Om läkarutbildningens kvalitet. Grundutbildningsenkät 2013

Om läkarutbildningens kvalitet Grundutbildningsenkät 2013 RAPPORT Mars 2014

Sveriges läkarförbund 2014 Eva Engström, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation Anna-Clara Olsson, utredare Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se www.lakarforbundet.se 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Bakgrund... 5 3 Resultat... 7 Att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd... 7 Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd... 8 Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete... 9 Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga... 10 Att hantera emotionellt svåra patientsituationer... 11 Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet... 12 Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet... 13 Att söka och kritiskt värdera information... 14 Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet... 15 Att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården... 16 Att bedriva forskning... 17 Att arbeta som läkare... 18 Kvaliteten på den kliniska handledningen... 19 Kvaliteten på kunskapskontrollerna... 20 Hur långt ifrån en perfekt utbildning... 21 4 Avslutande kommentarer... 22 5 Referenser... 23 Bilaga 1 Ledamöter i UFO... 23 Bilaga 2 Enkäten... 24 3

1 Inledning Sveriges läkarförbund har under hösten och vinter 2013 genomfört en enkätundersökning om läkarutbildningens kvalitet. Målgruppen för undersökningen är de som tagit läkarexamen vid svenska universitet mellan den första januari och den sista augusti 2013. Dessa nyutbildade läkare tillhör de första kullarna som tar läkarexamen enligt 2007 års examensordning, där ett självständigt vetenskapligt arbete på 30 högskolepoäng ingår i utbildningen. Vi har frågat de nyutexaminerade läkarna om hur goda förutsättningar utbildningen har givit dem inom ett antal olika områden som är centrala för utbildningen, och om hur goda förutsättningar läkarutbildningen sammantaget har givit dem för att arbeta som läkare. Frågorna bygger i stor utsträckning på de examensmål som gäller för läkarutbildningen. Vi har också frågat om kvaliteten på den kliniska handledningen och på kunskapskontrollerna under utbildningen. Formerna för utvärdering av högre utbildning förändras kontinuerligt. Under 2000-talets första decennium fokuserade kvalitetssystemet för högre utbildning i stor utsträckning på lärosätenas interna kvalitetsarbete. Att samla in och använda sig av studenternas synpunkter på utbildningen i form av kursvärderingar och programutvärdering ansågs då centralt i kvalitetsarbetet, och alumnenkäter till tidigare studenter genomfördes på flera håll. Fokus har sedan skiftat till andra former av utvärdering. Det nationella utvärderingssystemet för högre utbildning för perioden 2011-2014 avsågs först innehålla alumnenkäter som skulle fånga upp de tidigare studenternas syn på utbildningens kvalitet. Av olika anledningar utgick dock alumnenkäterna ur de nationella utvärderingarna, som kom att fokusera på att granska studenternas examensarbeten och lärosätenas självvärderingar. Läkarförbundet anser att de tidigare studenternas åsikter utgör en viktig källa till information om utbildningens kvalitet, och ser denna undersökning som ett komplement till den nationella utvärdering av läkarutbildningens kvalitet som Universitetskanslersämbetet genomfört under 2013 och presenterat i månadsskiftet januari/februari 2014. För Läkarförbundet och dess Utbildnings- och forskningsdelegation utgör de nyutbildade läkarnas åsikter om utbildningens kvalitet ett viktigt underlag i det utbildningspolitiska arbetet. Vi hoppas också att resultaten ska vara användbar för fakulteterna i deras arbete med utveckla läkarutbildningen och förbättra dess kvalitet. 4

