Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VERKSTADSMEKANIKER 2012 Föreskrift 49/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:51
Föreskrifter och anvisningar 2012:51 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VERKSTADSMEKANIKER 2012 Föreskrift 49/011/2012
Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:51 ISBN 978-952-13-5334-5 (hft.) ISBN 978-952-13-5335-2 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2013
INNEHÅLL 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examen... 7 1.3 Grunderna för fristående examen... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för verkstadsmekaniker... 9 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för verkstadsmekaniker... 9 2.2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för verkstadsmekaniker och delarna i examen... 10 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen för verkstadsmekaniker... 12 3.1 NC-svarvning... 13 Krav på yrkesskicklighet... 13 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 13 Sätten att visa yrkesskicklighet... 17 3.2 NC-fräsning... 18 Krav på yrkesskicklighet... 18 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 18 Sätten att visa yrkesskicklighet... 22 3.3 NC-slipning... 23 Krav på yrkesskicklighet... 23 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 23 Sätten att visa yrkesskicklighet... 27 3.4 Fleraxlig bearbetning... 28 Krav på yrkesskicklighet... 28 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 28 Sätten att visa yrkesskicklighet... 33
3.5 Manuell skärande bearbetning... 33 Krav på yrkesskicklighet... 33 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 33 Sätten att visa yrkesskicklighet... 37 3.6 Generering av CAM-2D-bearbetningsbanor... 38 Krav på yrkesskicklighet... 38 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 38 Sätten att visa yrkesskicklighet... 41 3.7 Generering av CAM-3D-bearbetningsbanor... 42 Krav på yrkesskicklighet... 42 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 42 Sätten att visa yrkesskicklighet... 45 3.8 Robotik i en bearbetningscell... 45 Krav på yrkesskicklighet... 45 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 45 Sätten att visa yrkesskicklighet... 48 3.9 Verkstadsmätningar... 49 Krav på yrkesskicklighet... 49 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 49 Sätten att visa yrkesskicklighet... 51 3.10 En examensdel från en annan examen... 52
1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7
1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanden har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8
1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Vid utbildningen som förbereder för fristående examen bör man beakta bestämmelserna i 8, 10, 11, 13, 13a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998). 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för verkstadsmekaniker 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för verkstadsmekaniker De som avlägger yrkesexamen för verkstadsmekaniker visar att de har den kompetens som krävs av en erfaren verkstadsmekaniker som självständigt kan använda verktygsmaskiner i metallindustrin och i verkstäder som är underleverantörer till metallindustrin. De kan bearbeta mångformiga detaljer vid behov med mycket hög måttnoggrannhet och så att detaljerna uppfyller även höga kvalitetskrav när det gäller ytkvalitet och färdigbearbetning. Kraven på verkstadsmekanikerns yrkesskicklighet har ökat i takt med att kraven på måttnoggrannhet, ytkvalitet och andra egenskaper har ökat. I och med att verktygsmaskinerna har blivit allt mångsidigare när det gäller bearbetningsmetoderna har det blivit möjligt att upphöra med serietillverkning och att genom en enda uppspänning bearbeta allt mångformigare detaljer. Detta har emellertid samtidigt lett till en stor förändring i kraven på verkstadsmekanikerns yrkesskicklighet. För att kunna förbättra produktiviteten och upprätthålla ett högt utnyttjande av verktygsmaskinernas kapacitet är det nödvändigt att utföra 9
programmeringen separat från själva bearbetningen, det vill säga så att programmen tas fram och testas och bearbetningstiderna minimeras separat från verktygsmaskinen med ett CAM-program utan avbrott i produktionen. Att kunna använda och programmera numeriskt styrda verktygsmaskiner har blivit en obligatorisk del av kraven på yrkesskicklighet. Allt oftare krävs att yrkesskickliga verkstadsmekaniker också har färdigheter i CAM-programmering och att de kan använda och programmera en robot som i en bearbetningscell används för hantering och färdigbearbetning av arbetsstycken. Att kunna spänna fast och positionera arbetsstycket samt att sköta om verktygsmaskinens verktyg och skär har blivit ett av de viktigaste kompetensområdena i yrkesexamen för verkstadsmekaniker. För att verkstadsmekanikerna ska kunna arbeta självständigt vid verktygsmaskinerna krävs att de kan de teoretiska grunderna i spånskärande bearbetning och kan välja skär och bearbetningsdata, även om de har verktygsmaskinernas programmeringsprogram till hjälp vid valet. Förutom att kunna använda verktygsmaskiner ska de som har avlagt yrkesexamen för verkstadsmekaniker kunna spänna fast arbetsstycket och programmera bearbetningen. De behärskar arbetshelheten självständigt, från arbetsritningarna till en färdig detalj som uppfyller kvalitetskraven. De kan utföra de mätningar som ingår i kvalitetskontrollen så att de mått-, form- och lägetoleranser som bestämts för den färdiga detaljen och kraven på ytkvalitet uppfylls i enlighet med kraven i arbetsritningarna. De kan arbeta på en arbetsplats i enlighet med rutinerna i företag på ett kostnadseffektivt och produktivt sätt. Dessutom beaktar de arbetarskydd, välbefinnande i arbetet, miljövård och säkerhet i arbetet i alla situationer. 