Datum 2015-03-05 1 (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Direktionen - Västra Sörmlands Räddningstjänst Tid: Onsdag den 11 mars 2015 kl. 16:00 Plats: Övningsfältet (Ligger vid infarten till Karsuddens sjukhus) Håkan Persson Ordförande Ayse Mertoglu Sekreterare Utbildningsdag Tid Utbildning, Hjärt- och lugnräddning(hlr) och sjukvård Kl. 16:00-18:15 Fika och smörgås Kl. 18:15-18:30 Direktonsmöte Dagordning Kl. 18:30 1. Årsredovisning 2. Information från verksamheten 3. Delegationsbeslut 4. Övrigt Välkomna! Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 34 E-post: social@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371
Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen 2015-03-11 28 Sida Dir 25 Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Direktioen godkänner årsredovisning och överlämnar det till medlemskommunerna för fastställande. Direktionen öronmärker 1.5 miljoner kronor för förstudie för en eventuell ny brandstation, arbete för förebyggande, stärka operativa förmågan och öka mångfald och jämställdhet. Beskrivning av ärendet Räddningschef, Roger Larsson, redogör för årsredovisning 2014 till förbundsdirektionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) ska vara och är en bred aktör i ägarkommunernas skydds-och säkerhetsarbete samt en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder, som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. Under året har VSR haft personalomsättningar och anställt en nyutbildad brandingenjör den 15 januari 2015. I Vingåkers kommun har brandstationen flyttat till bättre anpassade lokaler. VSR har upphandlat ett nytt höjdfordon för livräddning till Katrineholm, en stegbil med en räckvidd på 32 meter på höjden och en kostnad på sex miljoner kronor. Ekonomin för VSR kan sammanfattas som ett bra år då verksamheten ger ett resultat på 1695 tusen kronor inklusive de finansiella kostnaderna. Pensionsavsättningar har ökat enligt KPAs prognos. Kostnaden för 2014 ökade med 630 tusen kronor jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron för heltidsanställdpersonal har varit 1,1 % 2014. En verksamhet som har mellan 3-4 % sjukfrånvaro räknas som låg sjukfrånvaro. Flera anställda har genomgått kompetensutveckling under året. Kompetensutveckling är högt prioriterat i VSR och varje person i heltidsorganisationen har en personlig utvecklingsplan som uppdateras vid medarbetarsamtalen. sunderlag Årsredovisning Expediering Katrineholms kommun Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning 2014 1
Innehåll Innehåll 2 Avgående ordförande har ordet 3 Direktionen 4 Räddningschefen har ordet 6 Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja 7 Verksamhetsberättelse Funktion Förebyggande 12 Verksamhetsberättelse Funktion Räddning 23 Verksamhetsberättelse Ekonomisk redovisning 36 Redovisningsprinciper 44 Begreppsförklaring 45 Nio år i sammanfattning 46 Revisionsrapport 47 Slanglista" VSR: Västra Sörmlands Räddningstjänst MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap IVPA: I väntan på ambulans HLR: Hjärt- och lungräddning D-HLR: Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) RIB: Räddningspersonal i beredskap SBA: Systematiskt brandskyddsarbete LSO: Lagen om skydd mot olyckor LBE: Lag om brandfarliga/explosiva varor LEH: Lag om extraordinära händelser RVR: Restvärdesräddning FIP: Första insats person RCB: Räddningschef i beredskap BM: Brandmästare IL: Insatsledare BF: Brandförman BmH: Brandman heltid PwC: Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB TiB: Tjänsteman i beredskap Respekt Omtanke Trygghet Kommunikation Engagemang Kompetens Samhörighet Effektivitet Foto: Egen personal VÄRDEGRUND - Så här vill vi ha det 2
Avgående ordförande har ordet Årets arbete både politiskt och i verksamheten har fortsatt utifrån gällande handlingsprogram som gäller för tiden 2012-2015. Under kommande mandatperiod kommer nytt eller reviderat uppdrag från medlemskommunerna Uppföljning av målen har skett kontinuerligt vid AU-möten och direktionsmöten. Under året har problemen med att rekrytera RIB-personal till Vingåkersstationen återkommit. Problemet att rekrytera RIB-personal är ett nationellt problem som har ökat de senaste åren, detta är en framtida utmaning för VSR. Under året har även en tjänst som brandingenjör varit vakant, rekryteringsförsök har gjorts vid två tillfällen varav det senaste resulterade i att vi kunde anställa en person på tjänsten. Med det kan jag konstatera att det även är svårt att rekrytera till andra tjänster. Min uppfattning är att VSR bör öka antalet kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund vid nyanställningar. Vid Årets rekryteringar kan jag konstatera att underlaget från aktuella grupper i det närmaste saknats. Denna fråga är viktig för VSR därför bör direktionen kommande år aktivt jobba med denna fråga. Under våren kunde vi inviga den nya brandstationen i Vingåker, stationen ligger i samma lokaler som kommunförrådet. De nya lokalerna är väl anpassade till vår verksamhet. Under hösten levererades ett nytt höjdfordon i form av en stegbil till stationen i Katrineholm, detta är en av mandatperiodens största investeringar på sex miljoner kronor. Ekonomiskt har vi ett resultat på 1 549 tkr mot det planerade 10 tkr enligt budget, orsakerna till detta återges i kommentarerna till avvikelser i driftbudget Under året beställdes en ny släckbil, den kommer att placeras på Vingåkersstationen, levereras är planerad under våren 2015. Vingåkersbilen kommer att flyttas till Högsjöstationen Jag kan konstatera att 2014 har varit ett bra år för VSR, både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Ett STORT TACK till samtliga anställda och politiker som gjort sitt bästa för att verksamheten har fungerat bra under min mandatperiod. Ola Lindgren Ordförande 3