2 Bakgrund Vid formuleringen av frågorna i denna enkät har tidigare enkäter inom området utgjort en viktig grund, särskilt Läkarförbundets äldre Arbetsmarknads- och grundutbildningsenkät, den alumnenkät till tidigare läkarstudenter som de medicinska fakulteterna genomförde gemensamt hösten 2008 och den alumnbarometer som Medicinska fakulteten vid Lunds universitet genomförde 2011. Ledamöterna i förbundets Utbildnings- och forskningsdelegation (se bilaga 2) och Anna Kiessling (Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus) har kommit med värdefulla synpunkter på frågornas utformning. Frågorna har testats genom kognitiva intervjuer med fyra personer ur målgruppen. Uppgifter om utfärdade läkarexamina under perioden första januari till sista augusti 2013 har inhämtats från berörda universitet. Adressuppgifter har hämtats från universiteten och från läkarförbundets medlemsregister. En länk till en webb-enkät har skickats ut via e-post. De som inte har besvarat webbenkäten efter två påminnelser per e-post och de där e-postadress har saknats har fått en pappersenkät skickad till folkbokföringsadressen. Enkäten i den form som den har skickats ut på papper finns bifogad sist i rapporten. Svarsfrekvensen uppgår till 61,5 procent. Varje lärosätes svarsfrekvens redovisas i tabell 1. Följande vedertagna förkortningar används genomgående: Göteborgs universitet (), Karolinska Institutet (), Linköpings universitet (), Lunds universitet (), Umeå universitet () och Uppsala universitet (). Örebro universitet ingår ej i studien då de ännu inte utfärdat några läkarexamina. Tabell 1, Svarsfrekvens Populationen 161 137 104 122 99 156 779 Respondenter 91 74 68 80 68 94 479* Svarsfrekvens 56,5% 54,0% 65,4% 65,6% 68,7% 60,3% 61,5% *Fyra respondenter som har bytt lärosäte efter mer än 6 terminer är medräknade i totalresultatet men ingår inte i något enskilt lärosätes resultat. Enkäten innehåller en fråga om byte av lärosäte, och 53 av de 479 respondenterna har angivit att de har påbörjat sin läkarutbildning vid ett annat lärosäte än där de tog examen. Av dessa har 23 påbörjat utbildningen utomlands, samtliga i antingen Danmark eller Polen, och 29 personer har påbörjat utbildningen vid ett annat svenskt lärosäte. En person har inte angivit var utbildningen påbörjades. Fyra personer har angivit att de har läst mer än sex terminer vid det lärosäte där utbildningen påbörjades. Dessa har inte räknats med i resultaten för det lärosäte där de tog examen, men finns med i resultaten för samtliga lärosäten. De 48 personer som har läst upp till sex terminer vid det 5

första lärosätet har räknats med i resultaten för det lärosäte där de har läst återstående utbildning och tagit examen. 20 av dessa har bytt utbildning efter mindre än fyra terminer vid det första lärosätet och 28 personer efter fyra till sex terminer. Uppgift om vilken examensordning studenten har tagit examen enligt har hämtats från lärosätena. Av de 479 respondenterna har 39 har tagit examen enligt den äldre examensordningen (12 vid, 14 vid, 8 vid, 4 vid och 1 vid ). Någon jämförelse mellan dessa och de 440 respondenter som har tagit examen enligt 2007 års examensordning har inte gjorts. Lärosätena har hanterat övergången mellan utbildningsplanerna på olika sätt och det går inte att göra några rättvisande jämförelser mellan nuvarande och tidigare utbildningsupplägg utifrån det tillgängliga materialet. Även kön har lagts in som en bakgrundsvariabel utifrån de uppgifter som lärosätena har lämnat, och resultaten har kontrollerats för skillnader mellan de kvinnliga och de manliga respondenternas svar. Könsfördelningen i urvalgruppen är sammantaget jämn, med 52 procent kvinnor och 48 procent män. Svarsfrekvensen hos kvinnorna är något högre än hos männen, 63 respektive 58 procent vilket gör att 54 procent av respondenterna är kvinnor. Skillnaden i svarsfrekvens mellan kvinnor och män är störst vid (60 vs 52 procent) och (59 vs 46 procent). Sammantaget kan sägas att det inte finns några tydliga mönster som går igen vid alla lärosäten när resultaten delas upp utifrån respondenternas kön, undantaget frågan om kvaliteten på kunskapskontrollerna (fråga 10) där de kvinnliga respondenterna har varit mer positiva i sina svar än de manliga. Det lärosäte som uppvisar störst skillnader mellan de kvinnliga och de manliga respondenternas svar är Linköpings universitet, där männen genomgående är något mer positiva än kvinnorna och där skillnaden mellan kvinnornas och männens medelvärde är lika med eller större än 0,4 på skalan 1-6 på flera frågor (fråga 5.2, 5.3, 6.4, 7.1, 7.2, 8 och 13). Resultaten redovisas i det följande uppdelade per lärosäte, dels med ett diagram över hur svaren är fördelade över de olika svarsalternativen, dels med en tabell över medelvärden för varje fråga. Då antalet respondenter skiljer sig åt mellan lärosätena som redovisat i tabell 1 redovisas fördelningen av svar i procent och inte i antal svar i respektive kategori. Detta för att underlätta jämförelser mellan lärosätena. Frågan om kvaliteten på den kliniska handledningen (fråga 9) har andra svarsalternativ än övriga frågor och redovisas genom ett diagram över medelvärden för respektive svarskategori och en tabell över medianvärden. 6

