammar och ris. Ett vindskydd med murad eldstad ska finnas i delområde 7 eller på annan lämplig plats. Stigar röjs från hindrande vegetation. Trädstammar placeras minst 10 meter från stigen. Vindskydd med eldstad anläggs. Uppföljning: Strängnäs kommun i samarbete med anlitad entreprenören ansvarar för dokumentation av de avverkningar och röjningar som genomförs. Eventuella körskador och andra avvikelser från gällande avtal mellan Strängnäs kommun och entreprenören dokumenteras och meddelas kommunekologen eller motsvarande kontaktperson på kommunen omgående. Uppföljning av bevarandemål: Strängnäs kommun ansvarar för uppföljning av bevarandemål enligt följande: Stigar, röjda och framkomliga Årligen. Vindskydd och eldningsplats Årligen 10
Frihuggna tallar och ekar Vart 5e år. Skogsbruk vid varje insats. Uppföljningsinventeringar av signalarter Vart 5:e år. Inventering av död ved Vart 10:e år. Sammanfattning och prioritering av skötselåtgärder Skötselåtgärd När? Var? (delområde) Prio. Vem? Frihuggning av gamla tallar 2011-2015 2, 4 och 5 1 Kommunekolog el motsv. /Entreprenör Försiktig frihuggning av grova ekar i 2011-2015 2 och Valhallområdet 1 Kommunekolog el motsv. /Entreprenör etapper. Frihuggning av ersättningsekar 2011-2015 2 och Valhallområdet 2 Kommunekolog el motsv. /Entreprenör Bevara gamla tallar i nära anslutning till Under exploateringen 2, 3 och ev. övrig mark 1 Strängnäs kommun /byggentreprenör nya bebyggelsen Avverkade trädstammar från Under exploateringstiden. 2, 4, 5, 7, 8, 11, 12 och i övrig 1 Kommunekolog el motsv. /Entreprenör exploaterade områden läggs ut som plockepinn skogsmark. Restaurering av brynzoner. Bärande 2011-2015 (Efter restaurering röjning Valhallområdet, mot bebyggelsen 1 Kommunekolog/ Entreprenör träd och buskar gynnas. vid behov). i öster (ev. längs Enköpingsvägen) Naturligt död ved Ständigt Hela området. 1 kvarlämnas Undantag kan göras av framkomlighetsskäl utanför värdekärnorna. och vid säkerhetsrisk. Skapa högstubbar, lågor eller torrträd Röj ung gran i sumpskog Inventering av signalarter. Inventering av död ved. Högfrekventerade stigar hålls framkomliga - död ved läggs ca 10 m ifrån. 2011-2015 18 och i skogen utanför värdekärnorna. 1 Kommunekolog eller motsvarande / Skogsbruksentreprenör med naturvårdsutbildning. 2011-2012. Därefter vid behov. 10, 14 och 16 2 Skogsbruksentreprenör 2011, 2016 osv Hela 1 Konsult inventeringsområdet 2011, 2021 osv Hela 1 Konsult inventeringsområdet Vid behov Hela inventeringsområdet Vindskydd anläggs 2011-2012 7 eller annan lämplig plats 1 Strängnäs kommun 2 Strängnäs kommun 11
Murad eldstad anläggs 2011-2012 Samma plats som vindskydd 2 Strängnäs kommun Signalarter, rödlistade eller på annat sätt intressanta arter funna i inventeringsområdet utanför den planerade bebyggelsen: Svampar Tallticka Grovticka Korallfingersvampar Smal svampklubba Motaggsvamp Fjällig taggsvamp Kärlväxter Ask Alm Rödlistad (NT) signalart som angriper tallar äldre än 150 år. Tämligen allmänt förekommande i inventeringsområdets hällmarkstallskogar inte minst på gamla tallar i delområde 2 och 5. Ettårig ticka som oftast hittas vid basen av mycket gamla tallar (omkring 200 år). I Bresshammarskogen har den endast noterats i delområde 2. Signalart. Samlingsnamn på en grupp fingersvampar av släktet Ramaria som är mycket