Direktionen VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VRSs verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser representanter till direktionen, fem från Katrineholm samt fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen har det övergripande ansvaret, räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen har under året haft fem möten. Förtroendevalda som är valda till Förbundsdirektionen 2014-12-31 V = Vingåker, K = Katrineholm Ordförande Vice ordförande Ledamöter Ersättare Ola Lindgren (S), V Marie-Louise Karlsson (S), K Lennart Öhman (S) V Sari Thorén (M) V Erica Larsson (VTL) V Karl-Gunnar Ljungqvist (S) K Berit Olming (M) K Lars Levin (FP) K Sten Holmgren, (C) K Anita Blidh (S) V Therese Palm (S) V Kim Fröde (M) V Karin Frisk (S) K Ingemar Björklund (Kd) K Håkan Björndahl (S) K Ami Rooth (MP) K Ing-Britt Pettersson (S) K Direktionens vilja 2012 antog direktionen nuvarande handlingsprogram Direktionens vilja för tiden 2012-2015, med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Inriktning Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. 4
Arbetsutskottet Arbetsutskottets (AU) har utgjorts av ordförande Ola Lindgren, vice ordförande Marie-Louise Karlsson samt ledamöterna Sari Thorén och Sten Holmgren. AU har haft sju protokollförda möten under året. Revision Förbundet har fyra revisorer, vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen, revisorernas reglemente samt vad som anges i skriften God Revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Sakkunnigt biträde under 2014 har varit PwC. Under året har revisorerna granskat direktionens kontroll över sotning och brandskyddskontroll. Resultatet visar på ett antal brister. Direktionen har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Karl Källander (K) Peter Vogt (V) Marita Bengtsson (K) Karl-Erik Lardenäs (V) 5
Räddningschefen har ordet Tiden går fort och vi lägger ytterligare ett verksamhetsår bakom oss även detta år har vi jobbat med ägarnas uppdrag. Förbundet står nu inför det sextonde verksamhetsåret. När vi arbetar med att summera det gångna året, stärks känslan av att vi gör så otroligt många bra saker i VSR. När man samlar året i en och samma skrift blir det väldigt tydligt vad som gjorts. Jag kan konstatera att vi även detta år har haft ett stort engagemang bland alla medarbetare oavsett om man arbetar i operativ tjänst på heltid, genom RIB eller har en dagtidstjänst. Från 2014 har vi åter en person har sin arbetsplats på övningsfältet där en del av arbetsuppgifterna är att ansvara för den interna övningen och ansvara för VSRs kommunikationsutrustningen samt underhålla och utveckla fältet. VSR ska vara och är en bred aktör i ägarkommunernas skydds och säkerhetsarbete samt en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder, som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. VSR har haft en säkerhetsstrateg anställd, som har arbetat med säkerhetsfrågor i bägge ägarkommunerna. Personen slutade sin tjänst i VSR 5 juni därefter har tjänsten varit vakant. Under året har även en av brandingenjörerna på funktion förebyggande slutat. Det har genomförts två rekryteringsomgångar och vid den sista omgången anställdes en nyutbildad brandingenjör som gör sin första dag i organisationen den 15 januari 2015. Brandmästarna har under året allt mer axlat rollen som fristående insatsledare och räddningsledare i hela organisationen. Det har under året gjorts en omfattande arbetsmiljöundersökning bland heltidspersonal, ledningsgruppen har under året jobbat fram olika rutiner för att tillgodose de synpunkter som framkom. En stor fråga var att väldigt stor andel av operativa personalen hade önskemål om att återinföra dygnstjänst. Arbetsschemat har varit föremål för viss förändring och från den femte januari 2015 infördes dygnstjänstgöring med genomsnittligt arbetstidsuttag på 43 timmar i veckan. Under året har brandstationen i Vingåker flyttat till nya bättre anpassade lokaler, dessa finns i anslutning till Kommunens tekniska förråd, de nya lokalerna är ombyggda och anpassade till vår verksamhet, personalutrymmen delas med kommunens personal. Under året har organisationen jobbat vidare med internkontroll i verksamheten. Under året har upphandling av ett nytt höjdfordon för livräddning till Katrineholm genomförts, det blev en stegbil som med en räckvidd på 32 meter på höjden, till en kostnad av närmare sex miljoner. När det gäller ekonomi var årets intäkter planerade till 35 441 tkr, utfallet blev dock 37 475 tkr. Ekonomiskt ger året därmed ett resultat på 1 695 tkr inklusive de finansiella kostnaderna. På driften hamnade kostnaderna på 33 122 tkr mot budgeterat 31 983 detta innebär en avvikelse på -1 139 tkr. År 2014 kan sammanfattas som ett bra ekonomiskt år för VSR. Av den planerade verksamheten har det mesta genomförts. Jag vill rikta ett stort och varmt tack för det gångna året till all personal, förtroendevalda samt engagerade medlemskommuner. Det är tack vare er som vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år till handlingarna. Roger Larsson Räddningschef 6
Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja Verksamhetsmål Dagens mål togs fram av medlemskommunerna 2012. Utifrån målen har Direktionen sedan antagit ett handlingsprogram/direktionens vilja för tiden 2012-2014 som redovisar hur VSR ska jobba med verksamhetsmålen. Till handlingsprogrammet finns en verksamhetsplan för tiden 2012-2015 den visar mer ingående hur verksamheten är organiserad. Målen följs upp på kommande sidor. Direktionen har uppfattat att de fyra verksamhetsmål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. Ekonomiska mål Följande finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning har medlemskommunerna angett i sitt uppdrag till förbundet för perioden 2012-2015. Två av fyra ekonomiska mål är helt uppfyllda. Övriga två mål har en positiv avvikelse beroende på rättelse av löneskatt för 2011 och 2012 samt återbetalning av försäkringsavgifter från Fora samt försäljning av en tankbil. Finansiella mål Uppföljning 2013 VSR ska ha ett positivt årligt resultat. Målet är uppfyllt *Årets resultat blev 1 694 tkr. VSR ska ha god budgetföljsamhet så att avvikelsen budget utfall är högst 2%. VSR ska ha god prognossäkerhet så att avvikelse prognos utfall är högst 1%. VSR ska ha god betalberedskap vilket motsvarar minst en månads betalningar. Nettokostnaderna avviker mot budget med 5 % Målet är inte uppfyllt. Prognosen i delårsrapporten var en nettokostnad på 31 762 tkr. Utfallet blev 30 208 tkr, vilket är en avvikelse på 5% Målet är inte uppfyllt Kassalikviditeten är 123% (viket innebär att de kortfristiga skulderna kan betalas 1,23 ggr). Målet är uppfyllt. *Att årets plusresultat blev så stort och med en stor avvikelse mot budget beror på återbetalning från Fora, pengar tillbaka från skattemyndigheten efter två överklagade deklarationer från räkenskapsåren 2011 och 2012, ersättning från försäkringsbolaget efter inlösen av ett krockat utryckningsfordon samt försäljning av en tankbil, inga av dessa intäkter återfinns i budget 2014. 7
(Målen från ägarkommunerna är skrivna med fet text och direktionens vilja med kursiv stil). Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Antalet omkomna personer har ökat från en till tre personer. Antalet svårt skadade har dock minskat från 6 till 4 i jämförelse med föregående år. Lättare skador har ökat från 34 till 35. Vi bedömer att målet delvis är uppfyllt. Redovisning sker i följande tre tabeller. Diagrammet saknar målvärde Diagrammet saknar målvärde Orsak till att målet inte är helt uppfyllt beror på att VSR har svårt att påverka antalet inträffade olyckor. Många drabbade i framförallt trafiken kommer inte från våra kommuner. Dessa personer är svåra och i det närmaste omöjliga för VSR att nå med förbyggande utbildning. 8
Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Direktionens vilja är att enskildas förmåga ska öka enligt ägarnas mål. VSR uppfyller målet genom att utbilda enskilda. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs tre. Detta sker i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. I år deltog cirka 400 elever. Totalt utbildade och informerade VSR 7117 personer. Vi bedömer att målet inte är uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell. Målvärde saknas för detta nyckeltal enligt målet ska antalet utbildningar öka varje år. Under 2013 hade VSR en projektanställd person som utbildade nyanlända personer i brandskydd. Detta bidrog bl.a. till att antal utbildade personer var stort under 2013. 9
Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSRs förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan an- länder till olycks-platsen. Resultatet för 2014 blev 43% (43%) Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsakerna förklaras i text under diagrammet. Organisationen har alltid uppgett att detta mål är svårt att mäta. Detta beror oftast på att insatspersonalen är upptagen med andra för stunden viktigare uppgifter. VSR har från 2013 infört fristående insatsledare d.v.s. insatsledaren åker med eget fordon på larm. Detta har inneburit att insatsledaren kunnat stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan och på så sätt har målet kunnat följas upp bättre. 10
Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSRs insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänster som gränsar mot VSRs insatsområde. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsak redovisas i text under tabellen. Målvärde är noll i detta diagram Orsak till att insatsstyrkan inte har kommit fram enligt förmågekartan vid tre tillfällen har utretts av organisationen. Vid två larm var orsaken bristfällig adress. Vid det tredje tillfället behövde styrkan ta med specialutrustning från pallstället i vagnhallen. 11
Verksamhetsberättelse Funktion Förebyggande Sammanfattning av året Funktionen har under året varit underbemannad med 2 vakanta tjänster. En brandingenjör och en säkerhetsstrateg. Rekrytering av säkerhetsstrateg påbörjades men avbröts i sent skede pga. förändrade förutsättningar från Katrineholms kommun, även det första rekryteringsförsöket av brandingenjör avbröts eftersom ingen sökande hade de rätta kvalifikationerna. Funktionen har haft hjälp av två stycken brandmästare (BM) för genomförande av enklare tillsyner även skiftlagen har genomfört ett antal bostadstillsyner. En BM har under året påbörjat ett projekt med att inventera hur byggnadstekniska brandsäkerheten ser ut i kommunernas radhusbestånd. Under året har även förändringar genomförts på utbildningssidan, en BM tjänst är ansvarig för den interna övningsverksamheten och övningsfältet. En kombitjänst som instruktör 100% har tillsatts, två brandmän delar på tjänsten. Vid summering av det gångna året kan jag konstatera att kostnadssidan ser bra ut, tillsyn +553 tkr, internutbildning +305 tkr och externutbildningen 66 tkr. På intäktssidan visar externutbildning +235 tkr, Automatlarm -143, Tillstånd explosiva varor +56 tkr samt tillsyn -104 tkr. Intäkterna för tjänsten säkerhetsstrateg blev -314 tkr. Tjänsten har varit vakant så inga utgifter finns dock för tjänsten. Samtliga resultat både kostnader och intäkter har jämförts mot budget. Minusresultatet på tillsyn kan förklaras med mindre genomförda tillsyner, där en vakant tjänst är en bidragande orsak. Enhet undersökande/lärande har genomfört en fördjupad olycksutredning under året, behovet är större men prioriterats bort då enheten varit underbemannad. Under året har tio sakkunnigutlåtanden utfärdats efter förfrågan från polismyndigheten i länet. Under året har sotningsverksamheten granskats av revisorerna. Revisorerna konstaterade att det finns brister i sotningsverksamheten. En av bristerna är uppföljning av sotningsverksamheten En åtgärdsplan är framtagen för att rätta till bristerna. Fixar Malte verksamheten fungerar bra och är en uppskattad bland kommuninvånarna som anlitar tjänsten. Funktionen har utifrån förutsättningarna fungerat tillfredsställande under året. 12
