Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor (processat inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige) 2011-02-03
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund... 1 1. Mål och inriktning... 1 2. Målgrupp... 2 3. Huvudmannaskap... 2 4. Verksamheten... 2 4.1 Innehåll och omfattning... 2 4.2 Samverkan... 3 4.3 Jämlikhet... 3 4.4 Tillgänglighet... 3 4.5 Dokumentation... 4 4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister... 4 4.7 Uppföljning... 4 5. Ungdomskompetens... 4 5.1 Baskompetens för mottagningen... 4 5.2 Resursnivå... 5 6. Lagstiftning och styrdokument... 6 Dokumentunderlag... 7
Inledning och bakgrund Smittskyddsinstitutet ansvarar nationellt för det hiv och STI-förebyggande arbetet i Sverige. Arbetet utgår från Nationella strategin (prop.2005/06:60) som antogs av riksdagen våren 2006. Varje år görs en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring fördelning av medel. I överenskommelsen för 2007 avsattes medel för landsting, regioner och kommuner att stärka det förebyggande arbetet mot hiv och STI genom samarbete för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Denna satsning har fortsatt och stärkts ytterligare med inriktning mot utveckling av regionala kunskapsnätverk. Landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna och Värmland har bildat ett regionalt kunskapsnätverk kring hiv och STI för Mellansverige. Utifrån en behovsinventering som gjordes i nätverket våren 2009 prioriterades ett arbete kring ungdomsmottagningarnas uppdrag. Arbetet kring ungdomsmottagningarnas uppdrag har processats i det regionala nätverket och i olika arbetsgrupper vilket har resulterat i en övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet. Den nationella klamydiahandlingsplanen och det nationella vägledningsdokumentet att förebygga hiv och aids bland ungdomar och unga vuxna är grunden för detta arbete. 1. Mål och inriktning Målet med ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Verksamheten ska även stärka ungdomen i sin sexualitet, förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barnkonventionen ska utgöra grunden för verksamheten så att ungdomars rättigheter beaktas. Verksamheten ska främja jämställdhet och delaktighet bland ungdomar och utgå från ungdomars olika förutsättningar och behov. Frivillighet är bärande princip för mottagningens verksamhet. Det är huvudsakligen ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och formulerar sina behov. Inriktningen ska vara att stödja ungdomars möjligheter till egna aktiva val och stärka det individuella ansvarstagandet. 1
2. Målgrupp Verksamheten ska kunna ta emot de ungdomar som söker mottagningen. Den övre åldersgränsen anpassas till lokala behov och resurser. När det gäller den nedre åldersgränsen bör man inte låsa sig vid någon specifik ålder utan utgå från ungdomars behov. Åldersgränsen bör dock vara densamma för båda könen. 3. Huvudmannaskap Verksamhetens huvudman kan vara landsting, kommun eller annan aktör var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 29 ska det finnas en verksamhetschef och det ska även tydligt framgå vem som har det medicinska ansvaret på mottagningen. Det bör finnas en samordnare eller verksamhetsutvecklare för länets samtliga ungdomsmottagningar. Det är huvudmännen för ungdomsmottagningen som klargör vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. 4. Verksamheten 4.1 Innehåll och omfattning Verksamhetens insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska ha ett normmedvetet förhållningssätt 1. Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter, utåtriktat arbete, samarbete och konsultation med andra aktörer. Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal inom följande områden: 1 När man till exempel i skolan tar upp frågor som handlar om lika behandling och tolerans fokuserar man ofta på att skapa förståelse och tolerans för de människor som avviker och därför blir utsatta för diskriminering och annan kränkande behandling. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt leder till att fler ungdomar blir sedda och bekräftade i det pedagogiska rummet oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexualitet. Text kopierad från LAFA 2
Sexologiska frågor och problem. Identitets- och könsutveckling. Könsroller och attityder. Relationer till partner, familj, vänner och omgivning. Tonårs- och kroppsutveckling. Levnadsvanor (t.ex. inaktivitet, kost, vikt, sömn, stress, tobak, alkohol och droger) Funktionsnedsättning och sexualitet Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal samt i förekommande fall undersökning och behandling vid: Behov av preventivmedel Oönskad graviditet och abort Sexuellt överförbara infektioner Gynekologiska, andrologiska och venereologiska frågeställningar Verksamheten ska arbeta för tidig upptäckt av självdestruktivt beteende och/eller psykisk ohälsa. Följande riskfaktorer och riskbeteende ska speciellt uppmärksammas: Tobaks- och alkoholbruk eller annat drogmissbruk samt doping Medicinering t.ex. antidepressiva hos unga Självdestruktivt beteende Våld, hot och övergrepp 4.2 Samverkan Verksamheten ska medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer. Den ska också utifrån lokala förutsättningar och behov samverka med andra aktörer som arbetar med ungdomar. 4.3 Jämlikhet Verksamheten ska bemöta ungdomar på lika villkor oavsett sexuell identitet, etnisk, religiös, kulturell och livsfilosofisk tillhörighet, funktionsnedsättning och kön. Jämlik verksamhet innebär att insatserna tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla, detta i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen 2. 4.4 Tillgänglighet Mottagningen ska vara anpassad och lättillgänglig för målgruppen. Öppettiderna ska anpassas efter ungdomarnas behov och efter lokala förutsättningar. Besöken ska vara avgiftsfria. Ungdomen ska få en kontakt inom rimlig tid. Drop-in mottagning kan vara ett komplement till tidsbokade besök. 3