svåra att bestämma till art. Enstaka svampar förekommer på spridda platser i inventeringsområdet. Liten klubbformad svamp som lever som parasit på hjorttryfflar Signalart. Funnen i några få exemplar på stigen i nära anslutning till delområde 3. Rödlistad, NT, signalart som bland annat skiljs från sin nära släkting fjällig taggsvamp genom sitt val av växtplats. Motaggsvamp förekommer allmänt på hällmarkstallskog i Bresshammarskogen. Signalart som endast hittades i enstaka exemplar i barrskogen, delområde 13. Ett högvuxet ädellövträd som 2010 togs upp i den nya rödlistan på grund av aggressiva angrepp av en svampsjukdom askskottsjukan som angriper både unga och gamla träd och därmed hotar att allvarligt reducera det svenska beståndet. Några unga träd växer i sydväst. Även almen är ett vanligtvis högvuxet ädellövträd som 2010 togs upp i den nya rödlistan på grund av aggressiva angrepp av en svampsjukdom almsjuka som sprids av skalbaggen, almsplintborre. Svampen angriper endast äldre träd. 12
Ormbär Trolldruva Blåsippa Knärot Rankstarr Mossor Blåmossa Stubbspretmossa Guldlockmossa Insekter Reliktbock Signalart som föredrar lövskog och mullrika förhållanden. Här hittades den fåtaligt i inventeringsområdets västra del nära delområde 5 Signalart som föredrar lövskog och mullrika förhållanden. Här hittades den fåtaligt i inventeringsområdets västra del nära delområde 5 Signalart som här förekommer tämligen allmänt i lägre belägna delar av inventeringsområdet. T ex nära vägen i område 5. I Sörmlands inland är knärot en mindre allmän orkidé som föredrar äldre mossig barrskog. Den missgynnas av hyggesbruk och är starkt minskande i Sörmland liksom i resten av landet. Ett tiotal små övervintrande bladrosetter hittades i och i nära anslutning till delområde 3. Signalart. Signalart som bildar välformade tuvor i olika typer av våtmark ofta på tidvis översvämmad mark i alkärr. Blåmossa kan bilda mycket stora, mer än halvmeterhöga, kuddar och signalerar då stabila miljöförhållanden i en skog med höga naturvärden. Blåmossans kuddar är mindre i Bresshammarskogen men hittas på flera av hällmarkerna. Signalart Signalartsmossa som är helt bunden till mjuk död ved i permanent fuktigt mikroklimat. I Bresshammarskogen har den noterats i delområde 14. Arten signalerar höga naturvärden när den uppträder rikligt och med sporkapslar. I Bresshammars skog hittades några få grenar utan sporkapslar på en sydvästvänd bergbrant i delområde fem. Rödlistad skalbagge (NT) som föredrar levande solbelysta exemplar av de äldsta och grövsta tallarna. Flera av tallarna i området har förutsättningar att hysa reliktbock men gnagspår hittades endast i delområde 2 och 5. Fåglar Spillkråka Skyddsvärd art enligt Eus fågeldirektiv. Visade sig under födosök vid ett av inventeringstillfällena i 13
delområde 5. Hackspår och potentiella bohål i tall finns i fler delområden. Mindre hackspett Rödlistad, NT, så kallad brokspett. Visade sig under födosök på ett torrträd i delområde 2. Rödlistans koder: NT = Missgynnad VU = Sårbar EN = Starkt hotad CR = Akut hotad Bilagor: 1. Artlista 2. Karta över inventeringsområdet. 3. Urval av artbilder. 4. Översiktskarta Referenser: Calluna AB, Bresshammar skog Allmän ekologisk inventering och fågelinventering, Strängnäs kommun, 2006. Niklasson M, Nilsson S G, Skogsdynamik och arters bevarande, Studentlitteratur, 2005 Gärdenfors, U. ed. