Arbetsgruppen Obehöriga lärare i grundskolan GR Utbildning 20060608 Rapport för Utbildningschefsgruppen 8 juni 2006 Arbetsgruppen Obehöriga lärare i grundskolan 1
Bakgrund I februari 2005 beslöt UC att uppdra åt arbetsgruppen för U3 inom GR att undersöka hur statistik över svenska kommuners andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (ofta kallade behöriga lärare ) sammanställs. Bakgrunden var att flera medlemskommuner uppfattar den av SCB insamlade statistiken som Skolverket årligen publicerar som missvisande. Man tycker sig ha en (ibland åtskilligt) högre andel behöriga lärare än vad Skolverket rapporterar. Skolverkets senaste uppgifter finns i Rapport 276, Barn, elever, personal och utbildningsresultat - Kommunal nivå. Del 1, 2006. På riksnivå är situationen denna: Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen läsåret 2005/06 har ökat... Läsåret 2005/06 är andelen 84,3 procent dvs. nästan en procentenhet högre än läsåret innan. Det innebär att den minskning som skett sedan 1993/94 har stannat upp och att andelen har börjat öka igen I kommunal grundskola är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 86 procent läsåret 2005/06. Läsåret 2004/05 var motsvarande andel något lägre, 85 procent. Att märka är dock att läsåret 1996/97 var motsvarande andel betydligt högre, 94 procent. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen varierar mellan kommunerna. I Arjeplog och Ljusnarsberg är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen lägst (70 respektive 72 %) medan nästan samtliga lärare i Osby respektive Skellefteå och Övertorneå (98 respektive 97 %) har pedagogisk högskoleexamen. I de fristående skolorna är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen genomsnittligt betydligt lägre än i de kommunala skolorna, 65 procent [oförändrad från 2004/5] jämfört med 86 procent. (s. 30) GR:s medlemskommuner Hur står sig GR läsåret 2005/06 i jämförelse med rikets 86 % lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola? I tabell 3 Resurser personal 2005/6 (s. 154-160) finns variabeln Andel lärare (heltidstj.) med pedag. högsk.-examen för den kommunala grundskolan i medlemskommunerna: Ale 80 % Alingsås 88 % Göteborg 86 % Härryda 88 % Kungsbacka 87 % Kungälv 80 % Lerum 82 % Lilla Edet 77 % Mölndal 90 % Partille 83 % Stenungsund 82 % Tjörn 87 % Öckerö 83 % Riket 86 % Andelen med pedagogisk högskoleexamen är något underskattad beroende på att de examinerade från lärarutbildningen ibland dröjer med att ta ut sina examensbevis eller inte tar ut dem alls. De kvalitetsbrister som finns gäller främst personal i fristående skolor. Det beror på att det i de fristående skolorna finns en stor andel lärare med utbildningar som inte rapporteras från de statliga högskolorna och universiteten. Bristerna gäller främst utländska lärarexamina och Waldorfutbildningar (s. 315) Fr.o.m. läsåret 2005/06 har formuleringen ändrats till Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, vilket innebär andel lärare med uttagen pedagogisk högskoleexamen. Tidigare år har detta mått haft formuleringen Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning. Beräkningen är densamma som tidigare år (s. 30) 2
Hur stor är skillnaden mellan Skolverkets och kommunernas siffror? Skolverkets statistik leder regelbundet till rubriker i media om den stora andelen obehöriga lärare i skolan. Dessa följs i regel av reaktioner från kommuner i hela landet som uppfattar uppgifterna som missvisande. Bland medlemskommunerna hävdar till exempel Lilla Edet (i Tvåstads Tidning/TTELA 20060515, Ökad lärartäthet ) att den riktiga andelen behöriga lärare är 90 %, inte de 77 % som Skolverket anger. Göteborgs Stadskanslis Kartläggning av lärare som saknar pedagogisk examen från december 2005 