Sidas budgetunderlag 2015 2017
2
Innehållsförteckning 1. Hemställan... 5 2. Sidas inriktning och prioriteringar 2015 2017... 6 3. Förslag till finansiering av verksamheten 2015 2017... 9 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd... 10 3.1.1 Anslag 1:1 Biståndsverksamhet... 10 3.1.2 Anslag 2:1 Avslutade anslagsposter... 30 3.2 Utgiftsområde 5. Internationell samverkan... 31 3.2.1 Anslag 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen... 31 3.3 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd... 32 3.3.1 Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete... 32 4. Investeringar i anläggningstillgångar... 37 5. Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret... 37 6. Anslagskredit och anslagssparande på förvaltnings- respektive sakanslagen... 37 7. Avgifter och övriga intäkter... 38 Bilaga 1. Indikativa ramar för beställningsbemyndiganden strateginivå... 40 Tabellförteckning Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr... 9 Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr... 10 Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr... 10 Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr... 16 Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr... 17 Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr... 17 Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr... 19 Tabell 8. Anslagsutveckling ap. 7 Latinamerika, tkr... 20 Tabell 9. Anslagsutveckling ap. 9 Afrika, tkr... 21 Tabell 10. Anslagsutveckling ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika, tkr... 22 Tabell 11. Anslagsutveckling ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, tkr... 23 Tabell 12. Anslagsutveckling ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, tkr... 24 Tabell 13. Anslagsutveckling ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, tkr... 25 Tabell 14. Anslagsutveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, tkr... 26 Tabell 15. Anslagsutveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, tkr... 27 Tabell 16. Anslagsutveckling ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet, tkr... 28 Tabell 17. Anslagsutveckling ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten, tkr... 29 Tabell 18. Anslagsutveckling ap. 32 Forskningssamarbete, tkr... 29 Tabell 19. Anslagsutveckling ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr... 30 3
Tabell 20. Anslagsutveckling ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa, tkr... 30 Tabell 21. Anslagsutveckling ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr... 30 Tabell 22. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen, tkr... 31 Tabell 23. Anslagsutveckling ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet, tkr... 31 Tabell 24. Anslagsutveckling ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter, tkr... 31 Tabell 25. Anslagsutveckling ap. 1 Samarbete med Ryssland, tkr... 31 Tabell 26. Anslagsutveckling anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, tkr... 32 Tabell 27. Lån i Riksgäldskontoret, tkr... 37 Tabell 28. Beräknade avgifter, tkr... 38 Tabell 29. Ackumulerat resultat, avgiftsbelagd verksamhet, tkr... 38 4
1. Hemställan Styrelsen för Internationellt utvecklingssamarbete (Sida) överlämnar härmed budgetunderlaget för perioden 2015 2017. Med utgångspunkt i dokumentet föreslår Sida: - att regeringen för perioden 2015 2017 anvisar medel på anslag och anslagsposter under utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd respektive 5 Internationell samverkan enligt tabell 1, - att regeringen anvisar Sida en tilldelning på anslag 1:1 Biståndsverksamhet som ökar i takt med förvaltningsanslaget med tillägg för den förväntade produktivitetsökningen enligt PLOmodellen, - att regeringen för 2015 tilldelar Sida en total ram för beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 7, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2015 inom ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingå avtal på högst 28 660 000 tkr för kommande år, - att regeringen bemyndigar Sida att under 2015 inom ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan ingå avtal på högst 110 000 tkr för kommande år, - att begränsningen vad gäller intecknande av medel vid slutet av strategiperioder utformas så att 50 respektive 75 procent av aktuell årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att en strategi löper ut och - att även Sida omfattas av den modell för kompensation avseende fastighetskostnader i utlandet som Utrikesdepartementet omfattas av. 5
2. Sidas inriktning och prioriteringar 2015 2017 Sida kommer under perioden att bidra till genomförandet av regeringens styrningsreform, en reform som skärper biståndets resultatfokus inom ramen för en förenklad och tydlig politisk styrning. Vid ingången av 2015 kommer merparten av det utvecklingssamarbete Sida ansvarar för att styras av nya resultatstrategier och strategigenomförande kommer tydligt att stå i fokus för Sidas verksamhet under planeringsperioden. Strategigenomförandet styrs av resultatstrategierna men påverkas också av direktiv och förväntningar om ett förnyat bistånd som regeringen ger uttryck för i andra styrdokument. Insikten om den betydelse andra finansiella flöden än biståndet har för fattigdomsbekämpning innebär att Sida under perioden kommer att bredda och vidareutveckla sina kontaktytor, söka nya typer av samarbeten och öka användningen av innovativa finansieringslösningar som förmår frigöra andra och större kapitalflöden. Gåvomedel kommer fortsatt vara kärnan i det svenska biståndet samtidigt som utvecklingssamarbetets roll som katalysator för att stimulera inhemsk och global resursmobilisering växer i betydelse. Sida kommer under perioden också att arbeta för att ytterligare stärka samspelet mellan geografi och tematik och tillvarata möjligheter till synergier mellan globala, regionala och bilaterala insatser. Sidas resonemang och äskanden vad gäller såväl bistånds- som förvaltningsanslaget tar sin utgångspunkt i den anslagsutveckling och den inriktning för perioden 2015 2017 som regeringen anger i budgetpropositionen för 2014 och baseras på principen att det måste finnas en tydlig och ändamålsenlig koppling mellan uppdragets omfattning och myndighetens förvaltningsresurser. Behoven av utvecklingssamarbete är alltjämt stora i världen och i våra samarbetsländer och flera av millenniemålen har fortfarande inte uppnåtts. Den fortsatt kraftiga ökningen av biståndsramen under perioden stärker Sveriges roll som ledande biståndsgivare och öppnar