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Rödlistade arter i Sverige 2010. Rydberg H, Wanntorp H-E, Sörmlands flora, Sörmlands Botaniska sällskapet i Stockholm 2001. Mossberg B, Stenberg L, Den nya nordiska floran, Wahlström o Widstrand, 2003. Bleckert S, Pettersson R, Liv i skogen, Södra, 1997. Nitare J, m fl. Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog, Flora över kryptogamer, Skogsstyrelsens förlag, 2000. Nitare J, Norén M, Signalarter i projekt nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 1994 http://www.fmis.raa.se/fmis/jsp/main.jsp ( Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister) Utvecklings- och Samhällsbyggnadskontoret, Samrådshandling, Planbeskrivning, Bresshammar 1:1, Strängsnäs kommun 2009. http://www.artportalen.se/ http://bresshammar.se/vision.html Sköldinge 2010-12-31 Reviderad 2011-03-11 Adoxa Naturvård Janne Elmhag 0708-804582 14
bilaga 1 Artlista Bresshammarskogen 2010 Svampar Träd o buskar Örter Aspsopp Hjorttryffel sp 3 Ormbunksväxter Tall Blåbär Björksopp Motaggsvamp 2 NT 17 Örnbräken Gran Lingon Björkticka Fläckriska - sällsynt 5 Hultbräken Vårtbjörk Lundkovall Blek taggsvamp Rodnande fjällskivling Skogsbräken Glasbjörk Ängskovall Blomkålssvamp 2 Kamfingersvamp Ekbräken Ek Kaprifol Brunsopp 2 Pulverticka - mindr allm Åkerfräken Ask 1 VU Blåsippa 1 5, 2 Citrongul slemskivling Sjöfräken Alm 1 VU Vitpyrola Falsk kantarell Mossor Lopplummer Hassel Björkpyrola Fnösketicka Husmossa Mattlummer Lönn Gullviva Gallsopp Kammossa Majbräken Rönn Euphrasia stricta x nemorosa Granblodriska Väggmossa Träjon Brakved Käringtand Grovticka 1 Blåmossa 1 1, 7, 10, Stensöta Klibbal Hönsarv Häggdoftande trattskivling2 13, 16, 17 samt övrig mark. Svartbräken 5 Slån Nysört Smal svampklubba 1 Stubbspretmossa 1 10 Gaffelbräken 5 Hägg Röllika Kantarell 3 Stor revmossa 1 10 Fyrk joh ört Karl-johansopp Guldlockmossa 1 5 Groblad Klibbticka Fåglar Gräs o halvgräs Ängsvädd Korallfingersvampar 2 Spillkråka 5 Bergslok Vitmåra Ringlös smörsopp 2, 5,13 Lavar Talgoxe Blekstarr Gulmåra Rodnande flugsvamp Grå renlav Blåmes Fårsvingel Sumpmåra Rynktofsing Gulvit renlav Skata Grusstarr Stormåra Röd flugsvamp Fönsterlav Kråka Harstarr Prästkrage Rödbandad spindelskivling Islandslav Svartmes Hirsstarr Vanlig smörblomma Rödgul slemskivling Påskrislav Nötväcka Hundstarr Blodrot Rödgul taggsvamp Grynig blåslav 8 Större hackspett Hundäxing Skogsstjärna Sandsopp Kungsfågel Knägräs Brunört Skogschampinion Bofink Kruståtel Liten blåklocka Skäggriska Insekter Sädesärla Rankstarr 1 14 Vitklöver Smörsopp Reliktbock 1 NT 3, 5 Koltrast Rödsvingel Rödklöver Sprängticka Granbarkgnagare 5 Mindre hackspett 1 NT 2 Födosök Rödven Skogsklöver Stolt fjällskivling Timotej Skvattram Svart trumpetsvamp 1 = fåtalig Trådstarr Vattenklöver Tallticka 2 NT 2 = vanlig Ängskavle Odon 2, 3, 5, 7, 8, 3 = talrik - dominerande Tranbär Tegelkremla 17, 19 Tuvull Tegelröd björksopp Skyddsvärd art enligt Eus Knärot 1 NT 3 Trattkantarell habitat- eller fågeldirektiv Trolldruva 1 5 Vårtig röksvamp Örsopp Röd text = rödlistad art Fjällig tofsskivling Fet stil = signalart enligt skogsstyrelsen Gullhorn
Bilaga 2
Bilaga 3 Exempel på korallfingersvamp av släktet Ramaria. Blåmossa
Knärot Motaggsvamp
Bilaga 4 Översiktskarta