finner att av samtliga lärare, fritidspedagoger och förskollärare i kommunens grundskola saknar 5,5 % pedagogisk examen. Detta jämförs med de 16 % som kartläggningen anger som SCB:s/Skolverkets siffra. Enligt Melleruds kultur- och utbildningschef missar Skolverket 20 procentenheter och kommunen borde därför ha 93 % behöriga lärare istället för 73 %. Vilka efterforskningar har gjorts? För att förklara skillnader i denna storleksordning började arbetsgruppen för U3 under våren 2005 skapa en översikt av SCB:s uppgiftsinsamlingsrutiner. Frågan vi försökte besvara var om felkällor fanns som kunde förklara skillnaden mellan Skolverkets och kommunernas bild av verkligheten. En första sammanställning av möjliga felkällor redovisades för UC i juni 2005. Vid denna tidpunkt framstod bristerna i SCB:s och Skolverkets statistik som stora: Felkällorna var många och även på SCB var man osäker på hur stor effekt de var för sig kunde ha på en kommuns (procent)andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning. Vid denna tidpunkt var det svårt att dra användbara slutsatser. Efter beslut i UC i september 2005 bildades en arbetsgrupp som under våren 2006 träffades vid fyra tillfällen. I denna ingick: Ordförande Annika Sjöberg (Ale), Christer Engström (Lärarförbundet Ale), Staffan Johansson (Tjörn), Barbro Mannerås (Lärarnas Riksförbund Göteborg), Björn Seve (Göteborg), Udo Weis (Kungsbacka), Margrethe Kristensson (U3/GR) och Gustaf Löfgren (U3/GR). Barbro Dunér och Christina Mattson från Skolverket och Inge Göransson från SCB närvarade vid ett av arbetsgruppens möten i mars 2006 och diskuterade frågan. Gruppen har internt redovisat kartläggningar från Ale och Göteborg och en stickprovsundersökning från Kungsbacka och jämfört resultaten med Skolverkets siffror. Både SCB och Skolverket har dessutom under våren internt utvärderat den aktuella statistiken och arbetsgruppen har hållit kontinuerlig kontakt med dem för att ta del av resultaten. Arbetsgruppen har tagit fram ett flödesschema som visar hur SCB:s statistik över lärare med pedagogisk högskoleexamen sammanställs. Flödesschemat redovisas i slutet av rapporten på sidorna 7-9 och kan med fördel läsas före sidorna 4-6. 3
Varför skiljer sig SCB:s/Skolverkets statistik från kommunernas? såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet Viss undertäckning kan förekomma, framförallt i fråga om nytillkommen personal och personal inom entreprenadverksamhet De mätproblem som uppstår består huvudsakligen i att uppgiftslämnarna feltolkar instruktioner eller brister i engagemang. Registreringsfel förhindras till stor del genom validitetskontroller 2004/2005 saknades uppgifter för 2 av totalt ca 6 500 skolor., SCB:s Beskrivning av statistiken 2005 (s. 2). Den stora skillnaden mellan SCB:s och kommunernas statistik uppstår alltså inte, enligt SCB, när uppgifter samlas in från rektorsområden. Uppgifter saknas för ett mycket litet antal skolor och validitetskontroller minimerar effekten av felaktig uppgiftsinlämning. Att Osby kommun kommer upp i 98 % lärare med pedagogisk examen innebär förhoppningsvis att det är möjligt att följa SCB:s instruktioner korrekt. I ett ytterligare SCB-dokument med titeln Begreppen behörighet och pedagogisk högskoleutbildning skriver man (vår numrering av punkterna nedan): Vilka faktorer är det då som gör att andelen behöriga (enligt kommunerna) är högre än andelen med pedagogisk högskoleutbildning (enligt den officiella statistiken)? [1] Lokal behörighet (kommunen kan, med de förbehåll som finns i skollagen, tillsvidareanställa personer utan formell pedagogisk högskoleutbildning. Dessa kan då av kommunen betraktas som behöriga. Kommunen kan dock inte behörighetsförklara någon) [2] Försenad inrapportering från högskolorna