EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

Relevanta dokument
EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

Network Codes (nätföreskrifter) flexibelt och flexibilitet? eller vad?

Network Codes - standardisering i sig, eller standardiseringsdrivande? Per Norberg, Professor Technical Controller Vattenfall Eldistribution AB

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Sverigedemokraterna 2011

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Ren energi för framtida generationer

Vindenheten, Lars Andersson

Enklare vardag Hållbar framtid

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Vindkraft. Sara Fogelström

Rapport från partienkät

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Europeiska förordningar om drift av elnät

Det här är elcertifikatsystemet

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

UG-konferensen Välkommen! Norra Latin 18 september 2019

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Vindkraft. Sara Fogelström

Biokraftvärme isverigei framtiden

Producera din egen el

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Industrin och energin. Peter Nygårds

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Johan Söderström, ABB Sverige, Ett hållbart energisystem nära användarna med fokus på förnybar energi är möjligt idag

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Yttrande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Energigas en klimatsmart story

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

10 år senare (2002) om framtiden

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Sammanfattning och slutsatser

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Vattenfalls synpunktet på Energimyndighetens rapport ER 2016:09 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Energi för arbete och välstånd

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Vattenfall InHouse. Energisystem i mikroformat för bostadsrättsföreningar

Finsk energipolitik efter 2020

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

En sammanhållen klimat- och energipolitik

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Kent Nyström Lars Dahlgren

Svensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015

Klimatkontrakt för Hyllie

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Tällberg Gun Åhrling-Rundström

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Smart Grids Vattenfall

Energisituation idag. Produktion och användning

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät

Så gör vi Sverige 100% förnybart

elstamnätet Värme och Kraftkonferensen , Stockholm Mikael Engvall, Svenska Kraftnät Avdelningschef Nätplanering och Förvaltning

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Svensk författningssamling

På gång inom Miljö- och energidepartementet

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Framtida prisskillnader mellan elområden

Förutsättningar för en lyckad solcellsanläggning. SVEA Renewable Solar AB. Per-Göran Andersson

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Transkript:

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU 1

ENERGIMARKNADEN INOM EU EU har enats om 4 energimål som ska vara uppfyllda 2020; Minska växthusgaseffekten med 20 % jämfört med 1990 Sänka energiförbrukningen med 20 % Höja andelen förnybar energi av all energikonsumtion till 20 % Höja andelen biobränsle för transporter till 10 % Energimålen kräver en stor utbyggnad av förnybara energikällor. Uppsatta må i Sverige: Installerad effekt vindkraft ska 2020 vara större än kärnkraften var 2012 Installerad effekt solcell för elproduktion ska 2025 vara större än kärnkraften var 2012 För att nå dessa mål ska EU bl.a. skapa en fungerande inre marknad 2

HUR SKA EU:S NYA KRAV GENOMFÖRAS? NYA GRID CODES För att genomföra energimålen och få en fungerande inre marknad krävs enhetliga standarder inom hela EU Dessa standarder ska reglera allt som kan hindra eller påverka gränsöverskridande handel och driftsäkerhet Organisationen Entso-e har fått i uppdrag att ta fram standarder som styr och reglerar elmarknadens alla steg Det gemensamma namnet för dessa är Grid Codes 3

GEMENSAM INRE MARKNAD INOM EU VARFÖR GEMENSAMMA GRID CODES? Det är idag stor skillnad på elproduktionsanläggningar och elnät mellan de olika EU-länderna Gemensamma Grid Codes innebär sänkta krav för en del länder Gemensamma Grid Codes innebär markant höjda krav för andra länder Nivån på Grid Codes läggs så att de länder som idag har en mycket låg standard får möjlighet att kunna uppfylla dem med rimliga insatser Samtliga medlemsländer har möjlighet till kompletterande nationella beslut dock under förutsättning att de inte kan ses som handelshinder 4

ENERGIMARKNADEN INOM EU HÄNDER MYCKET PÅ MÅNGA HÅLL SAMTIDIGT FÖR ATT KLARA MÅLEN NÅGRA EXEMPEL; EU:s Energiunion Katarina Areskoug.pdf Nationella Energikommissioner http://www.energikommissionen.se/om-energikommissionen/ Utbyggnad/optimering av eldistributionsnäten http://www.energikommissionen.se/ Införande av Grid Codes Network Code Overview.docx 5

ENERGIMARKNADEN INOM EU HÄNDER MYCKET PÅ MÅNGA HÅLL SAMTIDIGT FÖR ATT KLARA MÅLEN NÅGRA EXEMPEL; Smarta elnät Avveckla kärnkraften Ny energiproduktion KOM IHÅG; 2020 ÄR GANSKA NÄRA 6

ENERGIMARKNADEN INOM EU DESSUTOM; Vi måste nu lägga fram planen för energibehovet perioden 2030-2050 7

ÖKADE KRAV PÅ TRANSPORT AV ENERGI BEFOLKNINGEN OCH SOLEN ÄR INTE PÅ SAMMA STÄLLE 8

HUR SKA EU:S NYA KRAV GENOMFÖRAS? Finns totalt 10 Grid Codes. Dessa kan delas upp i tre grupper; Kapacitet och effekt: Kapacitetsallokering. Godkänd Effekthandel innevarande dag & nästkommande dag Balansfrågor Drift: Operativ driftsäkerhet Frekvensstabilitet, lastkontroll och effektreserver Reläskydd och övervakning Operationell drift och driftplanering Nätteknik: Tekniska krav på alla produktionsanläggningar ner till 400 Watt. Godkänd Anslutningsprocedurer Godkänd Tekniska krav på HVDC 9

HUR SKA EU:S NYA KRAV GENOMFÖRAS? INFÖRANDET AV EN NY GRID CODES Det tar 3-5 år från det att utkast av en Grid Code distribueras till den är godkänd Vad händer efter att den är godkänd? Utkast timing CACM.pdf Svensk Energi har en expertgrupp för tolkning av Grid Codes 10

VAD KAN DETTA INNEBÄRA FÖR SVENSK INDUSTRI? Dagens svenska el-energi-produktion är baserad på ett fåtal stora producenter med stabila nät Den förnybara energiproduktionen kommer att byggas på platser som idag saknar elnät Innebär stora investeringskostnader för nätutbyggnad Smarta elnät ska motverka denna kostnad Avvecklingen av den sk effektreserven 2020 är i nuläget framflyttad till 2025 11

VAD KAN DETTA INNEBÄRA FÖR SVENSK INDUSTRI? Den nya standarden tillåter frekvensvariatoner på + 1 Hz jämfört med dagens 0,1 Hz Studier har visat att frekvensvariationerna på våra elnät redan har ökat markant, i huvudsak beroende på timprisdebitering Processindustrin klarar inte en frekvensändring på 1 Hz En studie har visat att varje tillfälle av frekvenssänkning till 49 Hz kostar svensk skogsindustri c:a 70 MKR i produktionsstörningar exkl maskinskador och ev miljökonsekvenser 12

MÖJLIGHET ATT PÅVERKA KAN VI GÖRA NÅGOT? Det finns ett nätverk som bevakar utvecklingen av de 10 olika standarderna samt EU:s energimål. Gruppens arbete nu och framöver; På EU-nivå; Påverkansarbetet avtar På nationell nivå; Analyser av konsekvenser Ökat påverkansarbete för att få fram nationella beslut Information 13

14