2.2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för verkstadsmekaniker och delarna i examen Yrkesexamen för verkstadsmekaniker består av nio examensdelar. Examen är uppbyggd på två alternativa sätt. Examensdelarna är 3.1 NC-svarvning 3.2 NC-fräsning 3.3 NC-slipning 3.4 Fleraxlig bearbetning 3.5 Manuell skärande bearbetning 3.6 Generering av CAM-2D-bearbetningsbanor 3.7 Generering av CAM-3D-bearbetningsbanor 3.8 Robotik i en bearbetningscell 3.9 Verkstadmätningar 3.10 En examensdel från en annan examen. 10
ALTERNATIV 1 I alternativ 1 finns fyra valfria examensdeler. För att få hela examen avlagd ska man avlägga två examensdelar. De valfria examensdelarna, av vilka två ska väljas, är 3.1 NC-svarvning 3.2 NC-fräsning 3.3 NC-slipning 3.5 Manuell skärande bearbetning. ALTERNATIV 2: I alternativ 2 finns tre alternativa examensdelar, en examensdel som hör samman med två av de alternativa examensdelarna samt fyra valfria examensdelar. För att få hela examen avlagd ska en alternativ examensdel och en valfri examensdel avläggas. Beroende på vilken alternativ examensdel som väljs ska examinanden dessutom avlägga examensdelen Generering av CAM-2D-verktygsbanor för att få hela examen avlagd. De alternativa examensdelarna, av vilka en ska väljas, är 3.1 NC-svarvning 3.2 NC-fräsning 3.4 Fleraxlig bearbetning. Om examensdelen 3.1 eller 3.2 väljs ska dessutom följande del avläggas: 3.6 Generering av CAM-2D-bearbetningsbanor. De valfria examensdelarna, av vilka en ska väljas, är 3.7 Generering av CAM-3D-bearbetningsbanor 3.8 Robotik i en bearbetningscell 3.9 Verkstadsmätningar 3.10 En examensdel från en annan examen. 11
3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen för verkstadsmekaniker Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för verkstadsmekaniker i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och gör detta med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i yrkesexamen för verkstadsmekaniker görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 12
3.1 NC-svarvning Krav på yrkesskicklighet Examinanderna kan använda en NC-styrd svarv utrustad med C-axel och försedd med roterande verktyg. De kan NC-programmering och har tillräcklig kunskap om skär, skärmaterial, skärvätskor och råmaterial för att kunna tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningarna och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en ändamålsenlig arbetsplan. Tolkning av ritningsbeteckningar, standarder och tabeller Planering av arbetets indelning i faser Val av verktyg och bearbetningsdata Kunskap om material kan ta reda på storleken på de måttoleranser och allmänna toleranser som anges på ritningen med hjälp av en standard eller tabeller känner till hur geometriska toleranser anges och används är förtrogen med ytkvalitetsbeteckningarna enligt ISOstandarden. kan tolka ritningar och identifiera de tillverkningstekniska svårigheter som arbetsstyckets struktur orsakar och beaktar arbetsmånerna gör en förnuftig indelning av arbetet i faser beaktar form- och lägetoleranserna vid indelningen av arbetet i faser tar i arbetsplanen hänsyn till att material ska användas totalekonomiskt förnuftigt. väljer lämpliga grov- och finbearbetningsskär och hållare för skären väljer ändamålsenliga bearbetningsdata kan göra kostnadsjämförelser mellan olika alternativ. känner till materialbeteckningarna och användningsändamålen för allmänna konstruktions- och verktygsstål, rostfria och syrafasta stål, gjutjärn, aluminium och andra metaller än järn identifierar utifrån materialbeteckningen materialets bearbetbarhet och inverkan på valet av skär och bearbetningsdata. 13
Beaktande av kvalitetskrav kan med hjälp av arbetsritningar och arbetsinstruktioner ta reda på kvalitetskraven på arbetet och produkten är förtrogen med de krav som arbetsplatsens kvalitetsledningssystem ställer på det egna arbetet. kan spänna fast arbetsstycket i verktygsmaskinen och göra de inställningar av verktygen som arbetet förutsätter. Fastspänning av arbetsstycket Infästning av verktyg väljer ett fastspänningssätt som är lämpligt för arbetet spänner fast arbetsstycket så att kvalitetskraven i arbetsritningen uppfylls kan utföra de hjälpbearbetningar som arbetet kräver. kan välja ett säkert sätt att spänna fast skär och beakta de krav som skärkrafterna ställer kan välja de rätta skärtyperna och skärstorlekarna och spänna fast skären i hållarna eller verktygsmagasinet kan skapa skärgeometrier och mäta verktygets längd. kan utarbeta ett ändamålsenligt bearbetningsprogram för ett mångformigt arbetsstycke. Programmering Dataöverföring och dokumentering kan vid programmering mångsidigt dra nytta av de olika typer av arbetscykler som styrningen tillåter och behärskar tekniken med underprogram samt flyttning av nollpunkten i programmet kan programmera borrnings- och fräsbanor på arbetsstyckets omkrets eller ändyta kan ta i bruk färdiga NC-program och vid behov redigera dem så att de blir effektivare kan genom beräkningar ta reda på ett mått, en sidolängd och en vinkel genom att använda instruktioner och färdiga formler. kan överföra program från en dator till en NC-maskin och vice versa kan dokumentera bearbetningsprogrammet så att det kan utnyttjas senare. 14