till examineraderegistret (det kan gälla en mindre del av dem som examinerats i juni och fått lärartjänst under hösten) [3] Examensbevis tas inte ut av taktiska skäl (kan ge förtur till fortsatta högskolestudier) [4] Anställning fås trots att det saknas enstaka poäng för fullgjord utbildning (och utbildningen fullgörs sedan ibland inte) [5] Utländsk lärarutbildning (personer med utländsk lärarutbildning och genomgången validering fångas inte alltid upp i SCBs utbildningsregister) [6] Pedagogik i fristående kurs (person som läst pedagogik i fristående kurs och som har ämnesutbildning, t.ex. fil. kand., kan av kommunen betraktas som behörig ) Punkterna 1 och 6 rör individer som egentligen inte är kontroversiella: de saknar pedagogisk högskoleexamen, vilket är vad SCB:s statistik avser. Punkterna 2 och 5 avstämningen med examineraderegistret och utländska lärarexamina framstod tidigt som viktiga möjliga felkällor. Flödesschemat nedan visar att Högskole/Examineraderegistret är färdiguppdaterat med statistik för höstterminen i mars, men avstämning med Lärarregistret sker redan 1 februari. Vid redovisningen för UC 10 juni 2005 verkade det inte omöjligt att hundra- eller tusentals lärare som fullföljt sina studier under höstterminen och omedelbart fått anställning skulle klassas som obehöriga i statistiken. SCB och Skolverket har dock under våren 2006 undersökt vilken skillnad som uppstår om man inväntar Högskoleregistrets marssiffror. Inge Göransson på SCB uppskattar att det rör sig om så lite som en (1) procentenhets skillnad. Detta är alltså inte tillräckligt för att förklara till exempel skillnaden mellan SCB:s och Göteborgs statistik. 4
Det framgår också av den relativa storleken på flödena i schemat att antalet personer med utländsk lärarutbildning och genomgången validering är så litet att dessa inte kan stå för någon större del av skillnaden. Som ovan framgick ställer utländsk lärarutbildning oftare till problem för fristående skolor än för kommunala. Våren 2005 gav SCB beskedet att avstämning mellan utbildnings- och lärarregistret skedde vartannat år, men 2006 meddelar man att årlig avstämning genomförs. Punkt 5 är därmed en obetydlig felkälla. Kvar finns punkterna 3 och 4. Dessa framstår som centrala för att förklara kommunernas missnöje med Skolverkets statistik. En grupp saknar ett fåtal poäng i sin pedagogiska högskoleutbildning men har ändå anställts och uppfattas av arbetsgivaren som behöriga. Den andra gruppen har fullföljt utbildningen men inte tagit ut examen. Den senare gruppen är anledningen till att SCB nu väljer att redovisa andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen och inte pedagogisk högskoleutbildning. Att dessa lärare framställs eller uppfattas som obehöriga är förstås olyckligt, särskilt med tanke på hur liten uppmärksamhet som fästs vid yrkesverksamma inom andra områden som inte tagit ut examen. Att lärarna väljer att inte ta ut examen kan ha taktiska skäl (studentbostad, förtur till vidare studier?) eller bero på att det uppfattas som besvärligt och onödigt. I kommunernas egna kartläggningar är båda grupperna stora. I Ale fann man till exempel att uppemot 8-10 % av kommunens lärare har fullföljt lärarutbildning men inte tagit ut examen. I Skolverkets statistik kan detta alltså innebära skillnaden mellan 80 och 90 % lärare med pedagogisk högskoleexamen. Kommunens interna kartläggning når slutsatsen att Skolverkets statistik är korrekt men missvisande. Man påpekar att presentationen lämnar en del övrigt att önska. Med tydligare beskrivningar och rubriceringar skulle det enkelt kunna framgå av statistiken hur färdigutbildade lärare utan examen klassas. Som framgick av citatet ovan ( Andelen med pedagogisk högskoleexamen är något underskattad