nya möjligheter för svenskt bistånd att göra skillnad, åstadkomma resultat och förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sida har sedan 2010 vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med de brister i intern styrning och kontroll som funnits. Ett nytt processorienterat arbetssätt för hanteringen av biståndsinsatser har införts och den nya insatshanteringsregel som beslutats speglar aktuella krav på intern styrning och kontroll, riskhantering och resultatstyrning. Arbetet har varit framgångsrikt. Årsredovisningen för 2013 synliggör nyttan och resultaten av insatserna bättre än tidigare och styrelsen intygar utan reservationer att myndighetens interna styrning och kontroll fungerar på ett betryggande sätt. Sida står vid ingången av planeringsperioden väl rustat för att med hög kvalitet kunna leverera mot sitt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt. Sidas arbete med att höja effektiviteten och optimera myndighetens resursutnyttjande är ständigt pågående och kommer att fortsätta med oförändrad kraft. Sidas förvaltningsanslag som andel av biståndsanslaget har emellertid sjunkit under flera år i rad samtidigt som biståndet utvecklats i riktning mot att bli allt mer arbetsintensivt och därmed resurskrävande. Myndigheten ser det därför inte som möjligt att med nuvarande eller marginellt justerad nivå på förvaltningsresurser ansvarsfullt hantera den ökning om 3,6 miljarder (motsvarande 19 procent) som blir resultatet om Sidas andel av det växande totala anslaget hålls konstant. Sida ser det dock som rimligt att myndigheten möter det krav på årlig produktivitetsökning som regeringen ställer på alla myndigheter. Mot denna bakgrund föreslår Sida en tilldelning av sakanslag som ökar i takt med myndighetens förvaltningsanslag med tillägg för den förväntade årliga produktivitetsökning som är inbyggd i den årliga pris- och löneomräkningsmodellen. En ökning i denna storleksordning bedömer myndigheten som möjlig att ansvarsfullt hantera och samtidigt med kraft svara upp mot de förväntningar på ett förnyat bistånd 6
som kommer till uttryck i regeringens styrning. Sida vill i detta sammanhang lyfta fram den slutsats som dras i den Peer Review av svenskt utvecklingssamarbete som OECD:s biståndskommitté DAC genomförde 2013 1 om att det finns skäl att göra en förnyad bedömning av vilken total bemanning som krävs inom svensk biståndsförvaltning för att genomföra det svenska biståndet i enlighet med gällande mål och ambitioner. Två frågeställningar inställer sig med anledning av Sidas förslag. Den första handlar om att det globala samarbetet som andel av det totala biståndsanslaget förmodligen skulle öka som en konsekvens av att en större andel skulle hanteras av Regeringskansliet, en utveckling som inte ligger i linje med den hypotes om ett svenskt bilateralt mervärde som tas upp nedan. Sida är medveten om denna motsägelse men har som myndighet primärt att ta ansvar för en ansvarsfull hantering inom den egna verksamheten, vilket förutsätter en rimlig balans mellan myndighetens uppdrag och kapacitet. Frågeställningen är dock relevant och Sida skulle välkomna en bredare översyn kring den övergripande fördelningen mellan globala, tematiska och geografiska poster inom det svenska utvecklingssamarbetet. Den andra frågan rör vad som skulle hända om Sida tilldelas en oförändrad andel av det totala biståndsanslaget. Sida skulle se till att klara denna utmaning, men inte utan konsekvenser för biståndets genomförande. Sidas förutsättningar att kraftfullt svara upp mot regeringens krav och förväntningar på ett förnyat bistånd skulle försämras och användandet av multi/bi och andra stödformer som möjliggör kanalisering av större volymer skulle av nödvändighet behöva öka. Kraften skulle avta i det viktiga men resurskrävande arbetet med att öka användningen av innovativa biståndsoch finansieringsformer som, förutom lån och garantier, exempelvis kan handla om challenge funds, om nya sätt att kombinera olika instrument och om samverkan med ett ökat antal aktörer. Även arbetet med att ytterligare stärka intern styrning och kontroll skulle påverkas, bland annat till följd av ett nödvändigt ökat fokus på beredning på bekostnad av stärkt uppföljning. Sidas förslag om fördelning mellan anslagsposter grundas i första hand på beslutade och indikativa/föreslagna strategibelopp men påverkas även av prioriteringar som uttrycks i regeringens budgetproposition, bedömningen att de humanitära behoven kommer att öka och den strävan som finns att nå effektiva portföljvolymer. Förslaget innebär att de senaste årens trendmässiga minskning av det geografiska samarbetet inom Sidas del av det totala biståndsanslaget bromsas upp, att den tematiska andelen hålls på ungefär oförändrad nivå och att övriga globala anslagsposter minskar något. Förslaget att bromsa upp de senaste årens relativa minskning av det geografiska samarbetet är i huvudsak, som framgår av ovan, en följd av fattade och preliminära beslut men bygger också på antagandet att det svenska bilaterala samarbetet har ett mervärde i många sammanhang. Det knyter också an till regeringens syn att resultat ska sökas så nära den fattiga och förtryckta människan som möjligt, vilket förutsätter att det svenska biståndets lokala förankring stärks. Antagandet om ett bilateralt mervärde bygger på Sidas erfarenheter men behöver närmare studeras. Sida skulle välkomna, och står även beredd att bidra till, en mer övergripande analys av det tematiska, globala, regionala respektive bilaterala biståndets relativa mervärden. En sådan analys menar Sida skulle kunna bidra till att informera framtida ställningstaganden kring den övergripande fördelningen mellan globala, tematiska och geografiska poster. Sidas kostnader för utlandsverksamheten fortsätter att öka. Inflationstakten i Sidas samarbetsländer är väsentligt högre än i Sverige och den kompensation Sida erhåller genom det statliga pris- och löneuppräkningssystemet förmår inte täcka kostnadsökningarna i utlandet. Sida föreslår mot denna 1 OECD Development Co-operation Peer Review Sweden 2013 7
