Sid 1 (6) UNIVERSITETET I LINKÖPING BESLUT Dnr: LiU 877/98-10 Universitetsstyrelsen 1998-06-17 Rektor 1999-01-20 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (1 kap. 9 HL, delvis) 2. I grundläggande högskoleutbildning ingår även fortbildning och vidareutbildning. (1 kap. 7 HL, delvis) 3. Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap. 3 HL) 4. Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. (1 kap. 4 HL, delvis) 5. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (1 kap. 5 HL) 6. All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. (6 kap. 1 HF) 7. Universitetsstyrelsen beslutar, efter förslag från respektive fakultetsnämnd, vilka utbildningsprogram som skall finnas. 8. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt om utbildningsutbudet inom respektive fakultetsområde enligt de riktlinjer som universitetsstyrelsen fastställer. 9. Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. (6 kap. 2 HF) 10. Utbildningen bör planeras så att en normalstuderandes arbetsinsats skall motsvara genomsnittligt ca 40 timmar per vecka. 11. Grundläggande högskoleutbildning skall normalt anordnas under läsår men får dock, om särskilda skäl föreligger, förläggas även till annan tid än läsår. Fakultetsnämnd beslutar när särskilda skäl föreligger omförläggning av grundläggande högskoleutbildning till annan tid än läsår. 12. Läsåret skall omfatta 40 veckor.
Sid 2 (6) Läsåret skall indelas i en höst- och en vårtermin, om vardera 20 veckor. 13. Fakultetsnämnd fastställer terminstider. 14. Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning. Särskilt skall universitetets antagningsförordning finnas tillgänglig. Med antagningsförordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. (6 kap. 3 HF) 15. Universitetets studievägledning och yrkesorientering skall ske i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställs av rektor. 16. Fakultetsnämnd fastställer mål och riktlinjer för den fakultetsvisa studievägledningen och yrkesorienteringen. TILLTRÄDE TILL GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Bestämmelser avseende tillträde till grundläggande högskoleutbildning framgår av universitetets antagningsordning EXAMINA 1. Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas vid högskolorna. Högskoleverket beslutar om vid vilka högskolor dessa examina får avläggas. (1 kap. 11 HL, delvis) 2. Inom grundläggande högskoleutbildning får avläggas endast de examina som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). (6 kap. 4 HF) (Se examensordningen) 3.1 examensordningen anges det vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning) (6 kap. 5 HF) 3a. Av regeringens examensordning framgår också följande: I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Den skall återspegla utbildningens längd och nivå (fördjupning). Högskolan beslutar, efter samråd med Högskoleverket, om översättningen. Högskolan skall därvid ta särskild hänsyn till Högskoleverkets synpunkter och beakta vikten av enhetlighet vid översättningen av examensbenämningarna. Om kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget uppfyller de krav som ställs för magister- eller kandidatexamen, såväl med avseende på längd som fördjupning, skall det framgå av examensbeviset om studenten begär det. 4. Villkor och benämningar för de olika examina bestäms av regeringens examensordning och av eventuella lokala tilläggsbeslut avseende mål, förled och tillämpningsregler till de generella examinas benämningar.
Sid 3 (6) 5. Universitetsstyrelsen fastställer lokala tilläggsbeslut efter förslag från respektive fakultetsnämnd. 6. Översättningar av examensbenämningar till främmande språk fastställs, med beaktande av bestämmelserna i punkt 3 a ovan, av fakultetsnämnd. KURSPLAN 1. För kurs inom grundläggande högskoleutbildning skall det finnas en kursplan. (6 kap. 6 HF) 2.1 kursplanen skall anges 1. kursens benämning, 2. kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna, 3. syftet med kursen, 4. det huvudsakliga innehållet i kursen, 5. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, 6. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, 7. formerna för att bedöma studenternas prestationer, 8. de betygsgrader som skall användas samt 9. om kursen är uppdelad i delar. I kursplanen skall anges också de övriga föreskrifter som behövs. (7 kap. 7 HF) 3. Sådana EG- direktiv rörande innehållet i vissa utbildningar som till följd av EESavtalet har blivit bindande för Sverige skall i tillämpliga delar beaktas i kursplaner och utbildningsplaner. (6 kap 19 HF) 4. Fakultetsnämnd fastställer kursplan senast i samband med att anmälningstiden till kursen utgår. UTBILDNINGSPLAN 1. För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 7 framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. (6 kap. 8 HF) 2.1 utbildningsplanen skall anges 1. de kurser som utbildningen omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. I utbildningsplanen skall anges också de övriga föreskrifter som behövs. (7 kap. 9 HF)