beroende på att de examinerade från lärarutbildningen ibland dröjer med att ta ut sina examensbevis eller inte tar ut dem alls, Rapport 276, s. 315) är man på Skolverket är medvetna om problemet. Att man nu redovisar lärare med pedagogisk högskoleexamen istället för lärare med pedagogisk högskoleutbildning är ett välkommet första steg. I någon mån verkar skillnaden mellan Skolverkets och kommunernas uppfattning om andelen behöriga lärare också bero på missuppfattningar och skillnader i tillvägagångssätt. Det händer att man räknar olika saker. I SCB:s statistik ingår alla som anställs i mer än en månad, i Göteborgs kartläggning endast de som anställts minst en termin. Göteborgskartläggningen anger dessutom att SCB inkluderar elevassistenter med pedagogiska uppgifter i statistiken över lärare med pedagogisk examen. Samma klagomål hörs från Lilla Edet (i Tvåstads Tidning/TTELA 20060515, Ökad lärartäthet ). Enligt SCB är detta dock inte fallet: under stränga förutsättningar kan elevassistenter som arbetar pedagogiskt med flera elever ingå i lärarregistret, men aldrig med samma befattningskod som lärare. De hamnar därför inte i statistiken över andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Samma sak gäller förskollärare och fritidspedagoger i integrerade verksamheter som Lek och Lär. I korthet innehåller alltså Skolverkets statistik färre fel än vi tidigare föreställt oss. Det verkar som att medlemskommunerna överskattar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Många lärare saknar enstaka poäng från lärarutbildningen, och ännu fler saknar examen efter avklarad utbildning. Uppenbarligen gör dock den senare gruppen att det är lätt att kalla Skolverkets statistik missvisande: det kan röra sig om så många som en lärare på tio. Det är heller inte enkelt att avgöra i vilken utsträckning lärare utan pedagogisk examen är visstidsanställda eller tillsvidareanställda. 5
Vad händer nu? Från SCB:s håll har alltså en särskild undersökning av rutinerna för insamling av statistik kring obehöriga lärare genomförts. Skolverket har påbörjat en specialgranskning av 16 skolor i fyra kommuner som beräknas vara färdig i slutet av juni 2006. Avsikten är att avgöra om den statistik man publicerar över andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är rättvisande. Skolverket meddelar att man i de preliminära resultaten finner stöd för den metod man för närvarande använder. Att SCB:s och Skolverkets statistik i stort är riktig men också missvisande är förstås ett problem för kommunerna. När behörighetsfrågan diskuteras i media görs ingen skillnad på färdigutbildade lärare som inte tagit examen och lärare utan pedagogisk utbildning. Kan man då göra någonting åt att en stor andel av färdigutbildade lärare väljer att inte ta ut examensbevis? GR eller medlemskommunerna kan förstås framföra önskemål till SCB och Skolverket om att statistiken presenteras på ett klarare sätt med en tydlig förklaring av måttet Andel lärare (heltidstj.) med pedag. högsk.-examen. Man skulle också kunna föreslå att andelen lärare med avklarad pedagogisk högskoleutbildning redovisas istället för andelen med examen. Det senare alternativet framstår som mindre attraktivt, eftersom det måste betraktas som önskvärt att färdigutbildade lärare faktiskt tar examen. Från några håll har också uttryckts att särredovisning av behörighetsstatistiken för tillsvidareanställda och visstidsanställda skulle vara av intresse. Ale kommuns kartläggning visar att många nyligen färdigutbildade lärare tycker att det är besvärligt, långsamt och byråkratiskt att beställa examensbevis från lärosäten. Högskolornas och Ladoks rutiner och de taktiska fördelarna med att inte ta ut examen (studentbostad, förtur till vidare studier?) kan dock