Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar

Medins Sjö- och Åbiologi AB Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar Fjädermyggan Chironomus med skadad och oskadad mundel (mentum). Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 31 Ulf Ericsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen 2 031-338 35 40 031-88 41 72 mats.medin@medins-biologi.se 435 33 Mölnlycke www.medins-biologi.se

Innehållsförteckning Inledning...3 Undersökningens uppläggning...3 Metodik...3 Utvärdering...4 Resultat och diskussion...5 Slutsats...9 Förslag till kompletterande undersökningar...9 Referenser...10 Bilaga 1. Fältprotokoll...11 Bilaga 2. Artlistor...16 2

Inledning Flera undersökningar har visat på kraftigt förorenade sediment i viskan nedströms Borås (Golder 2000 och Arnér m fl 2001). I sedimenten finns höga till mycket höga halter av tungmetaller, olja, dioxiner och andra organiska ämnen. Flera av dessa ämnen är klassiska miljögifter med potentiellt stora negativa effekter för växt och djurliv. I föreliggande undersökning har botttenfaunan undersökts vid tre provstationer nedströms Borås. Som en jämförels undersöktes bottenfaunan även i Marsjön, uppströms Borås. Syftet med undersökningarna var dels att kvantifiera och bedömma eventuella negativa effekter bland de sedimentlevande evertebraterna och dels att skapa referensdata för framtida undersökningar. Undersökningarna genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland av Medins Sjö- och Åbiologi AB under november 2001. Undersökningens uppläggning Metodik Provtagningen genomfördes 2001 11 22 vid fyra separata provlokaler, tre nedströms och en uppströms Borås (figur 1, tabell 1 och bilaga 1). Uppströmslokalen är mer eller mindre opåverkad med låga halter av miljögifter i sedimenten och används därför som referens. Vid varje provlokal togs tio prover med en ekmanhuggare (0,0215 m 2 ). Provtagningen genomfördes enligt den standardiserade metoden SS 02 81 90 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Läget av varje provlokal bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i provytan som omfattade en yta med den ungefärliga radien 25 meter. Proverna fördelades inom provytan så att de olika delproverna skulle hamna på ungefär samma provdjup. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades sedan i etanol. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningstillfället redovisas i bilaga 1. På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) med det avsteget att vi försökte nå artnivå även inom gruppen oligochaeta (fåborstmaskar). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 2. 3

Tabell 1. Koordinater och provdjup vid de provytor som undersöktes 2001. Provområde Provdjup Koordinater (m) (x) (y) Marsjön 2,7 641332 134035 Djupasjön 5-6 640029 132734 Guttasjön 8-9 639824 132684 Rydboholmsdammen 7 639676 132617 Utvärdering Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos faunan kan man dra slutsatser om olika aspekter av vattnets kvalitet. Naturvårdsverket (Wiederholm 1999) anger två index för bedömning av profundalfauna: BQI och O/C-index. Bägge kan sägas mäta näringstillgången och den biologiska produktionen i vattnet. I den här undersökningen är dock påverkansbedömningar av miljögiftseffekter intressantare. Förutom ovanstående index har vi därför lagt stor vikt vid ytterligare några parametrar som är viktiga för bedömningarna. Dessa är: Förekomst av indikatorarter Artantal Individtäthet Diversitet Frekvens av mundelsskador bland chironomider (chironomini) Näringstillgången vid varje provplats har bedömts efter tre klasser: Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd Syreförhållandena i bottenvattnet har bedömts efter tre klasser: Syrerikt eller mycket syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Syrefattigt eller mycket syrefattigt tillstånd Påverkansgraden på bottenfaunan från miljögifter har bedömts efter tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Måttlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 4