3 Resultat Att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd Fråga 5.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd? Diagram 1, Fördelning av svar fråga 5.1 6,6% 37,4% 40,7% 13,2% 9,5% 35,1% 41,9% 12,2% 7,4% 30,9% 47,1% 11,8% 7,5% 26,3% 55,0% 11,3% 10,3% 30,9% 45,6% 13,2% 6,4% 22,3% 57,4% 11,7% 7,9% 30,3% 48,2% 12,1% Tabell 2: Medelvärde av fråga 5.1 4,56 4,53 4,57 4,70 4,62 4,70 4,61 Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa och den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att Primärt handlägga vanliga sjukdomar. Resultaten för denna fråga är mycket positiva och skillnaderna mellan lärosätena små. Sammantaget har 90 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan och för samtliga lärosäten har mer än 50 procent av respondenterna angivit något av de två mest positiva alternativen. 7

Att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd Fråga 5.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd? Diagram 2, Fördelning av svar fråga 5.2 5,5% 18,7% 34,1% 35,2% 6,6% 4,1% 9,5% 40,5% 33,8% 12,2% 4,4% 16,2% 35,3% 35,3% 7,4% 7,5% 17,5% 36,3% 31,3% 7,5% 10,3% 25,0% 32,4% 26,5% 5,9% 6,4% 29,8% 48,9% 13,8% 5,4% 15,2% 34,7% 35,5% 9,0% Tabell 3: Medelvärde av fråga 5.2 4,19 4,41 4,21 4,14 3,93 4,68 4,27 Frågeformuleringen ligger nära ett examensmål som föreslås i Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande: visa förmåga att självständigt diagnosticera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd (SOU:2013:15, s.41). Idag finns dock inte något tydligt mål på detta område i examensordningen Sammantaget har 79 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. sticker ut positivt med 92 procent positiva svar och 63 procent i något av de två mest positiva svarsalternativen. ligger lägre än övriga med 65 procent positiva svar. 8

Att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Fråga 5.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete? Diagram 3, Fördelning av svar fråga 5.3 9,9% 27,5% 35,2% 18,7% 7,7% 13,5% 16,2% 36,5% 21,6% 8,1% 17,6% 27,9% 41,2% 11,8% 7,5% 26,3% 41,3% 23,8% 13,2% 20,6% 35,3% 25,0% 4,4% 17,0% 30,9% 28,7% 17,0% 5,3% 11,1% 23,6% 34,0% 23,8% 6,1% Tabell 4: Medelvärde av fråga 5.3 3,84 3,82 4,44 3,79 3,82 3,6 3,86 Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter. I alumnbarometern från Lund förekommer den liknande men mindre precisa frågan Medverka i förebyggande arbete i vården. Sammantaget har 64 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. sticker ut positivt med 81 procent positiva svar och 53 procent i något av de två mest positiva svarsalternativen. ligger något lägre än övriga med 51 procent positiva svar. 9

