VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

Relevanta dokument
Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Extramaterial till Boken om SO 1-3

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Arbetsområden för Freja och Frigg

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Röda tråden. SO Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att leva tillsammans

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

John Steinbeck. VECKA tisdag torsdag PÅSKLOV

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Samhällsorienterande ämnen

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Intervjusvar Bilaga 2

Religioner och andra livsåskådningar

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Religion Livsfrågor och etik

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vi vill veta vad du tycker om skolan

3.13 Historia. Centralt innehåll

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Samtal med Hussein en lärare berättar:

John Steinbeck. VECKA tisdag fredag långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Jag vill inte Lärarmaterial

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Vad svarade eleverna?

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register

Religionskunskap. Syfte

Sune slutar första klass

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

Om barns och ungas rättigheter

LPP i religion ht. 2015

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Finansierad av: Tell-Us

Demokrati & delaktighet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Självvärdering The big five

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Tummen upp! Religion ÅK 6

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

Kan du vissla Johanna. Läs en film-handledning av Bisse Falk och Malin Lagergren

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Judendomen och Kristendomen

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Lidköping, Sockerbruket

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Du är klok som en bok, Lina!

Transkript:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte fanns regler? Eleven förklarar varför det behövs regler. "Så att alla vet vad de får göra." "För att vi ska kunna lära oss något i skolan." Eleven förklarar varför det behövs regler, och pekar på konsekvenser om regler inte fanns. "Om det inte fanns regler kan det bli kaos och det är bra att vet vad som gäller." "För att det ska vara ordning i skolan och trafiken eller på en fotbollsmatch och annars skulle alla göra precis som de ville. Och det kan bli stökigt och orättvist." Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

ATT FLYTTA Sidan 6, uppgift 1 och 2 1. Varför flyttar människor ibland? Skriv några orsaker till att man väljer att flytta. 2. Ibland blir människor tvungna att flytta. Skriv några orsaker till varför man måste flytta. Kan eleven se tänkbara orsaker till varför människor väljer att flytta eller måste flytta? Har eleven förmåga att se frågan utifrån olika perspektiv? Eleven ger några tänkbara orsaker till både varför människor väljer att flytta och varför människor måste flytta. 1. "För att få bättre jobb och bättre hus." 2. "För att det är krig. För att man skiljer sig." Eleven ger några tänkbara orsaker till både varför människor väljer att flytta och varför människor måste flytta. Dessutom ser eleven samband och förklarar konsekvenser. 1. "Man trivs inte där man bor för att det är för litet för man har kanske fått många barn som vill ha egna rum. Man kanske inte gillar stan och väljer att flytta till landet med inte så mycket trafik och avgaser." 2. "Om det är krig i ens land och man kan bli dödad eller hamna i fängelse där då måste man flytta. Om ens föräldrar skiljer sig då måste man flytta till olika lägenheter. Om man inte har jobb där man bor då har man inte råd att bo kvar i huset och då måste man flytta till nåt annat ställe med billigare hyra." Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.

FÖRR OCH NU Sidan 7 8, uppgift 1 och 2 1. Jämför livet i staden förr och nu. Vilka likheter och skillnader finns det? 2. Jämför livet på landet förr och nu. Vilka likheter och skillnader finns det? Kan eleven utifrån bilderna redogöra för likheter och skillnader mellan livet förr och nu? Kan eleven dra enkla slutsatser till varför det är skillnad på livet förr och nu? Kan eleven se möjliga orsaker till utvecklingen? Eleven gör enkla jämförelser utifrån bilderna och visar på likheter och skillnader. 1. Likheter: "Gator och hus är likheter." Skillnader: "Det är fler bilar nu än förr i tiden." 2. Likheter: "Åkern och huset är lika." Skillnader: "Det är fler människor som jobbade på landet förr. Traktor nu men inte förr." Eleven gör jämförelser utifrån bilderna och resonerar kring orsaker till skillnader och likheter. 1. Likheter: "Människor, affärer, torg och vägar fanns i stan förr och finns nu också." Skillnader: "Det bor fler människor i stan nu och man behöver många hus som de kan jobba och bo i så nu är husen högre och ligger tätare ihop. Människor har uppfunnit mer tekniska saker som bilar och el så nu finns det gatljus, tåg och tunnelbanor i stan." 2. Likheter: "Man odlar samma saker nu som förr." Skillnader: "På landet behöver inte lika många människor jobba på bondgården nu för att man har uppfunnit moderna maskiner som gör jobbet nu." Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.