bakgrund att myndigheten omfattas av samma modell för kompensation avseende fastighetskostnader i utlandet som Utrikesdepartementet. Sidas budgetunderlag återkommer till de frågor som förra året lyftes fram: vikten av fokusering, vikten av flexibilitet samt förslaget att se över hanteringen av det multilaterala stödet utifrån hypotesen att ett sammanhållet ansvar är att föredra och i möjligaste mån bör eftersträvas. Sida noterar och välkomnar de beslut regeringen hittills tagit i relation till samtliga dessa frågor. OECD/DAC:s Peer Review lyfter fram den geografiska fokusering som ägt rum genom beslut om utfasning av åtta samarbetsländer men konstaterar samtidigt att svenskt bistånd fortsatt karaktäriseras av en stor spridning över länder och teman. Sverige rekommenderas därför att fortsätta och skynda på ansträngningarna att koncentrera biståndet till färre länder och sektorer. Den geografiska fokusering som skett förbättrar myndighetens förutsättningar att under perioden kraftsamla och fördjupa samarbetet med återstående länder. Beslut om var svenskt bistånd ska verka är en politisk fråga som ligger utanför Sidas mandat men av effektivitetsskäl ser Sida det som viktigt att nya samarbetsländer inte tillkommer utan att en sådan ökning motsvaras av en minskning. Vad gäller tematisk fokusering så delar Sida synen i regeringens förslag till biståndspolitisk plattform om att biståndet ska ha ett tydligt fokus och att biståndsförvaltningen ska engagera sig i ett begränsat antal tematiska områden. Ett tematiskt fokus främjar genomslag och ger förutsättningar för myndigheten att utnyttja erfarenheter och kunskaper optimalt. Sida vill i sammanhanget understryka vikten av att kommande resultatstrategier fokuseras på ett begränsat antal tematiska områden. De nya resultatstrategierna medger en flexibel årlig allokering inom ramen för total strategivolym och kommer, tillsammans med den anslagskredit som beviljats, att öka Sidas finansiella handlingsutrymme. Det ökar effektiviteten i strategigenomförandet men är inte tillräckligt. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslår Sida en återgång till tidigare utformning av begränsningen som reglerar hur stora volymer som får intecknas i slutet av en strategiperiod. Sida föreslår vidare att nuvarande bemyndiganden per anslagspost ersätts av ett samlat beställningsbemyndigande. Regeringens beslut att se över Regeringskansliets bidragshantering välkomnas. Sidas bedömning från tidigare år kvarstår vad gäller vikten av att ansvarskedjan beslut, granskning, utbetalning, återrapportering och återkrav hålls samman. I föregående budgetunderlag redogjorde myndigheten för tre alternativ som utgår från att verksamhetsansvar och finansiellt ansvar hålls samman. Av vikt är också att ett eventuellt övertagande av ett samlat ansvar för samtliga eller delar av medlen måste åtföljas av en förstärkning av Sidas förvaltningsresurser. 8
3. Förslag till finansiering av verksamheten 2015 2017 Tabell 1. Översikt av verksamhetens finansiering, tkr Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Utfall 2013 Prognos 2 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 Beräknat 2017 1.1 Biståndsverksamhet 16 793 717 19 454 639 19 631 300 20 086 000 20 646 000 ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering 2 804 704 2 880 296 2 880 000 2 980 000 3 100 000 ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet 91 746 97 129 94 300 96 000 98 000 ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 1 522 128 1 727 872 1 700 000 1 700 000 1 700 000 ap. 6 Asien 1 553 738 1 494 944 1 855 000 1 905 000 1 955 000 ap. 7 Latinamerika 557 116 510 000 517 000 460 000 430 000 ap. 9 Afrika 5 121 079 5 477 921 5 434 000 5 550 000 5 780 000 ap. 17 Mellanöstern och Nordafrika 798 165 869 600 840 000 840 000 840 000 ap. 23 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 0 1 158 000 1 222 000 1 222 000 1 222 000 ap. 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 765 103 975 897 863 000 922 000 972 000 ap. 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling ap. 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling ap. 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling 587 321 734 000 660 000 705 000 743 000 834 562 1 301 000 1 301 000 1 301 000 1 301 000 695 802 709 276 700 000 750 000 800 000 ap. 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet 200 104 200 000 200 000 200 000 200 000 ap. 28 Kapacitetsutveckling och utbyten 420 218 473 000 515 000 605 000 655 000 ap. 32 Forskningssamarbete 841 932 845 703 850 000 850 000 850 000 1.2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ap. 1 Sida 979 699 1 002 787 1 997 425 1 013 035 1 034 604 2.1 Reformsamarbete med Östeuropa ap. 6 Reformsamarbete i Östeuropa 1 073 095 36 240 2 0 0 0 ap. 6.1 Reformsamarbete i Östeuropa 1 023 213 0 0 0 0 ap. 6.2 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Utgiftsområde 5. Internationell samverkan 1.11 Samarbete inom Östersjöregionen 49 882 0 0 0 0 ap. 1 Samarbete inom Östersjöregionen 60 141 0 0 0 0 ap. 1.2 Samarbete inom miljöområdet 31 962 0 0 0 0 ap. 1.3 Samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter 28 179 0 0 0 0 ap. 3 Samarbete med Ryssland 0 64 000 64 000 64 000 64 000 Avgiftsintäkter som disponeras 13 411 14 000 15 000 12 000 9 000 Övriga intäkter som disponeras 1 995 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa 18 922 058 20 581 758 20 709 725 21 177 035 21 755 604 1 Inklusive beräknat indrag för valutakursjustering på vårändringsbudget 2 Anslagssparandet härrör från ap. 1.2 och ap. 1.3 2 Prognosen inkluderar ingående sparande från föregående år (2013). 9
Med utgångspunkt i den anslagsutveckling som regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2014 räknar Sida med en tilldelning på anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för perioden 2015 2017 som ökar i takt med förvaltningsanslaget med tillägg för den förväntade produktivitetsökningen enligt modellen för pris- och löneomräkning. I det följande redovisas Sidas äskanden för 2015 2017 per anslagspost. Äskandena utgår från de beslut som fattats av regeringen avseende strategier som faller inom anslagsposterna. I de fall där beslut ännu inte fattats avseende strategier har bedömningar av framtida behov och kapacitet utgjort beräkningsgrunden baserat på ingångsvärden och resultatförslag. Sida har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att i budgetunderlaget redovisa underlag för beräkningar av bemyndiganderamar för 2015 på strateginivå. Dessa indikativa beräkningar redovisas i bilaga 1. 