Att kommunicera och förmedla relevant information till patienter och anhöriga Fråga 6.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att kommunicera med och förmedla relevant information till patienter och anhöriga? Diagram 4, Fördelning av svar fråga 6.1 7,8% 25,6% 47,8% 18,9% 4,1% 10,8% 23,0% 37,8% 23,0% 2,9% 16,2% 27,9% 52,9% 11,3% 17,5% 50,0% 18,8% 10,3% 16,2% 36,8% 35,3% 4,3% 10,6% 25,5% 31,9% 27,7% 9,0% 21,1% 38,9% 28,7% Tabell 5: Medelvärde av fråga 6.1 4,78 4,61 5,31 4,71 4,94 4,68 4,82 Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens frågor om att kommunicera med samt förmedla relevant information till patienter och att kommunicera med samt förmedla relevant information till anhöriga och frågan om att förklara för patienter och anhöriga i alumnbarometern från Lund. Sammantaget har 89 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. sticker ut positivt med 97 procent positiva svar och 81 procent i något av de två mest positiva svarsalternativen. 10

Att hantera emotionellt svåra patientsituationer Fråga 6.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att hantera emotionellt svåra patientsituationer? Diagram 5, Fördelning av svar fråga 6.2 7,8% 26,7% 22,2% 34,4% 6,7% 17,6% 18,9% 27,0% 24,3% 9,5% 7,4% 26,5% 41,2% 22,1% 17,5% 18,8% 32,5% 26,3% 3,8% 4,4% 4,4% 22,1% 45,6% 20,6% 11,7% 21,3% 31,9% 24,5% 10,6% 10,5% 16,9% 27,0% 32,2% 11,7% Tabell 6: Medelvärde av fråga 6.2 3,99 3,81 4,72 3,76 4,65 4,01 4,13 Frågeformuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att handskas med emotionellt svåra patientsituationer (t ex att ge svåra besked). Sammantaget har 71 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. och sticker ut positivt med 90 procent positiva svar och 63 procent i något av de två mest positiva svarsalternativen för och 88 procent positiva svar och 66 procent i någon av de två mest positiva svarskategorierna för. 11

Att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet Fråga 6.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet? Diagram 6, Fördelning av svar fråga 6.3 4,4% 13,3% 21,1% 26,7% 24,4% 10,0% 4,1% 10,8% 17,6% 25,7% 31,1% 10,8% 5,9% 22,1% 36,8% 33,8% 12,5% 17,5% 26,3% 37,5% 6,3% 4,4% 8,8% 29,4% 22,1% 27,9% 7,4% 11,7% 25,5% 27,7% 22,3% 9,6% 10,0% 19,7% 25,3% 29,7% 12,3% Tabell 7: Medelvärde av fråga 6.3 3,83 4,01 4,94 4,08 3,82 3,83 4,06 Frågeformuleringen ligger nära examensordningens mål visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. Sammantaget har 67 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. sticker ut positivt med 93 procent positiva svar och 71 procent i något av de två mest positiva svarsalternativen. Tre lärosäten (, och ) underkändes i Universitetskanslersämbetets utvärdering av läkarutbildningen på just detta examensmål. Dessa lärosäten ligger också lägre än övriga i vår undersökning, med 61 procent positiva svar för, 57 procent positiva svar för och 60 procent positiva svar för. och ligger något bättre med 68 respektive 70 procent positiva svar. 12

Att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet Fråga 6.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet? Diagram 7, Fördelning av svar fråga 6.4 13,3% 21,1% 37,8% 20,0% 4,4% 5,4% 18,9% 27,0% 24,3% 13,5% 10,8% 7,4% 19,1% 36,8% 26,5% 8,8% 15,2% 21,5% 39,2% 20,3% 17,6% 17,6% 36,8% 16,2% 8,8% 12,8% 25,5% 31,9% 24,5% 5,3% 14,3% 22,0% 34,2% 20,3% 6,5% Tabell 8: Medelvärde av fråga 6.4 3,71 3,54 4,06 3,63 3,72 3,84 3,75 Det finns inget mål kring ledarskap i examensmålen för läkarexamen, vilket i sig är anmärkningsvärt. Den fakultetsövergripande alumnenkäten har en fråga om att arbeta i och leda ett sjukvårdsteam, medan vi har valt att ha separata frågor om samarbete med andra yrkesgrupper respektive ledarskap. Sammantaget har 61 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. ligger något bättre än övriga med 72 procent positiva svar och ligger lägre än övriga med 49 procent positiva svar. 13