kan genom svarvning tillverka en detalj som uppfyller kraven. Tillverkning av produkter genom svarvning kan svarva ut- och invändiga koner, spår och fasningar samt utföra avstickningssvarvning behärskar arbetssätten vid borrning och gängning med gängtappar kan avlägsna vassa kanter på arbetsstycket via programmet eller med handverktyg kan ut- och invändig gängsvarvning. Bearbetning enligt noggrannhetskraven kan svarva ut- och invändiga cylinderytor och planytor med noggrannheten IT7 kan fräsa kilspår, försänkningar eller någon annan bearbetningsbana med noggrannheten IT8. Arbete enligt kvalitetskraven ser till att kvalitetskraven uppfylls med utgångspunkten att arbetet ska göras färdigt på en gång kan bedöma sitt arbete och vid behov korrigera sin arbetsprestation gör finbearbetningen av detaljen omsorgsfullt hanterar färdiga detaljer försiktigt. behärskar arbetshelheten och kan följa rutinerna på en arbetsplats. Arbete på ett ekonomiskt sätt Snabbhet i arbetet och planmässighet Lyftarbeten använder arbetsredskap, maskiner och utrustning på ett godtagbart och ekonomiskt sätt och underhåller dem inom ramen för sin arbetsbeskrivning tar ansvar för sina arbetsuppgifter och ser till att resultatet av det egna arbetet är gott kan bedöma effektiviteten i det egna arbetet, förstår betydelsen av ständig förbättring som en del av det egna arbetet och försöker beakta den i sitt arbete. kan arbeta så snabbt som det förutsätts av en verkstadstekniker i en konkurrenskraftig finländsk verkstad kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks. väljer det lämpligaste lyfthjälpmedlet för den last som ska lyftas kontrollerar lyfthjälpmedlet okulärt och meddelar genast sin chef om fel, skador och avvikelser kan beakta de säkerhetskrav som lyftarbetet ställer. 15
Att sörja för säkerheten i arbetet Språkkunskap Behärskande av informationsteknik sörjer enligt sina arbetsuppgifter för säkerheten i arbetet och använder personlig skyddsutrustning sörjer för ordningen i arbetsmiljön och för rengöringsuppgifterna under beaktande av kraven på arbetarskyddet och avfallshanteringen. kan tolka engelskspråkiga manualer kan kommunicera hjälpligt på engelska på arbetsplatsen klarar av interaktion även med personer som talar det andra inhemska språket. kan använda ett operativsystem och kan grunderna i informationshantering kan skapa och spara filer på rätt plats och i rätt format kan skriva och spara dokument. behärskar funktionerna i den numeriska verktygsmaskin som han eller hon använder och kan använda säkerhetsutrustning. Inställning av en verktygsmaskin Användning av manöverorgan Utnyttjande av styrningens regleringar och felmeddelanden Dagligt underhåll av maskinen kan göra maskininställningarna för ett nytt arbete kan göra en trygg simulering av ett program. kan starta ett program, tillfälligt avbryta det och vid behov utföra ett nödstopp kan under en programkörning använda procentvred för att få till stånd optimala bearbetningsförhållanden och kan utnyttja de kontrollmöjligheter som verktygsmaskinens manöverpanel ger. kan beakta de problem som orsakas av skärkrafter, temperaturförändringar, skärförslitning och elasticitet, och kan dessutom ändra skärgeometrierna för att uppnå det slutresultat som krävs kan tolka larm och felmeddelanden med hjälp av manualer och om möjligt avlägsna orsaken till larmet identifierar potentiella problem vid bearbetningen och vet vilka metoder som kan användas för att undvika dem. kan utföra det dagliga underhåll av verktygsmaskiner som operatören har ansvar för och som innefattar att underhålla smörjoljor och se till att maskinen är ren kan kontrollera skärvätskan sensoriskt och genom att mäta med de metoder som används i företaget. 16
kan utföra kvalitetskontroll okulärt och genom mätning Mätning kan välja mätinstrument enligt mätplats och den mätnoggrannhet som krävs kan beakta de faktorer som påverkar mätosäkerheten kan utföra mätningar med olika typer av skjutmått, mikrometrar och mätklockor kan utföra mätningar genom tolkning kan mäta kast, rakhet och planhet och känner till formoch lägetoleransernas betydelse kan utföra ytjämnhetsmätningar kan avgöra när ett mått behöver underhållas eller kalibreras. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet på en arbetsplats eller på läroanstalten i en så autentisk arbetsmiljö som möjligt genom att helt självständigt och enligt arbetsritningarna tillverka en detalj med en NC-styrd svarv utrustad med C-axel. Examinanderna ska svarva en detalj med cylindrar, koner, rundningar och ansatser, och dessutom ska de fräsa en profil i detaljen. Detaljen ska också vara sådan att tillverkningen av den kräver åtminstone en svängning av arbetsstycket, och i samband med svängningen svarvas så kallade mjuka backar för att uppnå geometrisk noggrannhet. I undantagsfall, om yrkesskickligheten inte till alla delar kan visas genom tillverkning av en enda detalj, kan visandet kompletteras genom tillverkning av en annan lämplig detalj. Vid examenstillfället utarbetar examinanderna en arbetsplan och ett bearbetningsprogram för tillverkning av detaljen och utför bearbetningen. De gör också de nödvändiga inställningarna av verktygen samt förflyttningarna och fastspänningarna av arbetsstycket. Yrkesskickligheten visas också vid omsorgsfull hantering och efterbehandling av detaljen samt vid kvalitetsrelaterad mätning. Examinandernas färdigheter i mätning bedöms genom jämförelsemätningar som utförs av bedömarna. Färdigheterna i lyftarbete ingår i kraven på yrkesskicklighet, men vid examenstillfället visas yrkesskickligheten endast till den del som lyft behövs vid arbetsprestationen. Visandet av yrkesskickligheten kan kompletteras genom att intervjua examinanderna och ställa frågor till dem samt vid behov genom att ge dem små skriftliga uppgifter. 17
3.2 NC-fräsning Krav på yrkesskicklighet Examinanderna kan använda en modern NC-styrd fleroperationsmaskin. De kan NCprogrammering och har tillräcklig kunskap om skär, skärmaterial, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningarna och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en ändamålsenlig arbetsplan. Tolkning av ritningsbeteckningar, standarder och tabeller Planering av arbetets indelning i faser Val av verktyg och bearbetningsdata Kunskap om material kan ta reda på storleken på de måttoleranser och allmänna toleranser som anges på ritningen med hjälp av en standard eller tabeller känner till hur geometriska toleranser anges och används är förtrogen med ytkvalitetsbeteckningarna enligt ISOstandarden. kan tolka arbetsritningar identifierar de tillverkningstekniska svårigheter som arbetsstyckets struktur orsakar och beaktar arbetsmånerna kan indela arbetet i faser på ett ändamålsenligt sätt för en detalj som ska bearbetas från minst två riktningar beaktar form- och lägetoleranserna vid indelningen av arbetet i faser tar i arbetsplanen hänsyn till att material ska användas totalekonomiskt förnuftigt kan planera och genomföra en lämpligt fastspänning för serieproduktion, om det behövs hållare som avviker från de normala beaktar spånavskiljningen under bearbetningen. väljer lämpliga grov- och finbearbetningsskär och hållare för skären väljer ändamålsenliga bearbetningsdata kan göra kostnadsjämförelser mellan olika alternativ. känner till materialbeteckningarna och användningsändamålen för allmänna konstruktions- och verktygsstål, rost- 18
fria och syrafasta stål, gjutjärn, aluminium och andra metaller än järn identifierar utifrån materialbeteckningen materialets bearbetbarhet och inverkan på valet av skär och bearbetningsdata. Beaktande av kvalitetskrav kan med hjälp av arbetsritningar och arbetsinstruktioner ta reda på kvalitetskraven på arbetet och produkten är förtrogen med de krav som arbetsplatsens kvalitetsledningssystem ställer på det egna arbetet. kan spänna fast arbetsstycket i maskinen och göra de inställningar av verktygen som arbetet förutsätter. Fastspänning av arbetsstycket Infästning av verktyg väljer ett fastspänningssätt som är lämpligt för arbetet spänner fast arbetsstycket så att kvalitetskraven i ritningen uppfylls kan vid behov tillverka en specialhållare och utföra hjälpbearbetningar förstår och beaktar fastspänningskrafternas inverkan på den färdiga produkten. kan välja ett säkert sätt att spänna fast skär och beakta de krav som skärkrafterna ställer kan välja de rätta skärtyperna och skärstorlekarna och spänna fast skären i hållare och verktygsmagasin kan skapa skärgeometrier och mäta verktygets längd förstår de olika skärhållarnas noggrannhet och fastspänningskrafterna och kan tillämpa uppgifterna vid montering av verktyget. kan utarbeta ett ändamålsenligt bearbetningsprogram för ett mångformigt arbetsstycke. Programmering kan vid programmering mångsidigt dra nytta av de olika typer av arbetscykler som styrningen tillåter och behärskar tekniken med underprogram samt förflyttning av nollpunkten i programmet kan ta i bruk färdiga NC-program och vid behov redigera dem så att de blir effektivare kan genom beräkningar ta reda på ett mått, en sidolängd och en vinkel genom att använda instruktioner och färdiga formler 19