vara svåra att påverka för både GR och SCB/Skolverket. Det verkar osannolikt att studenter i den omedelbara framtiden kommer att tvingas ta ut examen vid fullföljd utbildning. Den största möjligheten att utöva inflytande har därmed medlemskommunerna som arbetsgivare. Genom att kräva examensbevis antingen vid anställningstillfället eller under anställningens första termin kan de förmodligen höja andelen behöriga lärare med flera procentenheter. Om alternativet är att år efter år förklara för media att ett stort antal lärare klassas som obehöriga trots att de har genomgått fullständig lärarutbildning framstår kanske detta som en attraktiv lösning. Vilka åtgärder rekommenderar då arbetsgruppen? Att önskemål framförs till SCB och Skolverket om tydligare redovisning av statistiken över lärare utan pedagogisk högskoleexamen Att önskemål framförs till SCB och Skolverket om särredovisning av andelen tillsvidareanställda och visstidsanställda med pedagogisk högskoleexamen Att medlemskommunerna genomför särskilda insatser för att säkerställa korrekt inrapportering av uppgifter till SCB Att medlemskommunerna aktivt uppmanar anställda som saknar enstaka poäng att fullfölja lärarutbildningen Att medlemskommunerna efterfrågar examensbevis av nyanställda lärare antingen vid anställningstillfället eller under anställningens första termin 6
Ladok-ansvariga vid Högskolor och Universitet Rektorsområde (ofta enskild skola, i undantagsfall kommunförvaltning) Högskoleverket (bedömer utländsk utbildning och utfärdar behörighetsbevis) Andra källor (bland annat enkät till nyinvandrade) Ladoks Examineraderegister SCB: Utbildningsregistret (presenterar ny statistik i slutet av april) SCB: Högskoleregistret (innehåller Examineraderegistret) SCB: Registret över pedagogisk personal (lärarregistret) Skolverket (publicerar statistik runt 20 april) 7
Ladok-ansvariga vid Högskolor och Universitet Rektorsområde (ofta enskild skola, i undantagsfall kommunförvaltning) Högskoleverket (bedömer utländsk utbildning och utfärdar behörighetsbevis) Andra källor (bland annat enkät till nyinvandrade) Löpande inrapportering Ladoks Examineraderegister Inlämning av uppgifter med mätvecka där 15 oktober ingår via internet eller pappersblanketter Lämnar uppgift till SCB på senhösten Statistik inlämnas i sep för examinerade under VT och i feb för HT. SCB: Högskoleregistret (innehåller Examineraderegistret) Registret är färdiguppdaterat med VTstatistik i november, HTstatistik i mars. Avstämning 1 februari (tre senaste läsåren) SCB: Registret över pedagogisk personal (lärarregistret) Statistik skickas 28 februari efter behandling Skolverket (publicerar statistik runt 20 april) Avstämning årligen SCB: Utbildningsregistret (presenterar ny statistik i slutet av april) 8
Ladok-ansvariga vid Högskolor och Universitet Löpande inrapportering Ladoks Examineraderegister Statistik inlämnas i sep för examinerade under VT och i feb för HT. SCB: Högskoleregistret (innehåller Examineraderegistret) Registret är färdiguppdaterat med VTstatistik i november, HTstatistik i mars. ~8 000 lärare/ år Rektorsområde (ofta enskild skola, i undantagsfall kommunförvaltning) ~4500 VT 3500 HT Inlämning av uppgifter med mätvecka där 15 oktober ingår (internet el pappersblanketter) Avstämning 1 februari (tre senaste läsåren) SCB: Registret över pedagogisk personal (lärarregistret) Statistik skickas 28 februari efter behandling Skolverket (publicerar statistik runt 20 april) Högskoleverket (bedömer utländsk utbildning och utfärdar behörighetsbevis) ~205 000 objekt Lämnar uppgift till SCB på senhösten ~50 lärare/ år ~200 lärare/ år Avstämning årligen Andra källor (bland annat enkät till nyinvandrade) SCB: Utbildningsregistret (presenterar ny statistik i slutet av april) 9