Efterbehandling vid Åvikenområdet 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Hälso- och miljömål 4 Projektering 5 Upphandling 6 Invändig sanering 7 Marksanering 8 Sanering av vatten 9 Resultat och uppföljning 10 Kontaktuppgifter 11 2
Den numera rivna Eloxeringsbyggnaden. Inledning Under drygt 40 år har man sysslat med metallisk ytbehandling inom fastigheterna Töllstorp 1:220 och 1:380 i Gnosjö kommun. När ett företag gick i konkurs i början av 1990-talet, upptäcktes utsläpp av tungmetaller och klorerade kolväten. Därutöver konstaterade man spridning av bland annat zink, nickel och trikloretylen inom området och till omgivningen. De aktuella fastigheterna gränsar till ett bostadsområde och till ett mindre vattendrag. Eftersom företaget gått i konkurs fanns det inte längre någon juridisk person som kunde ställas till svars för föroreningarna. Därför begärde Gnosjö kommun, i samarbete med nuvarande fastighetsägare, pengar från Naturvårdsverket för att sanera området, vilket man också fick. Den tekniska avdelningen i Gnosjö kommun har varit ansvarig för genomförandet av utredningar och efterbehandlingsarbete. Efter saneringen ska området användas för industriändamål och saneringen har skett med utgångspunkt från detta användningssätt. 3
Sex meter av en angränsande byggnad till Eloxeringen revs för att komma åt föroreningarna. Hälso- och miljömål Flera övergripande hälso- och miljömål för området gäller för saneringen: - Markområdet ska kunna användas utan risk för hälsoeffekter. - Byggnation ska kunna ske utan speciella restriktioner avseende tätskikt och liknande. - Växtlighet och djurliv ska kunna etablera sig i linje med den tänkta markanvändningen. - Belastningen på Götarpsån från det förorenade markområdet ska minska. 4
Området återfylldes med rena massor direkt från sandtäkt. Projektering 5 När Naturvårdsverket beviljat medel för detaljprojektering, påbörjades detta arbete hösten 2003. I samarbete med miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen i Jönköpings län, fastighetsägarna och kommunens miljö- och byggkontor, lät tekniska avdelningen DGE i Köpenhamn och PNN INGENJÖRER AB i Gislaved, upprätta handlingar för kommande entreprenader. Entreprenadarbetena delades in i en invändig sanering av industribyggnaden och en markentreprenad. Syftet med uppdelningen i två entreprenader var att försöka öka konkurrensen och samtidigt få en kontrollstation i saneringsarbetet. Projekteringen omfattade administrativa föreskrifter, hälso- och säkerhetsplan, kontrollplan, mängdförteckningar, beskrivningar och ritningar. Dessutom ingick fotodokumentation i projekteringen. I handlingarna för markentreprenaden ingick bland annat en schaktplan där rutor om 10 x 10 m klassificerades efter föroreningsgrad varje halvmeter ner till tre meter under markytan. Jordklassificeringen har skett i fem kategorier från kategori 1 till 5. Kategori 1 motsvarar jord som fick lämnas kvar, kategori 2 jord som fick användas till återfyllnad, kategori 3 jord som som fick användas som konstruktionsmaterial på kommunens avfallsanläggning, kategori 4 jord som fick placeras i en enskild cell på kommunens avfallsanläggning och kategori 5 jord som fick deponeras på specialdeponi. Projekteringen omfattade även förfrågningsunderlag för miljökontroll samt anmälningar till tillsynsmyndigheten.