Dataöverföring och dokumentering beaktar vid programmering att fastspänningen ska vara stabil och tar hänsyn till de eventuella riskerna för kollision. kan överföra program från en dator till en NC-maskin och vice versa kan dokumentera bearbetningsprogrammet så att det kan utnyttjas senare. kan tillverka en detalj som uppfyller kraven. Tillverkning av produkter genom fräsning Bearbetning enligt noggrannhetskraven Arbete enligt kvalitetskraven kan fräsa en yta till den ytjämnhet som krävs i ritningen kan fräsa ett runt hål med en treaxlig samtidig bearbetning kan använda arborrhuvud kan fräsa en gänga genom att använda gängtappar och fräsa med tre axlar behärskar de olika arbetssätten vid borrning kan göra fasningar även på arbetsstyckets baksida (t.ex. i ett hål). kan tillverka hål, öar och andra former med noggrannheten IT7. ser till att kvalitetskraven uppfylls med utgångspunkten att arbetet ska göras färdigt på en gång kan bedöma sitt arbete och vid behov korrigera sin arbetsprestation gör finbearbetningen av detaljen omsorgsfullt hanterar färdiga detaljer försiktigt. behärskar arbetshelheten och kan följa rutinerna på en arbetsplats. Arbete på ett ekonomiskt sätt Snabbhet i arbetet och planmässighet använder arbetsredskap, maskiner och utrustning på ett godtagbart och ekonomiskt sätt och underhåller dem inom ramen för sin arbetsbeskrivning tar ansvar för sina arbetsuppgifter och ser till att resultatet av det egna arbetet är gott kan bedöma effektiviteten i det egna arbetet, förstår betydelsen av ständig förbättring som en del av det egna arbetet och försöker beakta den i sitt arbete. kan arbeta så snabbt som det förutsätts av en verkstadsmekaniker i en konkurrenskraftig finländsk verkstad 20
Lyftarbeten Att sörja för säkerheten i arbetet Språkkunskap Behärskande av informationsteknik kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks. väljer det lämpligaste lyfthjälpmedlet för den last som ska lyftas kontrollerar lyfthjälpmedlet okulärt och meddelar genast sin chef om fel, skador och avvikelser kan beakta de säkerhetskrav som lyftarbetet ställer. sörjer enligt sina arbetsuppgifter för säkerheten i arbetet och använder personlig skyddsutrustning sörjer för ordningen i arbetsmiljön och för rengöringsuppgifterna under beaktande av kraven på arbetarskyddet och avfallshanteringen. kan tolka engelskspråkiga manualer kan kommunicera hjälpligt på engelska på arbetsplatsen klarar av interaktion även med personer som talar det andra inhemska språket. kan använda ett operativsystem och kan grunderna i informationshantering kan skapa och spara filer på rätt plats och i rätt format kan skriva och spara dokument. behärskar funktionerna i den numeriska verktygsmaskin som han eller hon använder och kan använda säkerhetsutrustning. Inställning av en verktygsmaskin Användning av manöverorgan Utnyttjande av regleringar av styrningen och felmeddelanden kan göra maskininställningarna för ett nytt arbete kan göra en trygg simulering av ett program. kan starta ett program, tillfälligt avbryta det och vid behov utföra ett nödstopp kan under en programkörning använda procentvred för att få till stånd optimala bearbetningsförhållanden och kan utnyttja de kontrollmöjligheter som verktygsmaskinens manöverpanel ger. kan beakta de problem som orsakas av skärkrafter, temperaturförändringar, skärförslitning och elasticitet, och kan dessutom ändra skärgeometrierna för att uppnå det slutresultat som krävs kan tolka larm och felmeddelanden med hjälp av manualer och om möjligt avlägsna orsaken till larmet 21
Dagligt underhåll av maskinen identifierar potentiella problem vid bearbetningen och vet vilka metoder som kan användas för att undvika dem. kan utföra det dagliga underhåll av verktygsmaskiner som operatören har ansvar för och som innefattar att underhålla smörjoljor och se till att maskinen är ren kan kontrollera skärvätskan sensoriskt och genom att mäta med de metoder som används i företaget. kan utföra kvalitetskontroll okulärt och genom mätning. Mätning kan välja mätinstrument enligt mätplats och den mätnoggrannhet som krävs kan beakta de faktorer som påverkar mätosäkerheten kan utföra mätningar med olika typer av skjutmått, mikrometrar och mätklockor kan utföra mätningar genom tolkning kan mäta kast, rakhet och planhet och känner till formoch lägetoleransernas betydelse kan utföra ytjämnhetsmätningar kan avgöra när ett mått behöver underhållas eller kalibreras. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet på en arbetsplats eller på läroanstalten i en så autentisk arbetsmiljö som möjligt genom att helt självständigt och enligt arbetsritningarna tillverka en detalj med en NC-styrd vertikal- eller horisontalfräsmaskin. Det ska vara möjligt att bearbeta arbetsstycket från flera håll (vridningar av bordet eller arbetsstycket), och minst två fastspänningar med separata arbetsmoment ska utföras. I undantagsfall, om yrkesskickligheten inte till alla delar kan visas genom tillverkning av en enda detalj, kan visandet kompletteras genom tillverkning av en annan lämplig detalj. Vid examenstillfället utarbetar examinanderna en arbetsplan och ett bearbetningsprogram för tillverkning av detaljen och utför bearbetningen. De gör också de nödvändiga inställningarna av verktygen samt förflyttningarna och fastspänningarna av arbetsstycket. Yrkesskickligheten visas också vid omsorgsfull hantering och efterbehandling av detaljen samt vid kvalitetsrelaterad mätning. Examinandernas färdigheter i mätning bedöms genom jämförelsemätningar som utförs av bedömarna. Färdigheterna i lyftarbete ingår i kraven på yrkesskicklighet, men vid examenstillfället visas yrkesskickligheten endast till den del som lyft behövs vid arbetsprestationen. Visandet av yrkesskickligheten kan kompletteras genom att intervjua examinanderna och ställa frågor till dem samt vid behov genom att ge dem små skriftliga uppgifter. 22