3.1 Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd 3.1.1 Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Tabell 2. Anslagsutveckling anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag enligt regleringsbrev och BP 2014 16 838 899 1 19 217 179 20 409 358 21 733 199 22 892 378 Utfall/Prognos/Beräknat 16 793 717 2 19 217 179 19 631 300 20 086 000 20 646 000 1 Anslag enligt regleringsbrev inklusive 2:1 uppgick 2013 till 18 046 899 tkr. 2 Utfall 2013 inklusive anslag 2:1 var 17 866 812 tkr. 2:1 ingår från och med 2014 i anslag 1:1. Tabell 3. Bemyndiganderam anslag 1:1 Biståndsverksamhet, tkr Utfall 2013 Prognos 2014 1 Beräknat 2015 Beräknat 2016 Beräknat 2017 Beräknat 2018-2022 Ingående åtaganden 14 160 655 17 068 160 24 191 069 - - - + Nya åtaganden 10 459 516 16 681 000 17 349 931 - - - - Infriade åtaganden -8 833 326-9 558 091-13 520 000-14 130 000-9 070 000-4 821 000 Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 1 Från och med 2014 ingår anslag 2:1 i anslag 1:1. 15 786 845 24 191 069 28 021 000 - - - 20 260 000 25 010 000 28 660 000 - - - Sammanfattande bedömning av perioden 2015 2017 Den resultatstyrningsreform som nu genomförs av det svenska biståndet vilar på principen att regeringen ansvarar för politikutformning och anger vilka resultat som ska uppnås och Sida ansvarar för att bedöma hur regeringens beslut ska genomföras. En mer renodlad uppdelning av styrningen mellan myndighetens instruktion, regleringsbrev och resultatstrategier har också bidragit till en enklare och tydligare styrning av Sida som det är angeläget att värna och utveckla ytterligare. Vid ingången av 2015 kommer merparten av det utvecklingssamarbete Sida ansvarar för att genomföras inom ramen för nya bilaterala, regionala och icke-geografiska, tematiska resultatstrategier. Därmed har styrningsreformen översatts i faktisk styrning av biståndet. Perioden 2015 2017 kommer att präglas av en hemtagning av vinsterna av en tydligare styrning genom ett relevant och 10
situationsanpassat svenskt utvecklingssamarbete baserat på en god analys och en skarpare resultatuppföljning. Styrningen av Sida bör av effektivitetsskäl, så långt möjligt, tillåta flexibilitet i anslagsutnyttjandet och Sida ser positivt på att regeringen medger en anslagskredit på biståndsanslaget. Sida ser dock fortfarande en möjlighet att öka flexibiliteten genom att återgå till tidigare utformning av begränsningen om hur stora volymer som får intecknas i slutet av strategiperioder så att 50 respektive 75 procent av årsvolymerna ska vara ointecknade två respektive tre år efter det att en strategi löper ut. I och med övergången till resultatstrategier ser Sida inga skäl till att i regleringsbrevet begränsa möjligheterna att teckna mer långsiktiga avtal. Den principiella frågan om hur Sveriges stöd det civila samhället i utvecklingsländer ska utformas, samt i det sammanhanget CSO-anslagets framtid, har väckts av Sidas remissvar på Statskontorets rapport. Förslag: att begränsningen vad gäller intecknande av medel vid slutet av strategiperioder utformas så att 50 respektive 75 procent av aktuell årsvolym ska vara ointecknad två respektive tre år efter det att en strategi löper ut Sidas resonemang och äskanden vad gäller såväl bistånds- som förvaltningsanslaget utgår i huvudsak från den inriktning för perioden 2015 2017 som regeringen anger i budgetpropositionen för 2014. Förslagen kan i flera fall direkt härledas till de omvärldsförändringar som regeringen lyfter fram som särskilt betydelsefulla för det svenska biståndets inriktning och utformning. Sida ser att biståndsanslaget enligt budgetpropositionen för 2014 beräknas öka med 5,7 miljarder kronor mellan 2014 och 2017 enligt BNI-prognosen. Om Sidas andel av det totala biståndsanslaget skulle hållas konstant innebär det en ökning med 3,6 miljarder eller 19 procent för Sidas del. Samtidigt har Sidas förvaltningsanslag som andel av biståndsanslaget sjunkit under flera år, vilket har inneburit att ett stadigt ökande biståndsanslag har fått hanteras av relativt sett allt färre personalresurser. Sida är angelägen om en effektiv användning av hela biståndsanslaget med utgångspunkt i de biståndspolitiska prioriteringarna. Primärt har dock Sida att ta ansvar för den egna delen av biståndsanslaget genom ansvarsfull beredning, genomförande och uppföljning av insatser och genom upprätthållande och stärkande av intern styrning och kontroll. Innovativa, katalytiska insatser och finansieringsformer ska också öka under perioden. Sida ser mot bakgrund av beräkningarna om biståndsanslagets ökningar under perioden 2015 2017 och den tydliga trenden att förvaltningsanslaget endast justeras marginellt att det inte är möjligt att på ett ansvarsfullt och effektivt sätt hantera ytterligare ökningar av biståndsanslaget under perioden i enlighet med beräkningarna i budgetpropositionen för 2014 med Sidas andel konstant på 2014 års nivå. En fördjupad diskussion om detta förs i avsnitt 3.3.1. Förslag: Sida föreslår en tilldelning på anslag 1:1 Biståndsverksamhet som ökar i takt med förvaltningsanslaget med tillägg för den förväntade produktivitetsökningen enligt PLOmodellen. En konsekvens av Sidas förslag är att en större andel av det totala biståndsanslaget sannolikt kommer att hanteras av Regeringskansliet, vilket kan innebära att större volymer kanaliseras genom multilaterala organisationer för att möta ökade behov inom olika områden. Ovanstående förslag speglar Sidas bedömning av hur en ansvarsfull hantering av tilldelat anslag kan förenas med ett utökat uppdrag och en rimlig produktivitetsutveckling. Om regeringen skulle tilldela Sida större anslag än föreslaget så står Sida inför utmaningen att på bästa sätt genomföra uppdraget 11
ändå, vilket dock skulle få konsekvenser för hur uppdraget kan genomföras. I avsnitt 3.3.1 nedan nämns det faktum att relativt sett minskade personalresurser inneburit att andelen multi/bi-stöd ökat mellan 2010 och 2013. Skulle förslaget inte genomföras blir en trolig konsekvens att andelen multi/bistöd ökar ytterligare eftersom det därigenom kan kanaliseras stora volymer med relativt sett mindre arbetsinsats. En annan konsekvens om regeringen skulle tilldela Sida högre anslag än föreslaget blir att Sidas förutsättningar för att höja ambitionerna ytterligare avseende intern styrning och kontroll samt kvalitet i beredning, genomförande och uppföljning försämras. Sida har under flera år arbetat med innovativa och katalytiska insatser som komplement till mer traditionella projektstöd och bredare programstöd, till exempel genom instrument som lån och garantier, vilket framgår nedan. Sidas ambition är att utöka användningen av dessa instrument till att inkluderas i hela verksamheten där det bedöms vara lämpligt i linje med det uppdrag som Sida har enligt instruktionen, regleringsbrevet för 2014 samt i strategier. Sida avser även, i