Samtliga avloppsledningar byttes ut i området. Upphandling En detaljerad tidsplan upprättades där målet var att saneringsarbetena skulle börja i mars 2004 och vara färdiga i juni 2004. Upphandlingen av deponier genomfördes i slutet av 2003 medan miljökontroll och entreprenad för invändig sanering av byggnad respektive marksanering genomfördes i januari - februari 2004. Intresset för miljökontroll och markentreprenad var stort medan antalet anbud på invändig sanering var mindre. Spridningen av anbudspriserna var stor och uppgick till ca 100 procent. Uppdraget att svara för miljökontroll gick till Carl Bro AB i Malmö. Vägverket Produktion i Malmö antogs som entreprenör för invändig sanering, medan Pascal Entreprenad AB i Gislaved antogs som entreprenör för markarbeten. 6
Vid den invändiga saneringen av Eloxeringsbyggnaden bar personalen speciell skyddsutrusning. Invändig sanering All inredning i Eloxeringsbyggnaden revs ur. Träavfallet transporterades till Sydkraft SAKAB:s anläggning i Norrtorp. Lättbetongväggar samt källargrunden frästes respektive planhöggs fria från föroreningar. Detta avfall transporterades till Miljöbolaget i Storfors. Golv, väggar och tak innehöll föroreningar och den personal som arbetade med saneringen använde sig av speciell skyddsutrustning. Specialmaskiner utnyttjades i möjligaste mån för att minska belastningen på den personal som arbetade med saneringen inuti byggnaden. 7
Schakten delades in i rutor på 10 x 10 m. Marksanering Saneringen av mark inleddes direkt efter att den invändiga saneringen var klar. I denna entreprenad ingick även att riva Eloxeringsbyggnaden. Schaktmassorna var förklassificerade, men prover togs kontinuerligt under arbetets gång. Vid schaktarbetena kunde man konstatera att föroreningssituationen stämde väl med de undersökningar som tidigare gjorts. Schaktningen gynnades av bra väderförutsättningar med liten nederbörd. Huvuddelen av området återställdes i juni 2004 medan området kring själva Eloxeringsgrunden färdigställdes i september. Totalt fraktades ca 7 200 ton förorenad jord bort från området. Huvuddelen transporterades till kommunens avfallsanläggning i Gynnås. 8
Cisterner för uppsamling av förorenat grundvatten. Sanering av vatten Under Eloxeringsbyggnaden påträffades höga halter av lösningsmedel i vatten. I syfte att undersöka om lösningsmedel fanns i fri form, grävdes all jord under Eloxeringsbyggnaden bort ner till berg. Totalt pumpades ca 65 m 3 vatten upp i cisterner, vilka sedan pumpades vidare till ett kolfilter. Filtret bestod av cirka 400 kg aktivt kol med en kapacitet på omkring 23 liter per minut. Vattnet som renats från lösningsmedel leddes därefter ut och infiltrerades i marken. 9
Rivningsarbeten i Eloxeringsbyggnaden. Resultat och uppföljning I samband med saneringen beräknas cirka 7 ton koppar, 0,4 ton nickel, 12 ton zink och 7,4 kg klorerade kolväten ha tagits omhand. Redan i slutskedet av saneringsarbetena kunde en förbättring av föroreningssituationen i Götarpsån konstateras. I samband med entreprenaden har provtagningar genomförts varje månad. Med samma intervall har också prover tagits i den närbelägna ån. Prover har tagits såväl uppströms som nedströms det sanerade området. Miljökontrollanten har svarat för provtagningar under entreprenadtiden. Vattenprovtagningarna kommer att fortsätta två år efter att saneringen är färdig. Prover kommer att tas kvartalsvis under tvåårsperioden. Kommunens tekniska avdelning har ansvaret för provtagningarna. 10
Sönderdelning av betongfundament under den före detta Eloxeringsbyggnaden. Kontaktuppgifter Gnosjö kommun, tekniska avdelning, har varit huvudman för projektet. De konsultföretag som upprättade entreprenadhandlingarna har också fungerat som beställarstöd under genomförandeskedet. I entreprenadskedet höll projektledningen veckovisa informationsmöten där berörda personer från länsstyrelsen, kommunens miljö- och byggkontor, miljökontrollant, entreprenörer och fastighetsägare deltog. Kontakta gärna följande personer som har deltagit i projektet och som kan lämna mer upplysningar. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Mikael Stark, tel. 036-39 50 94 Anna Wahlgren, tel. 036-39 50 86 GNOSJÖ KOMMUN, MILJÖ- OCH BYGGKONTORET David Melle, tel. 0370-33 10 92 GNOSJÖ KOMMUN, TEKNISKA AVDELNINGEN Christer Larsson, tel. 0370-33 10 62 KONSULTER DGE, Köpenhamn; Helena Branzen, tel. 0045-70 10 34 00 PNN INGENJÖRER AB, Gislaved; Per Nilsson, tel. 0371-58 52 00 ENTREPRENÖRER Vägverket Produktion, Malmö Marie Eriksson, tel. 040-28 79 00 Pascal Entreprenad AB, Gislaved Magnus Sjöberg, tel. 0371-824 00 11
12