3.3 NC-slipning Krav på yrkesskicklighet Examinanderna kan använda en modern NC-styrd slipmaskin. De kan NC-programmering och har tillräcklig kunskap om skär, skärmaterial, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningarna och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en ändamålsenlig arbetsplan. Tolkning av ritningsbeteckningar, standarder och tabeller Indelning av arbetet i faser Val av verktyg och bearbetningsdata Kunskap om material kan ta reda på storleken på de måttoleranser och allmänna toleranser som anges på ritningen med hjälp av en standard eller tabeller känner till hur geometriska toleranser anges och används är förtrogen med ytkvalitetsbeteckningarna enligt ISOstandarden. kan tolka arbetsritningar och identifiera de tillverkningstekniska svårigheter som arbetsstyckets struktur orsakar gör en förnuftig indelning av arbetet i faser beaktar form- och lägetoleranserna vid indelningen av arbetet i faser kan planera och genomföra en lämplig fastspänning för serieproduktion, om det behövs hållare som avviker från de normala. identifierar slipskivans slipmaterial, struktur, bindemedel, grovlek och hårdhet med hjälp av slipskivans beteckningar väljer en slipsten som är lämplig för arbetet väljer ändamålsenliga bearbetningsdata kan göra kostnadsjämförelser mellan olika alternativ. känner till materialbeteckningarna och användningsändamålen för allmänna konstruktions- och verktygsstål, rostfria och syrafasta stål, gjutjärn, aluminium och andra metaller än järn identifierar utifrån materialbeteckningen materialets bearbetbarhet och inverkan på valet av slipsten och bearbetningsdata. 23
Beaktande av kvalitetskrav kan med hjälp av arbetsritningar och arbetsinstruktioner ta reda på kvalitetskraven på arbetet och produkten är förtrogen med de krav som arbetsplatsens kvalitetsledningssystem ställer på det egna arbetet. kan spänna fast arbetsstycket i slipmaskinen och göra de övriga inställningar som arbetet förutsätter. Fastspänning av arbetsstycket väljer ett fastspänningssätt som är lämpligt för arbetet spänner fast arbetsstycket så att kvalitetskraven i ritningen uppfylls förstår och beaktar fastspännings- och skärkrafternas inverkan på den färdiga produkten. Fastspänning av slipskivan kan balansera slipskivan kan vid behov skärpa och forma slipskivan kan mäta skivan och skapa geometrin för den. kan utarbeta ett ändamålsenligt bearbetningsprogram för ett mångformigt arbetsstycke. Programmering Dataöverföring och dokumentering kan vid programmering mångsidigt utnyttja de olika typer av arbetscykler som styrningen möjliggör kan ta i bruk färdiga NC-program och vid behov redigera dem så att de blir effektivare kan genom beräkningar ta reda på ett mått, en sidolängd och en vinkel genom att använda instruktioner och färdiga formler beaktar vid programmering att fastspänningen ska vara stabil och tar hänsyn till de eventuella riskerna för kollision. kan överföra program från en dator till en NC-maskin och vice versa kan dokumentera bearbetningsprogrammet så att det kan utnyttjas senare. 24
kan genom slipning tillverka en detalj som uppfyller kraven. Tillverkning av produkter genom slipning Bearbetning enligt noggrannhetskraven Arbete enligt kvalitetskraven kan genom slipning få till stånd utvändiga cylinderytor, plan, ansatser, koner och hål kan slipa fria former. kan slipa ut- och invändiga cylinderytor med noggrannheten IT5 kan slipa en yta till den ytjämnhet som krävs i ritningen. ser till att kvalitetskraven uppfylls med utgångspunkten att arbetet ska göras färdigt på en gång kan bedöma sitt arbete och vid behov korrigera sin arbetsprestation gör finbearbetningen av detaljen omsorgsfullt hanterar färdiga detaljer försiktigt. behärskar arbetshelheten och kan följa rutinerna på en arbetsplats. Arbete på ett ekonomiskt sätt Snabbhet i arbetet och planmässighet Lyftarbeten Att sörja för säkerheten i arbetet använder arbetsredskap, maskiner och utrustning på ett godtagbart och ekonomiskt sätt och underhåller dem inom ramen för sin arbetsbeskrivning tar ansvar för sina arbetsuppgifter och ser till att resultatet av det egna arbetet är gott kan bedöma effektiviteten i det egna arbetet, förstår betydelsen av ständig förbättring som en del av det egna arbetet och försöker beakta den i sitt arbete. kan arbeta så snabbt som det förutsätts av en verkstadsmekaniker i en konkurrenskraftig finländsk verkstad kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks. väljer det lämpligaste lyfthjälpmedlet för den last som ska lyftas kontrollerar lyfthjälpmedlet okulärt och meddelar genast sin chef om fel, skador och avvikelser beaktar de säkerhetskrav som lyftarbetet ställer. sörjer enligt sina arbetsuppgifter för säkerheten i arbetet och använder personlig skyddsutrustning sörjer för ordningen i arbetsmiljön och för rengöringsupp- 25