Enhet tillsyn Skriftlig redogörelse I VRSs verksamhetsområde finns ca 237 objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse enligt LSO. I redogörelsen beskrivs verksamhet och brandskydd. Tillsyn Tillsynsplanen omfattar LSO och LBE, tillsynen följer de frister som finns registrerade i dataprogrammet CORE. Utöver tillsynsplanen har det under året genomförts ett antal tillsyner i flerbostadshus detta har genomförts av operativ personal i skift. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete. På LBE-objekt kontrolleras även gällande tillstånd och kontrollbesiktningar. Funktionen har på börjat en revidering av tillsynsplanen. Enligt tillsynshandboken är det bara objekt som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse som ska ha regelbunden tillsyn. VSR är på väg att ändra tillsynsplanen till tillsynshandbokens riktlinjer. Planerade tillsyner Genomförda tillsyner Planerade tillsyner Genomförda tillsy- (LSO) 2014 (LSO) 2014 (LSO) 2013 ner (LSO) 2013 80 50 116 87 Tillsyn brandfarlig vara Det finns i VRSs verksamhetsområde 190 objekt som har tillstånd att hantera brandfarlig vara enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Tillsyn av hanteringen av brandfarliga varor har samordnats med tillsyn enligt LSO i del fall det varit möjligt. 2014 samplanerades 21 tillsyner. Planerade Genomförda tillsyner Planerade Genomförda tillsy- tillsyner (LBE) 2014 (LBE) 2014 tillsyner (LBE) 2013 ner (LBE) 2013 1 1 1 1 Samplanerade planerade Planerade fastighets tillsyner Genomförda fastighets-tillsyner tillsyner (LSO/LBE) 2014 (LSO) 2014 (LSO) 2013 8 16 16 13
Sammanställning tillsyn Under 2014 planerade enheten att utföra 80 tillsyner enligt LSO, resultatet blev 50 genomförda tillsyner, av dessa fick 46 objekt anmärkningar. På de objekt som fick anmärkningar har det genomförts 15 efterkontroller, resterande objekts anmärkningar följs upp via e-post och telefonkontakter. Under perioden har en tillsyn genomförts enligt LBE. Samplanerade tillsyner enligt (LSO och LBE) har inte redovisats i tidigare årsredovisningar. Under året genomfördes 21 samplanerade tillsyner. VSR har även gjort sina första lägenhetstillsyner. Den genomsnittliga rättelsetiden när anmärkningarna ska vara åtgärdade är tre månader. Några exempel på de vanligaste anmärkningarna vid tillsyner är brister i verksamheternas systematiska brandskyddsarbete (SBA), samt defekta dörrar i brandcellsgränser orsaken är ofta att de inte stänger ordentligt eller har fel brandklass, ytterligare en vanlig anmärkning är utrymningsskyltar som inte lyser. Annan tillsyn i samverkan Vid två tillfällen under året har VSR tillsammans med polisen, socialförvaltningen och skattemyndigheten deltagit vid annan tillsyn. Tillsynerna har varit riktade mot re- stauranger med tillstånd att servera alkohol. VSR har vid dessa tillfällen kontrollerat brandsäkerheten och utrymningsvägar i lokalerna. Tillstånd brandfarlig vara Under året har VSR fortsatt att följa upp och kontrollera tidigare ansökningar. Tillsynsförrättarna har under LSO tillsyner upptäckt verksamheter som hanterar brandfarlig vara i sin verksamhet men har saknat tillstånd för detta. Vid årsskiftet fanns det 190 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i kommunerna. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2014 Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2013 Vingåker 12 2 Katrineholm 24 19 Efter övertagandet av tillståndsgivningen från polisen hösten 2010 har VSR inte märkt någon märkbar ökning av antal tillstånd. Ett fåtal ärenden av enklare karaktär har behandlas. Under det gångna året har VSR utfärdat sju tillstånd som avser både nya och förnyade tillstånd. Tillståndsansökningar för explosiv vara 2014 Tillståndsansökningar för explosiv vara 2013 Vingåker 2 2 Katrineholm 13 4 14
I VSRs verksamhetsområde finns två Sevesoanläggningar. Bägge objekten finns i Vingåkers kommun. Nammo Vingåkersverken AB återfinns i den högre klassen medan Voith Paper Fabrics AB i Högsjö tillhör den lägre klassen. Tillsyn på Sevesoanläggningar utförs av länsstyrelsen, Sevesoanläggningar Sotning VSR deltar vid tillsynerna. Länsstyrelsen genomförde tillsyn på Nammo Vingåkerverken AB 2014. I Katrineholms kommun har Länsstyrelsen klassat SKF Mekan som farlig verksamhet enligt LSO. I Katrineholms kommun utförs sotning av Skortensfejarna LJ AB. I Vingåkers Kommun har sotning utförs av Sörmlandssotarna AB i Vingåker. En ny upphandling av rengöring och brandskyddskontroll i Vingåker kommun har genomförts då nuvarande entreprenörs kontrakt upphörde att gälla 2014-12-31. Ny entreprenör i Vingåkers kommun från 2015-10-01 är Skorstenfejarna LJ AB. VSR genomför tillsyn på sotningsverksamheten. Vår uppfattning är att sotningsverksamheten har fungerat tillfredställande under året. Egensotning Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. Kravet för att få utföra egensotning är att genomgå en utbildning, alternativt att man anlitar en annan behörig person För sotning. Två personer har under året ansökt om egensotning, en från vardera kommunerna. Bägge ansökningarna har godkänts. Brandskyddskontroll Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om två, fyra och åtta år och utföras av skorstensfejarmästaren eller behörig tekniker som har entreprenören i kommunen där fastigheten är placerad. Intervallerna har gällt från 2004. Intervallerna kommer att ändras till tre respektive sex år, enligt MSBFS 2014:6. From 2015-01-01. Enligt sotarmästaren i Katrineholms kommun var 98% av alla registrerade eldstäder kontrollerade enligt gällande intervall vid 2014 års utgång. Uppgifter från Sotarmästaren i Vingåkers kommun saknas. Antal objekt 2år 4 år 8 år Katrineholm 2547 173 6526 Vingåker Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Genomförda brandskyddskontroller 2014 Katrineholm 1038 40 370 Vingåker Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 15
Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSRs sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med fysisk planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentation. VSR deltar vid tekniskt samråd då byggherre eller när respektive byggnadsnämnd kallar. Framtid VSR behöver välja väg för vår roll i plan och byggprocessen. En alternativ väg är att påverka byggbranschen med avseende på komplexa system. Genom att vara offensiva och leda arbetet med att anpassa framtidens byggnader efter vår förmåga skapas möjlighet att vara en del av brandskyddet i en byggnad. Samtidigt får inte vår förmåga och andra myndigheter begränsa utvecklingen i byggbranschen. Jag ser det som en stor utmaning att undvika att brandkonsulter och byggbranschen ensamma formar framtidens byggnadstekniska brandskydd. Det viktigt att samarbeta i länet för att kunna tillhandahålla och upprätthålla den kompetens som behövs för att kunna kontrollera brandkonsulternas förslag på utformning av det brandtekniska Det är en omöjlighet att alla räddningstjänster i länet ska ha denna kompetens, här är det samarbete över kommungränserna som gäller. Optimering av det tekniska brandskyddet kan medföra brist på robusthet vilket kan leda till större skador. VSR fortsätter på den utstakade vägen för kommande år i avvaktan på att nya direktionen antar ett nytt handlingsprogram. Under kommande år ska VSR fortsätta med fastighetstillsyner, vår uppfattning är att detta på sikt minska antalet bostadsbränder, på så sätt medverkar VSR till att antal omkomna i bränder minskar. Fastighetsägare till flerbostadshus informeras om skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Nästa steg är att utveckla och göra tillsyner i lägenheter, villor och radhus. Enheten kommer att göra färre tillsyner på de stora företagen då vi inriktar tillsynerna på hemma miljöer. Förutom personal från tillsynsenheten gör vår engagerade skiftpersonal besök i bostadsområden för att informera och svara på frågor. För att identifiera trender och potentiella faror för kommunernas invånare är det viktigt att hela tiden vara aktiv och söka information. Därför genomförs olika projekt för att kartlägga beståndet och brandskyddet i kommunernas radhusområden. VSR samarbetar gränslöst i kommunerna för att förebygga och identifiera faror för kommuninvånarna. VSR deltar vid regionala och nationella förbyggande konferenser. VSRs hemsida ska ständigt vara uppdaterad och ge medborgarna svar på de viktigaste frågorna när det gäller tillsyn, sotning, utbildning och brandskydd sidan ska även innehålla kontaktuppgifter till personer som ansvarar för verksamheten. VSR är en given aktör på andra organisationers och myndigheters möten när det gäller kommuninvånarnas säkerhet. 16
Enhet Undersökande/lärande Undersökande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna ska minskas, att färre ska omkomma eller skadas, att mindre ska förstöras i olyckor. Detta är också ett uppdrag som VSR har från medlemskommunerna. Strävan är att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. Som en del i detta finns krav på att undersöka olyckor enligt LSO. När en räddningsinsats är avslutad skall VSR se till att olyckan undersöks i skälig omfattning vi ska klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Inom VSR används begreppen grundlägg-ande och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor eller på begäran av RCB alternativt av enhetsansvarig undersökande och lärande. Undantagna utredning är larm om IVPA, suicid och sjukvårdslarm. Verksamheten Under 2014 har en fördjupad undersökning genomförts. Undersökningen gjordes åt Sörmlandskustens räddningstjänst enligt överenskommelse om samverkan, Undersökningen gjordes vid en dödsbrand. vid Sju sakkunnigutlåtanden där man bedömer risk för människors liv och hälsa vid brand har utfärdats på begäran av polismyndigheten i Södermanland. Framtid Resultaten från utredningar måste spridas lokalt och nationellt för ökad kunskap i hela riket, detta tycks vara svårare än vad alla utredare först trodde. MSB arbetar på hur detta kan förbättras. Om man inte centralt inte kan enas om hur man ska sprida erfarenheter från utredningar ska ändå VSR sprida erfarenheterna från lokala utredningar i egen organisation. 17
Enhet Utbildning Extern utbildning Syftet med externa utbildningen är främst att bidra till att brand- och olycksförebyggande arbetet ska stärka den enskildes förmåga att göra ett första ingripande vid bränder och olyckor. Under året har vi genomfört olika utbildningar. Våra kurser och informationsinsatser är ofta riktade mot företag, kommunala förvaltningar, och kommuninvånare. Under 2014 har vi haft 179 utbildnings- och informationstillfällen (185 föregående år). Vi har utbildat 6492 personer (7117). Av dessa är 139 personer över 65 år, 2732 personer är kommunanställda eller elever på en kommunal skola. Under 2014 har vi haft 13 kurser i Heta Arbeten och där har vi utbildat totalt 219 personer. Vi har under året inrättat en instruktörstjänst två personer delar på tjänsten det är en kombitjänst en person är alltid instruktör medan den andra ingår i operativa styrkan. Våra tre huvudsakliga utbildningstyper är: Brandskyddsutbildningar som är företagsanpassade mot lokala förhållanden och önskemål, exempel på utbildningar är Heta Arbeten som riktar sig till yrkesgrupper som arbetar med svetsning, sliprondeller, skärning, heta gaser osv. Sjukvårdsutbildningar till anställda vid olika företag, men även till enskilda kommuninvånare. HLR (hjärt- och lungräddning), Defibrillator-HLR och 1:a hjälpen. Skolutbildningar Trafiksäkerhetsutbildningar, brandutbildningar för olika årskurser och kampanjen mot anlagdbrand t ex upp i rök. Skolutbildning VSRs personal har utbildat på förskolorna i bägge kommunerna vi har utbildat sex-årsgrupperna och elever i årskurs ett har fått komma till brandstationen i Katrineholm för att se brandteatern 112-föreställningen. Vi har även utbildat årskurs fem om förebyggande mot brand, utrymning samt hur man handlar om olyckan är framme. Gymnasieelever i åk två på Duveholms- och Lindengymnasiet har genomgått en tre timmars trafiksäkerhetsutbildning, som även har haft inslag av brandkunskap. Under året har alla elever i årskurs åtta i Katrineholms kommun genomgått en utbildning som innehöll, mopedutbildning brandutbildning (upp i rök) och sjukvård. Mopedutbildning för åttondeklassare. 18