Att söka och kritiskt värdera information Fråga 7.1: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att söka och kritiskt värdera information? Diagram 8, Fördelning av svar fråga 7.1 6,7% 22,2% 47,8% 23,3% 8,1% 17,6% 41,9% 29,7% 6,0% 10,4% 29,9% 52,2% 6,3% 19,0% 43,0% 29,1% 10,4% 23,9% 35,8% 28,4% 10,6% 14,9% 20,2% 35,1% 18,1% 8,8% 19,2% 38,9% 29,5% Tabell 9: Medelvärde av fråga 7.1 4,88 4,86 5,25 4,89 4,79 4,32 4,81 Frågeformuleringen har kopplingar till det generella målet för högre utbildning förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och ligger mycket nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att söka och kritiskt värdera information, som dock är ställd på ett något annorlunda sätt. Även alumnbarometern från Lund har en närliggande fråga om att kritiskt värdera information. Resultaten för denna fråga är mycket positiva och skillnaderna mellan lärosätena små. Sammantaget har 88 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan och 68 procent har angivit något av de två mest positiva svarsalternativen. ligger något lägre än övriga men har ändå 73 procent positiva svar. 14

Att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Fråga 7.2: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet? Diagram 9, Fördelning av svar fråga 7.2 3,3% 17,8% 36,7% 30,0% 12,2% 8,1% 14,9% 27,0% 35,1% 13,5% 10,4% 28,4% 34,3% 25,4% 3,8% 11,4% 36,7% 35,4% 11,4% 4,5% 11,9% 41,8% 25,4% 16,4% 10,6% 24,5% 27,7% 27,7% 7,4% 5,5% 16,0% 32,8% 30,9% 13,9% Tabell 10: Medelvärde av fråga 7.2 4,30 4,27 4,72 4,35 4,37 3,90 4,25 Frågeformuleringen anknyter till examensordningens generella mål visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen och till läkarutbildningens mål visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Formuleringen ligger nära den fakultetsövergripande alumnenkätens fråga om att fortlöpande hålla dig à jour med kunskapsutvecklingen och är så gott som identisk med en fråga i Lunds alumnbarometer. Sammantaget har 78 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. ligger något högre än övriga med 88 procent positiva svar och ligger lägre än övriga med 63 procent positiva svar. 15

Att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården Fråga 7.3: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete inom sjukvården? Diagram 10, Fördelning av svar fråga 7.3 7,8% 22,2% 28,9% 23,3% 15,6% 9,5% 28,4% 27,0% 20,3% 9,5% 5,4% 3,0% 23,9% 28,4% 31,3% 11,9% 17,7% 40,5% 26,6% 12,7% 11,9% 16,4% 40,3% 20,9% 9,0% 9,6% 25,5% 34,0% 19,1% 9,6% 7,6% 19,4% 32,6% 22,7% 14,1% 3,6% Tabell 11: Medelvärde av fråga 7.3 3,23 3,08 4,21 3,29 3,03 3,00 3,27 Frågeformuleringen anknyter till examensordningens mål visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Det är värt att kommentera att examensordningens målformulering är mycket högt ställd. Läkarutbildningsutredningen har föreslagit en justerad målformulering med en lägre nivå. Alumnbarometer från Lund har en liknande fråga rörande Medverka i utvecklingsarbete i vården. Detta det mest anmärkningsvärda resultatet i hela undersökningen. Med undantag för får alla lärosäten låga betyg. har 41 procent positiva svar, 35 procent, 39 procent, 31 procent och 31 procent positiva svar. står i skarp kontrast till de övriga med 72 procent positiva svar och 43 procent som har angivit något av de två mest positiva svarsalternativen. 16