Figur 1. De undersökta provplatsernas läge vid undersökningarna 2001. Utdrag från Lantmäteriets Gröna karta på cd-rom. Resultat och diskussion Den uppströms Borås belägna Marsjön undersöktes som referens till övriga provlokaler. Artrikedomen bedömdes här som måttligt hög liksom individtätheten (tabell 2 och figur 2). Ett lågt BQI och ett mycket högt O/C-index uppmättes vilket indikerar näringsrika förhållanden. Flera arter som är mycket känsliga mot låga syrehalter förekom också vilket visar på syrerika eller mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet. Artsammansättningen bedöms som normal för sjötypen och inga mundelsskador observerades. Faunan bedöms därför som opåverkad av miljögifter. Vid de olika provlokalerna nedströms Borås varierar artantal och individtäthet (tabell 2 och figur 2). I Djupasjön bedöms artantalet som lågt och i Guttasjön som mycket lågt. Längre ned i Rydboholmsdammen bedöms artantalet som måttligt högt. BQI var 5

Tabell 2. Tillståndsklassning av totalantalet påträffade arter i sublitoralen och profundalen 2001. Lokal Totalantal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Marsjön 15 (måttligt högt) 1 340 (måttligt hög) Djupasjön 12 (lågt) 2 326 (hög) Guttasjön 7 (mycket lågt) 1 498 (måttligt hög) Rydboholmsdammen 15 (måttligt högt) 1 023 (måttligt hög) lågt vid samtliga lokaler och O/C-index lågt till mycket högt (tabell 3 och figur 3). Tillsammans indikerar detta relativt näringsrika förhållanden. Bland de förekommande arterna finns dock flera som snarare indikerar måttlig näringsrikedom och därför bedöms tillståndet som måttligt näringsrikt vid alla tre provplatserna nedströms Borås. Vid alla tre provlokaler förekommer också arter som är känsliga mot låga syrehalter vilket visar på ett måttligt syrerikt tillstånd. Vid alla lokaler kontrollerades mundelarna på de chironomider som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler. Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t ex tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Chironomider med skadade mundelar förekom i en mycket hög frekvens på alla tre provlokaler nedströms Borås (tabell 4 och figur 4). Totalt hittades 13 skadade individer av totalt 49 Chironomini. Detta innebär att den samanlagda skadefrekvensen var 27% Antal taxa 20 Taxa Täthet Antal individer/kvm 3 000 15 10 5 2 000 1 000 0 Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen 0 Figur 2. Totalantal påträffade taxa och individtäthet vid de undersökta provlokalerna. 6

Tabell 3. Tillstånds och avvikelseklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. De använda jämförvärdena är 2 för BQI och 8,5 för O/C-index. Lokal BQI O/C-index Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Marsjön 2,00 (4) 1,00 (1) 30,78 (5) 0,28 (5) Djupasjön 1,17 (4) 0,59 (4) 16,13 (5) 0,53 (4) Guttasjön 1,25 (4) 0,63 (3) 11,04 (4) 0,77 (3) Rydboholmsdammen 1,25 (4) 0,63 (3) 13,53 (5) 0,63 (3) Förklaring Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index. Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse vid lokalerna nedströms Borås. De höga skadefrekvenserna visar att faunan påverkas negativt av de höga halter av miljögifter som finns i sedimenten (Golder 2000 och Arnér m fl 2001). Antalet räknade individer är förhållandevis få vid de olika lokalerna och det är därför inte möjligt att statistiskt belägga skillnaderna i skadefrekvens mellan de olika lokalerna nedströms Borås. Den största påverkansgraden verkar dock finnas i Guttasjön som har högst frekvens av mundelsskador och samtidigt det lägst uppmätta artantalet (figur 2 och 4). Vid de fyra undersökta provlokalerna verkar det också finnas ett samband mellan frekvensensen av mundelsskador och antalet påträffade taxa (figur 5). Sammanfattningsvis bedöms faunan som starkt eller mycket starkt påverkad av miljögifter vid samtliga undersökta lokaler nedströms Borås. Bedömningen vid Rydboholmsdammen kan dock sägas vara ett gränsfall till bedömningen måttlig påverkan. BQI 5 4 3 2 1 BQI O/C-index O/C-index 40 30 20 10 0 Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen 0 Figur 3. BQI och O/C-index vid de undersökta provlokalerna. 7