Sid 4 (6) 3. Sådana EG- direktiv rörande innehållet i vissa utbildningar som till följd av EESavtalet har blivit bindande för Sverige skall i tillämpliga delar beaktas i kursplaner och utbildningsplaner. (6 kap 19 FfF) 4. Fakultetsnämnd fastställer utbildningsplan senast i samband med att anmälningstiden till utbildningen utgår. BETYG 1. Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (6 kap. 10 HF) 2. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. (6 kap. 11 HF) 3. Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Om särskilda skäl föreligger får endast uttrycken underkänd och godkänd användas. Särskilda skäl för att avvika från en tregradig betygsskala kan vara att kursen främst har tillämpningsinriktade moment eller praktikmoment eller främst har en undervisningsform för vilken en tregradig betygsskala är mindre lämplig. Inom den tekniska fakulteten får betygen underkänd (1), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 4. Fakultetsnämnd beslutar vilka betygsnivåer som skall användas för respektive kurs. 5. Fakultetsnämnd utser examinator för varje kurs. 6. Till examinator får endast utses den som vid Linköpings universitet innehar eller uppehåller anställning som professor, lektor, adjunkt, forskarassistent eller utländsk lektor samt den som blivit antagen till oavlönad docent. 7. Med examination avses allt slutligt ställningstagande till utbildningsprestationer, frånsett sådan bedömning av löpande färdighetsträning som utgör en integrerad del av undervisningen. 8. Examinators uppgifter framgår av särskild instruktion fastställd av rektor. 9. Studerande som underkänts i prov på kurs (motsv) har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att genomgå förnyat prov. Om särskilda skäl som avser utbildningens innehåll och uppläggning föreligger får fakultetsnämnd besluta om en begränsning av antalet tentamenstillfällen. Sådana beslut skall anmälas till universitetsstyrelsen. 10. Studerande, som underkänts tre gånger i prov för viss kurs (motsv) har rätt att hos det organ som utser examinator, begära att annan lärare utses till examinator. Sådan begäran skall normalt bifallas. 11. Fakultetsnämnd beslutar om studerandes rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg.
Sid 5 (6) TILLGQDORA KNANDE AV KURS M. M. 1. Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid någon annan högskola. Detsamma gäller studenter, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med godkänt resultat. (6 kap. 12 FfF) 2. Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (6 kap. 13 HF) 3. Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 7-8 förordningen (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. (6 kap. 14 HF) Anm. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (1 kap. 6 HF). Detta betyder att s k överskrivning av kurser anordnade av t ex studieförbund inte är tillåten såvida inte personen är antagen till och bedriver högskoleutbildning. 4. Fakultetsnämnd ansvarar för att studerande får tillgodoräkna sig annan utbildning enligt bestämmelserna i 7 kap 12-14 högskoleförordningen. EXAMENS- OCH KURSBEVIS 1. Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. (6 kap. 15 HF) 2. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. (6 kap. 16 HF) 3. Om beviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning, om inte de berörda högskolorna i det ensldlda fallet har kommit överens om annat. (6 kap. 17 HF) 4. Examensbevis respektive kursbevis är universitetets officiella dokument avseende slutförd utbildning (motsv) och dokumenteras på svenska och engelska. 5. Examens- och kursbevisets utformning i övrigt framgår av särskild föreskrift fastställd av rektor. 6. Fakultetsnämnd kontrollerar, efter begäran av den studerande, att den studerande uppfyller fordringarna för examen och utfärdar därefter examensbevis. Magisterexamen och kandidatexamen som omfattar studier inom flera fakulteter (motsv) utfärdas av den fakultetsnämnd inom vars ansvarsområde magister- respektive kandidatkursen slutförts. 7. Fakultetsnämnd utfärdar, efter begäran av den studerande, kursbevis avseende kurs på vilken den studerande godkänts.
Sid 6 (6) STUDIEDOKUMENTATION 1. Bestämmelser om studiedokumentation m. m. meddelas särskilt av regeringen. (6 kap. 18 HF) (Se Förordning SFS 1993:1153 om redovisning av studier m m vid universitet och högskolor). ÖVERKLAGANDE /. Bestämmelser för överklagande avseende grundläggande högskoleutbildning framgår universitetets antagningsordning Beslut i detta ärende har fattats vid universitetsstyrelsens sammanträde den 17 juni 1998. I beslutet har deltagit förutom undertecknad rektor, ordföranden Sandebring, ledamöterna Ekdahl, Englund, Mossler, Sivervik Carlsson, Westerdahl, Öhman, Granérus, Ljung, Nordenfelt, Casson, Gustafsson och Miranda. Härutöver har närvarit avdelningsdirektören Burlin, sekreterare, administrative direktören Carlsson, administrativa assistenten Jifält, universitetslektorn Norstad, planeringschefen Rydberg. Universitetsstyrelsens beslutade 1998-10-29 att delegera till rektor delegera att vidta ändringar, kompletteringar eller andra justeringar till av universitetsstyrelsen beslutade regler - under förutsättning att förändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt. Mot denna bakgrund beslutar undertecknad t f rektor efter föredragning av planeringschefen Rydberg att regelsamlingen i den del som avser grundläggande högskoleutbildning fr o m 1 februari 1999 skall ha ovanstående lydelse. Christer knuthammar O V^-s It?*/ Lars Rydberg Kopia till: Fakultetsnämnderna Institutionerna Redaktionskommittén (GH, SEK) StudentCentrum (GN, TM) Rektorskansliet (CK, MA GD) Informationsavdelningen (LH) De fackliga organisationerna -isesa: StuFF LinTek Consensus