linje med strategiuppdraget och uppdraget i regleringsbrevet, att under perioden utveckla och använda nya bistånds- och finansieringslösningar utöver lån och garantier. Skulle Sidas förslag ovan inte realiseras kan en konsekvens bli att ambitionsnivån vad gäller arbetet med innovativa bistånds- och finansieringsformer blir lägre till förmån för att Sida på ett ansvarsfullt sätt ska kunna använda större sakanslagsvolymer. Sida har i fördelningen av den föreslagna totala ramen för biståndsanslaget vägletts av ett antal övergripande prioriteringar. Den geografiska andelen av biståndsanslaget, både i förhållande till Sidas del och i förhållande till det totala anslaget, har minskat under flera år. Sida anser att konsekvenserna av detta bör analyseras med utgångspunkt i att resultat för fattiga människor uppnås på landnivå genom en kombination av bilateralt, regionalt och multilateralt stöd. Förslaget som utvecklas nedan innebär därför att det geografiska utvecklingssamarbetet stärks något inom Sidas del av det totala biståndsanslaget i och med att de senaste årens nedåtgående trend bromsas, att den tematiska andelen som ökat väsentligt under flera år hålls på ungefär oförändrad nivå och att övriga globala anslagsposter minskar något. Fördelningen mellan anslagsposter har också tagit hänsyn till politiska prioriteringar som de uttrycks i budgetpropositionen och andra beslut, till exempel vad gäller Afrika och de tematiska anslagsposterna. Sida bedömer att de humanitära behoven i världen kommer att öka under perioden, vilket också vägts in i fördelningen. Vad gäller de geografiska anslagsposterna har de riktvärden som anges i budgetpropositionen för 2013 på 300 miljoner respektive 200 miljoner kronor avseende årliga portföljvolymer i länder med långsiktigt programsamarbete respektive länder i konflikt eller postkonflikt varit vägledande. I föregående budgetunderlag föreslog Sida en utfasning av biståndet till medelinkomstländer. Utfasning av utvecklingssamarbetet med Irak och Bolivia är beslutad, vilket innebär att Sida i detta budgetunderlag återgår till tidigare belopp för övriga medelinkomstländer (Colombia och Guatemala). Regeringens biståndspolitiska prioriteringar får bäst genomslag när tematiskt- och geografiskt inriktat bistånd samspelar, och när tydliga länkar mellan globala, regionala och bilaterala insatser etableras och utnyttjas. Sedan 2006 har en förändring skett i fördelningen mellan geografiska och tematiska strategier och anslagsposter där medel för tematiska strategier ökar på bekostnad av geografiska, vilket framgår av nedanstående diagram: 12
Not: Tabellen är exklusive de medel som Regeringskansliet fattar beslut om men där utbetalningen hanteras av Sida. I de geografiska anslagsposterna ingår anslagsposterna 9 Afrika, 6 Asien, 17 Mellanöstern och Nordafrika samt 7 Latinamerika. I de globala anslagsposterna ingår anslagsposterna 1 Humanitära insatser, 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället samt 32 Forskningssamarbete. I de tematiska anslagsposterna ingår från och med 2013 anslagsposterna 13 Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering, 14 Globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, 15 Globala insatser för socialt hållbar utveckling, 16 Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling, 26 Globala insatser för mänsklig säkerhet och 28 Kapacitetsutveckling och utbyten. Före 2013 utgörs de tematiska anslagsposterna av anslagsposterna 21 Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser, 22 Särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, 23 Miljölån, 24 Kapacitetsutveckling och samverkan samt 25 Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer. Reformsamarbetet ingår inte i diagrammet. Det är på landnivå som svenska insatser med väl definierade och uppföljningsbara förväntade resultat, i en kombination av insatser med offentliga aktörer, genom det civila samhället och i samverkan med den privata sektorn, direkt kan nå och förändra villkoren för människor som lever i nöd och förtryck. På landnivå stärks genomslaget genom samverkan mellan utvecklingssamarbetet och den politiska dialogen där insatsernas effekt förstärks genom dialog kring respekt för mänskliga rättigheter, om politikens utformning och utrymmet för icke-statliga aktörer att verka för ansvarsutkrävande. En relevant och ändamålsenlig givarsamordning är viktig i detta sammanhang och något som Sida prioriterar. En slutsats som redovisas i Sidas årsredovisning för 2013 är att ett effektivt strategigenomförande, inklusive en utvecklad dialog och en systematisk uppföljning, förutsätter en stark fältnärvaro. Sida har påbörjat ett arbete med att justera arbetsfördelningen mellan huvudkontor och utlandsmyndigheter för att fokusera resurserna på utlandsmyndigheterna på analys, dialog och resultatuppföljning, vilket ytterligare kommer att stärka genomslaget för de svenska ansträngningarna på landnivå. De icke-geografiska, tematiska strategierna som regeringen beslutat om eller kommer att besluta om skapar förutsättningar för ett starkt svenskt genomslag på av regeringen prioriterade tematiska områden. Insatser inom dessa områden är normsättande och kunskapsstärkande och bör begränsas till den globala nivån, för att därmed ge ett kraftfullt bidrag till ansträngningarna på de nationella och regionala nivåerna genom geografiska resultatstrategier. 13
Många av de miljöer som utvecklingssamarbetet verkar i kan karaktäriseras som sviktande situationer; länder eller regioner som befinner sig i, har befunnit sig i eller riskerar att falla in i konflikt, eller sviktar på grund av konsekvenserna av en humanitär katastrof. Sidas bedömning från föregående budgetunderlag att förmågan att förebygga och hantera kriser och katastrofer kommer att bli avgörande för möjligheterna att på ett hållbart sätt minska fattigdomen i världen kvarstår. Utvecklingssamarbetet i dessa miljöer är därför fortsatt prioriterat och ställer särskilda krav på kompetens och flexibilitet, vilket i sin tur ställer krav på Sidas resurser. Sida kommer under perioden att utveckla metoder och arbetssätt för att arbeta i övergången mellan kortsiktig hantering av de humanitära behoven och mer långsiktigt stöd till institutionsutveckling och kapacitetsuppbyggnad. Även mer stabila situationer karaktäriseras generellt sett av svag kapacitet i den offentliga sektorn att formulera en utvecklingsfrämjande politik och att genomföra den med hjälp av legitima och starka offentliga institutioner. Otydliga