Tabell 4. Procentandel mundelsskadade chironomider från gruppen chironomini vid de fyra undersökta provlokalerna i Viskan 2001. Lokal Antal skadade Totalt antal % individer individer Marsjön 0 15 0 Djupasjön 10 35 29 Guttasjön 2 4 50 Rydboholmsdammen 1 10 10 Mundelsskadefrekvens (%) 100 75 50 25 0 Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen Figur 4. Frekvensen av mundelsskador bland chironomider (chironomini). Antal taxa 20 15 R 2 = 0,996 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 Frekvens av mundelsskador (%) Figur 5. Sambandet mellan antalet påträffade taxa och frekvensen av mundelsskador vid de fyra undersökta provlokalerna i Viskan.. 8

Slutsats Bottenfaunaundersökningarna i Viskan 2001 visar att bottenfaunan påverkats negativt av de höga halter av miljögifter som finns i sedimenten nedströms Borås. Påverkan som bedöms vara kraftig visar sig dels genom subletala effekter på förekommande chironomider och dels genom att färre arter förekommer på bottnarna än vad som kan anses vara normalt. Värst drabbad i detta avseende bedöms provlokalen i Guttasjön vara där också högst halter av miljögifter mätts upp i tidigare undersökningar. Förslag till kompletterande undersökningar Föreliggande undersökning har visat att bottenfaunan påverkats negativt av miljögifter i Viskan nedströms Borås. Det finns också tecken som tyder på att påverkansgraden är störst i Guttasjön där också högst halter av olika miljögifter mätts upp i sedimenten. För att vidare utreda negativa biologiska effekter i Viskan föreslås här några olika tänkbara undersökningar som skulle ge en ökad kunskap om problemen. Viktigt är också att fördjupade biologiska undersökningar utförs som referens till eventuella framtida åtgärder i vattendraget. För att förbättra det statistiska underlaget föreslås att en fördjupad undersökning görs av mundelsskador på chironomider. Föreliggande undersökning visar att mundelsskador förekommer och att frekvensen är hög vid de undersökta lokalerna nedströms Borås. Antalet räknade individer är dock för lågt för att ge någon möjlighet att statistiskt belägga skillnader mellan olika lokaler eller att belägga förändringar jämfört med eventuella framtida undersökningar. Ett stort antal individer (bortåt 300) skulle behöva räknas från varje provområde men genom att ingen särskild metodik behöver följas i fält eller vid utsorteringen kan ändå kostnaderna hållas på en rimlig nivå. Miljögifternas eventuella påverkan på fisksamhällets samansättning är sannolikt svår att mäta. För att undersöka om de höga miljögiftshalterna i sedimenten även avspeglas längre upp i näringskedjan föreslås dock, i ett första steg, en studie av miljögiftsinnehållet i fisk. Undersökningarna föreslås inriktas både på innehåll i lever och i muskel. Undersökningar i muskel föreslås inriktas på konsumtionsfisk med inriktning på hälsoeffekter för människa. Undersökningar i fisklever kan däremot utföras på andra arter även om abborre och/eller gädda sannolikt är lämpligast med tanke på möjligheter till jämförelser med andra undersökningar. Ett alternativ eller ett komplement till analyser av fisk är att utföra analyser av miljögiftsinnehåll i stormussla. Fördelen med analys av musslor jämfört med fisk är att de är stationära och att de filtrerar det omgivande vattnet. Resultatet avspeglar 9