Verksamheten ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförstålig information om öppettider och tidsbeställning. Ungdomar från hela länet ska kunna söka sig till valfri ungdomsmottagning. De som inte bor, studerar eller/och arbetar inom länet ska kunna tas emot vid akuta behov. 4.5 Dokumentation De individuella besöken ska dokumenteras. Remissbevaknings- och provsvarsrutiner ska finnas dokumenterade. Verksamheten ska följa gällande rutiner för smittspårning och till smittskyddsläkaren anmäla de sjukdomar som faller under smittskyddslagen. 4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister Tillämpliga nationella riktlinjer, lokala rutiner och riktlinjer ska följas. Verksamheten ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. 4.7 Uppföljning I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) beskrivs ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Verksamheten ska analysera och synliggöra kvalitet och resultat för personal, målgrupp och omvärld. Verksamheten ska kunna följas utifrån olika perspektiv: ungdomar verksamhet (ex. STI statistik, aborttal eller andel tillfrågade om levnadsvanor) personal ekonomi 5. Ungdomskompetens För att möta ungdomar utifrån deras behov krävs yrkeskompetens inom området sex och samlevnad, faktakunskap, kliniska eller andra metodiska färdigheter och förhållningssätt till människor och kunskap. Dessa tre måste integreras. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå ungdomens situation. Andra viktiga områden är HBT- kunskap (homosexuella, bisexuella och transpersoner), och kunskap om olika kulturer och funktionsnedsättningar. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet ska ha ett ungdomsperspektiv och genomsyras av öppenhet och en positiv syn på sexualiteten 5.1 Baskompetens för mottagningen Ungdomsmottagningen ska ha medicinsk och psykosocial kompetens. Följande personalsammansättning utgör grunden för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt. 4
Kurator. Läkare. Utöver detta kan mottagningarna utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier t.ex. psykolog, psykiatriker, venereolog, gynekolog och undersköterska. Psykologens roll ska inte täcka kuratorns kompetens, båda behövs inom verksamheten. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. All personal på mottagningen bör erbjudas adekvat kompetensutveckling inom arbetets ram, vilket bör specificeras i budgeten. All personal bör ha handledning. Förutsättningar för att arbeta utifrån helhetssyn är en jämn resursfördelning mellan de medicinska och psykosociala kompetenserna. Samtliga personalkategorier vid mottagningen har enligt socialtjänstlagen (14 kap 1 SoL) anmälningsskyldighet till ansvarig socialnämnd när oro finns för att ett barn eller ungdom far illa. 5.2 Resursnivå Utifrån olika ersättningsmodeller: Områdesgrundad indelning: För 3 500 ungdomar rekommenderas som bas: 100 % barnmorska 100 % kurator 10 tim läkare/vecka Utifrån Hälso- och vårdval: Miniminivå för att vara ungdomsmottagning är en basnivå med barnmorska med förskrivningsrätt, kurator och läkare. På denna nivå finns en grundkompetens inom området. Tillgänglighet ska vara minst 4 timmar/vecka. Mellannivå innebär att mottagningen inte är en heltidsmottagning men har en utökad kompetens jämfört med basnivå men omfattar mindre än heltid. Ger möjlighet till öppethållande kvällstid. Maxinivå är en nivå med samma professioner men utökning av tid för att fungera som en heltidsmottagning och med utökad kompetens kring ungdomens behov. 5
6. Lagstiftning och styrdokument FN: s konvention om barnets rättigheter Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna i FN: s konvention om barnets rättigheter. Det betyder att all offentlig verksamhet som berör barn och unga skall vila på konventionens grund. Föräldrabalken (1949:381) Anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns regler om tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Socialtjänstlagen (2001:453) Styr arbetet inom socialtjänsten. Abortlagen (1974:595) Hälso- och sjukvårdslagen ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för epidemier och okontrollerbar smittspridning. Patientjournallagen (1985:562) styr Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att föra journal 6
Dokumentunderlag Regeringens proposition. (2005) Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet. Proposition 2005/06:06 Länk: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Socialstyrelsen. (2009). Nationell handlingsplan för klamydiaprevention med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009-2014. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-180 Socialstyrelsen. (2009). Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/attforebyggahivochstibla ndungdomarochungavuxna Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar 2000-2002, FSUM Länk: http://www.fsum.org/policysv.pdf Policyprogram framtaget för Stockholms ungdomsmottagningar, LAFA Ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2005-11-15, Västra Götaland Arbetsmaterial från Ingegerd Lantz verksamhetschef barn och ungdomshälsovården 2009, Ett underlag för våra ungdomsmottagningar där syfte och uppdrag finns med Landstinget Gävleborg Detta arbete har samordnats och utarbetats av kärngruppen inom Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige: Anna-Carin Johansson Elaine Persohn Inger Paris Jennie Nordberg Maria Kivi Margareta Rehnberg hiv/sti-samordnare Landstinget Värmland hiv/sti-samordnare Landstinget Gävleborg hiv/sti-samordnare Landstinget Västmanland hiv/sti-samordnare Landstinget Uppsala län hiv/sti-samordnare Landstinget Dalarna län hiv/sti-samordnare Landstinget Uppsala län Dokumentet är fastställt av styrgruppen för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige 2011-02-03: Åsa Löfvenberg Signar Mäkitalo Jan Smedjegård Staffan Sylvan Anders Lindblom Enhetschef folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget Värmland Smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Smittskyddsläkare Landstinget Västmanland Smittskyddsläkare Landstinget Uppsala Smittskyddsläkare Landstinget Dalarna 7