Teaterföreställningen 112 Under vecka 37 (brandskyddsveckan) genomfördes i samarbete med Kulturskolan och kulturföreningen DUD en teaterföreställning för årskurs ett. Målet är att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Teatern spelades tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Teaterföreställning för förstaklassare under vecka 37. Exempel på andra utbildningar Under höstterminen har VSR tillsammans med Duveholmsskolan genomfört en brand-utbildning liknande den utbildningen RIBpersonal genomgår innan grundutbildning vid MSB. Utbildningen har genomförts på onsdagar 12 elever från Duveholmsskolan har medverkat. VSRs medvetna satsning på att utbilda personer att använda motorsåg enligt de nya regler som arbetsmiljöverket har beslutat om gjorde att vi har utbildat 24 personer från andra räddningstjänster under året. Motorsågsutbildning. 19
Övningsfältet Flamman Övningsfältet flamman utvecklas fortlöpande, VSR har under året haft hjälp av två personer från kommunens arbetslinje. Övningsfältets lektionssalar har haft hög bokningsgrad eftersom vi håller såväl interna som externa kurser. Fältet är basen för de externa utbildningar vi håller även kurser hos de olika beställarna. Ungdomsbrandkåren har också sin hemvist på fältet, vi har även i år hållit en preparandkurs för utvalda gymnasieelever. Vid införandet av motorsågskörkort utbildade vi egna instruktörer som under året utbildat vår egen personal samt flertalet brandmän från Eskilstuna. Vi har detta år inte övat skumsläckning i väntan på analysresultat av vår skumvätska och att leverantören kan garantera en helt giftfri vätska. Vid brandövning med vatten använder vi modern släckteknik med strålrör där vattnet till största delen förångas detta för att undvika stora mängder förorenat släckvatten. Fixar Malte Målet med Fixar-Malte verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet. Uppdraget omfattar 60% av en heltidstjänst och fördelas 50% för Katrineholm och 10% för Vingåkers kommun. Syftet är att personer över 65 år skall få hjälp med vardagliga sysslor, som de kan ha svårt att utföra. Sysslorna ska inte rymmas inom den vanliga hemtjänsten. Man behöver dock inte ha hemtjänst för att vara berättigad till hjälp av Fixar-Malte. Exempel på uppgifter som Fixar-Malte utför är att hänga upp gardiner, tavlor, byta glödlampor, bära möbler och andra göromål av likartade art. I samband med besök i hemmet ges råd om skaderisker och brandsäkerhet. Det görs även en inventering av andra olycksrisker t ex. kan nämnas behovet av bättre belysning, eliminera risken för att snubbla eller halka osv. En checklista fylls i vid varje besök. Listan skickas kontinuerligt till kommunerna och fungerar som ett hjälpmedel för utvärderingen av tjänsten. Kommunerna ansvarar för att analysera innehållet i utvärderingarna och ta ställning till behovet av eventuella åtgärder. Fixar-Malte ska också medverka vid olika informationstillfällen i kommunerna där syftet är att marknadsföra sina tjänster. Under året medverkade Fixar- Malte vid fyra informationstillfällen, exempelvis peppar peppar som är en kampanj för äldres säkerhet. 20
Antal hembesök utförda av Fixar Malte Månad Antal besök 2014 Antal besök 2013 Januari 51 70 Februari 35 52 Mars 45 51 April 53 60 Maj 62 61 Juni 51 44 Juli Semester Semester Augusti 57 60 September 65 55 Oktober 77 42 November 104 104 December 54 63 Totalt: 654 662 2014 genomfördes 654 hembesök. Återigen visar det sig att november är den överlägset mest efterfrågande månaden för Fixar Maltes uppdrag. Det flesta som använder Fixar- Malte tjänsten är mellan 75-89 år. Drygt hälften av de som utnyttjat tjänsten har inte hemtjänst. 21
Säkerhetsarbetet i ägarkommunerna Säkerhetsstrategen slutade i VSR den 5 juli, därefter har tjänsten varit vakant. I uppdraget ingick att samordna krisberedskapen inom kommunerna. Tjänsten fördelades 80% i Katrineholm och 20% i Vingåker. VSR startade en rekrytering för att återbesätta tjänsten, Katrineholms Kommun meddelade i ett mycket sent skede att man ville avbryta rekryteringen, orsak var att man skulle utvärdera det som varit samt ta fram tydliga uppdrag för den nya tjänsten. Kommunen meddelade även att man hade avsikt att den nya säkerhetsstrategen skulle vara anställd i Kommunen. Med dessa nya förutsättningar inleddes ett samarbete med Vingåkers kommun där VSRs nyrekryterade brandingenjör kommer att arbeta 40% som säkerhetsstrateg. Framtid i funktion Förebyggande I avvaktan på ett nytt eller reviderat uppdrag ska VSR i det förebyggande arbetet prioritera barn, ungdomar och äldre. Flera utredningar visar att 80% av bränderna inträffar i hemmiljö därför ska också hemmiljöer prioriteras. Vi avser därför starta en allmän brandskyddsutbildning som riktar sig till enskilda kommuninvånare. Det finns risk för att en del målgrupper väljer bort VSRs stöd och kan därmed orsaka samhället stora kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade. VSR ska ligga i framkant och främja en mångkulturell arbetsplats som kan informera kommunernas nyanlända invånare. VSR har utbildat två instruktörer som kommer att utbilda anställda att använda motorsåg samt examinera och utfärda motorsågskörkort. VSR erbjuder även andra räddningstjänster utbildningen. Inriktning är att marknadsföra utbildningen i länet. Långsiktigt krävs att VSR kan dra till sig fler och större utbildningsuppdrag från företag och organisationer för att även i framtiden kunna nå uppsatta intäktsmål för den externa utbildningen. Det kan inför 2015 krävas ytterligare investeringar i övningsfältets miljö och då riktat till hur vi tar hand om släckvatten. Vi fokuserar även på att förbättra säkerheten på anläggningen och vid övningarna. Marcus Asplund Funktionsansvarig funktion förebyggande 22