därigenom den lokala föroreningssituationen i en betydligt högre grad än vad som är fallet med analyser av fisk. En nackdel med studier av musslor är att de saknas eller förekommer mycket sparsamt på många håll vilket därför kan göra det svårt att samla in material från samtliga platser där undersökningar är aktuella. Innan beslut om en sådan här studie fattas bör alltså musselförekomsten på aktuella provplatser undersökas i förväg. Referenser Arnér, M., Nilsson, Ö., Fanger, G. och Elert, M. 2001. Fördjupade undersökningar av sediment i Viskan nedströms Borås. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. J&W Energi och Milj samt Kemakta Konsult, Stockholm. Golder Grundteknik KB. 2000. Översiktliga undersökningar av sediment i Viskans avrinningsområde. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Golder Grundteknik, Göteborg. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2000. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rosenberg, D.M. & Resch, V.H. 1993. Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 109:243-249. Wiederholm, T. (ed) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. 10

Bilaga 1 Fältprotokoll 11

LOKALBESKRIVNING Sjö Marsjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn Profundal Vattenkoordinater - / - Datum 01 11 22 Lokalkoordinater 641332 / 134035 Huvudflodområde Viskan Metodik SS 02 81 90 Altitud 170 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 7 C SO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 2,7 m Vattentemperatur 2,2 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat 12

LOKALBESKRIVNING Sjö Djupasjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn - Vattenkoordinater - / - Datum 01 11 22 Lokalkoordinater 640029 / 132734 Huvudflodområde Viskan Metodik SS 02 81 90 Altitud 127 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 7 C SO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 5-6 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat 13

LOKALBESKRIVNING Sjö Guttasjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn - Vattenkoordinater - / - Datum 01 11 22 Lokalkoordinater 639824 / 132684 Huvudflodområde Viskan Metodik SS 02 81 90 Altitud 126 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 6C NO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 8-9 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat Ngt olja i sedimenten 14

LOKALBESKRIVNING Sjö Rydboholmsdammar Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn Nedre Vattenkoordinater - / - Datum 01 11 22 Lokalkoordinater 639676 / 132617 Huvudflodområde Viskan Metodik SS 02 8190 Altitud 125 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 6C NO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 7 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg mörkbrun Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) ja Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat Mycket material (växtdelar) spår av olja. 15

Bilaga 2 Artlistor 16

Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Syrekänslighet (Sy): 0 - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel 17

Marsjön 2001-11-22 Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS 02 81 90 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M % NEMATODA, rundmaskar Oidentifierad 2 0 0 1 0,1 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pigueti - Kowalwski, 1914 2 2 0 1 4 0,5 1,7 Limnodrilus claperedeanus - Ratzel, 1868 1 2 2 1 4 2 3 2 2 3 1,7 5,9 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, 1862 1 2 1 1 2 1 2 1 0,7 2,4 Limnodrilus profundicola - (Verrill, 1871) 3 2 3 1 2 0,3 1,0 Limnodrilus sp. 0 2 1 3 19 1 7 6 9 11 7 10 7,3 25,3 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) 1 2 1 1 1 1 0,3 1,0 Tubificidae (m. hårborst) 0 2 0 1 5 1 1 1 4 1 1,4 4,9 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) 2 3 1 0,1 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 0 0 3 1 1 3 3 3 4 1,8 6,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 3 3 1 1 3 1,1 3,8 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 0 1 1 1 0,3 1,0 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) 3 2 0 1 0,1 0,3 Cryptochironomus sp. 2 3 0 1 0,1 0,3 Heterotrisocladius marcidus - (Walker, 1856) 3 2 4 1 1 0,2 0,7 Procladius sp. 1 3 0 9 11 16 19 13 13 8 12 7 13 12,1 42,0 Tanytarsus sp. 2 2 3 3 1 1 1 1 0,7 2,4 SUMMA (antal individer): 20 50 27 32 22 26 27 27 23 34 28,8 100 SUMMA (antal taxa): 7 8 7 5 6 7 7 4 4 7 6,2 Totalantal taxa 15 BQI 2,00 Medelantal taxa/prov 6,2 O/C-index 30,78 Antal ind./kvm. 1 340 Diversitetsindex 2,64 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Djupasjön 2001-11-22 Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS 02 81 90 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, 1862 1 2 1 2 2 0,4 0,8 Limnodrilus sp. 0 2 1 1 1 6 5 3 10 2,6 5,2 Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 1 2 2 5 44 56 47 32 21 68 15 28 36 35,2 70,4 Slavina appendiculata - (Udekem, 1855) 2 3 1 1 1 1 0,4 0,8 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) 2 2 3 1 1 0,2 0,4 Tubificidae (m. hårborst) 0 2 0 2 2 0,4 0,8 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 1 3 1 1 4 1 3 1 2 1,2 2,4 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1 1 1 0,3 0,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 2 2 3 7 3 4 4 3 2 3,1 6,2 Heterotrisocladius marcidus - (Walker, 1856) 3 2 4 1 0,1 0,2 Pentaneurini 2 3 0 1 0,1 0,2 Polypedilum sp. 2 2 0 1 0,1 0,2 Procladius sp. 1 3 0 3 11 1 6 3 12 5 1 3 4,5 9,0 Prodiamesa olivacea (Meigen, 1818) 2 2 2 4 2 1 1 3 1 2 1,4 2,8 SUMMA (antal individer): 15 67 65 62 50 42 83 25 33 58 50,0 100 SUMMA (antal taxa): 6 7 7 7 6 6 5 6 4 7 6,1 Totalantal taxa 12 BQI 1,17 Medelantal taxa/prov 6,1 O/C-index 16,13 Antal ind./kvm. 2 326 Diversitetsindex 1,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