Språkkunskap Behärskande av informationsteknik gifterna under beaktande av kraven på arbetarskyddet och avfallshanteringen. kan tolka engelskspråkiga manualer kan kommunicera hjälpligt på engelska på arbetsplatsen klarar av interaktion även med personer som talar det andra inhemska språket. kan använda ett operativsystem och kan grunderna i informationshantering kan skapa och spara filer på rätt plats och i rätt format kan skriva och spara dokument. behärskar funktionerna i den numeriska verktygsmaskin som han eller hon använder och kan använda säkerhetsutrustning. Inställning av en verktygsmaskin Användning av manöverorgan Utnyttjande av regleringar av styrningen och felmeddelanden Dagligt underhåll av maskinen kan göra maskininställningarna för ett nytt arbete kan göra en trygg simulering av ett program. kan starta ett program, tillfälligt avbryta det och vid behov utföra ett nödstopp kan under en programkörning använda procentvred för att få till stånd optimala bearbetningsförhållanden och kan utnyttja de kontrollmöjligheter som verktygsmaskinens manöverpanel ger. kan beakta de problem som orsakas av skärkrafter, temperaturförändringar, slipskivans förslitning och elasticitet, och kan dessutom ändra parametrarna för att uppnå det slutresultat som krävs kan tolka larm och felmeddelanden med hjälp av manualer och om möjligt avlägsna orsaken till larmet identifierar potentiella problem vid bearbetningen och vet vilka metoder som kan användas för att undvika dem. kan utföra det dagliga underhåll av verktygsmaskiner som operatören har ansvar för och som innefattar att underhålla smörjoljor och se till att maskinen är ren kan kontrollera skärvätskan sensoriskt och genom att mäta med de metoder som används i företaget. 26
kan utföra kvalitetskontroll okulärt och genom mätning. Mätning kan välja mätinstrument enligt mätplats och den mätnoggrannhet som krävs kan beakta de faktorer som påverkar mätosäkerheten kan utföra mätningar med olika typer av skjutmått, mikrometrar och mätklockor kan utföra mätningar genom tolkning kan mäta kast, rakhet och planhet och känner till formoch lägetoleransernas betydelse kan utföra ytjämnhetsmätningar kan avgöra när ett mått behöver underhållas eller kalibreras. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet på en arbetsplats eller på läroanstalten i en så autentisk arbetsmiljö som möjligt genom att helt självständigt och enligt arbetsritningarna tillverka en detalj med en NC-styrd slipmaskin. Det ska vara möjligt att bearbeta arbetsstycket från flera håll (vridningar av bordet eller arbetsstycket), och minst två fastspänningar med separata arbetsmoment ska utföras. I undantagsfall, om yrkesskickligheten inte till alla delar kan visas genom tillverkning av en enda detalj, kan visandet kompletteras genom tillverkning av en annan lämplig detalj. Vid examenstillfället utarbetar examinanderna en arbetsplan och ett bearbetningsprogram för tillverkning av detaljen och utför bearbetningen. De gör också de nödvändiga inställningarna av verktygen samt förflyttningarna och fastspänningarna av arbetsstycket. Examensuppgiften ska utformas så att kunnandet framgår även i fråga om val, skärpning och formning av slipskivan. Yrkesskickligheten visas också vid omsorgsfull hantering och efterbehandling av detaljen samt vid kvalitetsrelaterad mätning. Examinandernas färdigheter i mätning bedöms genom jämförelsemätningar som utförs av bedömarna. Färdigheterna i lyftarbete ingår i kraven på yrkesskicklighet, men vid examenstillfället visas yrkesskickligheten endast till den del som lyft behövs vid arbetsprestationen. Visandet av yrkesskickligheten kan kompletteras genom att intervjua examinanderna och ställa frågor till dem samt vid behov genom att ge dem små skriftliga uppgifter. 27
3.4 Fleraxlig bearbetning Krav på yrkesskicklighet Examinanderna kan använda en NC-styrd fleraxlig verktygsmaskin. Med fleraxlig verktygsmaskin avses en fleroperationsmaskin som skiljer sig väsentligt från basmaskinerna i fråga om bearbetningssätten och antalet programmerbara axlar. En fleroperationsmaskin har förutom basmaskinens egenskaper även den egenskapen att spindeln roterar (A, B eller C). Med basmaskiner avses svarvar med x-, z- och c-axlar samt fräsmaskiner med x-, y- och z-axlar. Examinanderna kan NC-programmering och har tillräcklig kunskap om skär, skärmaterial, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningarna och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en ändamålsenlig arbetsplan. Tolkning av ritningsbeteckningar, standarder och tabeller Indelning av arbetet i faser Val av verktyg och bearbetningsdata Kunskap om material kan ta reda på storleken på de måttoleranser och allmänna toleranser som anges på ritningen med hjälp av en standard eller tabeller känner till hur geometriska toleranser anges och används är förtrogen med ytkvalitetsbeteckningarna enligt ISOstandarden. kan tolka ritningar och identifiera de tillverkningstekniska svårigheter som arbetsstyckets struktur orsakar och beaktar arbetsmånerna gör en förnuftig indelning av arbetet i faser beaktar form- och lägetoleranserna vid indelningen av arbetet i faser tar i arbetsplanen hänsyn till att material ska användas totalekonomiskt förnuftigt. väljer lämpliga grov- och finbearbetningsskär och hållare för skären väljer ändamålsenliga bearbetningsdata kan göra kostnadsjämförelser mellan olika alternativ. känner till materialbeteckningarna och användningsändamålen för allmänna konstruktions- och verktygsstål, 28