Verksamhetsberättelse Funktion Räddning Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt RCB-beredskap. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm. Övriga styrkor bemannas med räddningspersonal i beredskap, vilket benämns som RIB. Högsjö I Högsjö är styrkan sammansatt på olika sätt under en arbetsvecka. VSR ansvarar för en person som är arbetsledare och FIP (första insats person). FIP åker i eget fordon direkt till larmadress. VSR har samverkansavtal med Voith Paper Fabrics AB i Högsjö AB företaget ansvarar för att det finns fyra brandmän i styrkan, söndag 22:00 till fredag 22:00, övrig tid är det endast arbetsledaren/fip i tjänst. Under denna tid larmas med automatik styrkan från Vingåker. Vingåker I Vingåker utgörs bemanningen av en arbetsledare/fip och fyra brandmän (1+4). Arbetsledaren åker i eget fordon och fungerar som FIP. FIP har ett eget fordon under hela beredskapstiden och åker direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, arbetsledare/fip. Den som är i beredskap är FIP och han/hon kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dessa. Vid insatser larmas alltid heltidsstyrkan, Insatsledaren är alltid räddningsledare. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Katrineholm Heltidsstyrkan består av en fristående insatsledare (IL). IL agerar som räddningsledare i hela förbundet. Vidare består styrkan av en Styrkeledare (SL) och fyra brandmän. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. RCB agerar som funktionen TIB i Katrineholms och Vingåkers kommun. 23
Framtid Nya byggnadsmaterial och förekomst av tekniska lösningar i byggnader kommer att ställa högre krav på val av metod och taktik vid räddningsinsatser. För att möta dessa krav finns behov av att utveckla nya släckmetoder och släckmedel. Räddningstjänstens verktygslåda (metoder, utrustning o. dyl.) kommer att öka i omfattning. Detta medför krav för de som leder räddningsinsatser att välja rätt metod och taktik. VSR behöver skapa förutsättningar för att det finns fler alternativ i vår verktygslåda samt att räddningsledaren ges möjlighet att kunskapsmässigt kunna välja rätt verktyg vid insatser. Under 2015 kommer VSR att ha ett nytt höjdfordon med den senaste tekniken detta kommer att öka vår förmåga vid brand i byggnad. Under tidigt 2015 kommer även släckbilen på Vingåkersstationen att bytas ut. Den nya bilen är utrustad med ett nytt släcksystem, ett system som VSR ej tidigare haft i sin verktygslåda. VSR kommer också att byta ut FIP bilarna i Björkvik, Julita och Vingåker till dessa bilar har s.k. släckgranater köpts in. Släckgranat är i första hand framtaget som ett FIP verktyg för användning i slutna brinnande objekt. Granaten kyler och släcker brandhärden inom några minuter och beroende på brandens omfattning krävs oftast endast en mindre eftersläckning vilket reducerar skadorna och minskar saneringsbehovet. Med släckgranaten kan en räddningsinsats påbörjas flera minuter innan insatsstyrkan är på plats. Vidare ser funktionen över sitt material för rökdykarinsats. Rökdykning är ett riskabelt uppdrag som kräver utrustning som personalen har tillit för. Ny kommunikationsutrustning och material kommer att köpas in under 2015. VSRs förmågebeskrivningen kommer under 2015 att uppdateras. Förmågebeskrivningen är ett viktigt dokument för funktionens verksamhet. Förmågebeskrivningen styr bl.a. övningsverksamheten och den operativa förmågan. Funktionen ser fram emot det nya uppdraget från medlemskommunerna för ett fortsatt bra förebyggande arbete samt en stark operativ förmåga under perioden 2015-2019. 24
Uppföljning Direktionen vill årsvis följa utvecklingen av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning Det totala antalet larm under året var 614 mot 610 för 2013. Detta innebär en ökning med 4 larm. Antal larm inom ramen för räddningstjänst blev under året 96. Förgående år var det 98 larm. Direktionens vilja är således uppfyllt. Larmen fördelas per station enlig nedan. Station Antal larm jan-dec 2014 Antal larm jan-dec 2013 Katrineholm 461 497 Vingåker 93 75 Julita 33 16 Björkvik 12 10 Högsjö 15 12 Summa 614 610 Direktionens vilja är uppfylld eftersom antalet larm som klassas som räddningstjänst har minskat. Dock har antalet utryckningar ökat under perioden. Nedan redovisas utryckningsstatistik samt insatser som klassas som räddningstjänst de sista fyra åren. Fördelning av larm över dygnet Vid en analys kan man konstatera att vid de tider på dygnet då vi är mest aktiva sker det också flest olyckor. Dock sker de allvarligaste och de mest kostsamma olyckorna oftast under de sena eller mycket tidiga timmarna på dygnet. 25
Fördelning av larm över dygnet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 2012 2011 2010 Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmsutryckningarna har minskat, under året, 184 (193) utryckningar varav nio (två) orsakats av brand eller tillbud. De onödiga automatlarmen var 175 stycken (191). Brand ej i byggnad har under 2014 minskat med 15 st. Brand i byggnad har ökat med 14 st. Trafikolyckor har ökat från 80 till 101. För IVPA/sjukvård/hjälp till ambulans har organisationen larmats till vid 68 (71) tillfällen. Antalet övriga larm har också minskat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt vissa andra serviceuppdra Larm per olyckstyp 2014 2013 2012 2011 2010 300 250 200 150 100 50 0 26