gränser mellan lagstiftande och exekutiva institutioner, liksom mellan stat, regeringsbärande parti och icke-statliga sektorer (civilsamhälle och privat sektor) undergräver utrymmet för genuint ansvarsutkrävande. Därför kommer Sida att prioritera stöd till att stärka utrymme och kapacitet för ansvarsutkrävande, vilket ställer krav på utvecklingssamarbetets förmåga att balansera stödet mellan staten och dess institutioner och det civila samhället samt att fortsätta utveckla formerna för samverkan med den privata sektorn. En särskild prioritering inom detta område är en fortsatt hög ambitionsnivå i korruptionsbekämpningen. Denna prioritering underbyggs av slutsatsen i Sidas årsredovisning för 2013 att stöd till anti-korruptionsinsatser ger resultat men givet den utbredda korruptionen i samarbetsländerna är det angeläget att förstärka stödet. Sida har under ett flertal år pekat på behovet av kraftsamling och fokusering av det svenska utvecklingssamarbetet för att säkra ett starkt svenskt genomslag. Under 2012 och 2013 har regeringen beslutat om utfasning av gruppen länder för selektivt samarbete samt Bolivia, Burkina Faso och Irak, vilket innebär att sakanslagsmedel på sikt kan överföras till prioriterade länder. En rekommendation i den OECD/DAC Peer Review 3 som publicerades 2013 är att Sverige bör fortsätta ansträngningarna för att koncentrera biståndet till färre länder och sektorer. Sida delar denna uppfattning och menar att en tydlig fokusering såväl geografiskt som tematiskt är effektiv. Sida föreslår inte i detta budgetunderlag ytterligare konkreta utfasningar. Sida skulle dock välkomna, och vill gärna bidra till, en mer övergripande analys av de tematiska, globala, regionala respektive bilaterala mervärden inom biståndet som skulle kunna vara ett underlag för eventuella framtida beslut om ytterligare utfasningar. En viktig komponent i fokuseringsarbetet gäller som sagt tematisk fokusering. Sverige har tack var sin internationella trovärdighet när det gäller utvecklingsfrågor alla förutsättningar att få genomslag för perspektiv och prioriteringar. Detta kräver emellertid att den relativt sett begränsade kapaciteten fokuserar på några centrala områden där Sverige har ett starkt mervärde och där vi har särskild kompetens. Denna kraftsamling bör ta sig uttryck dels i de tematiska områden som regeringen väljer att fokusera på (genom tydliga resultatförväntningar i resultatstrategier), dels i vilken kompetens biståndsförvaltningen, och då främst Sida, väljer att satsa på. Sidas kompetens kommer att fördjupas på ett begränsat antal spetsområden samtidigt som Sida kommer att säkra tillräcklig kompetens på övriga områden för att hantera beredning och uppföljning av god kvalitet av insatser inom de områden som anges i de av regeringen beslutade strategierna. Sida kommer under perioden särskilt satsa på att fördjupa kompetensen på områdena Jämställdhet, Miljö och klimat, Demokrati och mänskliga rättigheter med fokus på yttrandefrihet och ICT samt Hälsa med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 3 OECD Development Co-operation Peer Review Sweden 2013 14
Den omläggning av det svenska biståndet som kommer att vara genomförd vid ingången av perioden 2015 2017 skapar förutsättningar för en förtydligad resultatstyrning av det svenska biståndet. Den tonviktsförskjutning som skett från sektorer till resultatområden och en tydligare betoning av Sidas ansvar för genomförandefrågor skapar en bra grund för samarbeten med relevanta samarbetspartner för att bidra till specifika resultat med ett kalkylerat risktagande. Detta ställer krav på Sidas förmåga att hitta en effektiv balans mellan olika aktörer (staten, civilsamhället, den privata sektorn) och olika finansieringslösningar (gåva, lånestimulans, garanti) utifrån sammanhang både på strateginivå och för Sida som helhet. Detta är viktigt bland annat utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv, vilket Sida tog upp i föregående budgetunderlag. Perioden 2015 till 2017 kommer att präglas av att ett stort antal resultatstrategier och ämnesstrategiska strategier ska börja genomföras, och i detta arbete kommer aktörsanalyser att utgöra en central komponent i det fortsatta arbetet med resultatfokusering. Sida har under flera år arbetat med innovativa och katalytiska insatser som komplement till mer traditionella projektstöd och bredare programstöd, till exempel genom instrument som lån och garantier. Detta har dock hittills skett i relativt liten skala och framför allt inom särskilda strategier och anslagsposter. Sidas ambition är att utöka användningen av dessa befintliga instrument till att inkluderas i hela verksamheten där det bedöms vara lämpligt. Detta ligger också i linje med det uppdrag som Sida har enligt regleringsbrevet för 2014 att analysera möjligheterna att öka användningen av innovativa biståndsformer som, förutom lån och garantier, kan handla om challenge funds, fonder och direktinvesteringar samt nya kombinationer av instrument och aktörer. I uppdraget ingår att visa på hur innovativa bistånds- och finansieringsformer kan utnyttjas i hela Sidas verksamhet. Sida bedömer att arbetet med att få ett starkt genomslag för innovativa bistånds- och finansieringsformer kommer att kunna genomföras under perioden 2015 2017. De trender som Sida presenterade i budgetunderlaget 2014 2016 är fortsatt giltiga, möjligen ännu tydligare. Den roll som utvecklingssamarbetet har att överföra resurser för att bekämpa fattigdom och förtryck är fortsatt viktig, men måste utvecklas i relation till de betydligt större finansiella flöden som utgörs av privata investeringar och handel i och till just de länder där fattigdomen och förtrycket ofta är som störst. Till exempel utgjorde remitteringar den största externa finansieringskällan till Afrika 2012, framför bistånd och direkta utländska investeringar. Även utländska investeringar i Afrika ökar igen efter en nedgång i samband med finanskrisen 2009 4. Dessa finansiella flöden ska ses mot att tillväxten är stark inte minst i stora delar av Afrika men även mot effekterna av fortsatta klimatförändringar, av konflikter som pågår eller blossar upp med efterföljande flyktingströmmar liksom av arbetskraftsmigration. Utvecklingssamarbetets roll utvidgas därmed till att bidra till att mobilisera kapital och underlätta investeringar inom just de områden och verksamheter där de kan bidra till att lindra nöd. Det kan handla om att stärka inhemsk resursmobilisering, liksom att bidra till att utländska investeringar bidrar till, snarare än underminerar ansträngningarna att bekämpa fattigdom och förtryck. Sida kommer under perioden fortsatt att utveckla utvecklingssamarbetets roll som katalysator för ökad inhemsk och global resursmobilisering. Detta kommer att ske med utgångspunkt i den analys, förslag och plan som redovisas till regeringen under 2014 enligt uppdraget om innovativ utvecklingsfinansiering i Sidas regleringsbrev för 2014. Sammanfattande bedömning av resursbehov Sida baserar sin prognos för 2014 på regleringsbrevet för 2014. Beräkningar för perioden 2015 2017 utgår från regeringens bedömning av den framtida anslagsutvecklingen som den redovisas i budgetpropositionen för 2014 samt Sidas bedömning att det inte är möjligt för Sida att hantera ett ökat 4 http://www.africaneconomicoutlook.org/en/outlook/financial_flows/ 15