Att bedriva forskning Fråga 7.4: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att bedriva forskning? Diagram 11, Fördelning av svar fråga 7.4 7,8% 20,0% 25,6% 26,7% 17,8% 4,1% 14,9% 31,1% 25,7% 21,6% 11,9% 23,9% 26,9% 28,4% 7,5% 3,8% 16,3% 32,5% 31,3% 16,3% 14,9% 14,9% 26,9% 28,4% 14,9% 12,8% 13,8% 19,1% 31,9% 18,1% 4,3% 9,2% 18,3% 29,2% 26,3% 13,4% Tabell 12: Medelvärde av fråga 7.4 4,20 4,38 3,91 4,40 4,13 3,41 4,06 Frågan är medvetet formulerad på ett övergripande sätt och kopplar inte direkt till ett enskilt examensmål eller en enskild fråga i någon tidigare undersökning. Testning av frågan visade att de nyutexaminerade läkarna tolkade frågan som hur väl förberedda de kände sig för att påbörja forskarutbildning eller på annat sätt delta i forskning. Sammantaget har 69 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. och ligger något bättre än övriga med 80 respektive 78 procent positiva svar medan ligger lägre än övriga med 54 procent positiva svar. 17

Att arbeta som läkare Fråga 8: I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att arbeta som läkare? Diagram 12, Fördelning av svar fråga 8 3,3% 35,6% 41,1% 17,8% 2,7% 37,8% 41,9% 16,2% 9,0% 26,9% 40,3% 22,4% 7,7% 32,1% 48,7% 11,5% 3,0% 39,4% 43,9% 13,6% 4,3% 28,7% 51,1% 14,9% 5,1% 33,2% 44,8% 15,9% Tabell 13: Medelvärde av fråga 8 4,69 4,69 4,73 4,64 4,68 4,74 4,69 Detta är den mest övergripande frågan, som avser att utgöra ett samlat mått på hur väl utbildningen har förberett studenterna för yrkeslivet som läkare. Frågan kopplar till examensordningens inledande mål För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fodras för att få behörighet som läkare. Alumnbarometern från Lund har en liknande fråga om att Yrkesmässigt fungera som läkare medan den fakultetsövergripande alumnenkäten frågade I vilken grad du kände dig förberedd inför läkaryrket efter grundutbildningen. Resultaten för denna fråga är mycket positiva och skillnaderna mellan lärosätena små. Sammantaget har 94 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan och andelen som har angivit något av de två mest positiva alternativen ligger som lägst på 58 och som högst på 66 procent. 18

Kvaliteten på den kliniska handledningen Fråga 9: Hur bedömer du kvaliteten på den kliniska handledningen under läkarutbildningen? Medelvärde angivna procenttal i respektive kategori fråga 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 21 37 43 24 40 37 23 39 40 26 43 31 25 44 32 23 43 34 24 41 36 otillräcklig kvalitet Tillräcklig kvalitet Hög Kvalitet Ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Tabell 14: Medianvärden av fråga 9 Otillräcklig 20 20 20 25 25 20 20 Tillräcklig 35 40 35 50 50 50 40 Hög 40 30 30 25 25 30 30 Testning av enkätfrågorna visade att de nyutbildade läkarna ansåg det vara svårt eller omöjligt att ge ett samlat omdöme om kvaliteten på den kliniska handledningen. En återkommande kommentar var att kvaliteten på handledningen skilde sig stort mellan olika placeringar. Frågan omformulerades därför efter testningen så att respondenterna fick ange hur stor andel av den kliniska handledningen som de ansåg hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Svaren angavs i procent i fritext. Som framgår ovan har de tidigare studenterna för samtliga lärosäten angivit att mellan en femtedel och en fjärdedel av den kliniska handledningen ha hållit otillräcklig kvalitet. 19