Guttasjön 2001-11-22 Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS 02 81 90 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 1 2 2 6 4 9 14 1 7 6 1 3 10 6,1 18,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 0 0 1 0,1 0,3 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 1 3 1 31 11 14 13 32 44 26 22 31 14 23,8 73,9 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1 0,1 0,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1 1 0,3 0,9 Procladius sp. 1 3 0 2 2 2 1 3 2 1,2 3,7 Tanypus sp. 2 3 3 2 1 1 2 0,6 1,9 SUMMA (antal individer): 39 16 26 31 37 52 37 23 34 27 32,2 100 SUMMA (antal taxa): 3 3 4 4 5 3 5 2 2 4 3,5 Totalantal taxa 7 BQI 1,25 Medelantal taxa/prov 3,5 O/C-index 11,04 Antal ind./kvm. 1 498 Diversitetsindex 1,18 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Rydboholmsdammen 2001-11-22 Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS 02 81 90 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Enchytraeidae 2 2 0 2 0,2 0,9 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, 1862 1 2 1 3 1 2 1 11 6 6 2 3,2 14,5 Limnodrilus sp. 0 2 1 2 3 2 1 1 2 3 2 1 1,7 7,7 Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 1 2 2 1 4 3 6 16 4 5 21 11 7,1 32,3 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) 2 2 3 1 0,1 0,5 Tubificidae (m. hårborst) 0 2 0 1 1 0,2 0,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 2 2 2 1 0,1 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 1 0,2 0,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 0 0 2 0,2 0,9 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 1 3 1 12 6 1 11 7 2 9 3 5,1 23,2 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1 0,1 0,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 2 1 0,3 1,4 Pentaneurini 2 3 0 1 2 1 1 0,5 2,3 Polypedilum sp. 2 2 0 1 1 0,2 0,9 Procladius sp. 1 3 0 3 1 1 7 3 5 2 3 2,5 11,4 Prodiamesa olivacea (Meigen, 1818) 2 2 2 1 0,1 0,5 Tanypus sp. 2 3 3 1 1 0,2 0,9 SUMMA (antal individer): 27 12 14 6 32 41 14 25 32 17 22,0 100 SUMMA (antal taxa): 9 4 7 3 8 6 6 4 3 3 5,3 Totalantal taxa 15 BQI 1,25 Medelantal taxa/prov 5,3 O/C-index 13,53 Antal ind./kvm. 1 023 Diversitetsindex 2,78 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19