Övning Övningsverksamhetens mål under 2014 har varit att planera övningsverksamheten utifrån förmågebeskrivningen samt förmåga per station. Detta kommer fortsätta även under 2015. Den stora utmaningen blir att följa upp förmågebeskrivningen på individnivå. Övnings tillfällen 2014 Övningstimmar 2014 Övningstimmar 2013 Övningstillfällen 2013 Heltidsstyrkan 173 233 1802 2473 RIB 108 78 1589 1164 Summa 281 311 3391 3637 Mångfald VSR har deltagit i projektet Metoder Mot Motstånd. Detta är ett projekt om hur man kommer tillrätta med det motstånd som finns mot mångfald inom svensk räddningstjänst. Projektet har genomförts som workshop-serie. Vid tre tillfällen arbetade fyra räddningstjänster tillsammans för att utveckla förståelse kring detta. Två personer har läst strategiskt jämställdhetsarbete på Karlstadsuniversitet. Kursen genomfördes 2013-2014 och motsvarar 15 högskolepoäng. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, samt med Nerikes Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Östra Götalands räddningstjänst. Nedan redovisas den hjälp som utväxlats under året. Erhållit hjälp 2014 Bistått med hjälp 2014 Erhållit hjälp 2013 Bistått med hjälp 2013 Flen 0 3 0 2 Sörmlandskusten 0 2 0 1 Eskilstuna 0 2 0 0 Finspång 0 1 0 2 Rtj Östra Götaland 0 0 1 4 Nerike Brandkår 0 1 0 1 IVPA-larm VSR har från 1 januari 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA-larm (i väntan på ambulans) eller som det egentli- gen heter sjukvårdslarm. VSR utför dessa larm utan att fakturera Landstinget för kostnaderna. 27
Stab och Ledning VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som vid insats är behov av stabsresurs. För VRS:s del är det i första hand RCB som biträder med hjälp då annan räddningstjänst kallar på behov. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade har direktionen beslutat att VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation, det kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet i och utanför organisationen. 28
Fordon I organisationen fanns vid årsskiftet nedanstående fordon: Station Katrineholm Fordon i VSR Julita Björkvik Vingåker Högsjö Utöver dessa fordon finns även en lastmaskin som är placerad på övningsfältet Under en fyraårsperiod (14-18) står verksamheten inför stora investeringskostnader för fordon. En stegbil är levererad till stationen i Katrineholm under 2014. Under 2015 levereras nya FIP bilar till stationerna Vingåker, Julita och Björkvik. Vingåkers första bil kommer att bytas ut under 2015. Under 2014 utgick Vingåkers tankbil från organisationens fordonspark. Det finns även behov av att byta en släckbil under 2016. Därefter står tankbilen i på tur med sina 17 år. Björkviks Frivilliga Brandkår (BFB) Föreningen har avtal med VSR och är ansluten till föreningen Sveriges Frivilliga Brandkårer. Personal har deltagit i 25 övningar samt kallats till larm vid 18 tillfällen. BFB har under året deltagit i släckningsarbete vid skogsbrand, Salabranden. Övriga aktiviteter har varit deltagande och presentation av Första insatsperson (FIP) på Glindrandagen. Kåren har på uppdrag av Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) gjort 129 hembesök Brandsäkert hem, olycksrisker i hemmet. Utbildningar har genomförts för organisationer gällande HLR och det trygga hemmet. BFB deltog vid Glindrandagen och öppet hus på brandstation. år. BFB har under året haft ett mycket gott samarbete med Västra Sörmlands Räddningstjänst. 29
Ungdomsbrandkår i VSR Antal medlemmar vid årets slut var 160 varav 30 som är aktiva, övriga är familjemedlemmar eller stödjande medlemmar. Björkvik Det har inte genomförts några regelbundna träffar och övningar då det varit för få medlemmar i rätt åldersgrupp under 2014. Men det har genomförts övningar tillsammans med Katrineholmsgruppen. Ungdomsbrandkåren har också medverkat vid VSR/Frivilligkårens informationsdagar. Katrineholm Verksamhetsåret 2014 startade i januari på brandstationen i Katrineholm där ledarna pratade om kommande övningar och verksamhet för 2014 Övningarna under vårterminen har bestått av utbildning i handbrandsläckare, is livräddning, rökdykning, sjukvård, samt slangläggning och släckning med brandslang, vattenlivräddning i badhuset. Under hösten har kåren tillsammans med ungdomsbrandkåren i Norrköping arrangerat och deltagit i ett internationellt läger i Norrköping. På lägret deltog förutom ungdomar från Katrineholms Ungdomsbrandkår deltagare från ungdomsbrandkåren i Tuzla Bossnien (YFA) samt ungdomsbrandmän från ungdomsbrandkåren i Makedonien (Sfera). Övningar hölls vid Räddningstjänsten Östra Götalands övningsfält. Höstterminen startade med ett planeringsmöte för alla medlemmar och ledare där det diskuterades inför höstens övningar. Vi startade i augusti och avslutade i december, ungdomarna deltog också vid Tomtenatta tillsammans med heltidsbrandkåren och delade ut glögg och pepparkakor, man har också medverkat vid räddningstjänstens lördagsövningar som markörer vilket var mycket uppskattat från både brandmännen och ungdomarna. Internationell verksamhet Det internationella samarbetet med ungdomsbrandkårerna i Tuzla, Bosnien och Bitola, Makedonien har fortgått under 2014. I april var Ida och Terese på planeringskonferens inför sommarens utbildningsläger i Makedonien. Mötet hölls i Bitola Makedonien. I juli deltog ungdomsbrandkåren med 5 representanter vid ledarskapsutbildningslägret i Ohrid Makedonien, det var 4 gången som vi var representerade där. Bidrag från Gustav V:s 90 års fond har varit till stor hjälp för att kunna genomföra läger både i Sverige och i Makedonien. 30