VAD GÖR DU DÅ? Sidan 9, uppgift 1 5 1. Du är med en kompis i affären. Plötsligt ser du att kompisen tar godis utan att betala. Vad gör du då? 2. Varför gör du så? 3. Du ser några i din klass vara elaka mot en annan elev. Vad gör du då? 4. Varför gör du så? 5. Diskutera med en kompis. Vad tyckte ni lika? Vad tyckte ni olika? Kan eleven uttrycka egna åsikter? Motiverar eleven sina åsikter? Lyssnar eleven på sin kompis och får nya infallsvinklar? Kan eleven bemöta argument? Eleven uttrycker sina ståndpunkter, men har svårt att engagera sig i kompisens uppfattningar. 1. "Jag hade sagt till nån i kassan. 2. "För att man inte får ta saker." 3. "Jag hade sagt till en fröken. 4. "För att ingen ska bli mobbad." 5. "Vi tycker inte lika om nåt." "Vi tycker bara olika om allt." Eleven uttrycker sina ståndpunkter, och prövar sina ställningstaganden i mötet med kompisens uppfattningar vilket leder till ett utvecklat resonemang. 1. "Jag säger till kompisen att det är fel." 2. "För att man måste betala i affären för det som man vill ha." 5. "Vi tyckte lika om att man inte bara får ta saker utan att betala." "Vi tyckte olika om att man bara ska säga till sin kompis utan att berätta för en vuxen. Men jag tycker att man kan viska det till kompisen så att den får en chans att lägga tillbaka godiset och göra rätt. Men det är kanske viktigt egentligen att kompisens föräldrar får veta så att dom kan prata med sitt barn om att det är fel att ta saker." Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.

KRISTENDOM FÖRR OCH NU Sidan 14, uppgift 1 1. Jämför skolan förr i tiden med skolan idag. Vad är lika? Vad är olika? Kan eleven utifrån bilden och bildtexten ge exempel på kristendomens roll i skolan förr i tiden? Ger eleven exempel på likheter och skillnader? Kan eleven göra jämförelser mellan förr och nu? Eleven ger utifrån bilden och bildtexten exempel på likheter och skillnader vad gäller kristendomens roll i skolan förr och nu. Lika: "Man har en fröken och sitter vid bänkarna och jobbar." Olika: " Vi sjunger inte psalmer på morgonen och måste inte lära oss utantill från Bibeln. Vi har datorer och ipads." Eleven ger utifrån bilden och bildtexten exempel på likheter och skillnader och jämför kristendomens roll i skolan förr och nu. Dessutom beskriver eleven möjliga orsaker till skillnaderna. Lika: "Vi lär oss också om kristendom och om Bibeln i skolan." Olika: "Vi får lära oss om andra religioner också t.ex. judendom och islam. Det är inte bara kristendom som är viktig nu för att vi har många andra religioner i Sverige och samhället har förändrats." Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

SPÅR I NATUREN Sidan 23, uppgift 3 1. Vilka andra spår av forntiden i naturen känner du till? Kan eleven identifiera kvarlämningar av människor från forntiden, t.ex. runstenar och hällmålningar? Kan eleven identifiera spår av inlandsisen, t.ex. flyttblock, jättegrytor och rullstensåsar? Använder eleven historiska begrepp för att beskriva? Förstår eleven att t.ex. veckodagarna är språkliga uttryck som är spår från forntiden? Eleven ger exempel på spår av forntiden i naturen och/eller språkliga uttryck. "Flyttblock och runstenar." " Man har hittat skelett, krukor och vapen i jorden och flyttat till museum." "Det finns ord från forntiden." Eleven ger exempel på spår av forntiden i naturen och /eller språkliga uttryck. Eleven beskriver också hur man kan upptäcka spåren och något om hur spåren uppkommit. "Vid havet finns klippor som lutar för att inlandsisen smälte och gled från norr till söder. Det är därför de lutar mot norr. Det blev repor i av grus som satt fast i isen." "Flyttblock som är delar av berg som lossnat och fastnat i inlandsisen och hamnat ute på t.ex. nån äng långt iväg." "Namnen på dagarna är efter gudarna från forntiden. Hör ju att guden Tors dag låter som torsdag och guden Odens dag låter som onsdag." Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.