Kvaliteten på kunskapskontrollerna Fråga 10: Hur bedömer du sammantaget kvaliteten på kunskapskontrollerna under läkarutbildningen? Diagram 14 Fördelning av svar fråga 10 9,0% 21,3% 41,6% 25,8% 2,2% 5,4% 10,8% 14,9% 28,4% 28,4% 12,2% 9,1% 9,1% 21,2% 27,3% 28,8% 4,5% 11,5% 15,4% 41,0% 28,2% 6,1% 25,8% 34,8% 28,8% 4,5% 6,4% 12,8% 18,1% 37,2% 20,2% 5,3% 10,2% 19,1% 35,9% 26,1% 4,9% 1= Mycket låg kvalitet och 6= Mycket hög kvalitet Tabell 15: Medelvärde av fråga 10 Kvinnor 3,93 4,25 3,81 4,17 4,12 3,81 4,02 Män 3,86 3,54 3,67 3,49 3,88 3,44 3,65 3,91 4,00 3,71 3,85 4,00 3,68 3,85 Fråga 9, 10 och 11 kopplar inte på samma sätt som övriga frågor till hur väl utbildningen förberett de enskilda individerna för framtida arbete som läkare. Istället frågar vi efter kvalitet i genomförandet av utbildningen. Eftersom respondenterna här bedömer lärosätenas arbete utan direkt koppling till sin egen kompetens kan man förvänta sig att svaren blir något mer negativa än för övriga frågor. Sammantaget har 67 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. och ligger något bättre än övriga med 80 respektive 78 procent positiva svar medan ligger något lägre än övriga med 54 procent positiva svar. Vid, och har de kvinnliga respondenterna varit påtagligt mer positiva i sina svar än de manliga. 20

Hur långt ifrån en perfekt utbildning Fråga 11: Föreställ dig den perfekta läkarutbildningen i alla avseenden. Ange hur långt ifrån eller hur nära denna perfekta utbildning du tycker att din läkarutbildning låg. Fördelning av svar fråga 11 6,7% 21,3% 56,2% 15,7% 12,2% 18,9% 50,0% 13,5% 2,7% 4,5% 24,2% 47,0% 22,7% 9,0% 25,6% 52,6% 12,8% 7,7% 23,1% 58,5% 10,8% 7,5% 20,4% 53,8% 16,1% 8,1% 22,2% 53,1% 15,1% 1= Mycket långt ifrån och 6= Kan inte komma närmare Tabell 16: Medelvärde av fråga 11 3,81 3,68 3,85 3,69 3,72 3,74 3,74 Frågan är hämtad från den fakultetsövergripande alumnenkäten, som dock innehöll en insprängd exemplifiering (- kompetensmål, innehåll, arbetsformer, krav på egen arbetsinsats, examinationer mm.) och hade en nio-gradig skala för svarsalternativen. Skillnaderna mellan lärosätena är mycket små, och över hälften av respondenterna har valt samma svarsalternativ (alternativ 4). Sammantaget har 69 procent av respondenterna valt något av de tre positiva svarsalternativen på den sex-gradiga skalan. 21

4 Avslutande kommentarer I den här rapporten presenteras resultaten från Läkarförbundets enkät om grundutbildningens kvalitet 2013 utan någon utförlig analys eller diskussion. Syftet är att göra resultaten tillgängliga för alla som är engagerade i läkarutbildningen. Några korta kommentarer om resultaten är ändå på sin plats. För det första är det glädjande att över 90 procent av de som har svarat på enkäten säger att läkarutbildningen har givit dem goda förutsättningar för att arbeta som läkare. Även frågan om att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd har mycket positiva svar oavsett var i landet respondenterna har läst. De mer blandade resultaten när det gäller att diagnosticera och inleda behandling av akuta tillstånd stämmer dock till eftertanke, och det kan finnas anledning för berörda lärosäten att se över detta område. Frågan om samverkan med andra yrkesgrupper i vårdarbetet har fått en särskilt aktualitet i och med att det är på detta område som Universitetskanslersämbetet har bedömt att läkarutbildningarna vid Göteborgs universitet, Umeå Universitet och Uppsala Universitet brister. Dessa lärosäten är också de som har lägst resultat på denna fråga i vår undersökning, även om avståndet resultaten för Karolinska Institutet och Lunds universitet inte är enormt. När det gäller frågan om förbättringsarbete ligger resultaten för samtliga lärosäten utom Linköpings universitet anmärkningsvärt lågt. Examensordningens målformuleringar om förbättringsarbete är visserligen väldigt högt ställda, men här frågas mer anspråkslöst om i vilken grad läkarutbildningen har givit goda förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete i sjukvården. Mer än en fjärdedel av de tillfrågade har valt svarsalternativ 1 eller 2 på den sexgradiga skalan och på flera lärosäten har två tredjedelar av de tillfrågade valt något av svarsalternativen 1-3. Även frågan om kvaliteten på den kliniska handledningen stämmer till eftertanke. För samtliga lärosäten gäller att de tidigare studenterna har angivit att mellan en femtedel och en fjärdedel av den kliniska handledningen ha hållit otillräcklig kvalitet. Läkarförbundet avser att upprepa undersökningen på regelbunden basis, för att kunna följa utvecklingen mellan åren. 22