anslag i den takt som blir resultatet av den framtida anslagsutvecklingen och ett antagande om att Sidas andel av det totala anslaget hålls konstant på 2014 års nivå. I det följande redovisas varje anslagspost i en tabell där anslagspostens relativa andel av Sidas andel av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet utifrån regleringsbrevet för 2014 framgår liksom Sidas utfall (2013), prognos (2014) samt beräkningar (2015 2017). De prioriteringar som i övrigt styrt fördelningen mellan anslagsposter är en viss relativ förstärkning av det geografiska biståndet så att den minskande trenden bromsas, politiska prioriteringar som uttrycks i budgetpropositionen för 2014, bedömningen att de humanitära behoven kommer att öka samt de riktvärden på 300 miljoner respektive 200 miljoner kronor avseende årliga portföljvolymer i länder med långsiktigt programsamarbete respektive länder i konflikt eller postkonflikt. Sammanfattande bedömning av bemyndiganderamar Utestående åtaganden 2013 var drygt 17 miljarder kronor av totalt beslutade bemyndiganderamar om knappt 22,5 miljarder kronor (76 procent). Tilldelad ram 2014 är 25 miljarder kronor. Sida beräknar att behovet för 2015 inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är 3,7 miljarder kronor högre än den beslutade nivån 2014. Detta beror framför allt på det stora antalet nya strategier som förväntas beslutas och börja genomföras under 2014 samt högre föreslagna anslagsvolymer. Sida föreslår att regeringen tilldelar Sida en bemyndiganderam inom anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd på 28 660 miljoner kronor för 2015. Anslagspost 1. Humanitära insatser och konflikthantering Tabell 4. Anslagsutveckling ap. 1 Humanitära insatser och konflikthantering, tkr År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag enligt regleringsbrev och BP 2014 2 791 253 2 880 000 3 050 135 3 248 370 3 421 948 Anslagspostens andel av medlen på 1:1 15,5% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% Utfall/Prognos/Beräknat 2 804 704 2 880 296 2 880 000 2 980 000 3 100 000 Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden 2015 2017 16,7% 15,0% 14,7% 14,8% 15,0% Sidas humanitära bistånd styrs av Strategin för humanitärt bistånd genom Sida (2011 2014). Strategin tar sin utgångspunkt i regeringens policy för Sveriges humanitära bistånd (2010 2016). Under 2013 kanaliserades den största delen (45 procent) av anslaget via FN-systemet. Under 2013 gavs humanitärt bistånd till både pågående och plötsligt uppkomna humanitära kriser i bland annat Syrien, Demokratiska Republiken Kongo, Sydsudan, Filippinerna, Somalia, Sahel, Afghanistan och Myanmar. En oroande trend visar att allt fler människor i världen utsätts för naturkatastrofer och väpnade konflikter och våld, vilket fortsatt kommer att kräva humanitära insatser. Allt större sårbara befolkningsgrupper lever så nära randen till svår fattigdom att ytterst små växlingar i temperatur eller väderförhållanden kan skapa omfattande humanitära kriser såsom i Sahel. Sida bedömer att de humanitära behoven i världen kommer att öka under perioden, vilket reflekteras i förslaget om höjda anslagsnivåer. 16
Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel minskar mellan 2014 och 2015 för att därefter öka under perioden 2015 2017. Sida föreslår volymerna 2 880 miljoner kronor 2015, 2 980 miljoner kronor 2016 och 3 100 miljoner kronor 2017. Anslagspost 2. Informations- och kommunikationsverksamhet Tabell 5. Anslagsutveckling ap. 2 Informations- och kommunikationsverksamhet, tkr År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag enligt regleringsbrev och BP 2014 94 300 94 300 99 871 106 362 112 045 Anslagspostens andel av medlen på 1:1 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Utfall/Prognos/Beräknat 91 746 97 129 94 300 96 000 98 000 Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden 2015 2017 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Strategin för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive för organisationer i det civila samhället 2010 2014 styr det kommunikations- och informationsarbete som finansieras via Sida och som genomförs av såväl Sida som aktörer i det civila samhället. Strategin har ett ambitiöst mål för en bred målgrupp: den svenska allmänheten. Sverige förmedlar 11 kronor per svensk och dag för att minska fattigdomen i världen och använder tre öre (eller 0,2 procent) för att redovisa och kommunicera vilka resultat det leder till. Anslagsposten utnyttjas till fullo och det är stor konkurrens om dessa medel bland organisationer i det svenska civila samhället. Den nuvarande strategin löper ut 2014 och kommer troligen att ersättas av en ny under perioden. Sida förespråkar en tydligare inriktning mot öppenhet, transparens och spridning av resultat av det internationella biståndet. Sverige är ledande inom detta område och en fortsatt finansiering på nuvarande nivå är en förutsättning för att behålla denna position. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel är oförändrad under perioden 2015 2017. Sida föreslår volymerna 94 miljoner kronor 2015, 96 miljoner kronor 2016 och 98 miljoner kronor 2017. Anslagspost 5. Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Tabell 6. Anslagsutveckling ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, tkr År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag enligt regleringsbrev och BP 2014 1 526 932 1 700 000 1 800 427 1 917 441 2 019 900 Anslagspostens andel av medlen på 1:1 8,5% 8,8% 8,8% 8,8% 8,8% Utfall/Prognos/Beräknat 1 522 128 1 727 872 1 700 000 1 700 000 1 700 000 Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 9,1% 8,9% 8,7% 8,5% 8,2% 17