rostfria och syrafasta stål, gjutjärn, aluminium och andra metaller än järn identifierar utifrån materialbeteckningen materialets bearbetbarhet och inverkan på valet av skär och bearbetningsdata. Beaktande av kvalitetskrav kan med hjälp av arbetsritningar och arbetsinstruktioner ta reda på kvalitetskraven på arbetet och produkten är förtrogen med de krav som arbetsplatsens kvalitetsledningssystem ställer på det egna arbetet. kan spänna fast arbetsstycket i maskinen och göra de inställningar av verktygen som arbetet förutsätter. Fastspänning av arbetsstycket Infästning av verktyg väljer ett fastspänningssätt som är lämpligt för arbetet spänner fast arbetsstycket så att kvalitetskraven i ritningen uppfylls kan utföra de hjälpbearbetningar som arbetet kräver. kan välja ett säkert sätt att spänna fast skär och beakta de krav som skärkrafterna ställer kan välja de rätta skärtyperna och skärstorlekarna och spänna fast skären i hållarna eller verktygsmagasinet kan skapa skärgeometrier och mäta verktygets längd. kan utarbeta ett ändamålsenligt bearbetningsprogram för ett mångformigt arbetsstycke. Programmering kan vid programmering mångsidigt dra nytta av de olika typer av arbetscykler som styrningen tillåter och behärskar tekniken med underprogram samt flyttning av nollpunkten i programmet kan programmera borrnings- och fräsbanor på arbetsstyckets omkrets och ändyta samt på en fri placering kan ta i bruk färdiga NC-program och vid behov redigera dem så att de blir effektivare kan genom beräkningar ta reda på ett mått, en sidolängd och en vinkel genom att använda instruktioner och färdiga formler. 29
Dataöverföring och dokumentering 30 kan överföra program från en dator till en NC-maskin och vice versa kan dokumentera bearbetningsprogrammet så att det kan utnyttjas senare. kan med en fleroperationssvarv eller fleraxlig fräsmaskin tillverka en detalj som uppfyller kraven. Tillverkning av produkter med en fleroperationssvarv Bearbetning enligt noggrannhetskraven Tillverkning av produkter med en fleraxlig fräsmaskin Tillverkningsnoggrannhet med en fleraxlig fräsmaskin Arbete enligt kvalitetskraven kan svarva ut- och invändiga koner, spår, krökta ytor och fasningar samt utföra avstickningssvarvning behärskar arbetssätten vid borrning och gängning med gängtappar kan avlägsna vassa kanter på arbetsstycket via programmet eller med handverktyg kan ut- och invändig gängsvarvning kan fräsa både rätlinjiga former och dubbelkrökta verktygsbanor med den noggrannhet som krävs av produkten. kan framställa ut- och invändiga cylinderytor och planytor med noggrannheten IT7 kan fräsa kilspår och försänkningar kan fräsa en dubbelkrökt verktygsbana med den noggrannhet som krävs i ritningen. kan fräsa en yta till den ytjämnhet som krävs i ritningen kan fräsa dubbelkrökta former genom samtidig bearbetning med fyra eller fler axlar kan använda arborrhuvud kan fräsa en gänga genom att använda gängtappar och fräsa med tre axlar behärskar de olika arbetssätten vid borrning kan göra fasningar via programmet även på arbetsstyckets baksida (t.ex. i ett hål). kan tillverka hål och ansatser med noggrannheten IT7 kan fräsa öar och dubbelkrökta former med den noggrannhet som krävs i ritningen. ser till att kvalitetskraven uppfylls med utgångspunkten att arbetet ska göras färdigt på en gång kan bedöma sitt arbete och vid behov korrigera sin arbetsprestation gör finbearbetningen av detaljen omsorgsfullt hanterar färdiga detaljer försiktigt.
behärskar arbetshelheten och kan följa rutinerna på en arbetsplats. Arbete på ett ekonomiskt sätt Snabbhet i arbetet och planmässighet Lyftarbeten Att sörja för säkerheten i arbetet Språkkunskap Behärskande av informationsteknik använder arbetsredskap, maskiner och utrustning på ett godtagbart och ekonomiskt sätt och underhåller dem inom ramen för sin arbetsbeskrivning tar ansvar för sina arbetsuppgifter och ser till att resultatet av det egna arbetet är gott kan bedöma effektiviteten i det egna arbetet, förstår betydelsen av ständig förbättring som en del av det egna arbetet och försöker beakta den i sitt arbete. kan arbeta så snabbt som det förutsätts av en verkstadsmekaniker i en konkurrenskraftig finländsk verkstad kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks. väljer det lämpligaste lyfthjälpmedlet för den last som ska lyftas kontrollerar lyfthjälpmedlet okulärt och meddelar genast sin chef om fel, skador och avvikelser beaktar de säkerhetskrav som lyftarbetet ställer. sörjer enligt sina arbetsuppgifter för säkerheten i arbetet och använder personlig skyddsutrustning sörjer för ordningen i arbetsmiljön och för rengöringsuppgifterna under beaktande av kraven på arbetarskyddet och avfallshanteringen kan tolka engelskspråkiga manualer kan kommunicera hjälpligt på engelska på arbetsplatsen klarar av interaktion även med personer som talar det andra inhemska språket. kan använda ett operativsystem och kan grunderna i informationshantering kan skapa och spara filer på rätt plats och i rätt format kan skriva och spara dokument. 31