5 Referenser Högskoleförordningen (SFS 1993:100), Bilaga 2 Examensordningen För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) De medicinska fakulteternas gemensamma alumnenkät till tidigare läkarstudenter, 2008 Alumnbarometern 2011. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. AT-läkares syn på sin grundutbildning. Enkätundersökning från Programrådet för läkarprogrammet i Umeå. Umeå universitet, 2012 Bilaga 1 Ledamöter i UFO Eva Engström, ordförande Magnus Andersson, Specialitetsföreningarna Britt Bergström, Distriktsläkarföreningen Emma Furberg, Medicine studerandes förbund Åke Reimer, Svensk privatläkarförening Emma Spak, Sveriges yngre läkares förening David Svaninger, Sveriges yngre läkares förening Evita Zoucas, Sjukhusläkarna Thomas Brännström, adjungerad från centralstyrelsen 23

Läkarutbildningens kvalitet Enkät till dig som tagit läkarexamen 2013 Du kan också besvara enkäten på http://länk Användar-ID: Lösenord: 1. Vid vilket universitet har du tagit din läkarexamen? Göteborgs universitet Karolinska Institutet Linköpings universitet Lunds universitet Umeå universitet Uppsala universitet 2. Har du bytt studieort under din läkarutbildning? Ja Nej Om du svarat nej: gå vidare till fråga 4. 3. Om du har bytt studieort: Var påbörjade du läkarutbildningen? Göteborgs universitet Karolinska Institutet Linköpings universitet Lunds universitet Umeå universitet Uppsala universitet Utomlands, ange land: Lärosäte: Hur många terminer läste du vid det universitet där du påbörjade din läkarutbildning? 4. Har du arbetat kliniskt som underläkare? Nej, inte alls Ja, mindre än en månad Ja, mer än en månad

5. I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att: diagnostisera och behandla vanligt förekommande sjukdomstillstånd? diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd? initiera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete? 6. I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att: kommunicera med och förmedla relevant information till patienter och anhöriga? hantera emotionellt svåra patientsituationer? samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdarbetet? utöva ett bra ledarskap i vårdarbetet? 7. I vilken grad tycker du att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att: söka och kritiskt värdera information? fortlöpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet? bedriva förbättringsarbete inom sjukvården? bedriva forskning? 8. I vilken grad tycker du sammantaget att läkarutbildningen har gett dig goda förutsättningar för att arbeta som läkare?

9. Hur bedömer du kvaliteten på den kliniska handledningen under läkarutbildningen? Ange i procent hur stor andel av handledningen som hållit hög kvalitet, tillräcklig kvalitet respektive otillräcklig kvalitet. Hög kvalitet Tillräcklig kvalitet Otillräcklig kvalitet Total % % % 100% Möjlighet till kommentarer 10. Hur bedömer du sammantaget kvaliteten på kunskapskontrollerna under läkarutbildningen? 1= Mycket låg kvalitet och 6= Mycket hög kvalitet Möjlighet till kommentarer 11. Föreställ dig den perfekta läkarutbildningen i alla avseenden. Ange hur långt ifrån eller hur nära denna perfekta utbildning du tycker att din läkarutbildning låg. 1= Mycket långt ifrån och 6= Kan inte komma närmare Möjlighet till kommentarer Tack för att du har tagit dig tid att besvara enkäten!