Bedömning av perioden 2015 2017 Anslagsposten styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som gäller till och med 2014. Inom strategin fortsätter Sida att stärka insatsportföljen vad gäller det rättighetsbaserade arbetet. I den planerade översynen av stödet till det civila samhället under 2014 kommer Sida dels att dra slutsatser från strategins genomförande, dels att ta ställning till Statskontorets 5 rekommendationer framför allt avseende styrning och rapportering samt hur Sida som myndighet kan öka utrymmet för innovativa ansatser inom anslagsposten. Sida har i sitt remissvar till regeringen på Statskontorets rapport väckt den mer övergripande styrningsrelaterade frågan om civilsamhällesorganisationer fortsatt ska stödjas via en särskild anslagspost med en egen strategi mot bakgrund av att regeringens resultatstyrningsreform så tydligt vilar på principen att biståndet ska utgå från och styras mot resultat. Därför är den principiella frågan om hur Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer ska utformas, samt i det sammanhanget CSO-anslagets framtid, av högsta relevans att ta ställning till inför budgetunderlagsperioden. Med hänsyn till denna osäkerhet föreslår Sida att anslaget ligger kvar på 2014 års volym under hela perioden. Regeringens satsning från tidigare period avseende barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning är nu integrerad inom många ramorganisationers ordinarie verksamhet och förväntas därför fortsätta de kommande åren. Utöver detta utgår stöd till flera internationella organisationer inom satsningen, vilka inte planeras att fortsätta efter 2015. Myndighetens stöd till internationella organisationer som arbetar på den globala arenan inom utvecklingseffektivitet eller för att stärka civilsamhällets roll i formuleringen av gemensamma målsättningar efter millenniemålen (post-2015-processen) förväntas att fortsätta under perioden. Från och med 2014 omfattar anslagsposten även svenska civilsamhällets utvecklingsarbete i Östeuropa. Svenska organisationers engagemang i dessa länder, Sveriges närområde, utgör ett viktigt mervärde till det svenska utvecklingssamarbetet i länderna och förstärker den utveckling mot demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter som EU-närmandet förutsätter. Bedömning av resursbehov Sida föreslår att anslagspostens relativa andel minskar under perioden 2015 2017. Sida föreslår volymerna 1 700 miljoner kronor 2015, 1 700 miljoner kronor 2016 och 1 700 miljoner kronor 2017. Sida kommer under perioden att ta emot ytterligare två ramorganisationer till anslaget. Detta innebär att det blir viss ökad konkurrens på anslaget, vilket bör främja verksamhetens resultat, även om det kan få negativa konsekvenser för enskilda program som inte får stöd. 5 Bistånd genom svenska organisationer. En översyn av ramavtalssystemet. Statskontoret 2012/98. 18
Anslagspost 6. Asien Tabell 7. Anslagsutveckling ap. 6 Asien, tkr År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Anslag enligt regleringsbrev och BP 2014 1 526 725 1 480 000 1 567 431 1 669 301 1 758 501 Anslagspostens andel av medlen på 1:1 8,5% 7,7% 7,7% 7,7% 7,7% Utfall/Prognos/Beräknat 1 553 738 1 494 944 1 855 000 1 905 000 1 955 000 Anslagspostens andel av Utfall/Prognos/Beräknat på 1:1 Bedömning av perioden 2015 2017 9,3% 7,7% 9,5% 9,5% 9,5% Utvecklingssamarbetet i Asien styrs av fem strategier, varav en resultatstrategi (Myanmar/Burma) och en regional strategi. Regeringen väntas fatta beslut om nya resultatstrategier för Bangladesh, Kambodja och Afghanistan under 2014. Ett ingångsvärde för det regionala samarbetet för Asien förutses under 2014. I utfasningsländerna med selektivt samarbete (Indien, Indonesien, Kina och Vietnam) kommer aktiviteterna att avslutas under 2014. Även aktiviteterna i Laos, Sri Lanka och Östtimor kommer att avslutas helt under 2014. I det långsiktiga programsamarbetet ska det svenska biståndet fortsatt fokusera på programbaserade stödformer i kombination med katalytiska och innovativa insatser till icke-statliga aktörer i det civila samhället och den privata sektorn. I både Bangladesh och Kambodja är demokratiska institutioner och den demokratiska kulturen under utveckling. Respekten för mänskliga rättigheter är svag och korruptionen utbredd. Sida bedömer att insatser som syftar till att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, främja ansvarsutkrävande, motverka korruption samt att förbättra tillgången på samhällstjänster inom sociala sektorer som hälsa och utbildning bör var fortsatt prioriterade under perioden. Därtill har en portfölj kring urban miljö byggts upp i Bangladesh och ett klimatsamarbete etablerats i bägge länderna. I Kambodja innebär den nya politiska situationen att förutsättningar för en reforminriktad politik föreligger, vilket gör att det svenska samarbetet kan fördjupas. I linje med regeringens kriterier för effektiva anslagsportföljer och Sidas övergripande prioriteringar för fördelning av sakanslaget föreslår Sida en ökning av strategivolymerna till minst 300 miljoner kronor per landsamarbete under 2014. De politiska förändringarna i Myanmar/Burma under 2012 och 2013 har skapat nya förutsättningar för att ge stöd till ökad respekt för mänskliga rättigheter och en demokratisk utveckling. Genom stöd till fredsutveckling, demokratiska institutioner och det civila samhället kan demokratiseringsprocessen och möjligheterna för landets medborgare att utkräva ansvar stärkas. Fredsprocessen är dock fortsatt skör. Behoven är stora och den inhemska kapaciteten att ta emot internationellt stöd är låg. Afghanistan står inför omfattande utmaningar de kommande åren med fortsatt arbete för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, motverka korruption samt minska fattigdomen. Under 2014 sker presidentval i landet och ett överlämnande av säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Behoven är omfattande och Sida bedömer att biståndet under perioden fortsatt bör fokuseras på demokrati och mänskliga rättigheter samt utbildning. Utvecklingssamarbetet med Afghanistan har betydande risker. Det pågår en väpnad konflikt och korruptionen är utbredd, vilket försvårar såväl genomförande som uppföljning av insatser. Respekten för mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors och barns rättigheter, är svag. Korruptionen är utbredd och omfattande. Regeringen har tagit fram ingångsvärden och resultatförslag har inlämnats. Under 2014 förväntas en ny strategi för 19